MT nummer 8 - Kommunal

MT 

Kommunal. Stockholms län 

medlemstidningen 

Kommunal samlade 

46 000 namn för 

närakuternasidan 4 - 5 

Kommunal behöver din styrka 

Gå en medlemsutbildning 

nr. 8 

2007

Ledaren 

När kamplusten vaknar till liv 

påverkas vår vardag 

Nu har kamplusten börjat 

sjuda till liv inom Kommunal. 

Egentligen pågår det 

ständigt en facklig kamp, en 

kamp som sällan märks 

utåt. Det är det enskilda arbetsplatsombudet 

som tar 

kampen på arbetsplatsen 

genom att agera mot dålig 

arbetsmiljö. Det är sektionsföreträdare 

som tar 

kampen för enskilda medlemmar 

eller hela kollektivet. 

Det är förtroendevalda som kämpar 

för att arbetsplatser ska ha kollektivavtal, 

förbättra våra löner och arbetsvillkor. 

Varje dag tar någon kommunalare 

kampen för att våra villkor ska förbättras 

eller för att de som behöver vårt 

stöd och service ska ha en dräglig tillvaro. 

MT vill synliggöra alla dessa vardagshjältar 

som finns runt om i Kommunal 

Stockholms län. 

Alla dessa fantastiska människor 

som tar kampen, oftast i det tysta. Vi 

har i tidigare nummer uppmärksammat 

flera personer som tagit kampen 

för något i tillvaron som de reagerat 

Ett Nej är ett Nej, det har nu 

Hovrätten slagit fast. Ärendet som lagfäst 

denna självklarhet handlar om den 

våldtäkt som begicks av de så kallade 

“Stureplansprofilerna”. 

Med viss förundran kan man ställa frågan 

om det i något annat fall än våldtäkt 

skulle behövas en hovrättsdom för 

att stadfästa ett Nej. 

Redan från vaggan till sandlådans lek 

får vi lära oss (förhoppningsvis i varje 

fall) att respektera andra människor 

och att inte slå spaden i huvudet på 

lekkamraterna. Vi får även lära oss ge- 

Redaktionsruta 

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt 

Chef red: Kerstin Ridderstedt,tel:08 - 619 22 06 / 070 - 629 22 06 

Redaktionen: Göte Axelsson tel.08-619 22 61 / 070-629 22 61. 

Reportrar; Johanna Stjerna 

Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.För insänt,icke beställt 

material ansvaras ej. 

Telefax:08 - 618 55 53.Adress:MT - Kommunal Stockholms län 

Box 300 27,104 25 Stockholm. 

Mailadress:mt.stockholm@kommunal.se 

För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon:08 - 786 03 34 

2 

MT nummer 8- 2007 

på. Vi fortsätter även i detta nummer 

att belysa personer och vad Kommunal 

som organisation gör för att stå upp 

för rättvisa och att ta kampen när och 

där den behövs. 

Det kommer alltid att finnas något 

att ta kampen för på våra arbetsplatser, 

i privatlivet och i politiken. Politiken 

som många kommunalare inte har 

brytt sig så mycket om – förrän nu. Det 

blir fler och fler kommunalare som har 

fått känna på hur politiken faktiskt slår 

och påverkar oss i vardagen. Det är in- 

te bara något som det pratas om på nyheterna 

på TV utan det är faktiskt något 

som berör mig som person. Det 

märks när mina förutsättningar för att 

klara vardagen ändras. När min sjukersättning 

inte räcker till de nödvändigaste 

utgifterna eller när försämringarna 

för mig som deltidsarbetslös kraftigt 

ändras. Det märks när mitt arbete 

ska privatiseras och jag upptäcker att 

min nya arbetsgivare inte alls tänker 

nerellt att nej fungerar som en uppmaning 

att ta ett steg tillbaka, att inte gå 

vidare med sin handling eller begäran. 

Men hur i hela blåsvedda kan det vara 

så att det finns “män” som i detta moderna 

tidevarvet anser att när man förvägras 

sex, då är inte nej en stopp signal. 

Men nu är det till sist fastslaget, 

ett nej gäller som ett nej, även vid sex. 

Och detta oavsett korta kjolar, flirtigt 

beteende eller alkoholvanor. Hoppas 

att detta nu är förstått en gång för alla 

av respektlösa våldsmän. 

MT trycks i Vällingby av STC, upplaga 83.000 ex 

betala ut några extra pengar i december, 

som den kommunala arbetsgivaren 

skulle ha gjort. Då märks det tydligt 

att det är politiken som är avgörande 

och att politiken faktiskt angår mig 

som person. 

Det är där vid köksbordet och vid 

samtalet på arbetsplatsen och på fackmötet 

som kamplusten har börjar gro 

igen. 

Kommunals medlemmar på Jakobsbergs 

närakut fick nog när landstinget 

Det kommer alltid att finnas något att ta kampen 

för på våra arbetsplatser, i privatlivet och i politiken. 

Politiken som många kommunalare inte har 

brytt sig så mycket om – förrän nu. 

ville lägga ner deras verksamhet. En 

väl fungerande verksamhet var värt att 

ta kampen för. Undersköterskorna 

drog igång en protestlista som lyckades 

samla in sammantaget 46 000 

namnunderskrifter på kort tid, som sedan 

lämnades över till landstingsrådet 

Filippa Reinfeldt. 

Medlemmarna i Nacka demonstrerar 

och samlar namnunderskrifter mot 

Stickor & strån 

Nu ska alla med, det sa Fredrik 

Reinfeldt, ordförande för det nya arbetarpartiet 

moderaterna på deras 

stämma härförleden. Nackhåren reser 

sig och det finns skäl att ställa sig ett 

flertal frågor med anledning g av det. 

1. Trots att moderaterna kritiserat i 

stort sett all socialdemokratisk politik 

blir deras retorik till det yttre alltmer 

lik den. Är de avundsjuka eller är avsikten 

att luras med att samma ord kan 

ha olika innebörd? 

2. Hur länge ska det dröja innan socialdemokraterna 

bryter tystnaden. Det 

Likt sandkornen i ett timglas rullar 

huvudena ut ur regeringskansliet. 

Statsminister Fredrik Reinfeldt har 

haft det jobbigt med sina medarbetare 

under det dryga år som gått. Med regelbundna 

mellanrum är det någon ny 

medarbetare eller minister som får 

lämna skutan. 

Orsaken till att det som sker är att det 

att kommunen vill privatisera all hemtjänst. 

De förtroendevalda i Nackasektionen 

har dessutom hela året tagit 

kampen för att vårdföretaget Curanda 

ska teckna kollektivavtal. 

Medlemmarna i Upplands Väsby är 

upprörda och känner sig lurade då deras 

lönevillkor ändras vid privatiseringar 

av förskolor. 

Nu växer även kamplusten stort 

inom hela förbundet där Kommunal 

tar Kampen för rättvisan 

Varje torsdag klockan 12:00 kommer 

Kommunal att manifestera på 

Mynttorget för att visa vårt missnöje 

mot den politik som förs och hur den 

påverkar oss medlemmar. Vi ses en 

torsdag! Nu tar vi kampen för bättre 

levnadsvillkor för oss kommunalare. 

KERSTIN RIDDERSTEDT 

är dags att visa skillnader i vad ord kan 

betyda. Varför inte göra en ordlista 

som visar hur ord kan variera i värde. 

Ett exempel enligt ordlistan SAOL 

Respekt; 

1 högaktning; vördnad; hänsyn; försynthet 

2 prestige; auktoritet; anseende; pondus; 

myndighet 

3 ordning; disciplin; åtlydnad; tukt 

4 fruktan; rädsla; misstroende 

Vilket alternativ väljer Du? 

finns en genomskinlighet i det offentliga 

och demokratiska arbetssättet. 

Frågan är om det inom den privata företagssektorn 

tillåts ett nyliberalt tankesätt 

som är mer förlåtande för övertramp. 

Med en blick i backspegeln på 

pensionsavtal, fallskärmar och andra 

förmåner som avslöjats kanske det är 

en smitta som förts vidare.

Kör-själv – Semester för dig som läser 

Alpinparadiset Zillertal 

8 dagar 

från2599:- 

per person i dubbelrum 

Du sparar upp till 344:- 

7 övernattningar • 7 frukostar • 7 trerätters middagar/bufféer 

Gratis skidbuss till skidliften 

Gasthof Cafe Zillertal 

Vid infarten till den berömda skidsportdalen Zillertal ligger den lilla staden Strass med en 60 

km lång dalgång fylld med Zillertals omtyckta vinterutmaningar. Det är 5 km till närmaste 

lift, som transporterar skidentusiasterna till de alpina höjderna med härliga och utmanande 

pister - totalt 145 km pist att se fram emot! Du bor på **** Gasthof Cafe Zillertal, och 

med hänsyn till anläggningarna i dalgången är Zillertal det perfekta stället för en Kör-självsemester. 

Ankomst: lördagar under perioden 5/1 - 12/4 2008 Ankomst 19/1 - 15/2 & 1/3 - 21/3 2008 

- pristillägg från 200:- per person. 16/2 - 29/2 2008 - pristillägg från 400,- per person 

I detta nummer: 

På närakuten i Jakobsberg startade undersköterskan Anette 

Lundgren en namninsamling när nedläggningshotet visade sig. 

Resultatet imponerar sidan 4 

I Upplands-Väsby, även känt som Vilda Väsby, är barnskötare 

och andra kommunalare rent ut sagt förbannade när löften och 

avtal bryts av de nya privata arbetsgivarna de tvingats börja 

hos. sidan 6 

I Nacka anser de hemtjänstföretag som har kollektivavtal med 

Kommunal att företagen som inte har avtal snedvrider konkurrensen 

sidan 8 

I Sigtuna kommun har hemtjänstgruppen i Sätuna blivit Qualis 

certifierade, kvaliteten ligger högt. sidan 10 

Nu ska Kommunal Stockholms län börja jaga skumma och oseriösa 

företag, det gäller att värna våra skattepengar sidan 12 

Vatten är vårt viktigaste födoämne.Bornsjön är Stockholm vattens 

reservtäkt. sidan 13 - 15 

Sverige behöver PROFFS, möte Mikael som är elektriker i frihamnen. 

sidan 16 

Vinnaren i MT:s skrivartävling är nu utsedd, läs det vinnande 

bidraget på sidan 18-19 

Omslagsbilden: Lilian Karlsson tillsammans med flera medlemmar från 

sektion 30 överlämnade namnlistorna till landstingrådet Filippa Reinfeldt 

Vid Norges fjäll och fjordar 

5 övernattningar med frukost 

5 lunchpaket 

5 tvårätters middagar/bufféer 

Norlandia Sole Hotell 

Norlandia Sole Hotell har en vacker belägenhet vid foten av 

Norefjell, och bjuder på utsikt över Krøderfjorden. Det vackra 

vinterlandskapet inbjuder till olika slags vinteraktiviteter. 

Norefjells skidbackar har utmaningar för alla. 

Ankomst: Söndagar under perioden 6/1 - 13/4 2008. 

Under perioden 3/2 - 16/3 2008 - pristillägg 800:-. 

Fantastiska Funäsdalen 

4 övernattningar • 4 frukostar 

4 hotellets trerätters middagar/bufféer 

med kaffe 

Ramundbergets Fjällgård 

Ramundberget i Funäsdalen har allt man kan önska sig 

av en skidsemester - skidåkning i alla svårighetsgrader, 

snowboard- och freerideområden, längdåkning, after ski och 

restauranger samt perfekta förhållanden för barnen. 

Ankomst: söndagar under perioden 6/1 - 20/4 2008. 

Ankomst 10/2 - 6/4 2008 - pristillägg 300:-. 

Bra barnrabatter – ring för mer information! Expeditionsavgift 59:-. Med reservation för tryckfel och utsålda datum. Sparbeloppet är i förhållande till hotellets ord. riktpris – med reservation för specialerbjudanden. 

