Alla byarna av Arne Ivarsson Stava - Hasse Rydbergs Alster

Börstabol, Hans i Sunneryd, Per och Jonas Petersson i Narbäck och ryttaren
Högendahl för Bankaby med flera för att de ställt till buller och missbrukat
Guds heliga namn under ottesången på första böndagen år 1832. Jonas i
Skorperyd berättade att Johan Johansson i Törsabol kommit i deras
gemensamma bänk. Men bänken var fullsatt och Johan uppmanades därför
att gå upp på läktaren. Det var det enda som förekommit. Rätten friade alla
från åtalet.
Det finns flera noteringar från domböckerna. Vid höstetinget 1739
förekom ett mål där Per Bengtsson haft en tvist med Per Johansson i Stora
Krokek som gällde tre nedhuggna redskapsbjörkar. Dessutom hade de också
presterat lite skällsord mot varandra. De förliktes dock innan rättegången.
Enligt domboken 1751 hade Per Bengtsson en tvist med sin måg Olof
Jönsson i Björstorp angående den utfästa hemföljden. Det gällde barn i Per
Bengtssons äktenskap, med Ingiäl Nilsdotter. Efter diverse turer slutade
målet med att parterna förliktes.
Per Bengtsson blev nämndeman vid vintertinget 1746. Han ersatte då Per
Andersson från Järnstad. Per Bengtsson omnämns sedan som nämndeman
ett tiotal år, men 1756 uppges han vara förre nämndemannen.
Vid höstetinget 1756 hade bonden Per Johansson i Stora Krokek instämt
förre nämndemannen Per Bengtsson i Börstabol för att denne hade utspritt
ett rykte, att Per Johansson blivit dömd ärelös och för detta yrkade han
upprättelse. Per Bengtsson nekade och uppgav att han ämnade återstämma
Per Johansson men att han huggit sig i benet och just då inte kunde göra
detta. Han önskade därför uppskov till nästa ting. Per Johansson begärde då
att hans vittnen ändå skulle höras, nämligen nämndemännen i Fagerhult,
Mark och Sväm, torparen Johan Andersson på Grimshults ägor samt
fjärdingsmannen Samuel Jakobsson i Björstorp. Dessa vittnen hördes.
Hela detta mål är märkligt. Per Bengtsson har i detta ärende möjligen
haft en felaktig uppfattning om begreppet ärelös, vilket också är förvånande
eftersom han varit nämndeman i ett antal år. Per Bengtsson hade kanske
målat in sig i ett hörn och kunde kanske inte heller stå ut med att erkänna
detta. Han försökte slippa undan men så småningom föll domen. Vid
vintertinget 1757 dömdes han till dryga böter för att han sökt vanrykta sin
granne Per Johansson i Stora Krokek. Han varnades dessutom allvarligen.
Jag får känslan av att Per Bengtsson också kände sig lite nedvärderad av
övriga i nämnden.
Vid samma ting dömdes han dessutom till böter för att han olovligen
hade fällt en ek. Ekarna tillhörde kungen och därför fick man inte hugga ner
några ekar.
Nämndemannen, bonden Per Bengtsson dog av ålderdom 1764. I
bouppteckningen upptogs egendom till ett värde av 750 riksdaler, därav ½
mantal Börstabol till 200 riksdaler. Efter Pers död 1764 gifte Kerstin
Erlandsdotter 1766 om sig med Jonas Persson, son till bonden Per
Johansson i Stora Krokek. De bodde något år i Börstabol men flyttade 1767
till Stora Krokek. Hon dog där 1769.
På Börstabols ägor fanns redan i slutet av 1600-talet människor boende.
Där bodde en salpetersjudare och en torpare. Båda hette Nils. Det var
troligen som vi förut sagt, ett torp i norr och ett i söder.
46