Opettajalle - Edu.fi

Opettajalle 

Tervetuloa käyttämään lukion a-ruotsin opetussuunnitelmaa vastaavaa oppikirjaa Varför inte 7! 

Sekä kirjantekijöinä että opettajina olemme uuden haasteen edessä. Onhan kyseessä ensimmäinen opetussuunnitelmassa 

suulliseksi kurssiksi nimetty oppimäärä. Kurssin tärkein tavoite on saada oppilaat käyttämään kieltä rohkeasti 

suullisesti. Puhuttu kieli ei ole sama kuin kirjoitettu kieli ja siksi meidän opettajienkin täytyy heittäytyä rohkeasti 

suullisen viestinnän maailmaan, jossa tärkeintä ei ole tarkkailla oikeakielisyyttä vaan pikemminkin viestin välittymistä. 

On kuitenkin tärkeää opettaa eri viestintätilanteisiin sopivaa fraseologiaa. Niitä löytää kirjan mallidialogeista ja 

teemasanastoista. Suullisiin tehtäviin (dialogit, vapaat keskustelut yms..) emme pysty luonnollisestikaan antamaan 

mitään mallivastauksia. Tärkeintähän on, että oppilaat puhuvat kurssin aikana paljon ruotsia keskenään. Kaikkea ei 

tarvitsekaan kontrolloida. 

Antoisia keskusteluhetkiä toivovat tekijät. 

DEL 1 Från barnsben till vita mössan 

s.11-13, harj. 1-5: Ei mallivastausta. 

1. Barnen är Guds gåva till världen 

s. 14, harj. 6. 

Vilka adjektiv och substantiv kan du bilda med ordet ”barn”? 

adjektiv: barnlös, barnslig, barnförbjuden, barnkär, barnsäker, barnvänlig, barnledig… 

substantiv: barnbarn, barndom, barnarbete, barnbidrag, barnbok, barnflicka, barnhem, barnmorska, 

barnvagn, barnvakt, barnsko, barnskötare, barnsjukdom, barndödlighet, barnläkare, spädbarn, …. 

s. 15, harj. 7 : Ei mallivastausta. 

s.16, harj. 8 

Säg på svenska 

1. grym och omänsklig 

2. gratis grundskoleutbildning 

3. mot sin vilja 

4. vanvård och utnyttjande 

5. äventyra sin hälsa 

6. sträva efter samma rättigheter 

7. förnedrande bestraffning 

s. 16, harj. 9

Modaalisuus 

1. Ingen får diskrimineras eller utsättas för tortyr. 

2. Barnet får inte hållas åtskilt från sina föräldrar. 

3. Varje barn har rätt att skyddas/ bli skyddat mot fysiskt eller psykiskt våld. 

4. Inget barn ska/bör heller bestraffas med fängelse eller dödsstraff. 

5. Tänk alltid på barnets bästa. 

s. 17, harj. 10: Ei mallivastauksia. 

s. 17, harj. 11 

Pronominit. Henkilöön viittaaminen. 

Använd rätt pronomen i texten. 

Den vetande människan, Homo sapiens, har funnits i ca 250 000 år. 

Under hela utvecklingstiden har 1. hennes hjärna vuxit. Med detta följde att 2. hon kan föreställa sig 

det som inte finns närvarande och att kunna planera. Det visuella tänkandet skiljer 3. henne från andra 

djur. 

Barnet kan separeras från 4. sina föräldrar om det för 5. dess bästa. Om barnet inte bor med båda 

föräldrarna måste 6. det få träffa båda regelbundet. Barnet har rätt att besluta om många saker som 

gäller 7. det självt. 

Ville är ett ovanligt fiffigt barn. 8. Han lärde sig att läsa när 9. han var fem år och nu är 10. hans 

favoritlektyr uppslagsverk. Familjens andra barn Henrika är motoriskt begåvad. 11. Hennes 

favorithobby är balett och 12. hon uppträder i en dansgrupp. 

s. 18 harj. 12 

Vilken artikel i barnkonventionen gäller här? 

artikel 30 

2. Föräldrarstrunt 

s. 21 harj. 13: Ei mallivastauksia. 

s. 21 harj. 14 a 

Sivulauseen sanajärjestys, epäsuorat kysymykset, lauseadverbiaalit 

Fortsätt meningen så att du översätter den indirekta frågan. 

Mamma, kan du berätta för mig ….. 

1. varifrån barnen kommer? 

2. vad som händer när man dör? 

3. hur världen har kommit till?

4. varför människor inte har samma hudfärg? 

5. hur det kommer sig att flygplan hålls i luften? 

14. b 

Placera ett satsadverbial i varje indirekt fråga, välj t.ex. bland dessa: 

Några exempel: 

1. varifrån barnen förmodligen kommer? 

2. vad som i själva verket händer när man dör? 

3. hur världen antagligen har kommit till? 

4. varför människor märkligt nog inte har samma hudfärg? 

5. hur det kommer sig att flygplan faktiskt hålls i luften? 

14. c: Ei mallivastauksia. 

s. 22 harj. 15 

Läs dikten i par. Vilka råd (neuvo) ger dikten? 

1. Alla bär ansvaret för sitt eget liv. 

2. Alla kan ha fel, också vuxna. 

3. Ingen vet allt här i världen och alla känner på sitt eget sätt. 

4. Du vet själv bäst vad som är bra för dig. 

s. 23. harj. 16-17: Ei mallivastauksia. 

3. Gratulerar till studentexamen! 

s. 25. harj. 18 : Ei mallivastauksia. 

s. 25 harj. 19 

Verbin muodostus 

Översätt till svenska. Sök ordförråd i texten ovan. 

1. De unga abiturienterna spände sig inför studentexamen redan för 150 år sedan. 

2. Tror du att dagens abiturienter skulle ha klarat sig i kristendom och latin? 

3. Antalet studenter växte från 70 till 4000 på hundra år. 

4. På 2010-talet börjar antalet studenter sjunka eftersom årskullarna minskar.

5. De muntliga proven i språk infördes år 2010. 

s. 25 harj. 20 vastaus vain tehtäviin 6-7. 

Nu övar vi siffror, datum och andra tidsuttryck, ta fram kalendern. Fråga och svara varandra turvis. 

6. den 31 i tolfte/december, den 24 i tolfte/december, den 14 februari, den 28 februari, den första maj, 

den 13 maj, den 10 oktober, den sjätte december, den 13 december 

7. i mars eller april, i maj eller juni, i juni, i juli

s. 26 harj. 21 Läs texten och gör dig en temaordlista. Sök den svenska motsvarigheten i texten. 

Slut på högskolornas inträdesförhör 

Det kan bli slut på pluggandet till högskolornas inträdesförhör. 

Undervisningsministern föreslår nu att antagningen till högskolor 

sammanslås till en enda stor antagning som sker utgående från studentbetyget. 

I framtiden skulle alla som ansöker till ett universitet eller en 

yrkeshögskola i Finland fylla i en och samma elektroniska ansökan. 

Nu håller en finländsk ung i snitt tre mellanår och det går illa ihop 

med regeringens mål att förlänga arbetskarriärerna. 

- Det viktigaste är att den ansökande ser hela utbudet av högre 

utbildning på samma gång. Vi tycker att det kunde hjälpa dem, säger 

utbildningsråd Birgitta Vuorinen undervisningsministeriets 

arbetsgrupp. 

I det nuvarande intagningssystemet finns kombinationer av många 

slag: enbart studentbetyg, betyg och inträdesprov, bara inträdesprov, 

lämplighetstest och inträdesprov. Dessutom har största delen av 

utbildningarna ett eget inträdesprov. 

Lättare att komma in på annan utbildning 

Varje år blir sex av tio nybakta studenter utan studieplats. 

Arbetsgruppens förslag innebär att den som inte kommer in till sitt 

första utbildningsalternativ lättare och snabbare kunde börja 

studera samma ämne vid en annan skola. När studentbetyget ersätter 

inträdesförhöret slipper man dessutom läsa till flera olika prov samma 

vår. 

- Enskilda studieinriktningar kan ju ta några extra prov om de 

verkligen behöver, men vi föreslår att universiteten ska utnyttja 

studentexamen så mycket som möjligt. 

Förstagångsstuderande skulle prioriteras 

Enligt planerna skulle de unga som ansöker om sin första studieplats 

dessutom ansöka i en egen omgång och ha högre prioritet än unga 

som redan har en studieplats. Tidigare var universiteten tvungna att 

dra in tilläggspoängen till nybakta studenter eftersom förslaget 

diskriminerade äldre ansökande. 

- Det blir allt viktigare att i god tid fundera på vad man vill studera. 

Ingen student skulle lämna gymnasiet utan en plan för framtiden. 

sisäänpääsykoe 

opiskelijaksiotto 

yhdistää 

keskimäärin 

hakija, tarjonta 

opetusneuvos, opetusministeriö 

valintajärjestelmä 

soveltuvuuskoe 

vastavalmistunut ylioppilas 

ehdotus, merkitä 

ensisijainen koulutusvaihtoehto 

välttyä 

yksittäinen, opintoala 

hyödyntää 

ensimmäisen vuoden ylioppilas 

haku 

poistaa, lisäpiste

s. 27 harj. 22-23: Ei mallivastauksia. 




s. 35 harj. 29-30: Ei mallivastausta 



s. 38 harj. 33 a) 

Mallissa havainnollistetaan tiiviissä muodossa referointifraaseja, oppilaiden suullinen tuotos on 

luonnollisesti puhekielinen. 

Forskaren Pekka Räihä tar upp frågan/undrar om studentexamen behövs. Han konstaterar att världen 

omkring oss har förändrats mycket. Är det då klokt att ha studentskrivningarna kvar? Han frågar sig om 

man kunde arbeta i gymnasiet på något annat sätt. Om eleverna inte blev så stressade kunde man också 

få annorlunda resultat påpekar han. Räihä påminner också att man kan bli antagen till universitet utan 

studentexamen. Är det alltså någon idé med ett så massivt slutprov som studentexamen avslutar Räihä? 

s. 39 harj. 33 b: Ei mallivastauksia. 

s. 39. harj. 34 a) 

Dags att byta roll! 

Ungdomar i utvecklingsländer har ingen framtid utan utbildning konstaterar Plan Finland. 

Mer än hälften av invånarna i u-länderna är barn eller ungdomar. FN:s mål att få slut på fattigdomen 

kan inte förverkligas om det inte blir bättre för ungdomar. 

Om barnen måste arbeta i stället för att gå i skola kan den onda cirkeln inte brytas. Familjerna förblir då 

fattiga i flera generationer. Om barnarbete är nödvändigt måste arbetsvillkoren förbättras. 

Det är viktigt att ungdomarna deltar i utvecklingsarbete med sina nya idéer. 

34 b: Ei mallivastauksia. 

s. 40 harj. 35 

Och till sist... 

Hur svarar du? 

1. Det samma, det samma! / Ja, det var länge sen sist! 

2. Tack bra, hur är det med dig då? 

3. Ingen orsak. / Det var så lite. / För all del.

4. Tack, det ska jag göra. 

5. Menar du allvar? / Det tycker jag med. / Aldrig i livet! 

6. Tack själv! Det var trevligt. 

7. Ingen fara! 

8. Naturligtvis. / Det går bra. / Tyvärr inte. 

9. Tack så mycket! / Tackar! / Tack tack! 

DEL 2 Efter festen börjar vardagen 

1. Borta bra men hemma billigast 

s. 41, övning 1 

Läs och välj det bästa alternativet. 

1. B 

2. B 

3. C 

s. 42 övning 2 

Stryk under följande ord och utryck i texten. 

1. det gäller 

2. ha råd till 

3. ett hushåll 

4. ingå i 

5. utgift 

6. ensamboende 

7. förbrukningsvara 

8. i underkant 

9. ett besök 

10. bero på 

11. ett nöje 

12. en utrustning 

13. anpassa 

14. köpa begagnat 

15. vid sidan av 

s. 43 harj. 3 

Skriv på svenska 

1. Jag har redan länge drömt om en egen bostad i något härligt, gammalt höghus alldeles i stadscentrum. 

2. Jag vet dock att jag i verkligheten inte har råd till det. 

3. Den största skillnaden i att bo ensam är alla löpande utgifter/ räkningar. 

4. Vilka utgifter tycker du är sådana som är absolut nödvändiga när du bor ensam? 

5. Vilka utgifter skulle du kunna avstå från för att kunna bo ensam? 

6. Jag har igen ont om pengar! Det beror på att jag köpte en ursnygg vinterjacka.

7. Som nödlösning tänker jag gå och sälja gamla prylar på loppmarknaden på veckoslutet. 

s. 43 harj. 4 

Fyll i ordlistan. 

bostad 3 (ä) asunto 

bostadsbidrag 5 asumistuki 

bostadsområde 4 asuntoalue 

bostadsinbrott 5 asuntomurto 

lägenhet 3 huoneisto 

rum 5 huone 

rumshöjd 3 huonekorkeus 

hyra II vuokrata 

hyra II ut vuokrata jollekin 

hyra 1 vuokra 

hyresvärd 2 vuokraisäntä 

hyresannons 3 vuokrailmoitus 

hyresavtal 5 vuokrasopimus 

bredband 5 laajakaista 

ingå (epäs.) i ngt sisältyä jkn 

störa II häiritä 

tunn ohut 

vägg 2 seinä 

ljud 5 ääni 

granne 2 naapuri 

keldjur 5 lemmikkieläin 

skötsam tunnollinen 

pålitlig luotettava

s. 44 harj. 5 a, b: Ei mallivastauksia 

s. 45 harj. 6: Ei mallivastauksia 

2. Fattas pengar, fattas allt? 

s. 46 harj. 7 

Läs texten och välj det bästa svarsalternativet för varje uppgift 

1. C 

2. A 

3. C 

4. B 

5. B 

s. 48 övning 8 

Gå igenom följande text och fyll i luckorna med hjälp av översättningen. Lyssna sedan på låten 

och kolla dina svar. 