Beställ nu till specialpris! DTF travel tfn. 040-30 30 01 

eller www.dtf-travel.se Din annonskod: Kommunal Stockholm 

Kommunal Stockholm 

6 dagar 

från2999:- 



5 dagar 

från2199:- 



MT nummer 8 - 2007 3

För alla som arbetar på närakuten 

i Jakobsberg är 

hotet om nedläggning svårt 

att förstå. Bakom sig har de 

drygt 36000 kommuninnevånare 

som skrivit på de 

namnlistor som undersköterskan 

Anette Lundgren 

tog initiativ till. 

– Här på Jakobsbergs närakut uppfyller 

vi alla de krav som alliansen ställer 

på vård. Beslutet kom som en överraskning 

för oss, säger Anette. 

När det politiska beslutet togs av alliansen 

var det ett löfte som de gav i 

samma veva som den förra majoriteten 

inrättade närakuterna. Närakuterna 

ska bort deklarerade alliansen. Problemet 

som uppstod var att även närakuten 

i Jakobsberg som är inarbetad och 

välfungerande sedan 2002 i beslutet 

slogs samman med de närakuter som 

öppnade under förra mandatperioden. 

Men det är skillnad på de olika närakuterna. 

På Jakobsberg klarar man av 

4 

MT nummer 8 - 2007 

svår astma, geriatrik, att färdigbehandla 

frakturer och många andra kvalificerade 

uppgifter som de andra inte 

klarar. 

– Det verkar som att det gått politisk 

prestige i beslutet, säger Eva Ljungwe. 

Vi åkte med på samma beslut. 

85 000 berörda 

Järfälla närakut har ungefär 85 000 

möjliga patienter i kommunerna Järfälla 

och Upplands-Bro. Dessutom går 

stora trafikleder genom kommunerna. 

I de förslag som lagts ska Danderyd 

och Karolinska vara de sjukhus patienter 

ska vända sig till om de behöver 

kvalificerad akut vård. Enklare akutvård 

ska tas över av de olika vårdcentralerna. 

– Vi pratade om att personalen kunde 

ta över och driva verksamheten i någon 

egen form, säger Anette. Men vi 

fick inte någon hjälp från beställarkontoret 

trots att chefen pratade med 

dem. 

Domen faller i november 

– Vi får se hur det går när Landstings- 

Eva Ljungwe och Anette Lundberg, två kommunalare som har tagit strid. 

Eva och Annette slåss för 

närakutens överlevnad 

fullmäktige tar beslutet den 27-28 november, 

säger Eva. 

När Anette började samla namn visade 

det sig att det gick väldigt lätt. Så 

gott som alla ställde upp för Jakobsbergs 

närakut. I nästan varenda affär 

låg en lista och alla som hejdades på 

gator och torg skrev på. För Anette och 

Eva har det blivit ett styrkebesked. 

– Kampen är inte över den har bara 

börjat börjat, säger de. 

Vid Landstingsfullmäktige protesterar 

de igen. Och de hoppas att de 

flesta som skrev på listorna också ställer 

upp utanför Landstingshuset. 

GÖTE AXELSSON 

Under hand har vårdcentralen i Jakobsberg 

lämnat en intresseanmälan 

att ta över närakuten. Om det blir så 

beslutas senare. 

Operation kvinnofrid 

Under hösten ska Operation 

Kvinnofrid driva en 

kampanj mot i första hand 

sexuellt våld. Kampanjen 

riktar sig i första hand mot 

unga i åldern 15-30 år. 

Kommunal Stockholms län stödjer 

aktionen. Bakom Operation Kvinnofrid 

står bland annat Länsstyrelsen, 

Landstinget, Polisen, Tingsrätten, 

Kriminalvården och Brottsförebyggande 

rådet. Organisationen arbetar 

för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra 

och synliggöra hur detta våld 

drabbar kvinnor och barn. Man arbetar 

även för att våldsutsatta kvinnor 

ska få ett bättre bemötande i kontakt 

med myndigheterna. 

Höstens kampanj ligger under 

vecka 47 och 48 med fokus på den 25 

november, som är Den internationella 

dagen för avskaffande av våld mot 

kvinnor. 

Vill du veta mer besök: 

www.operationkvinnofrid.nu

Filippa Reinfeldt fick 46 000 

namn mot alliansens politik 

Med drygt 46.000 namnunderskrifter 

på protestlistan 

samlades drygt 40 Kommunalare 

utanför Landstingshuset 

för att överlämna listorna 

till sjukvårds landstingsrådet 

Filippa Reinfeldt 

(m). Protesterna mot 

nedläggningen av Landstingets 

närakuterna har 

väckt något av en folkstorm 

bland länets innevånare. 

– Namninsamlingen startades av medlemmar 

på Jakobsbergs närakut, säger 

Lilian Karlsson sektionsordförande 

Kommunal Danderyds sjukhus. När 

medlemmar startar sådana här aktioner 

reagerar vi och ställer upp. 

– Med den här manifestationen och 

namninsamlingen visar vi att Kommunal 

är en kamporganisation, fyller Eva 

Ljungwe, också från sektionsstyrelsen 

i. Vi är stolta över att vara det. 

Väntans tider 

Efter en dryg timmes väntan i den ky- 

Efter en timmes väntan i höstkylan dök så Filippa Reinfeldt uppp för att hämta namnlistorna och lyssna på 

argumenten mot nedläggningen av akutsjukhusen. 

liga höstluften i skuggan av landstingshuset 

kom så Filippa Reinfeldt 

ut för att ta emot namnlistorna. Hon 

lyssnade på argumenten från de närvarande 

men hävdade att alliansens förslag 

egentligen bara öppnade upp för 

nya möjligheter inom akutvården. 

– Jättekul att Filippa Reinfeldt kom 

ut och tog emot listorna, summerade 

Lilian. Roligt att det var så mycket TV 

och radio här också. Landstingsfrågorna 

brukar försvinna till en undanskymd 

plats annars. 

Kommunal Stockholms län som ar- 

MT nummer 8-07 

rangerade manifestationen ser detta 

överlämnande som ett första steg i en 

fortsatt opinionsstrategi. 



Barnskötarna känner sig 

lurade i Vilda Väsby 

Det har bara gått ett år sedan 

den politiska majoriteten 

växlande från röd till blå 

i Upplands Väsby . Den nya 

kommunledningen rivstartade 

med konkurrensutsättning, 

avknoppning, entreprenader 

och utförsäljningar. 

Senast gäller det kommunens 

förskolor. Men 

Kommunal menar att det 

går för fort. 

Just nu är stämningarna bland barnskötarna 

i Upplands Väsby upprörda. 

Ett fackmöte i slutet av oktober drog 

fulla hus av medlemmar som känner 

sig lurade av sina nya arbetsgivare. 

Anledningen är att de tidigare fått 

löften om att ingenting skulle förändras 

i deras anställningsvillkor efter avknoppningen. 

Men nu slår privatiseringarna 

både mot kommunalarnas 

plånböcker och semesterdagar. 

De nya arbetsgivarna har sagt att de 

inte kan betala ut de 2 400 kronor som 

barnskötarna skulle få till jul. 

Klart med lönen i somras 

I Kommunals förhandlingar under försommmaren 

bestämdes det att medlemmarna 

skulle få en lönekompensation 

för 2007 genom två engångsbelopp 

på 1800 och 3 600 kronor. Dessutom 

gav Kommunals centrala avtal 

1400 kronor per individ plus 400 kronor 

för kvinnor som tjänar under 20 

6 

MT nummer 8- 2007 

000 från första januari 2008. 

– Vi förhandlade med de privata arbetsgivarna 

Almega om hur engångsbeloppet 

skulle betalas ut. Kommunen 

har betalat ut pengar för juli och augusti, 

men resterande 2 400 kronor 

skulle betalas ut till jul. Men de har nu 

dragits in, berättar Jaana Elonen, ordförande 

och Ingrid Åhs, vice ordförande 

i Kommunal Upplands Väsby. 

De nya företagen anser sig inte ha 

råd tatt betala ut engångssumman. Om 

kommunalarna inte får sina 2 400 

kronor betyder det att de inte får någon 

kompensation för uteblivna löneökningar 

för 2007. 

– Vi är orolig för att vi inte får våra 

pengar. Vi ska inte behöva stå tillbaka 

för att arbetsgivarna inte längre får de 

bidrag de blivit lovade. Förutsättningarna 

för avknoppningen borde ha varit 

klar innan den genomfördes. Vårt löneavtal 

var färdigt långt innan dess, 

säger Christina Molin, barnskötare. 

“Ändrade förutsättningar” 

Jaana Elonen ringde upp cheferna för 

de avknoppade förskolorna efter medlemsmötet. 

– Förskolan ’’Ett, tu tre’’ förklarade 

att förutsättningarna ändrats, de skulle 

behöva ett lån på 200 000 för att kunna 

betala ut pengarna. Vi tycker inte att 

det är frågan om en stor summa för ett 

stort avtal som berör 75 personer. 

Barnskötarna har dessutom halkat 

efter lönemässigt de senaste åren. 

– Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar, 

inte våra medlemmar. Vi talar inte om 

några högavlönade grupper, säger Ingrid 

Åhs. 

Stämningen på medlemsmötet var 

uppretad. 

– Många är chockade - de ville ha 

förändringar i kommunpolitiken vid 

valet, men förstod inte att det skulle bli 

så här. Kan inte facket göra något åt 

det frågar de oss. Vi förklarar att det 

bara är att gilla läget och att försöka se 

till att avtalen blir så bra som möjligt. 

Kommunal är just nu i full färd med 

inrangeringen av förskolorna. Det betyder 

att man byter från det gamla avtalet 

med kommunen till det nya med 

Almega. Här gäller det för kommunal 

att få in så många villkor som möjligt 

från det gamla avtalet till det nya. 

– Vi är inte negativa till privat verksamhet. 

Vår uppgift är att värna om att 

medlemmarna inte får det sämre. Vi är 

överens om grundfrågorna i förhandlingarna. 

Oenigt om semesterdagar 

Ytterligare en fråga som man är oense 

med arbetsgivarna om är semesterdagarna. 

Kommunen har haft 31 semesterdagar 

för de över 40 år och 32 dagar 

för de över 50 år. 

– Vi har förhandlat till oss detta genom 

att avstå i lön. I Almegas avtal är 

det 25 dagar för alla som gäller. 

Företagen har olika regler, nu ställs 

grupper mot varandra. 

– Ett företag säger att alla får behålla 

sin trappa. Andra att de får behålla vad 

de har idag, säger Jaana Elonen. 

Tidigare fanns det ingen kommunal 

verksamhet i Upplands Väsby som hade 

avknoppats av. De privata alternativ 

som fanns var det från start och det 

handlade om ett fåtal förskolor, äldreboenden, 

kooperativ och en skola. 

Nu går det fort 

Men så bytte kommunen politisk majoritet 

och på ett år drivs nu 63 procent 

av förskolorna i privat regi. Flera 

grundskolor är på väg att säljas ut, elva 

privata utförare konkurrerar med kommunen 

att utföra hemtjänst och 800 lägenheter 

i Väsbyhem säljs ut till andra 

aktörer och lika många lägenheter ombildas 

till bostadsrätter. 

Fakta och framtiden 

Boende för funktionshindrade läggs i 

privat drift. Städning, matproduktion 

och transporter överlåts till entreprenör. 

Familjerådgivning och dagverksamhet 

konkurrensutsätts. Vårdnadsbidrag 

införs och skatten sänks under 

tre år med totalt 50 öre. Kommunen 

planerar att ha minst 500 färre anställda 

om några år. 

Upplands Väsby är en av de kommuner 

i landet som håller högst tempo 

med privatiseringen. Kanske är det 

därför som kommunen har kallats Vilda 

Väsby. Kommundirektör Björn Eklundh 

förklarar i en reklambilaga om 

kommunen att: genomförandet bygger 

på att göra först, lära under tiden för att 

efterhand spika fungerande principer. 

