Belgiens åkerbruk - Murberget CollectiveAccess System

Norrländska
Hembygdsbiblioteket
Hernösand

JEl\LFÖREI,SE.
Metre = S,36S sv. fot,
= 10 IMcimetres = 100 CentimHn:s _ 1000 Millinaetrts·
Hectare = 2,031 sv. tunnland,
il 100 Area.
Heetolitre = O,fiOfi sv. tunnn,
A 100 Jitrer.
t Li tre = 0,382 sv. kannn.
t Kilogrnmrne = 2,353 SY. skOlpund.
I Franc = 72 öre.

Först på sedonrc tider Ilar denna landsdels mineral-rikedom
framkallat en liOigarc "bandet och industri, och gifvit anledning till
åYfiglll)ringandet af bättre communiClllionslUcdcl. Jordrärdct har stigit
och större kapitaler harva anvälldts på åkerbruket. Hvall dessa pro­
,-inser S3.kna, är en större mängd segelbara floder. kanaler och jcmvagar,
hvilka lOrsti.lämnda så kraftigt bidraga till åkerbruk.ets stig.andc.
,

'fransp. 29
5 skllpund luddUtel,
2 l' l"lIrbrodd,
6 " humle-Iucern,
8 hvitklöfver.
S:n 50 sHlpund.
Pör vattningen beriiknas omkring i sl'ensk: kanna votten i minnten
för hvarje tunnland. Den al\astning dessa ängar lemnn kon i
medeltal ber'.i.knBS till '00 !I :iDO lispund hö per tunnland. Höet
dels uppfodras, dels fonäljes till mellauhnndlarc, som i slldant fall
bruka äfven fOrbillda sig att verkstiilla skörden. Vanligen skeppa
de höet pa kOllolel'llll till ue stora stiiderun.
För att tillgodogöra en del af höet frlln sina ängsvaltningar,
har grefve de Theux aolagt flere holländerier. Två af dem i närheten
af Aehel, en tredje vid en liten lIod Loozen; till de mera
sydligt bel&gna öro 600 tunnland ängar anslagne.
Inredningen nf dessa holliinderier (se plansch 5) är helt och
blIIlet utiord efter holländskt mönster, och hvarje af dem beriiknadt
för 'O kor. En holliilldare verkslälJer skötseln af holländeriet, mjölkningen
samt 08t- och smör-berooniDgen; han erhAller '26-1 rik9dalrt
i lÖD, fri bostad och vedbrand, samt aflöningen till en piga som bitriider
honom och haus hustru i deras göromAI.
Foderkrubborna äro beklädda med Mrdbriilldt tegel, äfvensll bounnmtl
pA hvilka korna stA. En vattenpump inuti ladugården underlitttnr
i bet)"dlig grod renluUlningen, och förser kreaturen och mjölkkllmmllren
med nödigt vatten. Gödseln utföres uagligen. .
Korna, som best.A af rell holländsk race, gå uDder 80mmaren
dagen igenom pA bete, men äro om nättern:, i kohuset. ViDtertiden
erbAUa dll utom hö och halm äfVen dryck af linoljekakor. De mjölkas
morgon och aRon.
Hilr likasom allestädes der mjölkbushållningen iornimlignst består
i oSUiIlverkning, är man angeligen om att erh.ftllll under en
viss tid sJ. mycket mjölk lom möjligt. Kalfningen infaller för alla
kornII på vAren, och s14 dessa i sin de tvenne sista mAnaderna af Aret.
Ostberedningen verkställes härstädes pA följande sätt. NÄr till- ­
gangen på mjölk s.& tilUter, )"Stas dagligen; under hösteu och vintren
hVlltllnllan dag. Den spenvarma mjölken blalldas med dell äldre
mjölken, som !Jlifvit uppvärmd till samma lemperatur sam uen forstuämDda,
hvarefter löpet tillsättes, sedan del fOrnt blifvit upplöst i

