Alla byarna av Arne Ivarsson Stava - Hasse Rydbergs Alster

markskifte har inte skett i Börstabol. Därför gäller i stort ännu kartan från
storskiftet.
De båda gårdarna i Börstabol innehades vid storskiftet av Jonas
Håkansson, som fick det västra läget, och Jonas Jonsson, som fick östra
läget. År 1801 förekom ett byte ägarna emellan av bostadshus och någon
markbit. Det kan ha varit någon efterdyning till storskiftet. Möjligen
justerades då också hustomterna till det utseende som än idag gäller. De
båda hustomterna ligger sedan dess på var sin sida om vägen, snett emot
varandra.
Storskifteskartan och protokollet till denna upptar inga ägonamn av
särskilt intresse, utom möjligen Gropa och Hattagärdet. Gropa var som
namnet visar en grop och låg på västra sidan om vägen några hundra meter
norr om hustomten. Hattagärdet var beläget utmed vägen från Börstabol till
Stora Krokek
Byanamnet har stavats olika genom åren, Borstaboll 1571, Borstabohl
1620, sedan Bårstabohl, Borsterbohl och Börstabol. Namnets betydelse kan
diskuteras men en god teori kanske kan vara att borst avser sådan borst som
finns hos t ex svin.
Torp och torpare på Börstabols ägor
Torp och torpare har funnits länge på byns marker, eller som det
uttrycktes förr, på ägorna. Uppgifter om detta kan vi hämta ut
kyrkoböckerna men också i domböcker och andra källor. Den första
anteckningen om människor på Börstabols ägor har vi från kyrkoböckerna
och är från den 16 november 1694. Då dog Ragnil Jonsdotter på Börstabols
ägor, som skött sin gamla åldrande moder.
Nästa anteckning är från 1699 och gäller Nils Salpetersjudare och hans
hustru Elsa på Börstabols ägor. Sedan fortsätter den långa raden av
människor på torp och i backstugor på Börstabols ägor, ända fram till 1902,
då den siste torparen, Anders Magnus Johansson, dog i sin torpstuga på den
östra gårdens ägor. Det är tänkbart att människor långt tidigare än 1694 bott
på byns ägor. Se bara på mängden av odlingsarbete som ännu kan skönjas
ute i markerna.
På storskifteskartan från 1797 finns tre torp inritade, ett längst i norr, som
kallades för Harget, ett torp nere i sydost samt ett torp utmed vägen några
hundra meter norr om husen i byn. Detta senare utmed vägen tillkom på
1770-talet av Hans Håkansson. De två förstnämnda torpen fanns troligen
redan i slutet av 1600-talet. Vilka som då bodde på det södra resp. norra
torpet är nu svårt att säga. Vi kan bara gissa, med utgångspunkt från
dopvittnesuppgifter mm. Det är också möjligt att det skedde flyttningar
mellan torpen, vilket gör det svårt att med säkerhet säga vem eller vilka som
bodde i just det eller det torpet.
Under 1800-talet tillkom ytterligare två torp. Ett låg utmed vägen i
nordost där Peter Nilsson 1860 fick motta pris av Östergötlands läns
hushållningssällskap för odlingsflit. I sydost tillkom ytterligare ett torp.
Omkring år 1870 fanns bara Peter Nilssons torp samt de två södra torpen
kvar.
År 1900 bodde endast Anders Magnus Johansson kvar i en backstuga
nere i sydöstra delen av byns marker. Han dog där i sin backstuga den 20
november 1902, av ålderdom, 89 år gammal. Därefter finns ingen torpare
34