Och att det ska gå fort. 

JOHANNA STJERNA

Brandmän mot våldet 

Med jämna mellanrum dyker 

det upp nyheter där 

ungdomsgäng angriper utryckningsfordon.Problemet 

som uppstår i samband 

med det är att räddningsinsatser 

kan fördröjas och livräddande 

hjälp hindras. 

– Stenkastning och andra former av 

angrepp på utryckningsfordon dyker 

upp ibland, säger Christer Flodfält, 

Kommunals klubbordförande i Södertörns 

räddningstjänst. Händelserna 

dyker upp i olika förorter, men jag tror 

att det här våldet kan visa sig var som 

helst i samhället. 

Många engagerade 

Christer berättar att det pågår ett långtgående 

arbete i kommunerna runt 

Stockholm för att stävja våldstendenserna. 

I egenskap av facklig representant 

deltar han i diskussionerna att lösa 

problemen på ett långsiktigt sätt och 

förbättra den här delen av utryckningspersonalens 

arbetsmiljö. Han är 

medveten om att det krävs mycket information 

till alla som berörs eller inblandade 

i de här situationerna. Men 

Christer Flodfält, brandman i Tyresö, deltar i arbetet att stoppa ungdomsvåldet. 

det är svårt att nå ut till ungdomar med 

budskapet. 

- Här i Tyresö där jag arbetar som 

brandman har vi kommit ganska långt 

. Vi brukar ta brandbílarna och åka 

runt till samlingsplatser vid större 

helgdagar som valborg då många ungdomar 

är ute. Den metoden fungerar 

här. 

Stor frustration 

Stora delar av problemen beror på att 

Hej! Vi vill bara påminna 

om att du snart ska välja 

tjänstepension. 

Det är ganska mycket pengar som du ska placera. 

Det blir ungefär en halv miljon kronor* 

tills det är dags för pensionen. Varför inte välja 

ett pensionsbolag med hög avkastning och låga 

avgifter? Valblankett från valcentralen kommer 

till dig med posten. 

* Så mycket kommer i genomsnitt en 25-årig heltidsanställd med en lön på 21.000 kr/mån 

att få placera fram till pension, givet en löneökning på 2,5% och en infl ation på 2%. 

det är få vuxna ute och det finns ganska 

lite att göra för ungdomar som inte 

är engagerade i idrott eller annat föreningsliv. 

Det finns också stor frustration 

som beror på arbetslöshet och 

samhällsstruktur. Men upploppsliknande 

situationer kan dyka upp i stort 

sett var som helst i länet. Ett ökande 

problem är det ökande våldet i samband 

med vissa idrottsarrangemang. 

- Som brandmän kan vi vara goda 

förebilder för ungdomar, säger Chris- 

ter. Men vi måste nå ut med att vi inte 

är representanter för några myndigheter. 

Vår uppgift är att hjälpa och rädda 

människor. 

- Alla vuxna måste dra sitt strå till 

stacken, avslutar Christer. 

Det är ett stort ansvar vi har både 

som föräldrar, medmänniskor och 

samhällsmedborgare. 



8 

DU HAR 

TVÅ VAL! 

NU ELLER SENARE 

EARfoon 

Personliga hörselskydd 

Hörselskydd Du hör med 


Jonas Hedlund, Idrottslärare 

– Mest förvånad var jag över att de satt så 

bekvämt, vilket gör att jag använder dem 

ofta på mina lektioner. Som idrottslärare är 

det viktigt att jag kan även höra vad mina 

elever säger. En annan fördel är att de är 

enkla att sätta i och hänger praktiskt i ett 

snöre och clips som jag fäster i min tröja. Jag 

använder dem även privat i olika sammanhang 

t.ex. vid konserter. 

UMEC/EARfoon Siktgatan 5, 

162 50 Vällingby 

Tel: 08-96 19 00 Fax: 08-96 00 17 

E-mail: umec@umec.se 

’’Hela bransche 

av oseriösa hem 

Kollektivavtalet fungerar 

som ett stöd för företagaren 

och en trygghet för arbetstagaren. 

De menar några företrädare 

för privata företag 

inom hemtjänsten i Nacka 

kommun. Men det riktas 

även kritik mot Kommunal. 

- Vi fick hotbrev från facket att vi måste 

teckna kollektivavtal. De talade om 

blockad och det kändes enbart obehagligt, 

säger Helene Holmström, 

chef för Holmströms hemtjänst 

I Nacka kommun finns det 40 auktoriserade 

hemtjänstföretag. Curandas 

vägran att teckna kollektivavtal och 

andra företag som inte agerar seriöst 

drabbar hela branschen menar andra 

privata anordnare. 

– Det är pinsamt, de förstör för oss 

andra som behandlar de anställda väl, 

säger Benita Laaja, som driver företaget 

L&S hemservice och städ AB med 

28 anställda. 

Hon har arbetat många år inom 

kommun och landsting. 

Jag var själv negativ till privat hemtjänst, 

men så la kommunen ned sin 

verksamhet och jag hamnade i ett privat 

bolag. De som vinner på det här 

systemet är de gamla. Är de missnöjda 

med hemtjänsten kan de byta. 

Hon ser inte kollektivavtalet enbart 

som något som innebär skyldigheter 

utan också som ett stort stöd. 

– Jag har haft en otrolig hjälp av 

Kommunal vid flera tillfällen. 

Man vet vad som gäller 

För Home Maid Care var tecknandet 

av kollektivavtal en självklarhet. 

– Det är skönt att det finns ramar för 

både företag och anställda. Som företagare 

underlättar att man vet vad som 

gäller vid exempelvis jourersättning, 

semester och lönefrågor. Vi har tecknat 

avtal för att våra anställda ska ha 

en trygghet, säger platschef Sanna 

Olin Home Maid Care. 

– Om vi inte är seriösa mot personalen 

hur ska vi då kunna vara seriösa 

mot kunderna? Jag tror att en trygg 

personal gör ett bättre jobb, 

Sanna Olin tycker att det är synd att 

det inte framgår i kommunens företagspresentation 

vilka företag som har 

kollektivavtal. 

– Det borde vara ett bra kännetecken 

för ett bra företag. Vi har behållit 

personalen i tio år. Så det är också ett 

Kommunal satte vårdföretaget Curanda i 

blockad i kampen för kollektivavtal 

sätt att värna om kunderna. 

Holmströms hemtjänst med 26 anställda 

har kollektivavtal på grund av 

påtryckningarna från facket. 

– Jag blev mer eller mindre tvingad. 

De anställda hade bättre försäkringsvillkor 

innan, anser hon. 

– Idag är Kommunal trevliga att ha 

kontakt med, men förut var jag väldigt 

arg. 

Kommunen borde ställa krav 

Helene Holmström är kritisk till att 

kommunen inte kräver att företagen 

visar upp om de har försäkringar. 

– Jag har själv ett gudbarn som utnyttjades 

av ett oseriöst företag. Det 

skulle vara bra om alla företag konkurrerar 

på lika villkor. 

Holmström hemtjänst känner sig 

ofta överkörd av arbetsgivarorganisationen. 

– Jag fick en förfrågan från Vårdföretagarna 

om hur jag förhöll mig till 

att ge de anställda ett engångsbelopp. 

Jag besvarade deras fråga skriftligt. 

Två dagar efter frågan fick hon höra 

från Kommunal att avtalet redan var 

klart. 

– De lyssnar inte på oss som är små 

bara på de stora företagen. Jag hade 

ägnat tid helt i onödan till att besvara 

dem. 

Helene Holmström arbetar 230 timmar 

i månaden. 

– Min månadslön ligger inte mycket 

över de anställdas. Vi har små marginaler. 

I Kommunalarbetaren står det 

att vi går i vinst för att vi inte har kollektivavtal, 

men jag menar att det är på 

grund av att jag gör allt skrivbordsarbete 

på obetald arbetstid. 

Tryggheten viktig 

Rosanum Hemvård AB har 25 anställ-

drabbas 

tjänstföretag’’ 

da och de såg också kollektivavtalet 

som en självklarhet. 

– Personalen ska känna trygghet. 

Som arbetsgivare har vi hjälp av samarbetet 

med facket och alla vet vad 

som gäller. Det underlättar, säger Johanna 

Hortans, tf chef. 

Birgitta Norström som är regionalt 

skyddsombud för Kommunal och har 

ett bra samarbete med många av de 

privata samordnarna. 

– Kommunal har inget emot privat 

företagsamhet bara de har bra personalvård 

och villkor. Vi har ett jättebra 

samarbete med de privata samordnarna 

som sätter löner efter kollektivavtal, 

har försäkringar och där de anställda 

har det bra. Vi hör sällan något från 

medlemmarna vilket jag ser som ett 

gott tecken på att det fungerar bra. 

Kommunal vill ha bra relation 

När ett företag etablerar sig på en ort 

får de ett brev från Kommunal om vikten 

av att ha tydliga och bra relationer 

med facket genom att teckna ett kollektivavtal. 

Om företaget inte hör av sig fortsätter 

Kommunal att påpeka fördelarna 

med kollektivavtal i fler brev. Till sist 

skärps tonen i breven Kommunal begär 

slutligen en förhandling enligt paragraf 

10 i MBL (medbestämmandelagen) 

för att kollektivavtal ska tecknas 

. 

JOHANNA STJERNA 

Förresten, du kanske vill 

kolla hur det går för oss? 

Totalavkastning de senaste 5 åren: 

AMF Pension 7,2% 

Skandia Liv 5,9% 

LF Liv 5,8% 

Folksam Liv 5,3% 

Handelsbanken Liv 5,1% 

KPA 4,8% 

Källa: Försäkringsförbundet. Gäller traditionell försäkring. 

Jane Cronhhager, ordförande i Kommunal Nacka, lämnade protestlistorna 

till kommunalrådet Eva Öhbom Ekdahl (m). 

All hemtjänst blir privat i Nacka 

Trots regn och att kommunstyrelsens 

möte låg 

mitt på dagen demonstrerade 

ett tjugotal kommunalare 

utanför kommunhuset i 

Nacka. De protesterade mot 

beslutet att kommunens 

hemtjänst ska säljas ut. 

– Vi lämnade över en protestlista med 

300 namn till kommunalrådet, berättar 

Jenny Hjelte, förtroendevald i 

Kommunal Nacka. 

Från och med nästa år försvinner 

stora delar av den kommunala hem- 

tjänsten i Nacka. Kommunen behåller 

två små servicehus. 

Men det handlar inte om många personer 

som arbetar där, säger Jenny 

Hjelte. 

Moderater och kristdemokrater har 

bestämt sig för att det bara är privata 

företag som ska finnas kvar inom äldreomsorgen 

i Nacka. 

Socialdemokrater, vänsterpartiet, 

miljöpartiet och folkpartiet röstade 

emot förslaget i kommunstyrelsen. 

Över hundra anställda berörs av beslutet. 

JS 


I korthet 

INDIVIDGARANTI i Sigtuna. I 

Sigtuna har man förhandlat fram en 

individgaranti på 500 kronor till medlemmarna 

för 2008. 

– Det känns bra, säger Rosmarie 

Wennberg ordförande i Kommunals 

sektion 17 i Sigtuna. Med tanke på att 

det inte finns någon individgaranti 

alls för -08 så är vi mycket nöjda med 

det resultatet. 

UPPLANDS - BROS lägsta löner 

för undersköterskor är 18 500 kronor 

och för utbildade barnskötare 17 500 

kronor från och med 1 januari 2008. 

De som får lägre påslag än 500 kronor 

ska få skriftligt omdöme av arbetsgivaren 

om varför man inte fått mer. 

KPA TAR FÖR mycket betalt anser 

arbetsgivarna. Nu ser de tre största 

landstingen över kostnaderna och har 

begärt in kalkyler från andra försäkringsbolag. 