"
kUnna erhålla 50 känlllU grönfoder per tunnland till 1r:orna, 80m al
länge &Om möjligt stallfodras.
Jordmånen är utomordentligt rik pi humus, och lider lött af
de syror den inneMIIer. Sh-il öfvenilnings- &Om uppdämningsiingar
bmv. ona efter fl ån (örlapp så briickta af mossor och 6ura gris,
att man, oa1r:tadt den högre kostnaden dervid, ioredfllger att lAta flilten
vexelvill i :'-G Ar ligga i äng, och derener lika lJug tid i Aker.
Intill denna egendom ligga stora skogar, anlagda af och tillhörige
konung Leopold cnskildt. Dessa skogar iunehll.lla en stor
mängd af de mest olika barrtriidsslag.
Innan vi IIfsluta denna skildring of Cnmpinen vilja vi aurorn
den växtföljd som vanligen begagnas pA nf Alder odlad jord.
t) Potatis,
2) Hafra med isAdt Hörl"cr och gräsfrö,
3) Klöfver och grns.
'l lUg med stubb-spergel,
5) Raps.
6) Hafra med is1dt klöfverfrö,
7) Klafver,
8) R1g_ med stubo-moriitter eller rofvor,
9) lUg med stubb-spergel,
t O) Bobvete.
Ener tillgllngtlrne gödslas Ior hvarje balmsäde. Rapsen UPP'"
drages på (rosiingar oeh planteras, hvanid plantorna vattnas med
gödeelvntten. Stubbmorötter och spergel sh i rAgen om vAren, och
erhma erter rågskörc1eu en holf gödsling. Till turnips omplöjes stubben
genllst efter skörden, gö(Jslos med brunnen gödsel eller flytande
spillning, hvarertcr rofvorna sås i rader pA sex fot breda tegar. För
att erh1Ula en fullkomligen ren utsiidesrAg, odlas densamma pA de
bästa, i närheten af gården belägna Ciilt.en. som rensas omsorgsfullt
lör band. Om deo sAluodlI VUDDa skörden ej räcker till att f)'lIa
utsiidesbehofvet, sA 8Öker man att förskaffa lig det (eJande utsiuet
af bästa beskaffenhet pA det sätt, aU man afskär de bäst ntbildade
axen fmn de ej ännu inbergade kärfvarne, eUer helt läu siAr ur
kärfvarn6 dll de inköras, eller ock genom IItt köpa utsäde (mn åo­
Dat bAll.
Vi fortsätta vAr tård Uver Thournout till Antwerpen.
PA vägen frAn Postel till ArendolLc, den rorsta by som pas·
seras, besAgo \'i en Itor egendom, tillhörig köpmiin i Antwerpen, och

u
tillses nf en nunna. r kapellet, ekolau, arbetsrummen och go[solnrnt'l
tilllItes iutd tIllande, och fä ej nesea ställen lemnns utan tillstAnd.
Penningar må ej innehnfvllS nf e1c\'cmft, som nf anstalten er­
Mila bostad. föda, kläder. verktyg, med ett ord alla sina bebor.
Ego de penningar vid intriidet tngas uc irmn dem och lIterlcmnas
dem efter slutad UPllfoslran. Dess.. och flera foreskrifier tilliimpas
med dörstzl sorgfällighet och stränghet, och det är miirkvärdigt att
se de goda resultater som \'innas gellom delta förfaringssätt.
Till anstalten börer en domän med 120 tunnlands areal. som
dock till slönta delen förvaltas nf styrelsen för llysselede.
KobllS, svinhus och fjäderlli·hus ligga i närheten nf boningshuset,
hvilket är omgifvet af en stor trädgård, som skötes uteslutande af
flickorna. På ralten wrrätt., de deTemat endast lättare nrbeten, sA-,
som rensning, handhaekning. höooredning, sädens bindande o. d., UDder
det ntt dc öfriga göromiilen verkställas dels af daglönare dels
af gOSSlltDC frdn nedan beskrifnc nnstalt.
l,'ortsiittande viir vlig vidare frnmrtt uuder en tid af 10 minuter,
uppnddde vi en stor och vacker byggnad med framspringande
sidoflyglar, belägen vid en större, öppen sliitt, pI'! sidorna innulutcn
af tnllskogsplantcringnr. Detta ställe iiI' Rysselede, en uppfostringsanstalt
för gossar. Ett praktfuUt jernstakett skiljer den till en triidgilrd
forvandlade främre gdrdsplanen frdn landsl"ägen. I midten af
denna trädgård reser sig ur gräsmattan skrof och takel af en fullt
ulmstad stor tremastare, på hvars däck manskapet synes \'arn ifrigt
B)'ssclsatt med sjömannens åligganden. Det iir den praktiska skolan
för de ynglingar som vilja egna sig åt sjölifvet.
Den inre onordningen af sof- och mntsalar, skollokaler, kyrka
och verkstäder finl!lI vi här Tara densamma som pA Beernem, och
verkställes äf\"enledes uppfostran ef'ter samma principer af en direktör
och 20 liirllle och tillsyningsmän.
Gossarnes autal utgjorde fj IS, och voro de flesta mellan 10
och IG dr gamla. De utbildas slivil till lancltmannalllheten som fOr
tekniska göromål. Till de sistnämnda, likasom till marinen, utviljas
enclll3t de ynglingar som dertiU "isa en bestämd fallenhet. Rnndtomkring
och bakom hufvudbyggnaderDll liggn stora rymliga gArdar,
omgifnll af en hel miingd verhtäder af olika slag, i hvil!m eleverna
,inlära sig särskilda handtverk af smeder, hjulmakare, snickare, repslagare,
akomal:arl;l, skriiddare m. fl.