Kronofogden 

Jag håller mig uppe, följer lagar och regler ....lakeja ja sääntöjä 

de som inte gör det ska kolla sig i spegeln. 

Att betala räkningar känns kanske inte bra ....maksaa laskuja 

men man måste för att leva i Sverige i dag. 

Alla räkningar är lika viktiga - betala, så 

gör du det som är det riktiga. ....oikein 

De som är okunniga och tror att de är smarta 

tänker inte på att de hamnar i kronofogdens data ....joutua 

deras namn "faller ner" för varje dag som går, 

kan inte hyra eller köpa på kredit på flera år. ....luotolla 

Kronofogden kommer inte att döma dig, 

finns du i registret så kommer ingen 

att glömma dig, 

att vara i registret är som en stor mur, 

kommer du inte över den så blir du jävligt sur 

Skärp dig, betala dina räkningar i tid! ....ajoissa 

Eller vill du leva ett okontrollerat liv... 

Om inte kronofogden fanns 

hade vi inte haft en chans 

att låna pengar, att köpa på kredit 

Om inte kronofogden fanns 

hade vi inte haft balans och 

de flesta hade tyckt att livet va’ skit. 

- Ey Kiddow, du kan inte hålla på så här, 

skippa räkning efter räkning, du har nog med besvär ....vaiva 

- Jag ska, jag försöker, men det är nånting som har hänt 

Var på väg till posten, men köpte en present. ....matkalla 

- De’ e’ bra att du berättar men ingenting försvinner, 

du kan inte fly så fort du ser ett hinder.

- Snäll, säg att det finns en väg ur klistret, 

jag gör vadsomhelst för att inte komma i registret. 

- Det är inga problem, det går att lösa 

om du skärper dig rejält och slutar slösa en ....tuhlata 

massa pengar på saker som du inte har råd till. ....olla varaa jhk 

Du lurar dig själv om du softar och står still. 

- Irfano, professorn, jag vet att du har rätt, ....olla oikeassa 

jag vill ändra på mitt sätt, men det är inte så lätt 

Jag behöver en väg, nånting att följa, 

har stora problem som jag inte vill dölja 

Ska bättra mig nu och göra det som häller ....parantaa 

och lyssna på allt även om du skäller. 

- Jag vet att du har det jobbigt och hårt, 

men tappa aldrig hoppet, för att leva livet är svårt. 

- Kronofogden, det går inte utan er 

ni gör ett bra jobb, hoppas ni blir fler. ....useampi 

Om inte kronfogden fanns... 

Lika viktigt som etiken och lagen 

är kronofogden som hjälper dig att lära av misstag. ....erehdys 

Utan dem blir Sverige en fel sorts land 

rena Vilda Västern, ingen vägledande hand 

som sagt, kronofogden, dom vill dig bara väl. 

Är det du som skriver på så är det du som ger dem skäl 

Efter att ha sagt okej till din söta, ego tjej, ....sanottuasi 

som bett dig betala för en liten "simpel" grej. 

Du går emot dina cash och är rädd för att säga nej, 

man försöker förklara och du säger "anyway". 

Vems fel är detta, kronofogdens eller ditt? ....syy 

Din första räkning kommer, du tar inte ens en titt. 

Klart fan du blir jagad och hamnar i skiten 

E’ du lika dum nu som du va’ när du va’ liten 

Hur ska jag berätta så att du kan förstå? 

Vill du leva ditt liv som en frusen eskimå 

utan lägenhet och säkerhet, vill du tänka så? ....huoneisto 

Hur ska det gå? 

Är det svårt att fatta ....tajuta 

att man inte kan ta sedan bara dra, 

komma tillbaka och tro att allt e’ bra 

Jag menar, hur svårt kan de’ va’? ....tarkoitan 

Om inte kronofogden fanns.. 

s 50 harj. 9-11: Ei mallivastauksia 

3. Sju ödesdigra ord 

s. 51 harj. 12 

Lyssna på berättelsen och gör anteckningar medan du lyssnar.

a. Pojkarna firade midsommar i ett hus på landet. De hade tänkt ta det lugnt den här gången. De 

byggde en majstång och åt gott och drack öl och snaps. 

b. Att åka på en biltur. De hade druckit alkohol. 

c. Vägen var dålig och lerig eftersom det hade regnat på eftermiddagen. Daniel körde och varken han 

eller Niklas hade bälte på sig. I en kurva hamnade det ena däcket utanför vägen och Daniel 

tvärbromsade. Bilen körde mot ett träd i diket. 

d. Niklas slog huvudet i framrutan med en sådan kraft att han fick hjärnblödning i vilken han dog. 

Daniel föll ihop. 

e. Han såg vad Daniel höll på att göra och vägrade lämna hans sida. 

f. Daniel kände att alla tittade på honom och han kände skulden och ångesten inom sig. Han kunde inte 

gråta och hade skuldkänslor också för det. 

g. Det var Niklas mamma som fick honom att vakna. Hon sade att han skulle börja leva igen. 

h. Han dömdes till dagsböter och vård inom socialtjänsten i sex månader. 

i. Han bor i egen lägenhet, har flickvän och ett jobb som han trivs med. 


1. Elevernas egna åsikter. (T.ex. Domen var för mild.+ motivering!) 

2. Det hårdaste straffet var nog det att Daniel måste bära skulden för sin bästa väns död resten av livet. 

3. Bältena kunde ha hjälpt. / Niklas borde ha sagt nej till Daniel. / Ingen alkohol! 

4. Elevernas egna åsikter 

manus 

För sju ord sedan blev livet aldrig detsamma 

för Daniel. Det är midsommarafton. 

Fyra vänner har samlats i ett hus på landet 

som tillhör Daniels föräldrar. Men i kväll 

har killarna huset för sig själva. Alla är i 

sjuttonårsåldern och känner varandra sedan 

barnsben. Den här midsommaren har 

de tänkt ta det lugnt efter förra årets brakfest. 

På eftermiddagen ger de sig ut och 

hugger ett par småbjörkar till majstången. 

Efteråt dukar de upp en middag 

och äter gott och 

dricker öl och snaps. 

När det så smått börjar mörkna har 

två av killarna gått in till teven. Kvar utomhus 

är Daniel och hans äldsta vän Niklas, 

som med varsin öl i handen gör de 

sista justeringarna på majstången. 

Plötsligt: en idé, en impuls. Daniel

vänder sig mot sin vän och ställer frågan: 

”Ska vi ut och köra litet bil?” Pojkarna 

hade aldrig kört i fyllan tidigare. Det 

bara kom upp liksom och de bestämde 

sig på sekunden. Det enda de var rädda 

för var väl att någon skulle se dem eller 

att polisen skulle komma. Att någonting 

värre kunde hända tänkte pojkarna 

aldrig på. 

Under eftermiddagen har det regnat, 

så nu sladdar bilen runt i leran på en åker 

inte långt från huset. Det är Daniels pappas 

bil, nycklarna tog de utan att deras 

vänner märkte något. Daniel kör, varken 

han eller Niklas har bälte på sig. Efter ett 

par återvarv får de nog och vänder tillbaka. 

På den lilla grusvägen har Daniel kört 

hundratals gånger med sin motorcykel. 

Trots att han vet precis hur skarp kurvan 

är, hamnar det ena däcket utanför vägen. 

Daniel grips av panik och tvärbromsar. 

Bilen glider ut i diket. Där står ett träd. 

Läkarna berättade senare för Daniel 

att Niklas hade slagit huvudet i framrutan 

med sådan kraft att han hade fått 

hjärnblödning. Tio sekunder efter kraschen 

var han hjärndöd, några timmar 

senare avled han på sjukhuset. 

Daniel hörde inte läkarnas berättelse. 

Han uppfattade bara ”Nej. Vi är ledsna. 

Niklas klarade sig inte.” Sedan blev det 

svart. Benen vek sig och Daniel föll ihop 

på golvet. Hela världen rasade omkring 

honom och redan innan han fick lämna 

sjukhuset hade han bestämt sig för att ta 

sitt liv. 

Daniel var övertygad om att 

smärtan skulle finnas kvar för alltid. Att 

det var lika bra att ge upp. Som tur var 

såg hans bror vad som höll på att hända. 

Han blev som en skugga på Daniel och 

vägrade lämna hans sida, vägrade släppa 

honom ur huset ensam. 

Till begravningen kom trehundra anhöriga. 

Alla deras gemensamma vänner 

var där. Daniels föräldrar och Niklas föräldrar 

som till Daniels stora lättnad ställde

sig bredvid honom under begravningsakten. 

Daniel kände att alla tittade på honom 

och han kände skulden och ångesten 

komma. Han såg bara ned i golvet under 

hela begravningen. Allt inom honom låste 

sig och blickarna gjorde att han inte fick 

fram en enda tår. Han trodde att alla såg 

att han inte grät och han kände sig som en 

jävla idiot som inte kunde gråta på sin bästa 

kompis begravning. 

Därefter lämnade Daniel inte sängen 

på flera veckor. Sömn och försök 

till sömn blev allt han ägnade 

sig åt. Sömnen var det enda som 

kunde tränga bort tankarna. När 

han sov kände han ingenting. 

Vändpunkten för Daniel 

blev när Niklas föräldrar 

kom på besök. Niklas 

mamma spände ögonen 

i honom och sade: 

”Nu får du sluta upp med den här skiten 

du håller på med och börja leva 

igen.” Hon sade att hon ville att Daniel 

skulle bli som vanligt igen så att de kunde 

minnas Niklas tillsammans. 

Fortfarande återstod rättegången. Domen 

blev grovt vållande till annans död, 

grovt rattfylleri och olovlig körning. 

Som minderårig dömdes Daniel till dagsböter 

och vård inom socialtjänsten i sex 

månader. Att han skulle straffas visste 

han, men själva straffet var honom likgiltigt. 

Det spelade ingen roll om han fick 

fem eller tio års fängelse. Det hårdaste 

straffet bar han inom sig. 

Så småningom började Daniel bygga 

upp sin tillvaro igen. Intresset för idrott 

var till en stor hjälp. I dag bor Daniel i 

egen lägenhet. Han har flickvän och ett 

jobb som han trivs med. Med jämna mellanrum 

träffar han Niklas föräldrar. De 

båda familjerna har stöttat varandra genom 

den svåraste tiden. Nyligen deltog 

Daniel i ett projekt för att få gymnasieungdomar 

att inte köra fulla. Det var ett 

sätt att bearbeta sorgen och göra något 

positivt av skuldkänslorna. Och om han

är på en fest och någon får för sig att de 

ska köra så påminner Daniel dem om vad 

som kan hända. Oftast lyssnar man på 

honom. 


Fyll i trafiktermer 

förare 5 - kuljettaja 

bilist 3 - autoilija 

fotgängare 5 - jalankulkija 

trottoar 3 - jalkakäytävä 

genväg 2 - oikotie 

tvärgata 1 - poikkikatu 

fordon 5 - ajoneuvo 

långtradare 5 - rekka 

ta IV körkort - suorittaa ajokortti 

skjutsa I - antaa kyyti 

köra II sakta - ajaa hitaasti 

köra II fort - ajaa kovaa 

fortkörning 2 ylinopeus 

avkörning 2 ulosajo 

köra II om - ohittaa 

byta II fil - vaihtaa kaistaa 

väja II väistää 

bromsa I jarruttaa 

krocka I = kollidera I - ajaa kolari 

en krock 2 – kolari 

frontalkrock 2- nokkakolari 

felparkering 2 - väärinpysäköinti 

hastighetsbegränsning 2 - nopeusrajoitus 

rattfyllerist 3 - rattijuoppo 

åka II fast - jäädä kiinni 

få (epäs) punktering - saada rengasrikko 

byta II däck - vaihtaa renkaat 

bränsle 4 - polttoaine 

bensinstation 3 = mack 2 - huoltoasema 

rusningstid 3 - ruuhka-aika 

trafikstockning 2 - liikenneruuhka 

kö 3 - jono 

trafikant 3- matkustaja, liikennöitsijä

s. 55 harj. 15- 16: Ei mallivastauksia 

s. 56 harj. 17 a, b: Ei mallivastauksia 

s. 56 harj. 18 

Jobba i par och översätt dialogen fritt till svenska. 