Grupplivförsäkringen 

som kallas TGL är en förmån för de 

anställda som arbetsgivarna är skyldiga 

att teckna enligt kollektivavtalet. 

Avtalet säger att försäkringen ska 

tecknas hos KPA. Om arbetsgivarna 

vill göra någon förändring måste kollektivavtalet 

ändras. Än så länge har 

arbetsgivarna inte vänt sig till facken 

och krävt att avtalet ska ändras. 

Den premie KPA tar ut, 0,4 procent av 

lönesumman, är alldeles för hög, hävdar 

arbetsgivarna. 

Källa: LO tidningen 

BÄTTRE KUNSKAPER behövs 

för att fånga upp belastningsriskerna i 

arbetslivet. Kunskap och rutiner saknas 

för att upptäcka, åtgärda och följa 

upp riskerna för belastningsskador 

vid en majoritet av inspekterade arbetsplatser. 

Vid närmare 250 inspektioner har städares 

arbetsförhållanden kontrollerats. 

70 procent av besökta arbetsgivare 

hade brister i arbetsmiljön - flest de 

som har städning i egen regi. 

Förhållanden för service-, köks- och 

städpersonal inom vården har kontrollerats 

utifrån en EU-gemensam bedömningsmodell. 

75 procent av inspektionerna 

har lett till att krav på 

förbättringar ställts. 

Källa: Arbetsmiljöverket 

Uttalande om privat barnsjukhus. 

STYRELSEN för Kommunal 

Stockholms län anser att ett privat 

barnsjukhus för barn vars föräldrar 

tecknat en egen sjukförsäkring inte är 

förenligt med tanken om en kvalitativt 

bra sjukvård tillgänglig för alla. Styrelsen 

befarar att de som köper privata 

försäkringar för sjukvård blir mindre 

benägna att bidra till den offentligt finansierade 

vården via skattsedeln. 

10 


Hemtjänsten i Sätuna 

Qualiscertifierad 

Hemvårdsgruppen i Sätuna 

i Sigtuna kommun är den 

första vårdgruppen inom 

äldreomsorgen som fått 

Qualiscertifikat. Certifikatet 

är ett bevis på att omsorgen 

om vårdtagarna sker med 

god kvalité. 

För att få certifikatet granskas elva olika 

områden inom verksamheten. En 

kvalitetsbedömning görs genom en 

enkät till vårdtagarna. Även djupintervjuer 

görs med ett antal vårdtagare och 

deras anhöriga. 

– Det här är en bekräftelse på att vi 

gör ett bra arbete och en morot för oss 

att gå vidare, att bli ännu bättre, säger 

Berit Karlsson enhetschef. 

Hemvårdsgruppen har gott självförtroende 

och visste redan att de gör ett 

bra arbete. Men att det blev så goda resultat 

var nog ändå lite oväntat. 

– Att det var så positivt var överraskande, 

säger Helena Krig undersköterska. 

Integrerad verksamhet 

Gruppen har ett bra samarbete inte bara 

med varandra utan även med andra 

grupper utanför det egna hemvårdsdistriktet. 

De har också ett bra bemötande 

när det kommer nya medarbetare 

och praktikanter till arbetsplatsen. 

Checklista och handledning för den 

nya är betydelsefullt för att bli en i 

gänget och komma in i arbetet. 

Hemvårdsgruppen arbetar integrerat 

med sjuksköterskor vilket förenklar 

mycket av det dagliga arbetet. Man 

har stöd och hjälp av sjuksköterskor på 

plats och istället för att två huvudmän 

(landsting och kommun) ansvarar för 

omsorg och det medicinska har det 

samlats på ett ställe. Det underlättar 

arbetet när det gäller insulininjektioner, 

såromläggningar och andra sjukvårdande 

uppgifter. Det är en person 

som kommer till vårdtagaren istället 

för två och det blir mindre spring. 

Ordnar trivseldagar 

Gruppen utför inte bara det de är ålagda 

att göra enligt biståndsbeslutet, de 

ordnar även trivseldagar två gånger 

per år för pensionärerna och deras anhöriga. 

– Chefen har naturligtvis stor betydelse 

för klimatet i gruppen och att organisationen 

fungerar, säger Lena 

Lindqvist gruppledare. Man måste 

känna sig uppskattad och värdefull för 

verksamheten. 

Det märks också i granskningsrapporten 

inför certifieringen där det 

Vårdföretaget Curanda som 

sedan januari är försatt i 

blockad av Kommunal 

stäms nu av facket för bristande 

information 

Även om det inte finns kollektivavtal 

har facket rätt att få information av de 

företag där de har medlemmar. 

Trots en överenskommelse i april att 

ge information om verksamhetens utveckling 

och riktlinjer för personalpolitiken 

har någon sådan information 

aldrig skett. 

framgår att ledningen är både synlig 

och tydlig och att det finns gemensamma 

mål, genomtänkta handlingsplaner 

och en fungerande utvärdering. 

Men trots att hemvårdsgruppens goda 

arbete finns få morötter för personalen. 

På frågan om de saknar något 

kommer svaren rappt. 

– Vi saknar friskvård och vi vill ha 

heltid! 

Fakta Qualis 

De elva kvalitétsområden som 

bedöms är: 

Trygghet och trivsel 

Delaktighet och medansvar 

Integritet 

Organisation 

Styrning och ledarskap 

Kommunikation 

Kompetens 

Resursutnyttjande 

För att få certifieringen krävs minst 60 

poäng, Sätuna hemvårdgrupp fick hela 

92 poäng. 

Kommunal stämmer Curanda 

- Inget har hänt trots löften om information 

till vår fackliga representant. 

Vi tycker att det är viktigt att vi 

tillvaratar medlemmarnas intressen, 

när vi inte ens får den information vi 

enligt lag har rätt till har vi valt att 

stämma Curanda, säger Lars Johansson 

ombudsman på Kommunal Stockholms 

län. 

Kommunal kräver 100. 000 kronor i 

skadestånd för brott mot medbestämmandelagen. 

Förtaget riskerar dessutom 

att få betala rätttegångskostnader 

och ränta.

Kamp mot dåliga vibrationer 

Efter flera års kamp lyckades 

Kommunals skyddsombud, 

Kenneth Sjölander, 

på Norrortsbuss få bort de 

ryggknäckande fartguppen 

ur bussförarnas arbetsmiljö. 

Men nu går kampen för 

arbetsmiljön vidare mot nya 

vibrationsproblem. 

– När vi lyckades får bort guppen genom 

Täby kyrkby så byggde Vallentuna 

kommun om sin del av sträckan. 

Resultatet blev att delar av problemet 

kvarstår, bara på en annan del av linjen. 

Ombyggnaden medförde att på flera 

ställen av sträckan blev det fartnedsättande 

hinder. Bland annat byggdes det 

så kallade chikaner som tvingar trafiken 

till sidoförflyttningar. I chikanerna 

består vägbeläggningen av gatsten 

och det är dessa som skapar de nytillkomna 

arbetsmiljöförsämringarna för 

bussförarna.De vibrationsmätningar 

som gjorts visar att värdena är alldeles 

för höga. 

– Gatstenen skapar alldeles för stora 

vibrationer, säger Kenneth. Dessutom 

blir de såphala så fort de fryser på. 

Med tanke på att bussarna är tunga så 

Skyddsombudet Kenneth Sjölander visar en av orsakerna till de skadliga 

vibrationer han blivit något av en expert på. 

medför det en stor olycksrisk när de 

tvingas göra dessa ganska tvära svängar. 

Nollvision styr 

Att de nya fartdämpande åtgärderna 

placerats strax före hållplatserna 

minskar inte olycksrisken och vibrationerna. 

– Jag har varit i kontakt med kommunen 

för att väcka en diskussion i 

En sak till bara. 

Kom ihåg att göra ditt 

val före den 31 dec! 

Vill du fråga något är du välkommen 

att ringa 020-696 320, vardagar 8-18. 

Eller gå in på www.amfpension.se/kap-kl 

Ha det bra! 

frågan. Jag hoppas att de tar sitt förnuft 

till fånga. 

Det som styr trafikplaneringen i dag 

är nollvisionen, inga döda i trafiken. 

Men trafikplanerare och arkitekter behöver 

föra in kunskaperna om vibrationer 

och arbetsmiljökrav i sitt arbete.Arbetsmiljön 

för yrkesförare måste 

också tillgodoses. 

Kenneth kamp har varit vägledande 

för så gott som hela landets kollektiv- 

trafik. I allt fler kommuner ser man i 

dag över hur fartdämpningar kan genomföras 

och de ryggknäckande guppen 

tas bort. Kenneth har blivit något 

av en expert inom området vibrationer, 

det är många som kontaktar honom 

om råd. 

Stöd från trafikanterna 

– Kenneth har varit motorn i den här 

kampen, konstaterar Olle Johansson 

som är klubbordförande på Kommunal 

Norrortsbuss. 

Från första maj och en dryg vecka 

framåt gick inga bussar genom Täby 

kyrkby på grund av guppen. Kenneth 

lyckades stoppa trafiken för att guppen 

utgjorde en arbetsmiljörisk.När 

guppen togs bort återupptogs trafiken 

igen. 

– Trots att det medförde stort besvär 

för resenärerna fick vi deras sympati, 

säger Kenneth. All kritik riktades till 

Täby kommun. 

Orsaken till det kan vara att även resenärerna 

upplevde att guppen var 

obehagliga. Åtgärden att stoppa trafiken 

drabbade även Kenneths egen 

möjlighet att ta sig till arbetet. 

– Jag gjorde bara mitt jobb som 

skyddsombud. Det gällde alla förares 

arbetsmiljö. 

GA 


Kommunal börjar granska 

skumma företag 

– Bara misstanken om att 

skattepengar inte används 

till det de ska borde få myndigheter 

att vidta åtgärder. 

Men eftersom det inte sker 

inleder Kommunal nu ett 

projekt där vi kartlägger 

skumma företag Vi måste 

bygga upp en organisation 

som kontrollerar företagen i 

våra branscher, eftersom 

ingen annan tar det ansvaret, 

säger Tom Jansson, ombudsman. 

När en privatanställd drabbas av en 

uppsägning och gör Kommunal alltid 

en kontroll av företaget. Så var det 

med de sparkade barnskötarna på Bismilahis 

förskola som MT har skrivit 

om i flera artiklar. Kommunal menar 

att barnskötarna har sparkats på felaktiga 

grunder. 

– Vi har drivit frågan till domstol för 

medlemmarnas räkning. Nu är det upp 

till domstolen att säga om arbetsgivaren 

gjort rätt eller fel, säger Tom Jansson. 

Genom att kontrollera årsredovisningarna 

i bolagen, vars medlemmar 

har kontaktat facket, upptäcker Kommunal 

många egendomligheter. 

Oppositionsborgarrådet 

Roger Mogert (s) är kritisk 

till att upphandlingar som 

görs av Stockholms stad inte 

följs upp. 

– Det måste vara konkurrens 

på lika villkor. Kommunen 

har blivit en anabol steroid 

för ekonomisk brottslighet, 

menar han. 

Tillsammans med några fackliga organisationer 

arbetade Roger Mogert 

fram en försöksverksamhet för en 

upphandlingspolicy under förra mandatperioden. 

Men i vintras lades försöket 

ned av den nya politiska majorite- 

12 


Den offentliga spargrisen riskerar att rånas av oseriösa företag om inte 

någon kontrollerar den seriositet. 

– Vi vill veta vilka tillgångar företaget 

har inför en eventuell förhandling. 

När vi läser årsredovisningar finner vi 

på konstigheter som ingen har reagerat 

över. Det är frustrerande och jag tycker 

att kommunen borde ha en kontrollstab 

som gjorde dessa granskningar. 