"
Da gossame lemna anstalten sorjCS pil samma sätt ror deras
anställning som for flickorna, och erhöllll ue {ör dem passande tjenstel'.
I ett land med en slidan idoghet som Belgien är cfterfrilg:m
sf dugliga arbetare alltid stor, så att omsorgerna för eleverlllls nnst1il1llude
- b\"jlkn egentligen ligga utom nnstnltens vcrk,snmhet ­
ej tager fOrl'nitningens tid mycket i anspl'ilk. För elevcmu iiI' dock
detta yigtigt. De besparas all sysslolöshet och se sin framtid tryggad
genom den uppfostran de crLöllit och genom den ordning oell
arbetsamhet de vant sig vid. Tillika hnfl':J. dc blif\'it besparadll vådorna
af motgång och dilligt exempel mednn de 1'01'0 unga.
Till venster om anst,l1tcn ligger lnndtbruket. De 340 tunnlanden
jord som tillhöra detsamma äro på följande siltt begagnade:
Råg. . 84 tunnland,
Potatis . . 28"
Lin. 3 "
Grönvickcl' • 18"
Hafra . . . . 38"
Klöfvcr och rfljgriis. 32 .,
Artificiella ängar och beten 18 "
Skog, trädgård, vägorm. m, 11!l "
S;o 3·10 tuunlund.
Åtta hästar Oc1l sex oxar utgöra egendomens_dragare; 80 nötkreatur
till afvel och gödning, 30 S'iin till samma iindamftl, samt 40
fur och en stor iDängd fjiidcrllin utgöra dc öfriga lcfvande im'entarierna.
Allt skötes pil det sorgllillignste och propraste; Indug.1rdul'ne,
redsknpen, verk tygerna, seldonen m. m, MIles i en utmärkt ordning.
Gossnrne verkställa under behörig ledning samtliga arbetena
sjolfva, hvarigenom de ej mycket falla anstalten till last. Dertill
kommer, att genom den utmärkta skötseln hal' jordbrukets nfknstning
stegrats årligen och snart fördubblat sig. Såhlllda var under
vart vistande pa stället nettobehMlningen ej obetydlig; dervid beräknades
dock endast de direkta utgifterna för gödsc1, frö, dragare
o. d.
En allt mera stegrad lust idr sjöväsendet, serdeles bland de
ynglingar som saknade lcfvanue föräldrar eller vara ifrån bnrnhusen,
har gifvit anledning till att bilda en särskild filialnfdeluing, som omfattade
detta yrke. En byggnud var ej langt friln hufvudb)'ggnlldeIl'
uppf6rd till sjömnnsskoln, hvars invigning förestod.

