restaurering av murar på holms säteri - Murberget CollectiveAccess ...

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI
ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN
Länsmuseet Västernorrland
Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:10
Bodil Mascher

Innehåll:
INLEDNING 3
BESKRIVNING OCH HISTORIK 4
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 5
GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 6
ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 9
KÄLLOR 9
Sid.
2

INLEDNING
Under sommaren 2005 har restaureringsarbeten utförts på kallmurar och kolonner vid
byggnadsminnet Holms säteri, Holm 1:13, Överlännäs socken, Sollefteå kommun.
Länsstyrelsen har beviljat medel till upprustningen enligt beslut 2005-06-08 dnr. 434-12643-
04. Området är riksintresse för kulturmiljön.
Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt Länsstyrelsens villkor. Syftet
med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella
material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska
värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om
insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår
kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som Holms säteri besitter och
underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera
arbetet och sammanställa det i en rapport.
Från Länsmuseet Västernorrland har Bodil Mascher deltagit som antikvarisk kontrollant och
gjort rapportsammanställningen. Fotografier: Bodil Mascher där ej annat anges. Ärendets
d.nr. är 2005 / 219.
Riksintresset Holm Björkå bruk, Sollefteå kommun.
3

BESKRIVNING OCH HISTORIK
Huvudbyggnaden på Holms säteri omges av en trädgårdsanläggning där sluttningen ner mot
Ångermanälven utnyttjats för terrasser i olika nivåer som söder om herrgården omger en
fyrkantig platsbildning. Terrasserna utgörs av kallmurar av natursten som kröns av häckar.
Huvudbyggnaden i trä med stenimiterande slätpanel har två våningar med brutet och valmat
tak, där ”piano nobile” markeras med höga fönster. En flygelbyggnad återstår av
ursprungligen två; den ena flygeln är nerbrunnen. Rödslammade bostadshus för tjänstefolk,
som står i närheten av herrgården, tillkom på 1920- talet. Rättargården är en annan traditionell
rödslammad byggnad som står på andra sidan om landsvägen. Ett timrat rödfärgat magasin i
två våningar flyttades till området på 1890- talet från Sånga. Jordbruksmiljön omfattar även
ladugårdar och silos. Säteribyggnaden restaurerades på 1940-/50-talet.
Mellan 1645 och 1656 var Holms gård ortens landshövdingesäte. 1676 såldes Holm med
säterirättigheter till landshövdingen och generalgevernören Carl Sparre. Hans arvingar sålde
säteriet till brukspatronen på Gålsjö. Holm kom att ägas av revisionssekreteraren Johan
Noréens (adlad Nordenfalk) efter giftermål med Christina Elisabeth Classon, dotter till
brukspatron Jakob Classon. Nordenfalk hade år 1761 fått privilegium att flytta dit en
stångjärnshammare och två härdar från Gålsjö bruk, som blev Björkå stångjärnsbruk anlagt
vid Björkån på Holms ägor år 1771.
Abraham Hülphers, som reste genom landskapet på 1750- talet säger, att Holms säteri var den
enda frälse egendomen i landskapet. Under Johan Nordenfalk skedde stora förändringar.
Holm fick ett helt annat utseende än förut, enligt Hülphers. Stora kostnader lades ner i
jordbruket. Till förbättringarna hörde även att man skaffade två tröskvagnar. Produktionen av
säd ökade kraftigt.
En brand ödelade den gamla säteribyggnaden totalt år 1769-70. Den nya säteribyggnaden på
Holm, som är den som fortfarande står kvar, hade redan vid nybyggnadstiden två våningar
och var 50 alnar lång. Trädgårdar tillkom även. Hülphers uppmärksammade även att lind
fanns på Holm, vilket var mycket ovanligt i denna landsända. Idag står en parklind utanför
huvudbyggnaden. Om denna har sitt ursprung i det gamla lindbeståndet är inte klarlagt.
Byggnaden uppfördes i nord-sydlig riktning av en byggmästare från Dalarna, i stället för i öst
– västlig riktning som var byggherren Johan Nordenfalks önskan. Nordenfalk blev ändå nöjd
med det vackra läget. De två flyglarna, varav den norra återstår idag, tillkom också vid denna
tid, liksom murar och planlagda anläggningar, som således har en lång historisk kontinuitet. I
trädgården fanns syrénhäckar, bärbuskar och fruktträd. En björkpark anlades också med lönn,
hägg och rönn. Längre bort från gården fanns parkerna ”Tegelängen” och vid gravfältet
”Koparadiset”. Efter Johan Nordenfalks sons död 1847 förvärvades Holm så småningom av
trävarubolagen. Holm kom 1877 i Björkå aktiebolags ägo och såldes 1974 till SCA. På Holm
drivs idag ett storjordbruk. Man började bedriva en handelsträdgård på Holm på 1930- talet.
Denna verksamhet upphörde på 1980- talet.
4