Kommunal stämmer företag 

I fallet med de sparkade barnskötarna i 

Rinkeby/Tensta processar Kommunal 

dels mot det gamla företaget Bismilahi 

AB och mot det nya företaget Bismilahi 

förskolor AB. Kommunal menar att 

det måste bli en tredskodom mot företagen, 

vilket innebär att den som uteblivit 

eller inte svarat förlorar målet. 

ten i Stockholms stad. 

Upphandlingspolicyn handlade dels 

om att ställa krav på kollektivavtal eller 

kollektivavtalsliknande villkor, 

dels se till att det fanns en uppföljning 

och kontroll av upphandlingarna. 

Kommunens kontroll sköttes av det 

fackförbund som hade kollektivavtalet, 

som konsulter med tystnadsplikt. 

– De fackliga organisationerna fick 

mandat att göra uppföljningen. Att 

ställa krav utan uppföljning och kontroll 

är meningslöst. På så sätt kan man 

hålla koll på brottslighet och verksamhet 

som kanske inte är kriminell men 

omoralisk, säger Roger Mogert. 

Han menar att det måste råda bra villkor 

för såväl personal som företag. 

– Då måste de betala ut uppsägningslöner. 

Problemet är att driva in 

dessa och om företaget inte har resurser. 

I så fall begärs företaget i konkurs, 

tillgångarna tas över och lönegarantilagen 

gäller. 

Kommunal vill nu hitta ett sätt att arbeta 

förebyggande med dessa frågor. 

Annars ligger vi alltid ett steg efter. 

Projektet som Kommunal Stockholm 

inleder ska syna företag inom förskola, 

skola och äldreomsorg till en början. 

Finns flera dåliga företag 

Avdelningen har en rad aktuella fall 

med oseriösa arbetsgivare inom barn- 

– Det ska vara bra kvalitet på verksamheten, 

meddelarfrihet, lika konkurrensvillkor 

och miljökrav. 

Många är upprörda 

Roger Mogert har mött representanter 

från många stora företag som är upprörda 

över hur kommunen har använt 

upphandlingsredskapet. 

– De har kollektivavtal, bra villkor 

och kan inte konkurrera med företag 

som saknar detta. 

Det kom in färre anbud när upphandlingspolicyn, 

som användes i försöksverksamheten, 

testades. 

– De bolag som hade svart arbetskraft 

la inte ens ett anbud. Det blev 

ingen större skillnad på prisnivån, men 

och äldreomsorgen. Det handlar om 

privata entreprenörer som underbetalar 

anställda, slarvar med pensionsinbetalningar, 

vägrar teckna kollektivavtal, 

pressar de anställda och som inte 

håller den kvalitet i tjänsterna som 

skattebetalarna har rätt att kräva. 

Företagen ska nu kartläggas och 

kontrolleras att de gör rätt för sig. 

– Vi har begränsat oss till dessa 

verksamheter. Vi tror att många föräldrar 

förutsätter att barnen vistas i en 

säker miljö och att förskolor och skolor 

drivs för barnens skull. Inte för att 

tjäna pengar. 

– Det handlar om krav på att säkerställa 

att skattepengar går till det de 

ska. Man borde kunna enas om att detta 

oavsett politisk färg. Vi menar inte 

att företagen inte får ha en vinstmarginal 

för att kunna återinvestera eller ge 

en viss utdelning. Vi vet att seriösa företag 

vill konkurrera på schysta villkor. 

Det finns exempel på företag som 

slarvar med skatter men ändå tillåts 

fortsätta sin verksamhet med hjälp av 

skattemedel. 

–Vi har idag ett system där man kan 

ombilda företag utan att någon tar ansvar 

för vare sig anställda eller verksamheten, 

säger Tom Jansson. 

JOHANNA STJERNA 

Politikerna blundar för 

oseriösa företag och ekobrott 

vi blev av med oseriösa företag. 

– Skattebetalarna ska veta vad de får 

för pengarna. Idag är enda kravet att 

det ska bli en privat verksamhet. Det 

finns inga krav på kvaliteten. 

Kurt Junesjö tidigare förbundsjurist 

på LO- TCO:s rättskydd är kritisk över 

att försöket med upphandlingspolicy 

lades ned. 

– Nu finns det ingen som kontroll av 

social dumping och svart verksamhet. 

Man ska inte konkurrera med sociala 

villkor i offentlig upphandling, sade 

han till MT i våras. 

JOHANNA STJERNA

Dricksvattenreserv 

I rekreations och vattenskyddsområdet 

kring 

Bornsjön i Salems kommun, 

arbetar Örjan Isgren 

skogstekniker. Han är en av 

garanterna för att Stockholmarna 

även vid en eventuell 

förorening av Mälaren ska 

få rent vatten.Vid en händelse 

av en akut förorening 

av Mälaren används Bornsjön 

som reservvattentäkt. 

– En förutsättning för allt liv och vår 

tillvaro är vatten. Vattnet och naturen 

måste vårdas med omtanke, säger Örjan. 

Hans uppgifter är att vårda skogen, 

marken och naturen runt sjön och se 

till att inte sjön blir förorenad. Örjan 

har ett genuint naturintresse, han berättar 

gärna om naturlivet kring Bornsjön 

och visar runt MT i området. En 

vardag mitt på dagen är det inga människor 

ute i markerna. Tystnaden och 

lugnet är påtagligt och är en bjärt kontrast 

till storstaden som ligger nära 

men ändå långt ifrån denna vildmark. 

Här finns både grävling och vildsvin, 

storlom och fiskgjuse och till och med 

havsörn om än inte någon häckande. 

Varierat arbete 

Örjans arbetsuppgifter är mycket varierande 

och omfattar förutom skogsoch 

vattenvård även viss fastighetsskötsel 

och städning av området. En 

del tid går även åt till att svara på frågor 

och klagomål från besökare. 

Nedskräpning är ett ganska stort 

problem, säger han, det kommer billaster 

fulla med bråte som bara tippas 

av vid något ödsligt och, för nedskräparen, 

lämpligt ställe. Vi försöker hela 

tiden parera genom att stänga av vissa 

vägar och flytta parkeringsplatser för 

fortsättning nästa sida... 


aturliv och strövom 

att förhindra dumpningar från bilar. 

Annars tycker Örjan att gemene 

man sköter sig och respekterar restriktionerna 

i området. Allemansrätten 

gäller i området förutom rätten att bada, 

fiska eller åka båt i sjön. 

Skogsbruket som bedrivs i området 

sköts utan kemikalier och jordbruksdriften 

har restriktioner. Vattenprover 

tas kontinuerligt i både sjön 

och dess tillflöden. 

Olika vattenprojekt 

– Vi bedriver också olika vattenprojekt. 

För några år sedan var det någon 

som placerade signalkräftor i sjön vil- 

14 MT nummer 8 - 2007 

ket orsakade kräftpest. Nu har vi planterat 

in flodkräftor och följer utvecklingen 

och hur miljön i sjön förbättras. 

Rätt balans av växter och djur är viktig 

för Bornsjön. Kräftorna är naturens 

renhållningsarbetare på sjöns botten 

och är viktig för att återupphålla naturens 

jämvikt i sjön. 

Ett annat vattenprojekt man haft heter 

”Bra små avlopp”. Projektet syftade 

till att utvärdera och demonstrera 

nya lösningar för att minska utsläppen 

från enskilda avlopp, försöken kopplades 

till de fastigheter som ligger kring 

Bornsjön. 

Vi har haft många studiebesök till 

Bornsjön från andra kommuner men 

även skolklasser kommer från närliggande 

bostadsområden kommer hit. 

Marken filtrerar 

Markerna och skogen runt Bornsjön är 

lika viktig som själva sjön för att hålla 

en bra vattenkvalité. Allt som passerar 

genom marken kommer så småningom 

ut i sjön. Inne i själva skogen ligger 

ris kvar efter att skogsmaskiner har avverkat 

och gallrat skogen. När folk är 

ute och promenerar tycker dem att det 

ser skräpigt ut och ringer ibland och 

klagar för att det inte är borttaget. 

– Det finns ett syfte även med det, 

säger Örjan. Riset skyddar marken 

från maskinerna och samtidigt ger de 

näring åt träden som är kvar. 

Målet för allt arbete kring sjön är att 

långsiktigt trygga Bornsjön som vattentäkt. 

Örjan och hans kollegor fyller 

en viktig funktion för att trygga vattenförsörjningen 

för framtida behov. 

KERSTIN RIDDERSTEDT

åden 

Fakta om vatten 

Varje dygn produceras cirka 360 

000 m 2 dricksvatten till cirka 1 

miljon människor i Stockholmsområdet. 

I huvudsak är det vattenverken 

i Norsborg och Görväln 

som står för leveranserna. 

Båda dessa tar vattnet från Mälaren 

och om det inträffar något 

som stör vattenkvaliteten i Mälaren 

så kan Bornsjön gå in som en 

begränsad försörjare av dricksvatten. 

En person förbrukar cirka 180 

liter vatten per dygn till dryck, 

dusch, tvätt, spola toaletten etc. 

Vattnet som är förorenat leds till 

ett reningsverk för rening och 

återgång i naturens kretslopp. 

Stockholm Vatten arbetar förutom 

med dricksvatten och avloppsvatten 

även med vård och 

restaurering av sjöar och vattendrag 

inom verksamhetsområdet. 

Stockholm vatten äger dessutom 

stora markområden och har 

ett flertal hyresgäster samt arrendatorer. 


Namn: Mikael Brattfalk 

Bor: Tullinge 

Familj: Hustrun Eva, tre barn i åldrarna 

27, 25 och 18 år (varav ett bor 

hemma). 

Yrke: Elektriker 

Det roligaste med mitt arbete: Det 

jag uppskattar mest är att det är så 

omväxlande. Jag gör nya sker varje 

dag, i princip varje timme. 

Därför är vi proffs: Elektrikeryrket 

kräver mångkunnighet. För att kunna 

felsöka när något går sönder måste 

du ha god kännedom om anläggningen. 

Hur ex slussar, klaffar, reglerluckor, 

landgångar för bilar eller folk 

fungerar. Annars är du helt borta. 

16 MT nummer 8- 2007

Maraton, segelbåtar och 

proppskåp i mängder 

omväxlande jobb i frihamnen 

Hösten har fattat sitt grepp 

om Stockholm och kyliga 

vindar sveper i Stockholms 

frihamn. En estlandsfärja 

ligger vid kaj, men annars är 

det en stilla torsdagseftermiddag 

i oktober. Himlen är 

grå liksom den stilla vattenytan. 

Det är långt ifrån det liv som rådde för 

ett par månader sedan. Då Stockholms 

kajer ständigt hade kryssningsfartyg 

på besök och som kronan på verket genomfördes 

Tall Ships Race – världens 

största internationella kappsegling för 

segelfartyg. 

Frihamnen är Mikael Brattfalk arbetsplats 

sedan 33 år tillbaka. Han är 

elektriker och han och hans kollegor 

var väldigt engagerade i Tall ships race. 

– Vi la ut pontoner och drog el till alla 

båtarna. Plus att vi såg till att alla restauranger 

fick el. Det var stressigt, 

men kul att vara delaktig, berättar han. 

Under Tall Ships Race deltog 118 

båtar. Kajerna kantades av tusentals 

besökare som beundrade de vackra segelfartygen. 

Välfyllda kajer 

När alla båtarna seglade ut från Stockholm 

fylldes kajer och utsiktsplatser. 

Här i värsta trängseln skulle Mikael 

och hans kamrater försöka ta sig fram 

på kajen för att plocka in elen efter båtarna. 

– Det var väldigt trångt, men vi är 

vana att vara på ett hörn i många jippon. 

Stockholm är en populär anhalt för 

stora kryssningsfartyg som kräver service. 

I somras besöktes staden av runt 

250 kryssningsfartyg med tusentals 

passagerare. 

Men även vid andra jippon långt 

från hamnen deltar Mikael och hans 

arbetskamrater. 

Tillfällig el 

Vid Stockholms maraton ska ha det 

finnas ett speakerbås på stan. 