eget bebor utan äfven till afnlu. Den åtnjuter stort förtroende och
bill' Herr Claes gjort sig ett namn såsom uppfinnare ocb förbättrare
af flere goda redskap.
Åkrarne bära till hälften hTitbetor och föröfrigt hvete och tAg;
endast hvaJje fjerrle eller sjette dr tages en klöfvergröda.
För att erhålla ett tidigt Tårfoder till korna bes!lI en del !lf
de IiiU som skola bära betor med en blandning af hete och rAg.
Tidig sAdd, stllrk gödning om hösten och en öfvergodning lDed gUIlDO
OlD vIIren framkallar eD hastig och slark växtlighet, sil att redan i
midten af april kan man börja att använda blandfodret. Lian fOljes
snart af plogen fOr att hetedn fliltet for hetorna. En ytterligare
gödning med 6 kärrlon kompost il. 80 lispund, beslående af IlSka
oeh fabriksalfall, är nog for att forsiikra om en rik skörd.
BetofDa sas med radsåningsmaskin mcn skötas uteslutande ror
hand. Vill stackning af dem föredrager man att ej täcka betorna
med halm, utan, sedan högarne lagts helt 11Inga, med spetsig topp
och lie alnar breda nedtill, öfvertiekas de eadnst med ett nAgra
tum tjockt jordlager. Detta ökas i mAn af behof då kölden inträder
till 1!J å .20 tums tjocilek.
Vid ofvanniwnde jernbansstotion Hal finna vi ell ferme med
ett slort bränneri, ordllad på samma grunder. Egtlren och iorvaitarell
af densamma är en Herr vall Dalen.
På jernvägen uppnAs illom en half timmtl Briissel, och denned
hafva vi afslutat vlra besök i det lärorika, mllngsidiga La Hesbaye.
Sedan vi nu &ökt att mera onutälldligt redogöra för den landthusMllning
som bedrifves i Belgiclls trenne' vigtigaste och mest utvecklade
omrAden, kunnn vi så mycket kortare alllalldla de treune
AtersUellde. enär de helinllo sig på en mycket lägre ståndpunkt, och
de bästa trakterne af dem skölas på samma sätt som de bättre egendomarlle
i La Hesbaye. Vi skola derföre i mera allmänna drag
teekllo egelldomligbeterna inom dessa områden, hvilka ej kunna erbjuda
den btsökallde det intresse som de trakter vi redan skildrat.

7&
Produllerllll!l mångfald öfvertriiB'ar ej allenast jordbruket pS Ardenuerue.
utan iirven i Condroz, om den ock ej kan jemföras
med den som råder i Belgiens trenne vigtigaste distriktet, som i
bördighet vida öfveriräffa Luxembourg. Orsaken hiirtill är egentligen
brist på tillrickligt rörelsekapital, sA att ej bög9la af'ustning genom
högsta gödlling och kultur hir kan kitadkoIDmu.
Trida,
Bvete.
Potntis,
Korn, nagot hafra,
Klö(vcr,
Hvete och dig blandade, (meteil), och
]lönor
utgöra i allmänhet, odlade till samma miingd, åkerbrukets grödor.
Märkvärdigt ar att man här ånyo pMriiffllt samma blandsäd nf hvtte
och dIg som i Hellbaye; och lAter man här likasom der mängden
af hete i blaodningen bestimmllS af jordens större eller mindre godhet.
DA fdgan blifver aU använda den vid egendomen vunna gödseln,
så erhAller potatisen och bönorna det mesta derllf'. I allmänhet
kopM sA litet gödning3iimnen, att de äro alldeles otillräckliga
för att denned föNe de undra grödorna. En stor del af den areal
som lundlbruket auvänder upptages af naturliga ings- och betesmarker,
hvilka, om de ock ej kunna täfla med dem som konungarikets
bördigMte delar kunna uppvisa, dock vittna om att v/lTd ocb
skötsel kommit dem till godo. De göra ett angenämt intryok pA
den resnnde som kommer öfver Ardennerne oell har i minnet de kala
marker och kärringar Mm der sIL ofta pAträffas.
Landtbruket stAr i LUllembourg på lamma höjd som i Condroz,
men priset pA jord fir härstiides högre. ÄfvcosA underbAllcs här ett
större antal dragare, som oiistan uteslutande be8tAr af hästar, som,
eburn mycket större och slarkare än hästen på Ardennerna, dock:
ingslunda kunna mäta sig med de Flandrislr:a. Häsbkötsel bedrif­
Tes med rorkirlek i Luxembourg.
Hornboskapen, som underbllles för mjölk- och köttproduktion,
bildu ä[ven en öfverglng mellan den mindre bergsracen och den
stora lAglandsbosKapen. Till ain godhet och arriga beskaffenhet vane-rar
den allt ener det uppfödningssäU och den utfodring som följ!!.
Fären intaga hRr en underordnad ställning, och tyckas endast
underhållas för att tillgodogöra ett magert akogsbete. Det synes