- Hej Kim! Är det sant att du igen har fått böter för fortkörning? 

- Jo, men jag höll på att komma för sent till/ var nära att missa provet i modersmål. 

- Borde du inte lära dig att stiga upp i tid? 

- Visst steg jag upp i tid, men du vet ju hurdan morgonrusningen kan vara och jag blev verkligen nervös 

i kön. 

- Ajabaja, man ska behärska sig i trafiken, annars kan det gå illa. 

- Hörrudu, du har ju också fått böter minst en gång. 

- Nåja, det var ju bara för felparkering. Men har du hört att Milla har krockat med en lastbil? 

- Hur gick det till?/ Vad var det som hände? Hon brukar ju annars vara så försiktig. 

- Hon var tvungen att väja för en fotgängare och körde på lastbilen som kom från vänster. 

Lyckligtvis/som tur var blev ingen skadad. 

- Det var ju bra och plåt är ju bara plåt. 

4. Kan brott någonsin löna sig? 

s. 57 harj. 19 a 

Tekstit ovat melko pitkiä, tuotokseksi riittävät hyvinkin suppeat referaatit, kunhan käy ilmi kuka, mitä, miksi ja 

seuraukset. 

Tom hade med sig lite droger när han kom från Danmark till Finland. Tullen gjorde en razzia på tåget i 

Sverige och han åkte fast. Det blev rättegång, och han fick ett kort fängelsestraff. Han fick vänta ett år 

innan han skulle avtjäna straffet, som till slut bara var två veckors fängelse. 

Toms erfarenheter från fängelset är inte så skrämmande. Men han är ganska kritisk, för han tror inte 

att man kan bota någon från att begå brott med fängelsestraff. 

Han upplevde att det hårdaste straffet var att vänta på domen. Han ångrar sig inte så mycket själva 

brottet men skulle aldrig göra om det, så beroende av svampar är han nog inte. 

s. 58 harj.19 b 

Klassläraren Vexi är totalvägrare av etiska skäl. Han dömdes till fängelsestraff eftersom han vägrade att 

påbörja värnplikt eller civiltjänstgöring. Men han åkte inte till fängelset. Senare greps han av polisen, 

när han hade åkt metro utan biljett och fördes till Kervo fängelse. 

I fängelset blev han accepterad av ”maffian” innan det kom fram att han är totalvägrare. Det är 

nämligen ingen merit bland interner. 

Livet i fängelset var monotont och passivt. Det gällde att träna mycket, t.ex. att spela fotboll. Vexi 

sysslade med meditation och yoga. 

Som totalvägrare kunde han välja civiltjänst och på det sättet komma ut ur fängelset. Han åkte till 

civiltjänstcentret men sjukanmälde sig genast. I stället jobbade han i sin skola som lärare och återvände 

inte till centret när sjukledigheten tog slut.

Nu åkte han fast för fortkörning. Det blev rättegång igen, och det är klart är att han ska in så fort 

domarna vet vem som ska göra vad. 

Han är ganska kritisk till systemet. Varför är hans övertygelse inte lika värdefull som Jehovas vittnens? 

Om alla 3000 civiltjänstgörare skulle totalvägra skulle man vara tvungen att fundera på allvar hur 

civiltjänstgöringen kunde förnyas så att vi lär oss att tackla globala problem och hållbar utveckling. 

s. 59 harj. 20 

Komplettera ordlistan med hjälp av texterna. 

advokat 3 asianajaja 

av etiska skäl eettisistä syistä 

avstänga II sulkea pois 

avtjäna I straff kärsiä rangaistus 

fängelsestraff 5 vankilarangaistus 

begå (epäs.) brott 5 tehdä rikos 

bota I parantaa 

brott 5 rikos 

brottsling 2 rikollinen 

cell 3 selli 

civiltjänstcenter 5 siviilipalvelukeskus 

civiltjänstgöring, -en siviilipalvelu 

dom 2 tuomio 

domare 5 tuomari 

drog 2 huume 

döma II till tuomita johonkin 

döma II för tuomita jostain 

farlig vaarallinen 

bli frisläppt, -, -a päästä vapaaksi

fånge 2 vanki 

fånga I vangita 

fångenskap, -en vankeus 

fängelse, -t, -er vankila 

försvar, -et puolustus 

grov karkea 

gärningsman 5 (ä) tekijä 

göra II (o-o) om uusia 

inlåst, -, -a lukittu 

intern 3 vanki 

kallelse 3 kutsu 

knark, -et huume 

knarkbrott 5 huumerikos 

leda II till johtaa jhk 

lindrig lievä 

lösning 2 ratkaisu 

offer 5 uhri 

oskriven regel 3 kirjoittamaton sääntö 

ovillkorligt fängelse ehdoton vankeus 

påbörja I aloittaa jkn 

rättegång 2 oikeudenkäynti 

sitta IV (a-u) inne olla vankilassa 

sjukanmäla II sig ilmoittautua sairaaksi 

skyldig syyllinen 

skrämmande pelottava

sluten avdelning 2 suljettu osasto 

straff 5 rangaistus 

straffregister 5 rikosreksiteri 

straffrätt, -en rikosoikeus 

totalvägran tpm. totaalikieltäytyminen 

totalvägrare 5a totaalikieltäytyjä 

tulltjänsteman 5 (ä) tullivirkaiija 

förtvina I surkastua 

våld 5 väkivalta 

vittne 4 todistaja 

vägra I kieltäytyä 

värdefull arvokas 

värnplikt- en asevelvollisuus 

värsting 2 pahis 

åka II fast jäädä kiinni 

åklagare 5a syyttäjä 

ångra I sig katua 

öppet fängelse, -t, -er avovankila 

övertygelse 3 vakaumus 


5. Ny tid – nytt försvar 

s 63 harj. 22 a, b: Ei mallivastauksia 

6. Anna i armén 

s. 64 

Manus

Anna: Jag visste ju att kvinnor får avbryta tjänsten när som helst under rekryttiden, det är ca 45 dagar, 

så den möjligheten fanns. Man kan ju också få sparken om befälhavaren anser att man inte passar i 

armén. Men när man har svurit eden gäller samma lag för både kvinnor och män: alltså om man vill 

avbryta tjänsten, så är man förpliktad att göra civiltjänst. När jag ryckte in var vi nio kvinnliga rekryter 

och tre avbröt tjänstgöringen inom de 45 dagarna. 

Intervjuare: Blev flickorna särbehandlade på något sätt? 

Anna: Bäst kan känslan beskrivas med: "alla känner apan, apan känner ingen". Alla visste vilka vi var, 

och på sätt och vis syntes vi då mera än vi var i antal. "Alla" var intresserade av vad vi än gjorde och 

ryktena var ofta ganska intressanta. Man förde ett jättelivligt liv utan att man själv visste om det. Och 

alla kvinnor som gör lumpen är ju "lesbiska krigselefanter"! (sotanorsulesbo) 

På kasernen hade vi en egen kvinnoduschtoalett, och visst en egen stuga. I stugan hade vi alla ett extra 

skåp -"civilskåp"- för de saker staten inte kunde erbjuda oss till exempel behå, trosor, hygienartiklar. I 

stugan fanns det också en spegel, för staten tror att kvinnorna inte klarar sig utan. Mest användes den 

av våra undersergeanter och aspiranter, vi hade så pass mycket att göra hela tiden att vi inte hann titta i 

spegeln. Enligt lagen måste det också finnas ett lås på kvinnostugans dörr, för att kvinnorna ska kunna 

byta kläder i fred. 

Annars behandlades vi i princip som alla andra. Men i början, under rekryttiden, märkte man nog 

ganska ofta att man inte var önskad. Andra rekryter hade i allmänhet inga problem med vår närvaro, 

men attityden bland t.ex. undersergeanterna var, att "om en kvinna är så pass dum att hon kommer 

frivilligt till militären, så förtjänar hon lite extra tjänst..." Bakgrunden till detta var att vi var de första 

kvinnor någonsin som tjänstgjorde vid detta kompani, som allmänt ansågs vara det manligaste i hela 

brigaden och som värderades högt av försvaret. 

Intervjuare: Var det svårt för stampersonalen eller de andra värnpliktiga att ni var med överallt? 

Anna: Nej, inte tror jag det. T.ex. i skogen där tälten är "blandade", alltså alla sover med sin 

grupp/pluton hade vi aldrig några problem. Man hinner inte tänka sexuellt i skogen. Kanske det för 

stampersonalen var svårast att alltid komma ihåg att kvinnorna också behöver räknas med, och att vissa 

specialarrangemang behövs. Kvinnor måste vara aktiva, för att inte bli bortglömda med eller utan 

avsikt. Jag tror att de karlar, som hade de största fördomarna och de mest förnedrande attityderna mot 

kvinnor i allmänhet, hade också mest problem med tanken på kvinnliga beväringar. Jag förstår nog 

också den synvinkeln. Många män känner sig hemlösa eftersom armén länge har varit det enda stället 

dit kvinnorna inte har haft tillträde. Det här fenomenet syns nu också allmänt i samhället, då manliga 

roller diskuteras mera öppet. 

Intervjuare: Berätta lite om din garnison. Nylands brigad är ju den enda svenska garnisonen i Finland. 

Vad innebär det i praktiken? 

Anna: Själva garnisonsområdet är jättevackert. Svenskarna byggde den första kasernen 1626, ryssarna 

fortsatte att bygga ut området på 1800-talet och till sist byggde finnarna sin del. Enormt långa 

rödtegelshus med en lönnpark emellan. 

Att Nylands brigad i Dragsvik är den enda svenskspråkiga brigaden i Finland, betyder ju att i princip alla 

svenskspråkiga karlar tjänstgör där, för man har ju enligt lagen rätt att tjänstgöra på sitt eget modersmål. 

I garnisonen märker man ganska tydligt vem som är från Österbotten och vem inte är det, och denna 

mentala gräns orsakar många konflikter. Svenskfinland är "delad" i två stora områden: Pampas och 

Gummiland. Södra Finland med sina stora städer Åbo, Helsingfors, ungefär till Tammerfors är

Gummiland, och resten alltså Österbotten är Pampas. De lär ha fått sina namn för att städernas killar är 

slappa som gummi och för att Österbotten är platt som Pampas. 

Annars är tjänstgöringsspråket svenska, allt annat sker på svenska utom själva kommandona. Det heter 

till exempel "Till matsalen, tahdissa -mars!" Kommandospråket är finska för svenskspråkiga soldater 

måste förstå en finskspråkig befälhavare. 

Intervjuare: Varför valde du Dragsvik? 

Anna: Jag valde inte Dragsvik. Jag hade själv valt några andra alternativ och sökte faktiskt inte till 

Draga. Men vid uppbådet, där alla blivande beväringar också intervjuas, blev det klart att herr Majoren 

inte hade samma åsikt som jag. När han märkte att jag kunde svenska åtminstone på pappret, då var 

saken klar. Kvinnornas placeringar behandlas av en speciell nämnd, som slutligen bestämmer 

tjänstgöringsplatsen. Processen tar vanligtvis fyra till sex veckor, men bara en vecka senare fick jag ett 

brev där det stod: "Välkommen till Dragsvik!" 

Intervjuare; Hur klarade du dig med språket? Jag menar nu vanlig svenska och österbottniska dialekter. 

Anna: Jag hade den långa skolsvenskan som förkunskap men jag måste medge, att det inte hjälpte 

mycket. Visst hade jag också varit intresserad av svenska utanför skolan, deltagit i kurser o.s.v., men 

ändå var det en chock... Som om man inte kunde ett ord. Efter första chocken med själva 

tjänstgöringen, som är en chock för alla oberoende av bakgrund eller kön, förstod jag att det inte finns 

andra alternativ än att börja med språket från början. Lättast var det på lektionerna för officerarna 

talade långsammare. Och så småningom, medan jag studerade "Beväringens handbok" med hjälp av 

ordbok lärde jag mig det militära fackspråket. 

Men visst var det frustrerande, när man inte förstod ett ord av dialekten, "pampesiska", och den andra 

var i värsta fall helt svenskspråkig och kunde inte ett ord finska. 

Intervjuare: Vad är ditt allmänna intryck av armétiden, mest positivt eller negativt? 

Anna: Fifty fifty. Minnena förgyller det värsta... För mig var armén en fostrande upplevelse, då jag lärde 

mig mycket om mig själv, men mest lärde jag mig om människor och deras handlingar. 

Intervjuare: Finns det någonting som du inte skulle vilja uppleva en gång till? 

Anna: Att bli nedvärderad bara på grund av könet. 

Intervjuare: Hurdana erfarenheter tycker du att var de bästa eller nyttigaste för dig? På vilket sätt tror 

du att de här erfarenheterna kan hjälpa dig i framtiden? 

Anna: Hela armétiden var nyttig, för jag fick verkligen mera perspektiv. Och när tiden går, så förstår 

man vissa handlingar också mera på djupet. Nyttigast i arbetslivet har redan varit mina kunskaper att 

tolka människors handlingar och kunskapen om hur olika slags människor beter sig i snabbt förändrade 

situationer. Alla är inte likadana, men bra på olika sätt. 

