Länk till rapporten - Skatteverket

edömningen eller beskattningen görs i ett annat land. Frågan är då i vilken
utsträckning det andra landets bedömning/beskattning påverkar den svenska
bedömningen/beskattningen när ingen lagstiftning om detta finns.
2. Det är klart att i de speciella fall som här behandlas, där parterna med flit
konstruerar avtalen så att de ska behandlas olika i respektive land blir det en
viktig omständighet vid bedömningen hur och framförallt varför det andra
landet gör en viss bedömning. I ett gränsland kan en bedömning/beskattning i
annat land ge besked om en transaktions verkliga innebörd etc. Men om man
bortser från frågor i detta gränsland så måste utgångspunkten vara att
bedömningen görs enligt svensk rätt. En företeelse kan ju användas mellan en
part i Sverige och andra parter från olika länder. Att bedömningen i Sverige
skulle påverkas av den bedömning som görs i ett annat land, så att företeelsen
behandlades annorlunda i Sverige beroende på vilket land avtalsparten
kommer ifrån måste vara uteslutet. Med bortseende från bevisfrågor, vad som
kan anses vara den verkliga innebörden och i avsaknad av särskilda regler som
säger annorlunda måste således bedömningen i Sverige göras oberoende av
bedömningen i det andra landet. Det är ju även detta som kan utnyttjas i
hybridsammanhang.
3. Med bortseende från bevisfrågor och liknande, som redovisats ovan, blir
bedömningen i några fall följande.
a/ Om ett företag har en utgift och betalning sker till annat land så spelar det
ingen roll om beskattning sker i det andra landet. Detta oavsett varför
beskattning inte sker, t.ex. på grund av att just den inkomsten inte beskattas
eller att klassificeringen är en annan än i Sverige. Enda undantaget som
gruppen kommer på är ränteavdragsbegränsningsreglerna.
b/ Att beskattningen i Sverige påverkas av om avdrag medges i det andra
landet finns, vad gruppen kommer på, inget exempel på. Om t.ex. avkastning
på s.k. PESC-instrument enligt Luxemburgs rätt är avdragsgill kan
avkastningen ändock om förutsättningar härför föreligger anses vara en
skattefri utdelning i Sverige.
c/ Att avdrag för en utgift även medges i ett annat land påverkar, vad
gruppen kan identifiera, normalt inte avdragsrätten i Sverige (jfr. t.ex. avdrag
för värdeminskning i ett land pga. äganderätten och i ett annat land pga. annat
synsätt, antingen på äganderättens placering eller av annan orsak.). Ett
undantag är emellertid bestämmelsen i 42 kap. 1 § IL som förhindrar att
begränsat skattskyldiga fysiska personer får dubbelt avdrag för ränteutgifter.
d/ Att en intäkt inte beskattas i ett annat land kan göra att CFC-reglerna blir
tillämpliga. Något annat exempel på beskattning i Sverige på grund av hur
beskattningen sker i annat land kommer gruppen inte på.
4. Slutsatserna i denna del är att det fordras lagstöd för att låta det andra
landets bedömning påverka den svenska bedömningen. Här bortses som sagt
ifrån bevisfrågor och oklarheter kring vad den verkliga innebörden etc. är.
5. Här bortses även från om berörda faktorer kan påverka tillämpningen av
skatteflyktslagen. Mer om skatteflyktslagen och ”den verkliga innebörden”
under nästa avsnitt.
35
35