" 35. Cllmpinens skötsel och plantering med skog.
36. Kolonisering af vissa delar nf landet.
37. A.nvindlludet af medel anslagna t.ill allmänna
Il uderatöd.
38. Varden om allmänna försäljningsställen, marknader
m. m.
äl. Divenc understöd rörande Aterbruk.
40. Ut.gifvandet at Åkerbruks-biblioteket m. m.
Vi skulle trötta våra läsare om vi lemnndc redogörelse for bunt
allt detta ordnas pä bästa sätt, ehuru intressnnt det varit att taga
kännedom om dessll detaljer. Vi haha dock velat antyda dem, fOr
att visn allt hVlld 80m en lcmdtbruksstyrelso - riitt organiserad ­
har ntt handbafvn.
D.
Ur den mängd olika företag vi s!lunda påpekat skola vi blott
göra nagra få utdrag för att meddela, huru man går till viga i Delgien
för att höja landets afkastning.
l.
En hnfrnduppgil\ IOr Landtbruksatyrelsenll verksamhet är att
uppbringa till kultur de cirka 400,000 tunnland hed, 80m
i Belgien ligga obegagnade.
.. En lag af den 25 :Mars 1841 bemyndigar regeringen att fårsälja
sOdann okultiverade jordsträ.ckor som tillböra kommuner, eller att
gellom expropriation ejelf taga i besittning ocb sjelf eller genom
tredjo man lllta uttora uppodlandet af dylika fiill.
Hittills har sistnimnde åtgärd ej belJöft tillgripas, emedaD det
lyckats henne att genom öfverenskommelse med kommunerne tonnA
dessa aU Arligcn odla eller till odling bereda omkring 16,000 tunnland
dylik: mark. Man förfar dervid sAlunda: Hilften af dennn
öde jord är belagen i provinserna Antwerpen och Limburg, en trakt
der jordmAnen bestAr af sand, den andm hälften deremot befinnes i
Luxemburg, Namur och Liittich och beslAr af ett kalt, atenbundet
högland.
Sandhedaroe kunna endast pi det vilkor nppodlas, nU de tillika
bevattnas, ty i annat fall aaknar denna jord all nödig fuktighet för
att kunna lemna några lönande skördar. För att åstadkomma denna
öfve1'8ilning anlades genom Campinen on storartad kanal, frAn