Intervjuare: Fick du vänner som du fortfarande träffar? 

Anna: I armén var jag mest med karlar och hade dem som kompisar. Visst höll vi kontakt med 

kvinnorna också, men vi var så särpositionerade och få, att kontakterna inte blev så starka. Men efter 

milin har det varit tvärtom. Jag har nästan alla kvinnliga beväringskompisar kvar i mitt liv, men inte en

enda av karlarna. Och de kvinnor jag hade minst gemensamt med i armén har blivit de bästa av de så 

kallade milivännerna. 

Intervjuare: Känner du dig annorlunda än dina väninnor som inte har varit i armén? 

Anna: Visst. Tråkigast var det att uppleva under beväringstiden, att inte ens de bästa väninnorna kunde 

förstå hur man än förklarade. Men hemskast var det att märka, att de inte ens ville förstå. Annars ser 

ganska många kvinnor dig som ett hot, för du har "ett extra äss" som karlarna kan vara intresserade av. 

Och på sätt och vis har de rätt: man förstår nog män bättre, när man själv har upplevt värnplikten. När 

man har bott tillsammans med 1800 karlar över 9 månader, skulle det vara ett under om man inte hade 

lärt sig något av det manliga sättet att tänka. 

Intervjuare: Tycker du att det är lika roligt att träffa armékompisar och prata om minnena som pojkar 

brukar göra? 

Anna: Vi brukar nog träffas någon gång per år, men inte i stora grupper. Egentligen håller vi kontakt 

bara med dem som har blivit riktiga vänner efter armékompistiden. Och visst pratar vi alltid om de 

gamla armékompisarna, som inte håller kontakt. Men de vänner som blivit kvar, de är äkta vänner! Man 

vet att ingenting kommer emellan oss, fast det skulle gå en lång tid utan att vi träffas. Man kan alltid 

ringa. 

Den aktiva "arméhistorietiden" varar cirka två år efter avskedskaffet. Någon psykolog hade kommit till 

att traumans djuphet för alla som gör lumpen är cirka sju år: under första året behandlas saken varje 

dag, man drömmer om armén och man pratar om den nästan varje dag. Det andra året handlar mera 

om djupare förståelse, man börjar glömma och saken behandlas inte varje dag. Man märker att vänskap 

behöver mera än gamla minnen. Under åren som kommer svalnar minnena och mindre viktiga 

armékompisar försvinner senast nu. 

Jag träffade en Nato-soldat några månader innan jag ryckte in. Han tittade på mig med ledsna ögon och 

sade: "Gå inte, för efter armén är du aldrig mer densamma som förut." Jag förstod inte vad han menade 

med det för jag hade ju inte varit i armén. Först efter tre år fattade jag att det är så. 

s. 64, harj. 23 a) 

a) Lyssna på intervjun och avgör om påståendet är rätt eller fel. 

1. F Anna var intresserad av en karriär i armén. 

2. F Kvinnor får avbryta tjänstgöringen när som helst. 

3. R Alla i garnisonen kände flickorna. 

4. R Stampersonalen tyckte inte i början om att det fanns kvinnliga rekryter. 

5. F Anna hade svårt att förstå stampersonalens attityder till kvinnorna. 

6. R Garnisonsområdet har funnits nästan 400 år. 

7. F Alla svenskspråkiga gör sin militärtjänst i Nylands brigad i Dragsvik eftersom orten är 

svenskspråkig. 

8. F Allt sker på svenska i Nylands brigad. 

9. F Anna placerades i Dragsvik eftersom hon ville lära sig svenska. 

10. R Hon hade mest svårigheter att förstå beväringar från Österbotten. 

11. F Annas minnen från armén är övervägande positiva. 

12. F Kvinnorna som blev goda vänner under armétiden håller alltjämt kontakt. 

13. R Minnena från militärtjänstgöringen påverkar de flesta i sju år.

s. 66 harj. 26 b: ei mallivastauksia 

s. 67 harj. 24 

Översätt meningarna till svenska. 

1. Tror du att människor(na) kan leva i fred med varandra? 

2. Jag tycker att man åtminstone borde sträva efter det. 

3. När man tänker på situationen i Afrika hoppas man verkligen att fred i världen vore möjligt/att det 

vore möjligt med fred i världen. 

4. Tänker du göra värnplikten? 

5. Jag har nog tänkt på saken men har ännu inte bestämt mig. 

6. Jag tror inte på vapen, jag tycker att det är bättre att tro på diplomati. 

7. Jag tycker ju inte heller om krig men jag misstänker att de alltid kommer att finnas. 

7. Tron är ingen snuttefilt 

s. 68 teksti 

1. I Annikas hem diskuterade man livsfrågor. Hon har själv funderat på dem hela sitt liv. Eftersom hon 

inte var säker på sin tro vill hon inte bli konfirmerad när hon var i konfirmationsålder. Senare förstod 

hon att hon hade en kallelse. 

2. Annika mycket utåtriktad redan som ung och ville få ett yrke där man får uppträda t.ex. 

skådespelerska. När hon praktiserade i Vadstena fann hon beslöt hon att börja läsa teologi. I Uppsala 

fann hon sin tro. 

3. Tron är en del av människan, inte en prestation eller en känsla. För Annika finns det alltid tvivel i 

tron. Kristendomen förändras med tiden och måste leva i nuet. 

4. Tron kan utvecklas när livet är svårt. Men Annikas tro är som ett berg som inte kan rubbas. 

5. Astronomin visar hur skör vår tillvaro är. Små ändringar t.ex. i klimatet kan förstöra allt. 

6. Tron är ingen snuttefilt, en tröst som tar bort smärtan. Tron ger Annika kraft att se livet som det är. 

Den ger henne ansvarskänsla, tillit och hopp. 

7. Gud är ingen konkret varelse. Hon gillar t.ex. symboler som djur, beskyddande vingar, herde. Gud är 

ett ljus, en beskyddande förälder. 

8. Annika tror att hon möter Gud efter döden. För henne innebär det också försoning, förståelse och 

lugn. 

s. 70 harj. 25 

Ajan prepositiot 

1. Jag var på konfirmationsläger för tre år sedan. 

2. Lägret tog tio dagar/var tio dagar lång.

3. Mina släktingar bor ganska långt borta, så de kom till konfirmationsfesten redan en dag före 

konfirmationen. 

4. Nu har jag faktiskt inte träffat dem på länge, men jag hoppas att vi har studentfest i vår/på våren. 

5. Den här veckan hålls proven/är det prov i modersmålet och i de främmande språken. 

6. Och nästa vecka är det realprov och matte. 

7. Tänk dig/föreställ dig, om ett par veckor är skrivningarna över! 

8. Ska vi repetera tillsammans finskans kommateringsregler en gång till i kväll? 

9. I morgon bitti måste man ju vara i tid i skolan. 

10. Hoppas att jag kan sova i natt! 

s. 70-72 harj. 26-30: Ei mallivastauksia 

s. 73 harj. 31 

Översätt orden som saknas i texten. 

Muslimer 1. i medier blir 2. offer eller terrorister 

Efter terroristattackerna 3. den 11 september blev plötsligt mediernas bild av muslimer mycket 4. 

smalare än tidigare. Åtminstone en britt får oftast bara se och höra 5. nyheter om muslimska 

terrorister och muslimska offer. 

Före terroristattackerna fanns det fler olika bilder av muslimerna även om också de oftast var negativa 

säger forskaren Elizabeth Poole vid universitetet i Staffordshire. Bilden av muslimerna 6. i medierna 

borde ju vara 7. lika mångsidig som den är 8. i verkligheten. Muslimerna borde oftare få 9. 

representera den helt vanliga människan, inte alltid uttryckligen vara muslimer. 

Också de finländska medierna har velat 10. betona den religiösa tillhörigheten när det gäller muslimer. 

En helsingforsisk författare 11. presenteras12. som en muslimsk läkare som har gett ut en bok, även 

om 13. hans religion inte har någonting med hans bok att göra. Om man intervjuar t.ex. en vanlig 14. 

finländsk tandläkare i TV-nyheterna presenterar man ju inte honom eller henne som en kristen 

tandläkare. 

Elizabeth Poole påpekar att bilden 15. av islam och muslimer i europeiska medier är väldigt viktig 

eftersom det 16. fortfarande är 17. få européer som har någon muslim i sin bekantskapskrets. 18. Då 

det gäller de flesta andra ämnen har människorna 19. egna erfarenheter som de kan spegla mediernas 

rapportering mot, men då det gäller islam har de inte det, medierna är oftast den enda 20. 

informationskällan. 

Poole 21. har undersökt hur brittiska ungdomar i Leicester läser 22. texter om muslimer. Hon 

intervjuade både muslimer och ungdomar från andra religioner, med eller utan kontakter till muslimer. 

Resultatet var att ungdomarna tolkade in sina egna förutfattade meningar i texterna, 23. oberoende av 

vad det egentligen stod i texten.

Mediernas stereotypier har enligt Poole åtminstone i Storbritannien fått den konsekvensen att både 24. 

fördomar och gränser mellan olika grupper består och ökar. Muslimernas 25. uppfattning om att "alla 

hatar oss" bekräftas och de andras fördomar bekräftas likaså. 


s. 75 harj. 33 

Para ihop replikerna på ett logiskt sätt. Läs replikerna högt. 

huom! Kohdassa f kuuluu olla Tack ska du ha! ja kohdasta 8. puuttuu verbi är. Pahoittelemme virheitä. 

1. Ska jag köra dig hem? c. Jag går faktiskt hellre, men tack i alla fall. 

2. Regeringen har lovat sänka skatterna. e. Skämtar du? 

3. Skulle vi inte börja precis åtta? h. Förlåt att jag är sen. 

4. Studiestödet borde höjas. a. Det har du rätt i. 

5. Grälar ni fortfarande? d. Nej, vi är helt överens. 

6. Har du eld? b. Nej, jag röker inte. 

7. Har den äran! f. Tack ska du ha! 

8. Det är din tur att ta ut soporna. g. Menar du det? 

DEL 3 Du och jag och alla andra på jorden 

s. 77 harj.1 

Översätt orden i hjärtat och beskriv själv kärlek med tre ord. 

huolenpito, avuton kaipuu, ilo 

suhde, tunteita, seksi 

kunnioitus, leppoisa viihtyvyys, suhteita 

kärsivällisyys, huolenpito, intohimo 

perhe, ystävät, kaunista 

paha(a), kaikki/kaikkea, aina 

s. 77 harj.2: Ei mallivastausta 

s.77 harj.3 

Fyll i temaordlistan. 

Det var kärlek vid första ögonkastet! Se oli rakkautta ensisilmäyksellä! 

bli IV (e-i) förtjust i ngn ihastua jhk

förälska I sig i ngn rakastua jhk 

bli IV (e-i) kär i ngn rakastua jhk 

älska I rakastaa 

kärlek, -en rakkaus 

älskling 2 kulta, rakas 

sällskapa I med ngn seurustella 

kila I stadigt seurustella vakituisesti 

vara IV ihop med ngn seurustella, olla yhdessä 

förhållande 4 suhde 

stadga I sig vakiintua 

flytta I ihop muuttaa yhteen 

sambo 3 avopuoliso 

särbo 3 etäsuhde 

förlova I sig mennä kihloihin 

gifta II sig mennä naimisiin 

vigda I vihkiä 

brud 2 morsian 

brudgum 2 sulhanen 

äktenskap 5 avioliitto 

bröllop 5 häät 

bli IV (e-i) gravid tulla raskaaksi 

bli IV med barn tulla raskaaksi 

ensamstående mamma yksinhuoltajaäiti 

dop, -et kaste, ristiäiset 

döpa II kastaa, ristiä 

Han döptes till Lars. Hänet kastettiin Larsiksi. 

vara IV otrogen olla uskoton, pettää 

vara IV osams, bråka I riidellä 

skilja II sig erota 

skilsmässa 1 avioero 

frånskil/d,-t,-da eronnut 

dö IV (o-ö) kuolla 

begravning 2 hautajaiset 

änka 1 leski (nainen) 

änkling 2 leski (mies) 

1. Om att sällskapa 

s. 79 harj. 4 a: 

Epämääräiset pronominit 

Vi har alla våra egna erfarenheter av och historier från förhållanden. Genom att respektera 1. sig själv, 

2. sina behov och tycken, hittar 3. man personer som respekterar 4. en tillbaka. Så tror jag det fungerar. 

Ibland är 5. ens egna behov så annorlunda att måste 6. man skaka av 7. sig en person som kommit för 

nära och ibland blir 8. man själv lämnad. Sådant är livet, och få lyckas den första gången. Men om 9.

man litar på 10. sig själv, hittar 11. man till slut ett bra sätt att leva 12. sitt liv, ensam och tillsammans 

med andra. 

4 b: 

1. Jag måste respektera mig själv och lita på mig själv. 

2. Är du av samma åsikt som skribenten? Ei mallivast. 

