Alla byarna av Arne Ivarsson Stava - Hasse Rydbergs Alster

Vid höstetinget 1735 hade Elias Östensson i Börstabol instämt Nils
Jönsson i Börstabol för att denne ur hans kölna stulit en halv tunna rått malt.
Nils Jönsson förklarade att han tagit detta malt, därför att det varit av hans
eget utsådda korn och hade icke tillhört Elias. Nils svarade därför med en
motstämning för ohemul beskyllning. Rätten funderade över detta och kom
fram till att Nils inte begått någon stöld. Rätten kunde inte heller komma
med något utlåtande heller i övrigt i detta mål. Kölna var ett torkhus för
kött, fisk, malt, spannmål och lin.
Vid höstetinget 1735 hade Nils Jönsson i Börstabol instämt Elias
Östensson och drängen Johan Jönsson i Gyllinge för att de överfallit honom
med hugg och slag i hans egen gård, där han tröskat lite säd i sitt trångmål.
Dagen efter hade Elias Östensson med drängen kommit till samma loge och
börjat tröska. Nils hade då gått dit men då hade Elias huggit honom i högra
handen med en yxa och Johan slagit honom två hål i huvudet med en slaga.
Elias Östensson förklarade att han av landshövdingen anförtrotts hemmanet
och i år besått det med utsäde. Därför har han också med drängen gått till
Börstabol för att tröska. Då hade Nils Jönsson kommit dit och kommit i
slagsmål med Johan. Elias nekade till att ha huggit Nils med yxan. Johan
Jönsson berättade att när Nils Jönsson kom in på logen strax sprungit Johan
på håret, varför han måste ta emot och därvid slagit Nils mot logabalken,
varvid han möjligen fått hålen i huvudet.
Rätten kom fram till att Johan Jönsson skulle böta men att Nils Jönsson
var till hälften skyldig för det inträffade. Vad gäller hugget i handen skulle
Elias vid nästa ting med ed förklara sin oskuld.
Johan Jönsson kunde inte betala sina böter men dessutom dog han under
processens gång. Elias Östensson i Börstabol och Håkan Nilson i Gyllinge
betalade böterna men krävde sedan Johan Jönsons fader, torparen Jon
Larson på Askaremålens ägor i Adelöv. Denne ville inte betala och därför
hade de instämt honom till sommartinget 1736.
Jon Larsson hävdade att han borde slippa betala böterna eftersom Elias
och Håkan skänkt dessa böter till sonen. Vittnet Erik Larsson i Öjan uppgav
att han hört drängen säga att Elias lovat honom en plåt och Håkan en plåt
samt Nils i Gyllinge en plåt till böterna. Tydligen ville de ändå inte
vidkännas detta. Slutligen lovade Jon Larsson från Askaremålens ägor att
betala till Elias Östensson och Håkan Nilsson de 12 daler 16 shilling
riksmynt till midsommaren och därpå gick Erik Larsson i Öjan uti borgen.
Nils Jönsson i Börstabol hade till sommartinget 1736 instämt Per
Svensson i Lakarp och yrkade ersättning för att han fött dennes oxar över
vintern. Något lite hade Nils fått använda oxarna, dels vid höstbruket och
något också på våren. Efter värdering bedömde rätten att Per Svenson skulle
betala två daler till Nils.
Nils Jönsson flyttade från gården i Börstabol ut på ägorna. Vilket torp
han bodde på vet jag inte. Möjligen bodde han på det torp som senare kom
att tillhöra Hans Håkansson, strax norr om byn utmed vägen mot Kulhult.
Jag har inte kunnat anträffa några notiser i kyrkoboken om att han eller hans
hustru dött, varför det kan vara troligt att de flyttat från byn någon gång vid
mitten av 1700-talet. Ytterligare två anteckningar har jag ur domboken
rörande Nils Jönsson.
44