här - Club300

Lunds universitet
Sociologiska institutionen VT06
Avdelningen för Socialantropologi Handledare: Steven Sampson
särskilda andra förklaringar än genus i fallet med Club 300. Ekonomisk klasstillhörighet eller
ålder har inte någon avgörande roll i vilka som blir medlemmar i föreningen, något såväl
Skådarguiden som flera informanter vittnar om. Vad som är orsaken till medlemmarnas skeva
könsfördelning är en smula oklart. C Wright Mills ger en möjlig förklaring:
Vad vi upplever i varierande och specifika miljöer har enligt vad jag lagt märke till ofta orsakats
av strukturella förändringar. Alltså måste vi för att förstå förändringar i många personliga miljöer
se bortom dessa. Och mängden och variationen av sådana strukturella förändringar ökar
allteftersom de institutioner vi lever inom blir mer omfattande och mer intrikat förbundna med
varandra. 83
Den förklaringsmodell Mills presenterar ger egentligen ingen skulden för varför männen är i
så total dominans inom Club 300. Däremot pekar han på att det är föreningens struktur som
orsakar den miljö som skapar och formar dess medlemmar. I frågan om Club 300 ser det ut
som om Mills teori är applicerbar. Ingenting tyder på att någon samhällsgrupp medvetet
skulle stängas ute från C3-skådarnas gemenskap, utan tvärt om är vem som helst välkommen i
föreningen. Men problematiken är mycket mer djupt rotad än så när de funktioner som styr
och upprätthåller organisationen fungerar på ett sätt som gör att somliga grupper inte
behandlas på samma sätt som andra. Det behöver alltså inte vara en uttalad önskan av någon
att en situation ska formas på det ena eller andra sättet. Så länge strukturen fungerar som den
gör, så utestängs vissa grupper.
Strukturen återfinns tydligast i sportens värld. Connell menar att ”[i]drott och sport har blivit
den ledande definitionen på maskulinitet inom masskulturen” 84 och pekar på hur striderna i
idrottens värld går ut på att den med överlägsen styrka, kondition, lagarbete och skicklighet är
den som står som vinnare. Att somliga informanter använt sig av ordet ”sport” och
idrottstermer när de talar om Club 300 år inget märkligt sammanträffande. Det är tätt
sammanlänkat med den struktur av manlighet som finns i föreningen. Handlingarna som
utförs är på samma gång symboliska, sociala och kroppsliga, och de är alla som företeelser
beroende av varandra. Strukturerna ger mening åt de kroppsliga handlingarna. Tungt
kroppsarbete, uthållighet, tuffhet och gruppsolidaritet är exempel på den sortens
symbolhandlingar som traditionellt uppfattats som tecken på en maskulinitet som hävdat
82 Connell, sid. 71
83 Mills, sid. 29
48