3. Pojken var beredd att stadga sig medan flickan inte ville binda sig så tidigt. 

4. Minns du din första kyss? När och var var det? Ei mallivast. 

5. Jämnåriga har kanske likadana behov, äldre kan kräva sådant som man själv inte vill vara med 

om. 

6. Kan du diskutera personliga frågor med någon vuxen? Ei mallivast. 

7. Hur beskriver skribenten sällskapandet 

a) Att sällskapa är spännande, skönt och involverar många känslor. Det är ganska självcentrerat. 

b) När man är äldre så tar man mera hänsyn till andra människor och deras känslor. 

8. Hur har du förändrats sedan du var 14 år? Ei mallivast. 

s. 80 harj. 5 a: 

Karaktär 

pålitlig luotettava 

opålitlig epäluotettava 

trogen uskollinen 

otrogen uskoton 

omtänksam huolehtivainen 

kramgod halittava 

taskig inhottava, ilkeä 

grym julma 

elak ilkeä 

uppmuntrande kannustava 

självständig itsenäinen

självsäker itsevarma 

envis itsepäinen 

trygg turvallinen 

jämlik tasa-arvoinen 

snål pihi 

generös antelias 

sur hapan 

solig aurinkoinen, valoisa 

feg raukka, pelkuri 

modig rohkea 

livlig eloisa 

s. 81 harj. 5 b: 

Utseende 

stilig komea 

snygg hyvännäköinnen 

muskulös lihaksikas 

slank hoikka 

mullig pyöreähkö 

korthårig lyhythiuksinen 

lockigt hår kiharat hiukset 

tunnt hår ohuet hiukset 

flintskallig kalju 

smalt ansikte kapeat kasvot 

tjocka ögonbryn paksut kulmakarvat 

långa ögonfransar pitkät silmäripset 

fylliga läppar täyteläiset huulet

smala fingrar kapeat sormet 

varma ögon lämpimät silmät 

smala vrister kapeat nilkat 

långa ben pitkät sääret 


s. 81 harj. 7 a: 

Fyll i rätt preposition 

Pahoittelut kirjoitusvirheen johdosta, pitää olla: 11. Just 

Är du lika intresserad 1. av hundar som jag är du den jag vill lära känna. Min hund är liten 2. till växten 

och mycket snäll och behaglig 3. till lynnet. 4. Till färgen är den gråvit. 

Den har vunnit i många tävlingar vilket jag är speciellt stolt 5. över. Den tycks inte uppskatta 

tävlingarna eftersom den alltid är så lycklig 6. över att komma hem. 

Ibland blir hundarna irriterade 7. över främmande människor på utställningen. Det kan man väl förstå, 

hundägarna blir också trötta 8. på bullret. Är din hund rädd 9. för större hundar? Nej, han är snarast 

nyfiken 10. på dem. 

Just nu är jag galen 11. i vita lurviga hundar. Jag skulle aldrig ta en hund som beter sig hotfullt 12. mot 

mig. Man ska skola sin hund så att den är vänlig 13. mot människor men inte alltför förtjust 14. i vem 

som helt. 

s. 82 harj. 7 b, 8, 9: Ei mallivastauksia. Kannustakaa oppilaita käyttämään mielikuvitusta. 

Du kan börja t.ex. så här: 

Oscar föddes som Åsa och Lars Ölanders andra barn den 24 november 1939 i Viborg….. 

Saga Ölanders lillebror såg dagens ljus…. 

Efter kriget flyttade familjen till Helsingfors…. 

Oscar träffade Ester på en studentbal… 


2. När förhållandet inte funkar... 

s. 84 harj. 11

Anna: Helt ärligt, om någon fortfarande är 1. kär i en, finns det nog inget sätt i världen att göra slut 

som är schysst. Men om du ska göra slut, 2. sätt dig ner med din partner och säg allt som du inte gillar. 

Det viktigaste är att 3. den andra inte känner att det är hans eller hennes fel att du gör slut, 4. även om 

det är så. 

Lasse: Man gör det öga mot öga och pratar med personen. Man ska inte lämna några luckor eller 5. 

obesvarade frågor. Man kan även försöka se till att 6. fortsätta hålla kontakten och 7. behålla 

vänskapen. Det finns många 8. förhållanden som slutat med att personerna hatar varandra för livet, 

eller åtminstone en av dem. 

Jonas: Det var ett tag sen som jag gjorde slut, jag trodde att jag gjorde det 9. på ett snällt sätt eftersom 

jag var 10. ärlig. Jag sa att vi 11. borde göra slut för att jag kände att hon inte kunde 12. lita på mig 

under sommarlovet när vi skulle vara ifrån 13. varandra. Självklart blev hon 14. ledsen medan jag som 

ett fån trodde jag gjort henne en tjänst. 

Jenny: Jag dumpade en gång en kille som jag visste var 15. intresserad av mig. Vi hade chattat med 

varandra i några veckor och pratat i telefon. Till slut bestämde vi oss för 16. att träffas. Vi kollade på 

film ihop och allt 17. kändes jättebra, men genast gjorde han 18. det värsta man kan göra på en dejt 

och gick rakt på. Han mer eller mindre slängde sig över mig 19. medan jag försökte titta på filmen, 20. 

vilket självklart 21. skrämde bort mig. Jag bara drog mig därifrån och hörde aldrig mera av mig. 

Lucas: En tjej som jag var ihop med skickade 22. sin kompis 23. för att göra slut. Det tycker jag var 

dålig stil, rent utsagt 24. fegt. Nu blev jag inte 25. särskilt sårad för vi visste båda två att det var på väg 

utför. Det var dags att göra slut. Jag 26. tycker synd om kompisen för hon ville inte vara någon 

förmedlare. Nu är jag glad att jag slapp göra slut, det hade varit jobbigt och jag 27. tog ju inte illa upp 

så... 

Lotta: Jag blev en gång dumpad av en kille som slutade 28.höra av sig. Han svarade inte i telefonen. 

Jag blev ledsen och fattade ingenting. 29. En dag kom han hem till mig utan att ringa först. Han hade 

med sig chokladmunkar och blomma och sa att han 30. var tvungen att göra slut, men att han tyckte 

om mig jättemycket... Mycket förvirrande! Att försöka dämpa sitt 31. dåliga samvete med choklad och 

att säga att man tycker om någon jättemycket när man gör slut är ingen bra idé! Då fattar man ju 

ingenting och det är supersvårt 32. att glömma personen. 



3. Jessica möter kärleken på nätet 

s. 86 harj. 14 a) 

1. Netissä ei tarvitse olla niin muodollinen. On luontevaa kysyä mitä tahansa.

2. Hän on itsevarma ja sanoo mitä ajattelee. Yleensä hän on kohteliaampi. 

3. Kun hän toivoo, että joku, josta hän itse pitää kiinnostuisi. 

4. Kun nettikaveri kertoo hänestä äidilleen. 

5. Suhdehan perustuu vain siihen mitä kirjoitetaan netissä. Jos on kiinnostunut jostain henkilöstä, se 

täytyy näyttää selvästi teksteillään. 

6. Heillä oli sattumalta sama nimi eräällä keskustelusivulla, ja se häiritsi Jessicaa. 

7. Oli vähän hurjaa, kun kaikki tiesivät seurustelusta. Sitä ei otettu oikein tosissaan. 

8. Äiti halusi varmistaa, että nettiystävä ei ollut vaarallinen. 

9. Positiivista on, että voi tehdä vastapuolesta itselleen satujen prinssin. Hyvät keskustelut. 

14. b: Ei mallivastauksia 

Manus 

Intervjuare: Du sa att du har lärt känna nästan alla dina vänner på nätet. Vad är det som gör internet så 

bra för att träffa nya människor? 

Jessica: Det är den frispråkiga miljön som skapas där. Jag tycker att det vore roligare om världen 

utanför internet var mer som den. Om man till exempel går på en fest i ”verkligheten” måste man alltid 

börja med small talk typ ”Vad jobbar du med då?” Och det är så himla tråkigt! På internet har man 

möjlighet att fråga exakt vad som helst utan att det blir konstigt. 

Intervjuare: Hur menar du då? Kan man inte göra det annars också? 

Jessica: Jo, men det är mycket lättare att prata och starta diskussioner hur som helst. På internet är det 

meningen att man ska prata med varandra. Där vågar man också ge komplimanger och en dålig 

reaktion på internet kan man bara strunta i. Jag är också själv ärligare och kanske otrevligare än annars. 

Det är så mycket lättare att vara självsäker på nätet. Om en person i verkligheten skulle komma fram 

och förolämpa mig så skulle jag nog sjunka ihop och bli osäker, men på internet skulle jag bara säga 

”vad fan säger du!?” utan att det skulle behöva bli en jobbig situation. 

Intervjuare: Är du alltid lika tuff? Jag menar kan man få vänner om man är för ärlig? 

Jessica: Ibland blir det mer komplicerat. Om det är någon som jag är intresserad av att bli ihop med 

eller flirta med så blir svårare att vara ärlig. Då kan jag bli lite nervös över vad personen ska tro om mig. 

Men egentligen tycker jag att man inte ska ändra på sig bara för att man är intresserad av någon. Lustigt 

nog brukar den här killen bli mer intresserad av mig när jag säger ärligt vad jag tycker. 

Jessica: ( skrattar) Om killen skriver någonting till mig som gör mig helt upprymd skriver jag också ”oj 

nu blev jag helt pirrig i magen och kan inte sitta still” eller något sånt. Kanske har jag också någon

supersmiley som hoppar upp och ned för att visa hur jag känner. Och riktigt speciellt blir det när man 

kommer in personens ”verkliga” liv. Skriver han att han berättat om mig för sin mamma, blir jag 

verkligen rörd. 

Intervjuare: Det verkar vara precis som att bli förälskad utanför nätet. Vad gör nätrelationen 

annorlunda? 

Jessica: Ja, det är faktiskt ingen stor skillnad. Jag blir varm i kroppen och tänker hela tiden på om han 

är online eller inte. Minsta lilla grej som han gör betyder någonting. Man tolkar och analyserar allt, vilket 

är riskabelt, men man måste analysera eftersom man inte har något annat att gå på. Relationen bygger ju 

på det. Jag skriver till exempel långa texter innan jag skickar iväg dem. Skriver man bara ”haha ok” tror 

den andra ju bara att man är uttråkad. Eftersom det är texten som visar vem man är så måste man ju 

också göra texten intressant. Jag tror att man ska ha mycket fantasi, annars är det svårt att bli kär. 

Intervjuare: Berätta om din första pojkvän! 

Jessica: Jag var 14 år och vi träffades på en chattsida där vi råkade ha samma namn, det störde mig och 

jag kontaktade honom. Vi pratade inte så mycket med varandra, utan hade ett rollspel där vi var 

tillsammans. Rollspelet vi hade var som att skriva en berättelse tillsammans eller typ som att två 

skådespelare spelar in en film. I rollspelet hade vi barn, villa och var gifta. Jag sa till honom att du får 

inte bli kär i mig på riktigt för du bor i Göteborg, men så blev det ju inte... 

Intervjuare: Vad tyckte folk runtomkring dig då om att du var ihop med någon på nätet? 

Jessica: Det var lite häftigt att vara den där som hade en pojkvän på internet. Alla visste om det, mina 

föräldrar visste om det, men det togs ju inte på allvar. För mig var det verkligen seriöst, det var som på 

riktigt fast på datorn. 

Intervjuare: Hur gick det sen, träffade ni varandra utanför nätet? 

Jessica: Ja, jag längtade väldigt mycket efter att få träffa honom i verkligheten, eftersom jag hade en sån 

perfekt bild av honom. Jag visste allt om honom, hur han mådde, vad han hade varit med om i sitt liv 

och hur han såg ut. Efter ungefär ett halvår bestämde vi oss för att ses. Jag mötte honom på 

tågstationen och hade mamma med mig. Hon trodde ju att det skulle vara en galen yxmördare! Jag hade 

förväntat mig att han skulle vara min drömprins. På internet hade han alltid bra och snabba svar, men 

så var det inte riktigt när vi träffades. Det gick inte så bra och vi gjorde slut ett tag efteråt. 

Intervjuare: Vad finns det för för- och nackdelar med att ha en relation på nätet, jämfört med en 

utanför? 

Jessica: På internet kan man stänga av och sätta på relationen hur man vill, man har en distans och det 

är lättare att ställa sina egna villkor. Är man i samma rum är ju det svårare. Känslan av att man får 

bestämma allting själv, hur personen ser ut, hur han sitter och betonar orden är också en stor fördel. 

Något som man saknar är närheten. Man får ju inte den fysiska kontakten och det är skittråkigt, men 

positivt är ju att man får väldigt många diskussioner och på så sätt lär känna hur personen tycker och 

tänker.

4. Borta bra men hemma bäst? 


s. 89 harj. 16 

Bilda meningar enligt modellen. 

Vihje: Käsittele tehtävän aluksi kansallisuutta ilmaisevien substantiivien suku (fem./mask.). Katso kuvaa 

1. Knut kommer från Oslo. Han är från Norge och talar norska. Han är alltså norrman. Norge ligger i 

Skandinavien i Nordeuropa. 