– Vi ser till att det dras tillfällig el 

dit. Många jippon sker utmed kajerna. 

Det är också där glasskiosker och an- 

Mikael Brattfalk, PROFFS 

nat placeras som vi levererar el till. 

Mikael Brattfalk beskriver arbetet 

som elektriker som något av en allt i 

allo. 

– Jag arbetar med allt som har med 

el att göra. Allt från att tillverka små 

skarvsladdar ena dagen till stora eljobb 

nästa dag. Det är tjusningen med 

detta arbete. 

Idag har Mikael Brattfalk fullt upp 

med att tillverka sju elmätarskåp. 

På väggen i verkstaden hänger en 

ritning över Norrmälarstrand. Hela kajen 

rustas upp och nya elskåp är en del 

av detta arbete. Här på ritningarna 

finns det inringat var belysning och 

elskåp ska vara. 

En av sju 

Mikael är en av sju elektriker som arbetar 

i Stockholms frihamn. Sammanlagt 

är de 30 anställda som arbetar med 

sjöjobb, anläggningar, mekaniska 

jobb, klaffar, personrampar och hydraliska 

anläggningar. 

Mikael står vid ett bord i verkstaden 

och framför honom ligger elskåp, 

sladdar och småprylar i delar. 

I de dagliga arbetsuppgifterna ingår 

att ta hand om färjetrafiken. 

– Vi sköter Viking lines och Tallinks 

båtar när de kommer i land. De som 

ligger vid kaj hela dagarna är el-anslutna. 

Vi sköter i- och urkopplingen. 

Drar el som en liten stad 

Mikael visar de kraftiga kablarna som 

används till färjorna. Den ena bolagets 

båtar behöver nio kablar och det andra 

upp till tolv. De är långt ifrån vanliga 

stickkontakter utan de håller 400 amper 

per stickpropp att jämföra de som 

används hemma som har tio amper. 

Dessa båtar drar lika mycket el som 

en liten stad. De har ett flertal restaurangkök, 

belysning och aircondition. 

Elen räcker inte till när de lastar och 

lossar. Fläktarna drar enormt mycket 

på grund av alla avgaser. 

Annars arbetar Mikael och hans arbetskamrater 

även med underhåll av 

hamnens anläggningar, reparationer 

av kajer, service av pontoner och bryggor. 

Underhållet handlar om allt från 

små skrubbar till stora magasin. 

Hamnen äger flera fastigheter plus 

att kajskåpen som finns till alla båtar 

ska underhållas. 

Mikael Brattfalk har arbetat i 33 år 

som elektriker. Han började i friham- 

nen, men har arbetat på flera olika 

ställen i Stockholm. Bland annat vid 

Hammarbyslussen och Mälarvarvet 

innan han var tillbaka i frihamnen. 

– Mälarvarvet var inget kul. Varje 

måndag låg det en hög med elprylar 

som skulle lagas och när jag var klar 

med det jobbet hade jag inget att göra 

förrän måndagen därpå. 

Att vara egen lockar inte 

Mikael äter en macka samtidigt som 

han står vid sitt arbetsbord. 

Det har varit en stressig sommar eftersom 

Stockholm entreprenad har 

köpt upp företaget. 

Det var lite jobbigt under budgivningen 

när vi inte visste vad som 

skulle hända. 

Elektriker som driver egna företag 

kan tjäna mycket pengar, men det är 

inget som har lockat Mikael. 

– Nej, jag har aldrig funderat på att 

bli egen företagare. Jag har många 

vänner som har egna företag och de 

tjänar väldigt bra, men de får jobba 

mycket också. De har aldrig semester. 

Tar de ledigt så tickar dessa dagar 

minus. Och känslan av tappade kunder 

stressar. 

– Kan man bara leva och bo som 

man vill behöver man inte mycket 

mer. 

Lönen en huvudfråga 

Mikael bor i Tullinge i ett hus som han 

ägnar sig åt att renovera. 

- Jag har haft huset sedan 2000 men 

har ännu inte hunnit runt med renoveringen. 

Den stora fackliga frågan för de anställda 

i Stockholms hamn är lönen. 

Vi har alldeles för dåligt betalt. Vår 

gamla arbetsgivare var bra vad det 

gällde fria arbetskläder, rikskuponger, 

gym – men vi får se vad den nya arbetsgivaren 

har för förmåner till personalen, 

säger han. 

JOHANNNA STJERNA 


December på gruppbosta 

Ett ljusgrått ljus silade in genom fönstren. 

Decembersolen hade kämpat sig 

upp på himlen och lyckades för några 

få timmar genom ett jämntjockt molntäcke 

värma Stockholmsförorten en 

aning. Gruppbostaden låg stilla, lugn. 

Morgonens stress och rörelse var över, 

de boende – eller hyresgästerna som 

de kallades nuförtiden – hade åkt till 

sina dagliga verksamheter. Nattpersonalen 

hade gått hem. Frukostporslinet 

var diskat, sängarna bäddade, lägenheterna 

städade. Återstod endast att gå 

med soporna till återvinningen, ringa 

in en vikarie för morgondagen, dokumentera 

hurdan morgonen varit för 

hyresgästerna, renskriva anteckningar 

från ett möte förra veckan, fixa bilder 

till utflyktspärmar inför eftermiddagen. 

Allt var tyst. Lugna favoriter stod 

förvisso på och spelade försiktigt nån 

gammal svensk sommarhit, men intrycket 

var likväl att allt var tyst. 

Monika satt vid köksbordet. De 

hade – som vanligt nuförtiden – 

varit en man kort på morgonen, och sedan 

nattpersonalen gått hem efter att 

ha hjälpt till med morgonrutinerna var 

hon ensam kvar på gruppbostaden. 

Hon skulle jobba ett par timmar till. 

Med en kaffekopp framför sig kopplade 

hon för ett ögonblick bort att hon 

nyss sett att golvet i hallen behövde 

svabbas en extra gång för att befrias 

från spåren av snömoddsmutsiga skor. 

Hon stirrade på mobiltelefonen hon 

just slagit på och nu höll i sin hand. 

Det tunna ljuset suddade konturerna 

av hennes varsamt fårade ansikte. Axlarna 

var fortfarande något spända efter 

städningen, hon hade väl ont men 

tänkte inte på det. Hon stirrade på mobiltelefonen. 

Över hennes kinder rann 

ett par tårar. 

Det hade varit en tuff höst. Kanske 

den tuffaste efter den då pappa 

gick bort. Och så dem under hennes 

tonår såklart, men de tillhörde liksom 

18 


en annan kategori. Hon hade känt sig 

så trött, men samtidigt jobbat hårdare 

än nånsin. I flera månader hade hon 

varit både ledsen och rädd, men tvingats 

visa sig stark inför världen – och 

framförallt inför sig själv. Ibland kändes 

det som att hon ljög för sig själv, 

att hon egentligen var helt uppgiven 

och bara spelade modig och hoppfull. 

Hon visste att man gick under om man 

inte såg ljust på tillvaron, men sena 

nätter undrade hon om hon inte var 

omgiven av ett kompakt mörker, om 

hon inte bedrog sig själv när hon försökte 

övertyga alla om att hon såg en 

ljusare rand vid horisonten. 

Bertil, hennes man, hade varit arbetslös 

sedan sommaren. Han hade 

varit firman trogen i närmare trettio 

år, och han hade väl i och för sig haft 

mycket gott av det. De senaste åren hade 

det dock varit kämpigt. Firman hade 

gjort några olyckliga investeringar 

och därefter inte haft råd att följa med i 

den tekniska utvecklingen. När industrin 

i övrigt hade återhämtat sig efter 

90-talets kris hade man istället halkat 

efter och förlorat marknadsandelar. 

En efter en hade fått lov att gå. Till 

slut hade Bertil och Lennart, en gammal 

stöt som börjat strax efter Bertil, 

varit ensamma kvar med chefen, som 

också ägde firman. Chefen hade varit 

hygglig och inte utnyttjat sin möjlighet 

att behålla några av de yngre och 

låta de äldsta gå, men till slut hade det 

blivit omöjligt att fortsätta verksamheten. 

Firman hade klappat igen, chefen 

hade bjudit på några sista pilsner och 

följande måndag hade Bertil och Lennart 

fått göra sällskap till arbetsförmedlingen. 

Sommaren hade gått an. Visst var 

det ett betydande avbräck att förlora 

Bertils lön, som förvisso inte var 

stor men likväl större än Monikas, 

men de hade haft lite sparpengar att ta 

av. Och även om de fått ställa in den 

planerade semestern hade vädret varit 

vackert nog för att hålla humöret uppe 

med enklare dags- och helgutflykter. 

Men med hösten hade det blivit 

tyngre. Dels hade ekonomin 

blivit alltmer ansträngd, dels hade 

Bertil blivit alltmer modfälld. För varje 

besök på arbetsförmedlingen, för 

varje obesvarad arbetsansökan, för 

varje ”Nej, vi behöver ingen för närvarande” 

blev det allt tydligare att arbetsmarknaden 

inte hade plats för en 

femtioplussare med erfarenhet av enklare 

industriarbete. Och likväl var han 

tvungen att spendera dagarna vid arbetsförmedlingens 

datorer, likväl var 

han tvungen att skriva dessa förbannade 

ansökningar, likväl var han tvungen 

att gå meningslösa kurser i hur man 

ska bete sig vid anställningsintervjuer 

och hur man håller modet uppe som 

arbetslös – som om det var hans fel, 

som om det fanns företag som behövde 

honom bara han lärde sig sätta ihop 

sitt CV på rätt sätt. Hela eländet var 

förnedrande. 

Nätterna framför TV:ns sportkanaler 

blev allt längre, liksom förmiddagarna 

i sängen. Han försökte 

upprätthålla en struktur på tillvaron, 

med dagliga promenader och experiment 

med morsans gamla bakrecept. 

Men allt oftare tappade han greppet 

och sjönk ner i ett slags likgiltig dvala. 

Han kunde se på klockan och upptäcka 

att han suttit i två timmar på arbetsförmedlingen 

och surfat runt bland platsannonserna 

utan att läsa en enda, han 

kunde komma till kvällsmaten och 

märka att han inte plockat undan resterna 

av sin microvärmda lunch som 

han ätit långt tidigare. Han hade slutat 

prata om framtiden, han hade slutat 

hoppas på något. 

Monika hade efter bästa förmåga 

hjälpt Bertil att bära hans börda, 

utan att knota. Alltsedan hon träffade 

honom för sju år sedan, när hon var på 

Finlandskryssning med ett par väninnor, 

hade hon känt att de hörde samman 

och tagit för givet att de skulle 

ställa upp för varandra. Hon offrade 

sig inte, hon fullgjorde inte någon 

plikt – det var självklart för henne att 

försöka vara ett stöd för sin familj. 

Men att hon ändå tyngdes ned av sin 

börda var ofrånkomligt. Det kostade 

på att alltid försöka övertyga om att 

ljusare tider väntade, att alltid föreslå 

saker man kunde hitta på för att för en 

stund få tankarna att bli lättare, att alltid 

bära ansvaret för att hushållet höll 

sig ovanför vattenytan. Och jobbigast 

av allt var detta att vara så vansinnigt 

ensam, att ha förlorat en jämlike att 

dela sitt liv med. Numera bar hon sin 

förtvivlan, sin oro, sina rädslor ensam, 

utan Bertil. 

Även barnen blev hennes odelade 

ansvar. Bertil var förvisso bara 

deras styvfar, och deras riktiga pappa 

hade alltid mest varit en skuggfigur i 

kulisserna, men sedan Bertil blev en 

del av familjen hade han ställt upp för 

barnen och kommit att fungera som 

något av en förälder för dem. Han hade 

hittat på mycket skoj med dem och 

också tagit de hårda dusterna tillsammans 

med Monika. Visst förstod hon 

att han fortfarande brydde sig om dem 

och oroade sig för dem – det märktes 

om inte annat av de godtyckliga vredesutbrott 

han börjat få när Lina ville 

vara ute lite längre om kvällarna – men 

hon kunde aldrig veta i vilken utsträckning 

han skulle ställa upp, så i 

slutänden föll hela ansvaret på henne. 

