Länk till rapporten - Skatteverket

utdelning behöva studeras närmare i detta sammanhang. Gruppen har inte
heller tittat på områdena hybridtransfer och avräkning vid hybridtransaktioner.
Gruppen saknar också kunskap om den finansiella sektorns eventuella
skatteplanering genom hybridfinansiering i Sverige.
Den kartläggning som gjorts får närmast ses som ett utsnitt ur verkligheten.
Även den juridiska analysen är på många sätt ofullständig, bl.a. beroende på
att faktaunderlaget inte är fullständigt. Dessutom förändras den underliggande
verkligheten i form av andra länders lagstiftning, företagens agerande, etc.
hela tiden. Det finns all anledning att anta att den internationella
skatteplaneringen i Sverige inte kommer att minska framöver utan snarare öka.
Med hänsyn till ovanstående anser arbetsgruppen att det är mycket viktigt att
Skatteverket fortsätter att analysera, granska och bevaka området och
förkovrar sig löpande.
Den relativa brist på praktisk kunskap om huruvida olika företeelser, som
uppmärksammats internationellt, även förekommer i Sverige och svårigheten
att få sådan kunskap sätter åter fingret på behovet av någon form av
lagstiftning som ställer krav på aktörerna att själva redovisa förfarandena. En
sådan lagstiftning skulle behövas inom detta område.
Arbetsgruppen anser att informationsutbyte och internationell samverkan med
andra länder är av stor betydelse för att öka kunskapen på området. En viktig
del i detta är den samverkan som sker inom OECD och arbetet där mot
aggressiv skatteplanering. Det är även viktigt att bevaka utvecklingen inom
EU.
Arbetsgruppen har funnit att det i många fall inte finns lagstiftning eller
rättspraxis i Sverige som förhindrar skatteplanering med hybridfinansiering.
Gruppen har dock inte analyserat i vad mån det är lämpligt att generellt
motverka sådan skatteplanering med lagstiftningsåtgärder och detta har inte
heller ingått i gruppens uppdrag. Gruppen gör dock den bedömningen att med
hänsyn till de stora belopp det är fråga om och den relativa lätthet stora
internationellt verksamma koncerner kan utnyttja de olika ländernas regelverk
så är det troligen lämpligt att överväga lagstiftning på detta område. Vissa
andra länder har ansett det nödvändigt att införa lagstiftning. I den
utsträckning skatteplaneringen innebär utnyttjande av ränteavdragsrätten kan
förhoppningsvis den sittande Företagsskattekommittén hitta lämpliga
lösningar för att motverka oönskat skattearbitrage i den delen. 1
I avsnitt 10 finns en utförligare redogörelse av gruppens sammanfattande
slutsatser.
1
Efter att arbetet med rapporten slutförts har Finansdepartementet skickat en promemoria
”Effektivare ränteavdragsbegränsningar” på remiss i vilken föreslås begränsningar i
avdragsrätten för ränteutgifter på vissa skulder inom intressegemenskaper. När förslaget
genomförts kommer den absoluta merparten av de fall gällande ränteavdrag som redovisas i
denna rapport kunna ifrågasättas och avdrag för räntan vägras. Detta p.g.a. att i dessa fall med
skuldförhållanden inom en koncern beskattas ränteintäkten inte alls och detta genom att
koncernen använt sig av hybridföretag och hybridinstrument.
7
7