2. Antoinette kommer från Bryssel. Hon är från Belgien och talar franska och flamländska. Hon är 

alltså belgare. Belgien ligger i Mellaneuropa. 

3. Karin kommer från Århus. Hon är från Danmark och talar danska. Hon är alltså danska. Danmark 

ligger i Skandinavien i Nordeuropa. 

4. Jesus kommer från Madrid. Han är från Spanien och talar spanska. Han är alltså spanjor. Spanien 

ligger i Sydeuropa. 

5. Mikis kommer från Aten. Han är från Grekland och talar grekiska. Han är alltså grek. Grekland ligger 

i Sydeuropa. 

6. Sed kommer från Ankara. Han är från Turkiet och talar turkiska och kurdiska. Han är alltså turk. 

Turkiet ligger i Sydosteuropa. 

7. Kadri kommer från Pärnu. Hon är från Estland och talar estniska och ryska. Hon är alltså estniska. 

Estland ligger i Baltikum. 

8. Inesse kommer från Riga. Hon är från Lettland och talar lettiska och ryska. Hon är alltså lettiska. 

Lettland ligger i Baltikum. 

9. Jelena kommer från Moskva. Hon är från Ryssland och talar ryska. Hon är alltså ryska. Ryssland 

ligger i Östeuropa och Asien. 

10. Jasser kommer från Kairo. Han är från Egypten och talar arabiska. Han är alltså egyptier. Egypten 

ligger i Nordafrika.

11. Mohammed kommer från Mogadishu. Han är från Somalia och talar somali. Han är alltså somalier. 

Somalia ligger i Nordafrika. 

12. Noriko kommer från Osaka. Hon är från Japan och talar japanska. Hon är alltså japanska. Japan 

ligger i Asien. 

13. Hui Lai Le kommer från Shanghai. Han är från Kina och talar kinesiska. Han är alltså kines. Kina 

ligger i Asien. 

14. Dolly kommer från Dallas. Hon är från USA/Förenta staterna och talar engelska. Hon är alltså 

amerikanska. USA ligger i Nordamerika. 

5. Danska ungdomar lyckligast i världen 

s. 90 harj. 17 

1. De vill ha ett nio till fem jobb för att få mera fritid. Också status och akademisk utbildning är 

viktiga för dem. 

2. Lyckligast känner man sig i Indien och I Danmark. Olyckligast i Japan, Tyskland och Kina. 

3. De japanska ungdomarna ställer de största kraven på sig själva. 

4. I Danmark. 

5. I Kina. 

6. I Kina och i Amerika. 

7. De kinesiska ungdomarna anser att man måste ha goda kontakter för att ha framgång I 

arbetslivet. I Danmark litar ungdomarna mera på sin egen insats. 

6. Studentutbyte 


s. 91 harj. 19 

Som utbytesstudent i England 

1. Voi käydä niin, että ihastuu britteihin niin pahasti, että palaa takaisin ja sen sijaan että tekisi jotain 

järkevää, viettää loppuelämänsä ravintolassa Englannissa. 

2. Itsenäisessä vaihdossa täytyy maksaa itse noin 1000 euron lukukausimaksu. 

3. Manchester on paljon suurempi kaupunki kuin Brighton. Se oli mukava shoppailua ja huvielämää 

ajatellen. Toisaalta oli vaikeampi kotiutua ja löytää ystäviä. Kertoja oli myös töissä Manchesterissa.

4. Muutamalla yliopiston opiskelija-asuntoon tai liittymällä johonkin urheiluseuraan. 

5. Menemällä jonkun opiskelukaverin kotiin viikonlopuksi tai alkamalla seurustelemaan jonkun 

paikallisen kanssa. 

Manus 

För alla som är intresserade av att åka till England som utbyteselev vill jag berätta att det är mycket 

farligt. Man kan nämligen bli så förtjust i de galna britterna att man åker tillbaka och istället för att göra 

något vettigt med resten av sitt liv tillbringar det på en krog i England. För det är kul att vara 

utbyteselev i England – det vet jag, för jag har varit det två gånger. 

Första gången åkte jag till University of Brighton, hösten 2006. Jag var intresserad av fredsforskning 

och konfliktlösning och hade surfat efter lämpliga universitet på internet och hittat Brighton. 

Det är möjligt att åka som utbyteselev till de flesta engelska universitet utan att delta i ett program och 

utan att ditt eget universitet har samarbete med det engelska universitetet eftersom många engelska 

universitet har "international visiting students' programmes" (IVSP). Det negativa med ett sådant här 

självständigt utbyte är att man måste betala terminsavgift - för en termin är terminsavgiften kring 1000 

euro. Sommaren före utbytet blev det alltså många långa skift i Siwas kassa... Men det var det värt! 

Studierna var jättespännande och jag stortrivdes. 

Efter att jag kommit hem från Brighton räckte det bara ett halvt år tills jag åkte tillbaka, denna gång via 

Erasmus-programmet till Manchester Metropolitan University för ett år, läsåret 2007-2008. 

Denna upplevelse blev mycket annorlunda än min tid i Brighton. Manchester är en jättestor stad, vilket 

är kul för nöjes- och shoppingutbytet är massivt, men det kan vara svårare för en utbyteselev att hitta 

vänner och bli hemmastadd. 

Något som också var en stor skillnad mellan min tid i Manchester och Brighton var att jag jobbade i 

Manchester. På Manchester United förstås, vilket i sig var en intressant erfarenhet – jag fick se alla 

matcher och träffade en massa kändisar... 

Studierna i England är inte särskilt krävande. Studerar man något samhällsvetenskapligt eller 

humanistiskt har man i medeltal 6 timmar föreläsningar per vecka och 6 timmar seminarier så det finns 

mycket tid över för socialt liv. Det bästa sättet att få nya vänner är att flytta in i universitetets 

studentbostäder. I dem bor alla första årets studerande, så i början av året är alla i samma båt, eftersom 

knappt någon har någon gammal bekant på samma universitet. Ett annat bra tips är att bli medlem i en 

sportklubb, av vilka det finns många vid varje universitet. Då sportar man tillsammans, en eller flera 

gånger per vecka, och så festar man varje onsdag. 

Det är mycket enkelt att få jobb i England, men åker man som utbyteselev bara en gång tycker jag 

definitivt att man skall jobba så litet som möjligt och istället ta sig tid att se sig omkring i landet och lära 

känna kulturen. Bästa sättet att göra detta är att åka hem till någon studiekamrats familj över en helg 

och se hur "riktiga engelsmän" har det. Ett alternativ är också att börja sällskapa med en britt, vilket är 

mycket enkelt om man är skandinav. Enligt min åsikt är det viktigt att inte falla i utbyteselevsfällan och 

bara umgås med andra utbyteselever - för trots att engelsmännen dricker för mycket och klär sig för 

litet är de faktiskt hemskt trevliga och har en mycket speciell kultur. Men cricket förstår jag mig nog 

inte ännu på.

7. Sex på resan 

s. 92 harj. 20 

a. Man ändrar ofta sina vanor på en resa och t.ex. dricker mera alkohol än hemma. 

b. Man ska använda skydd. 

c. Man ska förbereda sig lite före resan genom att ta reda på vad som gäller på den plats man ska till. 

d. Den förbjuder olika former av diskriminering som har med sexualitet och könstillhörighet att göra. 

e. Man får inte använda skydd eller göra abort. Också sex mellan två personer av samma kön är olagligt 

ännu i många länder. 

s. 93 

Vaihtoehtoisia tehtäviä matkailuteemaan: 

1. Extremresor 

Uppgift A. 

Läs och fyll i texten. 

Extrema 1……… (voima) och svindlande höjder (huimaava korkeus) . Hur långt 2. ….. (uskaltaa) du 

gå? Hur fort? Hur 3…. (korkealle) ? Vilka rädslor ska utmanas (haastaa)? Är du en 

extremresenär?4………… (pitää parempana) du fallskärm, drak- eller segelflyg när du vill kombinera 

maskin och 5……..(ihminen). Eller vill du kanske göra en rymdresa? Från år 2012 kan du starta din 

rymdresa i Kiruna, i Sverige. Eller är du sugen på (tehdä mieli) adrenalinresor? Vad 6………(sanoa) då 

om att 7. …… (ampua) kängurur i Australien, leva Robinson-liv på en öde ö eller 8……… (osallistua) 

pingvin- och valsafari? 

Eller vill du kanske göra en rymdresa? Från år 2012 kan du starta din rymdresa i Kiruna, i Sverige. Fem 

utvalda får 9….. ……(myydä) rymdresor. Det blev tre svenska resebyråer, en finsk och en dansk som 

10…….(tulla valituksi) att sälja Virgin Galactics rymdresor i Norden. 

Det 11……..(kestää) ytterligare ett par år innan det blir allvar av dessa raketresor, men resebyråerna får 

in anmälningar redan nu. Hittills har 300 personer 12…….(maksaa) handpenning………..(prep.) en 

rymdresa med Spaceship Two och ytterligare 85 000 personer från 125 länder har 13………..(ilmoittaa) 

sitt intresse. 

De första resenärerna får betala 200 000 dollar för 14…….….(seikkailu). Förutom själva rymdresan får 

de en tredagars förberedelse med G-kraftsprov och andra rymdexklusiviteter. Det nya ”rymdskeppet” 

Spaceship Two ska rymma (antaa tilaa) sex 15………..(matkustaja) och två piloter som lämnar jordens 

atmosfär i tre gånger ljudhastigheten. De kommer upp till en höjd av 110 kilometer, kan se det blåa 

16….(….maapallo) och den becksvarta (pikimusta) rymden och få ett par minuter i tyngdlöst tillstånd 

innan farkosten (alus)vänder ned mot 17…………..(maapallo) igen.

Facit 

Läs och fyll i texten. 

Extrema 1.krafter och svindlande höjder (huimaava korkeus) . Hur långt 2.vågar du gå? Hur fort? Hur 

3. högt? Vilka rädslor ska utmanas (haastaa)? Är du en extremresenär?4. Föredrar du fallskärm, drak- 

eller segelflyg när du vill kombinera maskin och 5. människa. Eller vill du kanske göra en rymdresa? 

Från år 2012 kan du starta din rymdresa i Kiruna, i Sverige. Eller är du sugen på (tehdä mieli) 

adrenalinresor? Vad 6. sägs då om att 7. skjuta kängurur i Australien, leva Robinson-liv på en öde ö 

eller 8.delta i pingvin- och valsafari? 

Eller vill du kanske göra en rymdresa? Från år 2012 kan du starta din rymdresa i Kiruna, i Sverige. Fem 

utvalda får 9.sälja rymdresor. Det blev tre svenska resebyråer, en finsk och en dansk som 10.blev 

utvalda att sälja Virgin Galactics rymdresor i Norden. 

Det 11.dröjer/tar ytterligare ett par år innan det blir allvar av dessa raketresor, men resebyråerna får in 

anmälningar redan nu. Hittills har 300 personer 12. betalat handpenning för en rymdresa med 

Spaceship Two och ytterligare 85 000 personer från 125 länder har 13.anmält sitt intresse. 

De första resenärerna får betala 200 000 dollar för 14.äventyret. Förutom själva rymdresan får de en 

tredagars förberedelse med G-kraftsprov och andra rymdexklusiviteter. Det nya ”rymdskeppet” 

Spaceship Two ska rymma (antaa tilaa) sex 15. passagerare och två piloter som lämnar jordens 

atmosfär i tre gånger ljudhastigheten. De kommer upp till en höjd av 110 kilometer, kan se det blåa 16. 

jordklotet och den becksvarta (pikimusta) rymden och få ett par minuter i tyngdlöst tillstånd innan 

farkosten (alus)vänder ned mot 17. jorden igen. 

Uppgift B. 

Diskutera 

1. Vad anser du om rymdresor? 

2.Kunde du tänka dig att betala 200 000 euro för en resa i rymden? 

3. Hurdana människor tror du vill åka på en rymdresa? 

4. Vad ingår i din drömresa; sol och vila, spänning, risker eller exotik? 

3. Vart skulle du helst vilja resa och varför? 

2. Turist räddad efter olycka i fjällen 

Lue itse tai pyydä oppilasta lukemaan uutinen ääneen kahteen kertaan luokalle. 

Uppgift A. 

Lyssna på notisen två gånger, gör anteckningar medan du lyssnar. Berätta huvudpunkterna på finska.

Notis 

- vem 

- vad 

- var 

- följder 

- varför 

Turist räddad efter olycka i fjällen 

En man ligger på sjukhus efter att ha skadat sig i Arvidsjaur igår kväll. Många turister överskattar sin förmåga menar 

vakthavande polis. 

En finsk turist skadade sig igår kväll i Arvidsjaur i svenska Lappland. Han hade ramlat under sin 

fjällvandring tillsammans med en vän och brutit benet. Hans vän kunde då ta sig och mannen ner till en 

stuga och larma polisen vid 22-tiden. När polis försökte närma sig mannen med ambulanshelikopter 

fick de vända efter flera försök. Anledningen var att vädret var så dåligt. 

