Länk till rapporten - Skatteverket
Länk till rapporten - Skatteverket
Länk till rapporten - Skatteverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3 Historik och bakgrundsbeskrivning<br />
3.1 Allmänt<br />
1. Internationell skatteplanering med möjlighet <strong>till</strong> stora skattearbitrage är<br />
ingen ny företeelse. Arbetsgruppen har försökt analysera och tänka igenom om<br />
denna skatteplanering ökat genom åren och vad orsakerna <strong>till</strong> detta i så fall kan<br />
tänkas vara. Att den internationella skatteplaneringen med svenska aktiebolag<br />
som medaktörer ökat torde alla vara överens om. Några siffror på detta går<br />
dock inte att få fram, inte som arbetsgruppen kunnat ta fram i vart fall.<br />
Däremot kan en hel del omvärldsförändringar som mer allmänt får antas ha<br />
bidragit här<strong>till</strong> identifieras. Mer om detta under avsnitt 3.3.<br />
2. I avsnitt 3.2 ska dock först lämnas en kort redogörelse från några tidigare<br />
erfarenheter av internationell skatteplanering som kan anses ha särskilt intresse<br />
i detta sammanhang. I avsnitt 3.4 tas sedan sådant upp som mer direkt kan<br />
anses ha påverkat utvecklingen och möjligheten <strong>till</strong> internationellt<br />
skattearbitrage inom det område som behandlas i denna rapport.<br />
3.2 Några tidigare erfarenheter av internationell<br />
skatteplanering och skattearbitrage<br />
1. Här redovisas ett urval av erfarenheter från situationer där företagen<br />
utnyttjat olika länders lagstiftning för att uppnå skattearbitrage. En<br />
avgränsning som gjorts är att det ska gälla inom bolagssektorn och<br />
företrädesvis genom gränsöverskridande koncernbildningar och transaktioner<br />
mellan dessa koncernbolag. 12 Syftet är att få lite grepp om vad som har<br />
använts och hur bedömningarna gjorts samt om det införts lagstiftning för att<br />
motverka beteendet. Genom en sådan liten inventering får vi bättre överblick<br />
och kan möjligen placera in en del av de hybridsituationer vi ska undersöka<br />
och analysera i ett bredare historiskt sammanhang. Detta kan ge uppslag både<br />
<strong>till</strong> om det är rimligt att begära lagändring och uppslag för angreppssätt samt<br />
upplysning om när det troligen inte är något att göra åt. Redogörelserna är<br />
mycket korta och summariska och får mer ses som uppslag för att ta initiativ<br />
<strong>till</strong> att eventuellt undersöka vidare än en redogörelse som är direkt användbar<br />
(grova förenklingar blir näst in<strong>till</strong> felaktiga många gånger).<br />
2. De s.k. Irlandsuppläggen. Ett typiskt Irlandsupplägg gick ut på att ett<br />
svenskt aktiebolag lånade upp medel som sedan lämnades som kapital<strong>till</strong>skott<br />
<strong>till</strong> ett irländskt dotterbolag. Det irländska dotterbolaget gjorde kapitalet<br />
avkastningsbärande och denna avkastning beskattades lågt på Irland.<br />
Resultatet blev att avdrag medgavs i det svenska aktiebolaget för ränteutgiften<br />
medan avkastningen på kapitalet beskattades lågt på Irland. Detta är exempel<br />
på utnyttjande av olika länders olika skattesatser. I sina grundstrukturer kunde<br />
dessa transaktioner inte underkännas eller åtgärdas med då gällande<br />
12<br />
Den avgränsning som här görs <strong>till</strong> förhållanden inom en intressegemenskap görs för att det<br />
är dessa fall vi känner <strong>till</strong>. Det betyder inte att problem med hybridfinansiering inte kan<br />
förekomma mellan parter som inte är i intressegemenskap. Se även fotnot 6.<br />
17<br />
17
Change language