Grunddikuingen har iif'-CII, aAsom synes af o\'anstående anslag,
ej bliC,it bortglömd af kamrarna och regeringen, som ähan i
detta hänseendet söker böjn a!kastningen af landels jord.
2.
Husdjl\rcus föriidling utgör cm nunan vigtig del nf 1Itgärderna
till Belgiska ukcrbrukels bcfrumjonde.
Hästnf\'cln f6rbättrns genom de be&kälare 80m al.aten lIl!änder
till alla delar nr landet, och kavallcriregimcnten liro anbefallde aU
städse rekrytera med inom landet upplOdda djur och att vcrhlä.lla
rekr)1eringen ett pnr ginger Jrtigen. Den stora mängden nf Belgiska
hästar utgöres dock ej af korsade lidla djur, utan af inbewka
arbetshästar. Dessa hafva dock äfven (lusetts ,'ärda att genom
regeringens f6rsorg foritdlns, sil ntt en miingd beskiLll\fc nf nrbctsliiistsIng
iifven iiro uppställda vid Terl'ncren och dCl'irrän uuder bctiickningstiden
utsllndns till landets olika delar.
Genom en särskild lag af den 2 augusti 1843 besUimmas vilkoren
för hiistr6riidliDgen, och förbjudes att till lIf\'el anviinda andra
lin godkiinda djur. Den BOm lAter betäcka ett kaaseradt sto bötar
50 francs o. 8. v.
Vid besigtningarne nf hingstnrnc erhåller vackraste hingden
inom provinsen en prisbclöning af .tOO francs, 0011 Yackrastc djuret
inom häradet .200; den dcrnäst 150 fr/mes. För slImrna djur gifves
ej pris mer iin engAng, men dOll 80m ufven nästa Uf har i den pris­
!.leIÖnla hingsten pro\1nSenS \'aekrnstc djur, erhalJer då 100 francs,
som under samma vilkor utdelas i trenne Ar.
De bästa aWen erhAll:t 50 francs pris, då de uppvisas tillika
med ffil.
Erinras bör att priS(:t for beskiilare ej utdcltls förr än egtlren
bevisat ntt djuret sedermera stannat 6 m1lnader inom provinsen ooh
tjeustgjort. HlIJfva priset betalar staten, hlllfvn provinsen,
Hornhoekapsskötseln r6riidllls ra samma sätt. Årligen säuller
regeringen tvenne sakkunniga personer till England, llvilka inköpa
50 il 60 korthornstjurar, som sedermera r6rdclas inom de olika pro­
,·ioserna. Halfl'a summnn betalar staten, halfva pro\-insen. Djuren
uppställas llO.s p4litliga jordbrukare, som tillbaodablllla dem mot en
JAg sprllngafgift. I nAg", provillscr bar mall ärl'en inköpt qvigor af
5lItnma race, ror att på det sättet förse sig med tjurar af egen afvel.
87

88
De provinser 80m i stänta skala begagnat aig af dessa förfaringssiitt
hafva nu elen roeet blomstrande boskapsskötseln; särdeles
mJcket harva djuren vunnit i giidningsrormllga.
Lil:asom vid hiiatafveln gifvrs det ärven bestämda fOreskrificr
oro att ej besigtigllde fjltrllt icke m nllviindas, och utdcloa Arligen
prisbelönillgllT till de biistn djuren o. 8. V.
••
För att sprida goda Akerbrnhrodskap och frön af ll)'a,
varieteter ar kulturväxterna är en särskilcl komitC nedsatt, som
hii.rom går i förfllttuing och 80m öfvcrlemnar de goda redskapen till
den ofvnn under 13 lIufordn ODStllltCIl, för att fd dem eftergjorda inom
landet, hvatefter modell-redskapen uppställes i Briissei.
För att till den stora allmänheten sprida kännedom om ett
bittre jordbruk utgirves under landtbruh-st)'rchens ledning ett !kerbruks-.bibliotek,
beniimdt Bibliotequ e Rurale, hvarar i denna stund
40 vollImer iiro utlcomna, och som säljes till ett serdeles billigt pri$.
Det finnes ingen enda vigtig gren ar 11ushållniugen, den inre eller
yttre, 80m ej blifvit ihllgkommclI i dcnnn förträfilign, for Be-:giska fOrhällnndeu
lämpade boksamling.
Vi vilja ej trötta med flere detaljer, utan lemna i nedanstAende
Arsbudget en lätt öfversigt af hvad som utgör föremål för statens
tillgöranden till jordblUkets höjande.
1. Ersättning for djnr som m1lste dödas till forekommande
nr smitta . . • . . . . • . . . . . . . .
2. VeterinärtjclIst, s1lsom lön, resekostnader o. d .
3. Conseil-superieur och Commiuiona-IHovincillles
d'Agriculture, byrli och resekostnader.
•. Stuterier. - Persona! och förvaltningskostnad, inköp
af hingstar. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5. Understöd af illndt1Jruksrörcningar och comiccsngricolcs,
m. m. . . . . .. ......".,.
tio Till hiistafvcllls forbättrllnde i provinserna .. . ..
1. Till Hornboskapens rDriidling och inköp af utläudska
157,000.
68,000.
28,500.
1.22,000.
,
20,000.
tjurar. . . . . . . . .. 30,000.
8. Silkeaodling . . ."",':'':':":::';--",'"",,',,,,"
Transport 430,500.

'1'\

ÖFVU\SII.:-IINCSJi" (;
viil Durniinw Puslel.
-rJ.6.