Den hon oroade sig mest för – och alltid 

hade oroat sig mest för – var Pär. 

Hon förstod väl också att när man var 

sexton år fanns det roligare saker att 

göra än att vara i skolan och att det 

kunde vara kul att ta sig en fylla nån 

gång. Men när klassföreståndaren började 

tala om hur han halkat efter i studierna 

och risken för att han skulle behöva 

gå om gymnasiets första år, och 

när polisen ringde och sa att han låg i 

deras fyllecell igen blev hon rädd att 

det gått för långt. Och så hade det väl 

alltid varit med Pär – han hade råkat i 

slagsmål lite för ofta, han hade struntat 

i lite för många läxor, han hade kommit 

hem med skrapade knän och trasiga 

byxor lite för många gånger. Monika 

hade alltid älskat hans otåliga iver 

på att upptäcka nya saker, att få något 

att hända, men hon hade ofta önskat att 

han kunnat använda denna iver på ett 

sätt som en dag kunnat ge honom en 

försörjning. Nu var han samtidigt en 

källa till glädje och till oro. 

Och pojken behövde verkligen 

Bertil. Han hade alltid haft god 

hand med Pär. När han sett att samhällets 

och skolans krav blivit för tunga 

för Pär hade han tagit med sig honom 

ut på en fisketur eller en bilresa ut i 

skogen. Där i tystnaden, utan några 

krav på att förklara eller försvara sig, 

hade Pär kunnat vila ut och finna den 

styrka han behövde för att orka med 

vardagen. Och han hade aldrig varit

en 

stöddig inför Bertil – han visste att det 

inte imponerade på honom. Monika 

upplevde att Pär blivit tryggare och något 

lugnare sedan Bertil kom in i familjen. 

Nu när Bertil inte orkade vara det 

stöd han förut varit för Pär växte 

Monikas oro. Höstens utveckling visade 

också att hon hade skäl för sin oro 

– att glida ifrån Bertil samtidigt som 

han började en ny skola var verkligen 

inte vad Pär behövde. Och genast hade 

han blivit kaxigare hemma. Hur enträget 

hon än försökte upplevde Monika 

att hon endast mycket sällan nådde 

fram till sin son. Han förstod säkert att 

han var ute på hal is, men det var som 

om han inte brydde sig. 

Det hände att Monika låg vaken 

om nätterna och tänkte på Pär. 

Samtidigt tog den två år yngre Lina 

upp en hel del av hennes tankar. Lina 

hade alltid på många sätt varit sin mors 

stora glädje. Hon var skötsam, snäll 

och begåvad. De flesta av hennes kamrater 

var riktigt hyggliga och Monika 

behövde aldrig frukta att hon skulle 

hitta på något dumt. Ändå var hennes 

namn förknippat med skam för Monika. 

Den strulige Pär hade alltid gjort 

anspråk på en så stor del av hennes 

uppmärksamhet att alltför lite blivit 

kvar till Lina. Hon skämdes och kunde 

i sina svagaste stunder tycka att hon 

svikit sin dotter, att hon låtit hennes 

duktighet bli en ursäkt för att hon kunde 

klara sig utan en mor. När hon såg 

klart på saken visste hon förstås att 

hon gjort mycket för sin dotter, och 

förra höstens gemensamma resa till 

Kanarieöarna var ett minne som värmde 

än, men likväl fanns där en känsla 

av skam, en känsla av att ha svikit. 

Monika visste att Lina behövde 

henne nu. Vid höstterminens avslutning 

om någon vecka skulle hon få 

sina första betyg. Hon hade visserli- 

gen alltid längtat efter det, men Monika 

såg hur hon gick för långt i sina ansträngningar, 

hur hon drev sig själv för 

hårt genom att inte tillåta sig själv att 

vara sämre än bäst. Monika anade en 

prestationsångest och en tendens att 

ställa krav på sig själv som aldrig kunde 

vara hälsosam i längden. Hon önskade 

så innerligt att hon kunde hålla 

upp något slags spegel för Lina, så att 

hon kunde se hur fin hon var – oavsett 

betyg och prestationer. Hon visste 

dock att för att kunna fylla den funktionen 

behövde hon tid – en tid hon inte 

hade. 

Det hade varit en tuff höst. Familjen 

stod inför svåra utmaningar 

och Monika var tvungen att leda dem 

genom de hårda tiderna. Det fanns 

inget utrymme för henne att ta hänsyn 

till sina värkande axlar, sin trötthet av 

alltför mycket arbete, eller sin frustration 

över att aldrig riktigt räcka till. 

Hon fantiserade allt oftare om att åka 

hem till sin mamma och slänga sig i 

hennes knä och gråta ut all sin förtvivlan. 

Men hon visste att ingen fanns 

som kunde ta emot henne om hon föll, 

inte ens hennes mamma skulle kunna 

ge henne tröst, det var länge sedan de 

haft en sådan relation. 

Som om det inte räckte med de personliga 

bekymren kändes det som 

att tumskruvarna drogs åt kring alla 

som hade det tufft i samhället nu. 

Människor som arbetade och slet skulle 

berövas alla marginaler och alla 

trygga grunder att stå på i tillvaron. 

Monika brydde sig förvisso inte 

mycket om politik, och var väl inte 

särskilt insatt heller, men så mycket 

tyckte hon sig förstå som att man 

knappast kunde lägga sitt öde i händerna 

på en slyngel från Täby som hade 

betald barnflicka hemma och hade 

övat framför spegeln på att se väldigt 

förstående ut. Vanlig enkel intuition 

räckte för att fatta att den som hejades 

fram av de allra mest välbeställda inte 

var något att hoppas på för vanligt 

folk. Och knappt hade de ju hunnit 

värma upp sina nya vadderade stolar 

innan de förklarat att a-kassan skulle 

försämras så att det skulle ”löna sig att 

arbeta”. Monika var så förbannad att 

hon knappt orkade tänka på det. Det 

var Bertil de talade om, det var Bertil 

de berövade a-kassan. Det var Bertil 

som de ansåg behövde ”incitament för 

att arbeta”. Bertil, som alltid hade slitit 

och gjort rätt för sig. Och det var henne 

de tvingade att slita än hårdare för att 

försörja sin familj. Sänkt inkomstskatt 

var det enda hon fick som plåster på 

såren för att hon måste jobba för två. 

Men under ilskan låg en otäckare 

känsla. Det var sällan hon erkände det 

för sig själv, men Monika kände som 

om luften hon andades höll på att ta 

slut, som om någon pressade ihop hennes 

bröst så att hon inte kunde ta riktiga 

andetag. Hon hade alltid haft något 

slags trygghet, att faller jag, kraschar 

jag fullständigt, så finns någon där och 

tar emot mig. En människa tilläts inte 

sjunka hur djupt som helst. Men nu 

rycktes denna trygghet ifrån henne. 

Blotta vetskapen om att havet var bottenlöst 

fick henne att börja sjunka. 

Alltsedan hon förstod att om hon blev 

sjuk nu så skulle det vara kört för familjens 

del så hade hon känt hur axlarna 

värkte alltmer. Alltsedan hon insåg 

att om hon förlorade jobbet nu så skulle 

de behöva vända sig till socialen så 

hade hon tyckt sig se hur chefen höll 

ett vakande öga på henne. Hon hade 

blivit än tystare, än flitigare, än försiktigare. 

Och allt räddare, allt sjukligare, 

alltmer stressad. 

Några tappra försökte i alla fall höja 

sina röster i protest. Det blev 

en glimt av hopp i hennes tillvaro. Tora 

skulle givetvis med LO ut och demonstrera. 

Hon hade varit arbetsplatsombud 

för Kommunal i snart tjugofem år 

och missade aldrig en chans att förklara 

vad ”borgarpacket” gjorde för vanliga 

knegare. Men djupast intryck på 

Monika gjorde det att Lawen också 

skulle demonstrera. Tora var så förutsägbar, 

hon blev nästan som en parodi 

på sig själv, men Lawen var tjugotre år 

och hade, såvitt Monika visste, aldrig 

haft mer med facket att göra än att de 

fått en del av hennes lön varje månad. 

Nu svepte hon omkring som en virvelvind 

på jobbet och försökte uppvigla 

arbetskamraterna att sluta upp i protesterna. 

Hon pratade om hur hennes 

mamma suttit tre år i fängelse i Iran för 

att hon stridit för rätten att demonstrera 

– då var det en skyldighet för dem 

som hade den rätten att använda den 

när folkets villkor hotades. Hon hade 

talat med Monika och frågat om inte 

hennes man var en av dem som drabbades. 

Det kändes fånigt att bli så påverkad 

av en ung tjej, men Monika 

kände att hon blivit sedd, att någon hade 

velat ha med henne i en gemensam 

kamp. 

Själv var Monika tvungen att jobba 

när den stora demonstrationen hölls. 

Ett ljusgrått ljus silade in i gruppbostaden. 

Monika satt ensam vid 

köksbordet. Kaffet kallnade intill henne. 

Hon stirrade på mobiltelefonen 

hon just slagit på och nu höll i sin 

hand. Över hennes kinder rann ett par 

tårar. Så började hon skratta, ljudligt. 

Hon skrattade allt högre och samtidigt 

vällde gråten fram. Tårarna droppade 

ner på bordet, hon skakade i hela kroppen 

samtidigt som hennes bullrande 

skratt fyllde gruppbostadens tomma 

lokaler. Utan att kunna hejda varken 

gråten eller skrattet strök hon tårarna 

ur ögonen och läste än en gång: 

Från: Lawen mobil 

14-dec-07 12:17 

Vi e säkert 10.000! 

hela mynttorget e 

fullt. nu ska dom 

jävlarna få! tänker 

på dig, jag o tora. 

fy faaan va vi e 

starka tillsammans! 

DAVID EKLIND 


David Eklind: Förstapristagare i MT:s skrivartävling 2007 

En berättelse som bara kom 

David Eklind vårdare på Hökarängens 

gruppbostad 

vann MT:s skrivtävling 2007 

med berättelsen ”December 

på gruppbostaden”. Davids 

berättelse handlar om 

Monika som arbetar på en 

gruppbostad och hennes 

bekymmer att få vardagen 

att gå ihop och om hur politiska 

beslut blir tydliga och 

berör ända in till köksbordet. 

Jag skriver ganska mycket men sällan 

skönlitterärt, säger David när MT träffar 

honom i Hökarängen på fackexpeditionen. 

Historien är påhittad men som så 

20 


många andra skribenter har han hämtat 

stoft till berättelsen från sina erfarenheter. 

– Det var en berättelse som bara 

kom till mig. Egentligen händer det 

ingenting i historien, men ur ett fruset 

ögonblick kan man hämta mycket. 

David tror inte att han tänker ägna 

sig så mycket åt att skriva just skönlitterärt, 

men det är mer en fråga om brist 

på tid än lust, säger han. Förutom sitt 

fackliga engagemang, studerar David 

ekonomihistoria på kvällstid, dessutom 

tror han att han kommer att engagera 

sig mer politiskt i framtiden. 

MT gratulerar till första priset som 

är på 6000 kronor. 

Temat på årets skrivtävling var 

”Kamp med hjärtat”. 

Kommunalare ställde ut 

sina konstverk 

I oktober anordnade Kommunal 

Norrtälje ett konstvernissage 

där kommunals 

medlemmar ställde ut i Folkets 

hus.Tjugo medlemmar 

kom med sina utställningsföremål 

och fyllde salens 

utställningsbord med hantverk 

i textiler, trä, lera, 

smycken och målningar. 

Vårdbiträdet Eva Karlsson tog med sina 

vackert snidade träföremål till utställningen. 