Flygfoto från omkring 1935 av Viktor Lundgren visar trädgårdsanläggningarna och
säteribyggnaden. Häckarna på terrasserna som avgränsar den kvadratiska planen söder om
herrgården har i denna etapp tagits bort. Även häckar som avgränsar herrgårdens gräsplan i
SV som fanns närmast södra gaveln (Måbär) och sydvästra långsidan (Karagan) är nu
borttagna.
Kallmurad terrass med häckar skiljer huvudbyggnaden från den kvadratiska planen i söder.
Länsmuseets fotoarkiv, Viktor Lundgren 1935.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER
Rotsystem från häckar på murkrönen har växt in och delvis förstört murarna. Jord från
terrasserna har dessutom runnit ner i muren och frostsprängt murverket, som delvis kalvat ur.
5

Murverket behövde justeras och cirka 30 meter av murarna planerade man demontera och
restaurera. Häckarna ovanpå murarna skulle tas bort för att förhindra ytterligare skador.
GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER
Västra murdelen närmast huvudbyggnaden
Den västra delen av muren söder om herrgården är återställd. Måbärsbuskarna som stod
ovanpå muren är borttagna men karaganhäcken är ännu ej riven, vilken syns på bilden. Muren
var mest skadad i sin övre del dvs. den ljusare murdelen som mest saknar lavar och mossa.
Den övre delen har uppmärkts, demonterats och därefter har man fyllt i en del bergkross
0/200 i stället för rotsystemet (en hög bergkross som använts till fyllning har blivit över). Ett
tunt lager jord har lagts ovanpå muren men först placerades en platonplatta mellan mur och
torv för att förhindra att jord och gräsrötter kommer in i murverket.
6

Den nedre delen av muren har inte behövt demonteras. Där har man endast tryckt in sten som
kalvat ur eller skolat in småsten där sten saknats. Det betyder att lavar och mossor finns kvar
på muren, vars patina helt är bevarad.
Östra muren
Den östra muren hade kraftiga skador i sin södra del (längst bort). Häckar ännu ej borttagna
på muren.
Några meter från hörnet fanns stora skador (ovan t h). Där har muren uppmärkts (ovan),
demonterats och därefter har man fyllt i en del bergkross 0/200 i stället för rotsystem och jord.
7

Östra muren söder om trappan efter restaurering. Häckar är borttagna.
Bilden t v. visar den helt demonterade och återuppbyggda murdelen. Bilden t h. visar
angränsade murdel (norrut) som bara behövde justeras och där man har skolat in mindre sten.
Inte heller murhörnet i söder behövde nedmonteras.
Häckar
Måbärshäcken på västra muren söder om herrgården har avlägsnats, liksom karaganhäcken
närmast väster om herrgården. Söder om herrgården har även syrénhäckar runt den
kvadratiska platsbildningen tagits bort (häckar på terrasserna längst i söder och i väster, där
man inte har åtgärdat murverket). Även syrénerna på terrassen på den restaurerade muren i
öster är borttagna.
8

Syrénhäckar på murkrön som avgränsar den kvadratiska planen i söder och väster är
borttagna.
Snickerier
Träavtäckningen på två låga kolonner vid stora vägen står på vardera sida om den östra vägen
ner till Holm har restaurerats. Kolonnerna är murade av sandstenskvadrar avtäckt med
sekkantigt trätak krönt av en kula. Undertaken, stommar och kulorna har bevarats men huvens
täckande bräder var helt rötskadade och har ersatts med virke i samma dimensioner och
utformning som originalet. Därefter har bräderna och kulan behandlats med dalbränd trätjära.
Båda koloner mot norr efter restaurering.
9

ANTIKVARISKA SYNPUNKTER
De kulturhistoriska värdena har blivit väl tillgodosedda. Arbetet med restaureringen av
murarna har skett föredömligt med noggrann uppmärkning av murdelarna och minsta möjliga
ingrepp i befintlig mur. Murarna har återställts med ett gott resultat.
KÄLLOR
Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland 4.e saml. om
Ångermanland, (original 1789) faksimil, Umeå 1985.
Modin, Erik: Minnesblad ur Holms säteris och dess bruks historia, Tierp 1956.
Kulturmiljöprogram för Sollefteå kommun.
10