Istället skickades alpina gruppen till platsen. Den kunde efter att ha gått sista sträckan bära mannen till 

helikoptern och föra honom till sjukhus. Den finske turisten vårdas forfarande på sjukhus. 

Enligt vakthavande polis är det många fjällvandrare som larmar under sommaren. Många överskattar 

sin egen förmåga och har dessutom inte rätt utrustning, kraft eller kunskap för att klara av de långa 

fjällvandringarna. 

FACIT 

- suomalainen turisti pelastettiin onnettomuudesta tuntureille Ruotsin Lapissa 

- hän oli kaatunut ja katkaissut jalkansa 

- ystävän onnistui viedä mies mökille ja hälyttää poliisi klo 22 

- poliisihelikopteri ei päässyt perille huonon sään vuoksi 

- paikalle lähettiin alppipelastusryhmä, joka pääsi jalan loukkaantuneen luokse ja kantoi miehen 

helikopteriin 

- mies edelleen sairaalassa 

- poliisin mukaan monet vaeltajat yliarvioivat voimansa ja ovat varustautuneet puutteellisesti. 

Uppgift B 

Dialog mellan läkaren A. och patienten B. Skapa en naturlig, fri dialog där du använder tipsen som stöd. 

På akutmottagningen 

A. Lääkäri: esittele itsesi, kysy miten voit auttaa. 

B. Potilas: jalka kovin kipeä, vaikea kävellä. 

A. Mitä tapahtunut, näyttää pahalta. 

B. Vaeltamassa tunturissa kaverin kanssa. 

A. Kaaduit, arvaan ? Katsotaan lähemmin. 

B. Oiiiii, sattuu kovasti.

A. Kipulääke, lääkeallergioita? 

B. Ei tietääkseni. 

A. Aika turvonnut (svullet). Röntgen, diagnoosi, lähete (remiss 3). Hoitaja Karin auttaa. 

B. Kallis? Ei matkavakuutusta. 

A. Pohjoismaan kansalainen, ei kalliimpaa kuin Suomessa. 

B. Reagoi. Takaisin röntgenin jälkeen? 

A. Kyllä. Kipsauksen tarve? 

B. Kiittele nopeasta avusta. 

FACIT 

a. Doktor Frisk, hur kan jag hjälpa dig? 

b. Jag har väldigt ont i benet, kan inte riktigt gå. 

a Vad har hänt? Benet ser ju illa ut. 

bJag var ute i fjällen och vandrade med min kompis… 

a. Och så ramlade du, gissar jag. Okej, vi ska se på benet lite närmare. 

b. Ojjjj. Det gör faktiskt hemskt ont. 

a. Du kan få en smärstillande så länge. Är du allergisk mot någon medicin? 

b. Inte så vitt jag vet. 

a. Benet är nog ganska svullet. Bäst att vi röntgar det, så får vi rätt diagnos. Jag skriver en remiss till 

röntgenavdelningen. Syster Karin hjälper dig. 

b. Det blir säkert dyrt, jag har ingen reseförsäkring. 

a. Som nordisk medborgare blir det inte dyrare än hemma i Finland. 

b. Vad bra! Ska jag komma tillbaka hit efter röntgen? 

a. Ja, gör det, så får vi se om benet ska gipsas. 

b. Tack så mycket, skönt att jag får hjälp så snabbt. 

s. 93 harj. 21 

Till sist 

Para i hop! 

1. f 

2. e

3. d 

4. c 

5. b 

6. g 

7. h 

8. j 

9. i 

10. a 

DEL 4 I vått och torrt 

1. Grönland 

s. 94-97 harj. 1 a-f: Ei mallivastauksia 

2. Visst går det att påverka 

s. 98 harj.2 

Dagar utan slut 

1. Han/Hon var en riktig rebell i sin ungdom och mycket aktiv politiskt. Eftersom man använder 

preteritum i sången så kan man dra den slutsatsen att sångens ”jag” senare stadgade sig, landade alltså 

på fast mark. 

2. Man demonstrerar t.ex. mot sexuell diskriminering, kärnvapen, krig, arbetslöshet… 

3. Din röst är viktig 

s.100 harj. 3 a, b: Ei mallivastauksia 

s. 101 harj.3 c 

Besvara frågorna 

1. Genom dem väljs riksdagen, presidenten, kommunernas fullmäktige och ledamöterna till 

Europaparlamentet. 

2. Man röstar direkt på kandidaten. 

3. Man ska vara minst 18 år och ha finskt medborgarskap. 

4. Man röstar på ett parti i stället för en kandidat. 

5. Det ansvarar för landets hälso- och sjukvård. 

s. 101 harj. 4 

Vad heter partierna på finska? 

Suomen Sosialidemokraattinen Puolue 

Suomen keskusta, Keskustapuolue 

Kokoomus 

Ruotsalainen kansanpuolue 

Vihreä liitto 

Kristillisdemokraattinen puolue 

Vasemmistoliitto 

Perussuomalaiset

Suomen Työväenpuolue 

Itsenäisyyspuolue 

Suomen kommunistinen puolue 


s. 102 harj 6 

Översätt till svenska. 

1. Danmark var det första nordiska landet i Europeiska Unionen. 

2. De nordiska länderna har många gemensamma intressen att bevaka särskilt inom jordbruket. 

3. Bland annat grekerna och portugiserna har dragit mycket nytta av medlemskapet i EU. 

4. Det största modersmålet inom EU är tyska men av historiska skäl är franska(n) fortfarande det 

viktigaste språket i EU. 

5. Våra sydliga grannar Estland, Lettland och Litauen hör till de nyaste medlemmarna. 

6. I Sverige ordnades det en folkomröstning, men folket ville inte avstå från den egna valutan, kronan. 

7. Normännen röstar snart på nytt/igen om huruvida de också vill ansluta sig till EU. 

8. Också på/i Island skulle många vilja komma med till unionen 

s. 103 harj. 7 a 

Jobb: parlamentarikerassistent 

Kryssa för rätt eller fel om påståendet stämmer enligt det som sägs i intervjun. 

7 a) Ensimmäinen kuuntelu tauttomatta 

1. Petra: Det är nu nästan sex år sen jag jobbade, hösten 98. R 

2. Det är viktigt att känna färdigt de ”rätta” människorna när man kommer till Bryssel som ny 

eftersom staden är så stor. F 

3. Johan: Jag sku börja cirka klockan 8.30, kolla posten på kontoret och sen gå till utskottsmöte 

till klockan nie. R 

4. Klaus: Om jag säger det ärligt så blir det nog en 8-9 språk. R 

5. Klaus kan inte portugisiska och ryska. F 

6. Jobbet som assistent i parlamentet består av mycket mer än att arbeta med sin egen mep. R 

7. Petra kan åtminstone svenska, engelska, holländska och franska. R 

8. Det hade varit klokt att studera främmande språk vid universitetet. F 

7 b) Toinen kuuntelu tauotettu, kunkin kysymyksen jälkeen n. 30 sek tauko 

1. Hur fick ungdomarna jobbet? 

Petra: Petra kom som praktikant till kommissionen, lärde känna den som jobbade tidigare som 

assistent för Astrid Thors, skickade in sin CV när hon fick höra att Astrid sökte assistent 

Johan: Johan Lindström svarade på en annons i Hufvudstadsbladet. 

2. Varför var torsdagen då intervjun gjordes ovanligt lugn?

Johan: Folk förbereder sig för parlamentsvalet, alla möten är slut. 

3. Vad säger Johan och Klaus om utskottsmöten? 

Johan: det mesta av parlamentets arbete görs i dem, ärenden förbereds där, sedan går sakerna till 

plenum där man egentligen bara röstar. 

Klaus: inte ointressant, det en hel del som händer där, man får träna också sina språk 

4. Vad säger Petra om personalen på parlamentet? 

Petra: Parlamentets personal kommer från olika länder och det behövs goda språkkunskaper för att 

kunna arbeta med personalen. 

5. Många ser EU som stort, byråkratiskt krångligt, vad säger Klaus och Johan om det? 

Klaus: Visst är det stort, men saker går framåt ganska bra ändå 

Johan: Det finns politiska intriger, som alltid i politiken, ganska spännande, en intressant sida av 

jobbet. 

6. Vad har Klaus studerat och hurdana kunskaper tycker han att skulle behöva ytterligare. 

Klaus: Han har studerat statskunskap, Europakunskap, och önskar att han hade tagit juridik som 

biämne. 

Vad är på gång när folk inte jobbar eller lobbar i Bryssel. Om det berättar Petra och Johan 

närmare i följande intervju. 

s. 104 harj. 8 

Lyssna och kryssa för rätt eller fel om påståendet stämmer enligt det som sägs i intervjun. Lyssna två 

gånger vid behov. 

1. Många eurokrater går ofta på en öl efter jobbet torsdagskvällarna för att lära känna belgare. F 

2. Den finskägda restaurangen Havanna hör till de finare matställena. F 

3. Kunderna på dessa barer är mest utlänningar. R 

4. Petra träffade sin belgiske man på en nordisk midsommarfest. F 

5. Gemensamt för Petras familjvänner är att paren sällan är av samma nationalitet. R 

6. Åbo Akademi och EU:s huvudstad Bryssel är ställen där man lätt hittar en maka/make. R 

7. EU-praktikanterna brukar ordna informationsmöten där de berättar om sitt eget lands kultur 

och nationella fester. F 


s. 105 harj. 10 a: Ei mallivastauksia 

s. 106 harj. 10 b: Ei mallivastauksia 

s. 107 harj. 11

Mötet 1. (aloittaa =inleda II) inleddes/ inleds kl. 18.15. 

Deltagarna 2. (toivottaa tervetulleeksi) hälsades/hälsas välkomna av ordföranden. 

Till sekreteraren 3. (valita) valdes/väljs Maj-Britt. 

Protokoll 4. (pitää) fördes/förs av sekreteraren. 

Öppningstalet kommer att 5. (pitää) hållas av Mickel. 

Har ni synpunkter på pengarna borde 6. (jakaa) fördelas? 

Tre förslag har hittills 7. (tehdä) gjorts. 

Förslagen har 8. (kommentoida) kommenterats av Berit och Bengt. 

Kan förslagen 9. (hyväksyä) godkännas? 

Är det ytterligare något som ska 10. (lisätä) tilläggas? 

Ursäkta, men jag vill inte hela tiden 11. (tulla keskeytetyksi) bli avbruten. 

Det är inte så lätt att göra sig 12. (ymmärretyksi) förstådd. 

Jag fattar inte vad som 13. (tarkoittaa) menades/menas med onödiga bidrag till skolorna. 

Mötet 14. (lopettaa) avslutades/ avslutas kl. 20.07. 

s. 107 harj. 12 : Ei mallivastauksia 

4. Allt väl? 

s. 108 harj. 13 

Läs texten och gör samtidigt en ordlista i häftet med hjälp av de markerade orden. Besvara 

frågorna. 

4. Allt väl? 

Unga mer aktiva i politiken 

Enligt den färska ungdomsbarometern ökar de ungas förtroende 

för politiska institutioner och demokratins funktion. Nästan 

varannan ung kunde tänka sig att bli medlem i ett politiskt parti. 

Flera unga än tidigare är beredda att själva kandidera i val. 

Samtidigt är det allt fler unga som inte alls är intresserade av politik. 

Var tionde är av den åsikten att unga aldrig tas på allvar som 

påverkare i olika frågor. 

Unga förhåller sig dock positiva till möjligheten att rösta via 

Internet och över hälften tror att deras röstningsaktivitet skulle öka 

om möjligheten att rösta via Internet förverkligades. 

1. Hurdan bild ger barometern av de ungas intresse för 

politik? 

2. Är du själv intresserad av politik? 

Ungdomsutrymmen och ungdomsarbetare uppskattas 

Trivseln på hemorten har blivit bättre bland de unga. Av 

kommunens tjänster är de unga mest belåtna med biblioteken, 

skolorna och motions- och idrottstjänsterna. De allra nöjdaste bor i 

städer, framför allt i huvudstadsregionen. Skillnaderna mellan land 

tuore, luottamus 

jäsen 

valmis, asettua ehdolle 

suhtautua 

toteutua 

tyytyväisin

och stad är störst när det gäller kulturutbud och kollektivtrafik. 

Ungdomsarbetet uppskattas högt. Viktigast anses vara att det 

finns ungdomsarbetare, möjligheter att använda Internet, lokaler 

för fritidssysselsättning och ungdomsfullmäktige. 

3. Vad uppskattar de unga mest på sin hemort? 

4. Är du själv nöjd med kommunens utbud till de unga? 

Vänner viktigare än släkten? 

De unga känner en stark samhörighet med familjen och 

vänskapskretsen. Därefter följer samhörigheten med släkten, 

skol-/arbetskollektivet och det finländska samhället. 

Hobbyklubbar och övriga föreningar som ordnar 

fritidssysselsättning spelar däremot en mindre roll i de ungas 

liv. Ungdomarna identifierar sig inte längre så starkt med sin 

hemort, stadsdel eller by. 

