Alla byarna av Arne Ivarsson Stava - Hasse Rydbergs Alster

han sedan körde mjölktransporter med. I Lilla Krokek bodde också Konrad
Hård, virkeshandlande. Han köpte lastbil, troligen i slutet av 1920-talet. Han
hade en chaufför anställd.
År 1937 kom telefonen till bygden. Telefonstationer anlades i
Munkeryd, Bultsbol, Maltmossen och på andra platser. Stolpledningar drogs
mellan byarna, genom ängar och hagar, främst utmed vägarna. Arbetare
inhystes på olika håll medan arbetet pågick. År 1938 hade telefonstationen i
Munkeryd 11 abonnenter, nämligen
1) Nils Elf, lantbrukare i Lilla Krokek,
2) Viktor Andersson, lantbrukare i Narbäck,
3) David Gustafsson, lantbrukare i Holkaberg,
4) Einar Karlsson, lantbrukare i Lilla Krokek,
5) Ernst Johansson, lantbrukare i Öjan,
6) Henry Johansson, lantbrukare i Munkeryd,
7) Bertil Andersson, lantbrukare i Munkeryd,
8) Einar Gustafsson, folkskollärare,
9) Henrik Tallberg, handlande i Lilla Krokek,
10) Konrad Hård, trävaruhandlare i Lilla Krokek och
11) Valfrid Sten, lantbrukare i Stava.
Telefonen var ett stort framsteg. Tidigare hade man fått sända bud efter
barnmorskan eller doktorn. Snabba hästar användes när det var bråttom. I
Stavabygden bodde vid denna tid omkring 400 personer. 11 av dem hade
egen telefon. En stor och tung, svart apparat, uppsatt på väggen med vev på
sidan. Tänk om dessa människor kunnat se in i framtiden och se att varje
människa hade en liten smidig mobiltelefon i fickan.
Kanske bör det påpekas att det faktiskt fanns en telefonledning mellan
Ödeshög och Gränna. Den tillkom troligen på 1890-talet. Dessförinnan hade
samtal fått kopplas via Boxholm, Tranås, Nässjö och Jönköping. När en
stolplinje då planerades mellan Ödeshög och Gränna beräknades den kosta
mindre än 2000 kronor.
Från telefon är tanken inte sen att komma till elektriciteten.
Elektriciteten
År 1943 kom elektriciteten till vår bygd. Till Ödeshögs samhälle hade
den kommit långt tidigare. Nya skaror av arbetare kom. Nya stolpledningar
drogs. Transformatorstationersattes upp, en för varje by. Det var en stor
känsla när glödlampan för första gången tändes. Karbidlampor och
fotogenlampor ställdes undan.
Än idag kan vi, som var med då, påminna oss lukten av karbidlampan,
när den varje dag skulle rengöras. Den gamla karbiden skulle tas bort, ny
karbid fyllas på, lite vatten likaså. Brännaren skulle rensas. Nu kunde man
köpa elektriska lampor. Nu kom även radion.
Hösten 1943 lämnade Feldt på Elektriska installationsbyrån anbud på
elektrisk installation hos min farfar, Ernst Johansson i Öjan för 1000 kronor.
Anbudet bestod av fyra ljuspunkter samt två väggkontakter i bostadshus, två
ljuspunkter utomhus, tre ljuspunkter i uthus samt ytterligare sju ljuspunkter,
belägna i lagård, loge, hönshus och stall.
22