Länk till rapporten - Skatteverket

analys måste göras, utan även analyser av vad obligationsrätten,
associationsrätten, redovisningsrätten med flera rättsområden innehåller inom
detta område måste göras för att få rimlig trygghet i vilken juridisk bas vi har
att utgå ifrån. Därutöver behövs förståelse och kunskap om mer rena
ekonomiska parametrar inom detta område. Det har visat sig att osäkerheten
om vad som gäller är betydande och tidsramen har inte heller medgett att
fördjupade analyser i alla delar har kunnat utföras. Arbetsgruppens bedömning
är dessutom att betydande osäkerhet skulle kvarstå även efter mer fördjupade
analyser. Det är inte säkert att ytterligare fördjupning skulle leda så mycket
längre.
Arbetsgruppen har av nämnda orsaker koncentrerat sin kraft på de mer
grundläggande analyserna och även försökt placera in området i ett mer brett
skatterättsligt sammanhang. Några få företeelser, som faktiskt
uppmärksammats även i praktiken i Sverige, dock inte helt färdigutredda, har
valts ut och specialgranskats. Andra företeelser har bara nedtecknats utan
analys.
3. Den kartläggning som ska utföras enligt uppdraget har utförts på så sätt att
förfrågan har riktats till utvalda personer inom Skatteverket, som kan antas ha
särskild kunskap inom uppdragets område. Inom Skatteverket har olika
kontrollprojekt och andra projekt fått tillfälle att bidra med information.
1.3 Terminologiska frågor
1. I denna rapport används begreppen hybridfinansiering, hybridföretag,
hybridinstrument, hybridtransfer, egetkapitalinstrument och skuldinstrument.
Någon enhetlig definition av dessa begrepp torde inte finnas. I rapporten
används begreppen inte för att beskriva någon specifik företeelse utan mer
som samlingsbegrepp. De beskrivningar av begreppen som görs i det följande
är hur de används i denna rapport och gör inte anspråk på att ge något
därutöver.
2. Med hybridfinansiering menas sådan finansiering där parterna använder sig
av sådana företeelser, instrument, bolagsformer m.m., som innebär att
behandlingen av kapitalet eller avkastningen blir annorlunda i respektive land
och hos respektive part. Det gäller i samband med kapitalanskaffning
respektive kapitaltillförsel.
3. Med hybridföretag menas att ett företag, t.ex. ett svenskt aktiebolag,
skattemässigt behandlas som ett sådant i Sverige (skattesubjekt) medan det
skattemässigt behandlas som en annan typ av företag i ett annat land, t.ex. som
ett transparent företag eller som en del av ägarföretaget (dvs. inte som ett eget
skattesubjekt). Det kan också vara fråga om ett svenskt
handels/kommanditbolag som behandlas som skattesubjekt i annat land.
4. Med ett hybridinstrument menas främst att instrumentet behandlas på ett
visst sätt i Sverige, t.ex. som fordran/skuld, medan det behandlas på annat sätt
i ett annat land, t.ex. som andel/eget kapital. Men begreppet används även med
ett bredare omfång, t.ex. för att bara markera att instrumentet varken är ett
9
9