5. Vilka saker spelar en mindre roll i den ungas liv? 

6. Vad är viktigast för dig? 

7. Vilka hör till familjen enligt din åsikt? 

Klimatförändringen medför otrygghet 

Klimatförändring och energifrågor som beror på människan 

förorsakar osäkerhet och otrygghet hos de unga. Trots detta visar 

barometern att agerande för natur- och miljöskydd anses vara 

mindre viktigt än vid millennieskiftet. 

Mest bekymrad är man över sin egen och de närståendes 

välstånd och utkomstmöjligheter. Oron för det världspolitiska 

läget och otryggheten i det egna bostadsområdet har däremot 

minskat. 

8. Vad är de unga oroliga för? 

9. Vad bekymrar dig mest i framtiden? 

Ungdomsbarometern 2008 

kulttuuritarjonta, joukkoliikenne 

arvostaa 

nuorisovaltuusto 

yhteenkuuluvaisuus 

ystäväpiiri 

yhdistys 

kylä 

aiheuttaa, turvattomuus 

toiminta 

läheisten 

hyvinvointi, 

toimeentulomahdollisuus 

1. Å ena sidan har intresset ökat å andra sidan finns det allt flera som inte alls är intresserade. 

2. Är du själv intresserad av politik? ei mallivast. 

3. -biblioteken, skolorna och motions- och idrottstjänsterna 

-att det finns ungdomsarbetare, möjligheter att använda Internet, lokaler för fritidssysselsättning 

och ungdomsfullmäktige

4. Är du själv nöjd med kommunens utbud till de unga? ei mallivast. 

5. - Hobbyklubbar och övriga föreningar 

- hemort, stadsdel eller by 

6. Vad är viktigast för dig? ei mallivast. 

7. Vilka hör till familjen enligt din åsikt? ei mallivast. 

8. Vad är de unga oroliga för? 

- klimatförändring och energifrågor som beror på människan 

-sin egen och de närståendes välstånd och utkomstmöjligheter 

9. Vad bekymrar dig mest i framtiden? Ei mallivast. 

5. Agera lokalt, påverka kommunalt 

s. 109 harj. 14 

Vi ska få höra kommunalpolitiker Benny Ryd från Nacka berätta om sin 

kommun. Lyssna och svara på frågorna. Det finns en kort svarspaus efter frågorna. 

1. Mitä Benny Ryd kertoi itsestään? Mainitse kaksi asiaa. 

• Asuu Nackassa 

• Toimii sosialidemokraattisessa puolueessa 

• Ollut pari vuotta Nackan valtuustossa varavaltuutettuna 

• Lukio- ja aikuiskoulutuslautakunnan jäsen 

2. Mikä on kunnanvaltuuston päätehtävä? Mainitse jokin toinenkin tehtävä. 

• Kunnallisverosta päättäminen 

• Valvoa kunnan toimintaa, esim. koulut, päivähoito, vanhusten hoito, kulttuuri 

3. Mitä tehtäviä on lukiolautakunnalla (nämnd 3)? Mainitse kaksi asiaa. 

• Valvoo lukioiden työtä, seuraa tilastojen avulla koulujen työtä, menestystä 

• Ottaa asioita esille yleisellä tasolla 

• Seuraa esim. nuorison päihteiden käyttöä, keskusteltuaan vie asian valtuustoon 

4. Mitä Benny kertoo poliittisesta ilmastosta nuoruudessaan? Mainitse jokin asia. 

• Hän on nyt 51 v. joten oli nuori 60-luvulla, jolloin kansainväliset asiat, Vietnam, olivat 

keskeisiä. Tärkeä vaikuttaja tuolloin oli Olof Palme. 

• ollut aina kiinnostunut yhteiskunnallisista asioista 

5. Mikä asema Bennyn puolueella sosialidemokraateilla on Nackan valtuustossa? 

• Sosialidemokraatit ovat oppositiopuolue. Nacka on porvarillineen kunta. Kokoomus, 

kansanpuolue ja kristilliset johtavat kuntaa. 

• 

6. Kerro jokin esimerkki kansalaisten osallistumisesta politiikkaan? 

• kansalaisia kiinnostavat hyvin paikalliset seikat 

• yhteydenottoja tulee eniten rakennushankkeista, halutaan kouluja, päiväkoteja 

• sen sijaan asuntorakentamista vastustetaan, koska silloin joudutaan kaatamaan puita

• aluelautakunnat ovat hyvä väylä viestiä poliitikoille 

• Tietoliikennemaston rakentaminen ja vanhalle kaatopaikalle suunniteltu koulu ovat 

puhuttaneet asukkaita 

7. Milloin maahanmuuttaja saa äänestää eduskuntavaaleissa ja kunnallisvaaleissa? 

• Eduskuntavaaleissa saa äänestää 18 vuotta täyttänyt Ruotsin kansalainen. 

• Paikallistasolla, kunta ja maakäräjät, saa äänestää 18 vuotta täyttänyt kolme vuotta 

Ruotsissa asunut henkilö. 

8. . Kuka voi olla ehdokkaana vaaleissa 

• Äänioikeutetut , ks. edellinen vastaus 

6. Elina – som om jag inte fanns 

s.110 harj. 15 a 

Läs texten och välj det rätta alternativet. 

1. B 

2. C 

3. B 

4. B 

5. C 

6. A 

7. B 

8. A 

9. C 

10. C 

11. B 

12. B 

13. B 

14. B 

15. C 

16. C 

17. A 

18. B 

19. C 

20. C 

s. 112 harj. 15 b 

Besvara frågorna 

1. Filmen kunde inte kandidera för de finländska Jussi-priserna eftersom den var delvis svensk 

produktion. 

2. Han tog bort allt som inte hörde till grundberättelsen och skrev om manuset många gånger och lät 

det växa igen med olika sidohistorier. 

3. Man får inte schablonisera karaktärer och det var svårt att få tittarna att förstå varför Tora Holm 

gjorde så som hon gjorde i filmen. 

4. Vi vill väl men sviker när det gäller. Vi är passiva, vågar inte ingripa när vi borde. 

5. Solidariteten. 

7. Vattenbrist leder till fattigdom

s. 114 harj. 16 

manus 

Det finns över 1,2 miljarder människor 

som varje dag har problem med att skaffa 

sig rent dricksvatten. Dubbelt så många 

har inte något vettigt sätt att göra sig av 

med sitt avloppsvatten. Därför dör två 

miljoner människor årligen av diarré och 

andra sjukdomar som förorsakas av förorenat 

vatten. De fattiga måste ofta använda 

väldigt mycket tid till att skaffa 

tillräckligt med vatten. Det går i de flesta 

fall ut över familjernas flickor som inte 

hinner gå i skolan eftersom de måste bära 

vatten. Och utan utbildning har flickor 

små chanser att ta sig ur fattigdomen. 

Paus 

Det allra största problemet med vattenbristen 

är dock att utan vatten produceras 

det heller ingen mat. Människan 

dricker kanske ett par liter vatten om dagen, 

men beroende på vad hon äter behövs 

det mellan 1 000 och 2 000 liter 

vatten varje dag. För att matproduktionen 

skall öka behövs vattenledningar, 

bevattningskanaler och dammar bl.a. för 

vattenkraft. Det beräknas att de ca 20 

procent av åkerarealen som är konstbevattnade 

ger upp till 40 procent av skörden. 

Men konstbevattningen slukar 

enormt mycket vatten. Redan nu används 

70 procent av allt det vatten som 

människan tar från floder och grundvatten 

till konstbevattning. 

Paus 

Under de senaste femtio åren har världens 

vattenuttag tredubblats. Det har lett 

till att över hälften av världens befolkning 

lever i länder där grundvattennivån 

sjunker och brunnarna torkar ut. Samtidigt 

växer städerna med hisnande fart. 

Speciellt snabb är tillväxten i de fattiga 

utvecklingsländerna. I samma takt ökar 

vattenproblemen, eftersom alltför få 

människor har vattenledningsvatten.

Avloppsvattnet samlas på gator och i kanaler, 

vilket i sin tur leder till att grundvattnet 

förorenas. 

Paus 

Genom att bygga ut vattenledningsnätet 

och genom att se till att det hålls i gott 

skick kan man lösa många problem på 

landsbygden, vilket minskar på behovet 

att flytta till städerna. Med tanke på 

livskvaliteten är avloppsvattnet det stora 

problemet. Här krävs en attitydändring 

eftersom människor inte är beredda att 

betala för att någon skall ta hand om deras 

avloppsvatten. De ser helt enkelt inte 

nyttan av det. I fattiga familjer kan det bli 

alltför dyrt att använda allmänna toaletter, 

så man uträttar sina behov utomhus. 

I många slumområden har man därför 

byggt gratistoaletter, men där sådana 

inte finns förorenar det förorenade 

ytvattnet och den förorenade jordmånen 

ned grundvattnet. 

Fritt efter Hbl 

10.4.2004 

1. He eivät pääse kouluun, koska joutuvat kantamaan vettä. 

2. Ruuan tuottaminen. (viljely, kastelu) 

3. Jätevesi kerääntyy kadulle, josta seuraa, että pohjavesi saastuu. 

4. Ihmiset eivät halua maksaa jätevesihuollosta. (ei varaa yleisiin vessoihin) 

8. Hur stort är ditt vattenfotavtryck ? 

s. 115 harj. 17 Huom! Kohdassa 19 painovirhepaholainen! Sana ”pula” on jo annettu ennen aukkoa. 

Vain prepositio täytyy lisätä. 

Visste du att närmare 1,1 miljarder människor saknar tillgång till rent vatten? Samtidigt 1. förbrukar (kuluttaa) 

européer och amerikaner ofantliga mängder av vatten. När du 2. klär på dig (pukeutua) ett par nya jeans har det 

gått 10 000 liter vatten åt att göra dem. Till en hamburgare 3. behövs det (tarvita) 2400 liter vatten och det går åt 

140 liter vatten för att tillverka en kopp kaffe. 

De som har 4. följt (seurata) med miljödebatten har kanske 5. stött (törmätä) på uttrycket ekologiskt 

fotavtryck, det vill säga den sammanlagda 6. inverkan (vaikutus) som vår livsstil har på jordens miljö. 

På samma sätt kan man också räkna ut hur vår vattenkonsumtion påverkar miljön. Forskarna 7. 

använder (käyttää) då begreppet vattenfotavtryck. Finlands vattenfotavtryck uppgår till 1 727 

kubikmeter vatten per person och år. Varje amerikan i sin tur använder 2 483 kubikmeter vatten 8. per 

år / om året ( vuodessa).

1. Ei mallivastausta, esim. Många amerikaner har simbassäng. De producerar mycket biffkött och 

majs. De använder mycket jeans. Amerikaner konsumerar överhuvudtaget mycket. 

Hushållsvattnet som vi förbrukar när vi 9. lagar mat (laittaa ruokaa), duschar och tvättar kläder är bara 

en bråkdel av allt det vatten som vi använder. Resten är 10. så kallat (niin kutsuttu) virtuellt vatten som 

finns 11. gömt ( kätketty) i alla de varor som vi konsumerar. Något förenklat kan man säga att virtuellt 

vatten är allt vatten som vi gör av med utan att se det. Begreppet virtuellt vatten 12. skapades (luoda) 

av den brittiske professorn John Anthony Allan redan 1993, men det är först nu när vattenbristen gör 

sig påmind i allt fler länder som det har blivit aktuellt. 

2. Det är vatten som finns gömt i alla de varor som vi konsumerar. Det är vatten som vi använder 

utan att se det. 

Har vi då någon 13. nytta av (hyöty) att veta hur mycket virtuellt vatten som förbrukas i olika länder 

och varför? T-tröjan är ett bra exempel, eftersom den är 14. tillverkad (valmistettu) av bomull. Bomull 

är en 15. törstig (janoinen) växt och i Pakistan, som är en stor producent av bomull, har den intensiva 

konstbevattningen 16. lett till (johtaa) att Indusflodens mynning tidvis 17. torkar/har torkat (kuivua) 

ut. Också många andra av jordens floder torkar ut innan de når havet. När vattenbristen blir akut i 

floddeltat så drabbas både människorna och ekosystemet. 

3. Den tillverkas av bomull som behöver mycket vatten, speciellt konstbevattning, för att växa. 

I ett globalt perspektiv skulle det alltså vara bäst om varor som kräver mycket vatten 18. tillverkades 

(tuottaa) i länder som har rikligt med vatten medan länder som har brist 19. på (pula) vatten skulle 

producera varor som inte är lika vattenintensiva. 

Vad kan vi vanliga människor då göra åt saken? Som konsumenter kan vi påverka hur stort 

vattenfotavtryck vi 20. lämnar (jättää) genom våra val i butiken. En vegetarian lämnar ett mindre 

avtryck än en person som äter mycket kött eftersom det går åt 16 000 liter vatten för att få fram ett kilo 

nötkött. 

4. Genom våra val speciellt i mataffären. 


s. 119 harj. 19: Ei mallivastauksia

Opettajalle - Edu.fi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?