Hon började redan som liten 

att snida i trä när hon var med sin 

far ut i skogen. Det började med små 

smörknivar och utvecklades med tiden 

till att bli mer ett intresse. 

– Resultatet beror på vilket träslag 

jag får tag i och hur stor träbiten är, ut- 

ifrån det arbetar jag fram någonting, 

säger Eva. 

Det har skapats många föremål som 

under långa mörka höstkvällar, allt 

från skärbrädor till ljuslyktor och originella 

spegelramar. Nu fick hon visa 

upp sina hantverk för förtjusta vernissagebesökare. 

Själva tanken till att hålla vernissage 

föddes av sektionen på försommaren. 

– Vi satt och spånade lite om att vi 

måste visa upp oss och synliggöra 

Kommunal. Då kom vi på tanken att 

ha en utställning för att visa upp medlemmarnas 

konstnärliga ådror, säger 

Solbritt Mattsson kulturansvarig på 

sektionen. 

En av Evas skulpturrer kan beskådas 

här ovan. Utställningen pågick endast 

under en dag. 

KR 

David Eklind blev årets vinnare i MT:s skrivartävling, MT gratulerar och 

hoppas att ni läsare uppskattar hans novell. 

Pristagarna skrivartävling 2007 

Temat för MT:s skrivartävling 

2007 var ”Kamp med 

hjärtat”. Liksom tidigare år 

var det många medlemmar 

som skickade in sina bidrag. 

Med temat ”Kamp med hjärtat” har 

medlemmarna visat att vi alla har någon 

kamp att vinna, personligt, politiskt 

eller ekonomiskt. Juryn har läst 

många utlämnande berättelser från livets 

alla skeenden. Bidragen har visat 

vilken bredd vi kommunalare har och 

att vi yrkesmässigt täcker livets förlopp 

från vaggan till graven. MT vill 

tacka alla som skickat in bidrag till 

tävlingen och även de som inte vann 

denna gång vill vi uppmuntra till att 

fortsätta skriva. Nästa gång kanske det 

är din tur! 

Första pris: David Eklind 6000 kronor 

för sin berättelse ”December på 

gruppbostaden” är en välskriven dagsaktuell 

kamp från både det personliga 

planet, som en gemensam kamp om 

att vi är starka tillsammans.” 

Andra pris: Sofie Samuelsson 3000 

kronor för ”Dit hjärtat ledde” skildrar 

en vardagsdramatik som vi alla försöker 

värja oss från men som vi oundvikligen 

kommer att uppleva.” 

Tredje pris: Jane Morén 1000 kronor 

för ”Tio, nio, åtta, sju…” en annorlunda 

och tät skriven historia om moderna 

relationer, förälskelse och svartsjuka”. 

Hederspriset: Helena Tapola för 

”Kamp med hjärtat” som är en stark 

skildring om en personlig kamp om att 

övervinna sin rädsla och finna insikt”. 

Utbildning i Stockholm till 

DIPLOMERAD 

MASSAGETERAPEUT 

Anatomi, fysiologi, patologi, klassisk massage, 

funktionstester och muskeltöjning enligt PNF. 

Föreläsning och praktik lörd/sönd eller vardagar. 

Utbildningen är godkänd av Branschrådet Svensk 

Massage samt Kroppsterapeuternas Yrkesförbund 

Kursstart 2008-02-16. Begränsat deltagarantal. 

För kostnadsfritt prospekt ring 08-200 230

☛ DEBATT 

Debattartiklar skickas till:MT Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. 

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. 

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra att publicera sig under signatur. 

Vem kan rädda världen? 

Ingen kan göra allt- men alla 

kan göra något. Internationell 

solidaritet är en av 

Kommunals fyra kärnområden. 

”Kommunal bidrar till 

att fackliga mänskliga rättigheter 

respekteras i alla 

delar av världen”. 

Vi har fått lära oss läxan om smederna, 

eller hur? Smederna i Eskilstuna lovade 

varandra att inte arbeta för lägre lön 

än det de kommit överens om. Vad 

hände? Kanske arbetsgivaren lät locka 

till sig smeder från Västerås eller Enköping, 

de som ännu inte hade lovat 

varandra någonting. Smederna upptäckte 

att det inte räckte med att gå 

samman i staden eller i socknen eller i 

landskapet. Ju mer kommunikationerna 

utvecklades behövdes kretsen som 

lovat varandra att hålla samman vidgas. 

Eller hur? 

I dag har vi möjligheter att arbeta i 

hela världen. Arbetare från låginkomstländer 

gnuggar händerna, i Sverige 

finns jobb som inte finns hemma, 

här kan man tjäna pengar. Arbetsgivarna 

gnuggar händer, nu kan de betala 

lägre än vad de där Svenska Maktgalna 

Fackföreningspamparna bestämt. 

Alla tjänar på systemet eller…? 

Vad hände med smederna? 

Det gäller samma sak nu, bara lite 

större. Vi måste lova varandra i hela 

världen att inte jobba för sämre villkor 

än de vi kommit överens om. Vi måste 

hjälpas åt att göra arbetarna starka i 

hela världen, få möjlighet att bilda 

fackföreningar, bygga fackföreningar 

värda namnet, som har status att förhandla. 

Fackliga rättigheter är mänskliga 

rättigheter. 

Vi ska vara med och kämpa för bra 

arbetsvillkor, arbetsmiljö, bostäder 

och lön i alla länder. Precis som smederna, 

det kallas för vinna-vinna lösning. 

Alla seriösa parter vinner på systemet, 

även arbetsgivarna som kan 

konkurrera på lika villkor. 

HUR? 

När jag hade uppdrag som LOTShandledare 

i Kommunal fick jag följa 

många sektioners planeringsarbete för 

kommande år. Jag hörde diskussionerna 

och prioriteringarna. Ingen sektion 

planerade för internationellt fackligt 

arbete. Det är ingenting som angår 

sektionernas medlemmar. 

Solidariteten börjar med oss själva. 

Solidaritet i världen och solidaritet 

hemma och alla människors lika värde, 

var de än befinner sig. Hur ser det 

ut på arbetsplatsen? Att jobba mot diskriminering, 

för jämställdhet, för kollektivavtal 

är också en del av den internationella 

fackliga solidariteten. 

Kollektivavtal i Sverige är en stor 

och viktig del i solidaritetsarbetet. De 

flesta av de arbetsgivare som inte har 

kollektivavtal lockar hit arbetskraft 

från andra länder, människor som 

kommer hit och inte har en aning om 

svensk lag och sina rättigheter. Den 

första kontakten med svensk arbetsmarknad 

är underbetalt slaveri med 

oreglerad arbetstid, höga skaderisker 

och undermåliga bostäder. Vi har sett 

dom på TV. Det är inte bara gurk- eller 

byggnadsabetare. Det kan vara entreprenörer 

och underentreprenörer till 

Kommuner och Landsting. Inom hemtjänst 

och förskolor. Firmor och företag 

och dotterföretag till dotterföretag 

som byter namn och pengar, Firma 

Trix och Fix och Ruffel och Båg. 

VAD SKA VI GÖRA, DÅ? 

Alla kan göra något. På alla nivåer i 

Kommunal vi arbetar vi för fackliga 

mänskliga rättigheter på olika sätt. 

Kommunal driver utvecklingsprojekt 

i Östeuropa, i södra Afrika och 

Vietnam. Kommunal borde visa på att 

vi gör skillnad! Kommunal är också 

representerat i fackliga samarbeten 

som finns globalt, på Europanivå och 

norden. Kommunal kan driva på för att 

påverka regeringens biståndspolitik. 

Vi vet att villkoren ändras och att fackföreningarna 

kommer att få mindre 

med pengar för demokratiprojekt. 

Inom Kommunal Stockholms län 

ska vi teckna kollektivavtal på de arbetsplatser 

som saknar avtal. Sektionernas 

uppdrag är att hitta alla dessa 

ruffel- och bågföretag. De ska besöka 

arbetsplatserna och träffa dem som arbetar 

där och rekrytera medlemmar. 

Av de cirka 3000 privata arbetsgivare 

som finns så är det ca 500 som saknar 

kollektivavtal. MEN.. det finns också 

900 privata arbetsgivare som har kollektivavtal 

där vi inte har några medlemmar. 

Kommunal ska påverka Kommuner 

och Landsting i upphandlingar. Vi 

måste kräva att de företag vi samarbetar 

med har kollektivavtal. Men vi ska 

också kräva att upphandling av t ex 

material och kläder är tillverkade på 

ett för arbetarna säkert sätt. Det finns 

en organisation som heter Fairtrade, 

rättvisemärkt, som arbetar med märkning 

av produkter som är tillverkade 

enligt en ”uppförandekod” baserat på 

FN - konventioner om barnarbete och 

Alla kan göra något. På alla nivåer i 

Kommunal vi arbetar vi för fackliga 

mänskliga rättigheter på olika sätt. 

människors rätt att organisera sig i 

fackföreningar. Vår uppgift är att förhandla 

så att våra arbetsgivare använder 

rättvisemärkta produkter. Det 

handlar om textilier, handdukar, engångsmaterial, 

sprutor och kanyler. 

Och inte minst Kaffe och Te. Vi måste 

ställa samma krav på underentreprenörer. 

Vi gör det för att stödja arbetarna 

och förbättra villkoren i de länder vi 

handlar med. Internationell solidaritet...eller 

hur? 

Vi måste utbilda oss i de här frågorna 

och skaffa oss kunskap om hur vi 

kan driva våra frågor och bilda opinion 

i samhället. 

Det finns en studiecirkel som heter 

”Global rättvisa” som vi kan erbjuda 

medlemmar och arbetsplatsombud. 

På medlemsmöten kan vi visa filmer t 

ex ”I Tomteverkstan” som handlar om 

hur barn tillverkar leksaker. En annan 

film som heter ”Vita rockar, vassa sax- 

Som vi vet är många unga 

arbetare i Stockholm inte 

med i facket. Det är ett problem 

för oss som är med i 

facket. För oss som har hajjat 

att ju fler vi är desto 

starkare blir vi allihop. 

Vi kommunalare är beroende av den 

ar” visar hur material tillverkas som 

landstingen i Sverige köper in. 

På medlemsmöten kan vi prata om 

villkor i olika länder och vi har all erfarenhet 

och kunskap hos våra medlemmar. 

Man kan laga internationell 

mat, visa bilder. Medlemmar kan vara 

med och göra utställningar om Global 

Rättvisa till medlemsmöten. Det finns 

säkert hundratals idéer om hur man 

väcker intresset och sprider kunskap 

INTERNATIONELL SOLIDARI- 

TET har alltid varit arbetarrörelsens 

drivkraft. ”Arbetare i alla länder- förenen 

eder!” är parollen. 

I Södra Afrikas befrielse från de Europeiska 

kolonialmakterna, var den 

svenska arbetarrörelsens stöd direkt 

avgörande, både i form av pengar och 

politiskt stöd. Nu måste vi vara med 

och utveckla och bevara demokratin i 

dessa länder. Solidaritetsfonden är en 

insamlingsfond som drivs av Olof Palmes 

internationella center och stöder 

projekt i hela världen för demokrati 

och mänskliga rättigheter. Var och en 

kan stödja den genom att varje månad 

bidra med en liten summa pengar. 

Man kan också samla in pengar t ex på 

medlemsmöte och skicka till fonden. 

På så sätt kan alla göra något! 

Pg 570-2 

www.solidaritetsfonden.se 

Anslut dig till den fackliga rörelsen 

”Kommunalare utan gränser!” 

BARBRO DELIN 

SEKTION 30 

Tjena, vilket fack är du med i 

personen som fixar din latte är med i 

facket och att fiket har kollektivavtal. 

Han eller hon som aldrig har fått frågan 

om de vill gå med i facket måste få 

frågan av en polare. Så när ställde du 

frågan till din polare senast? 

LOWE ANDERZON 

UNGDOMSANSVARIG 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN 

MT nummer 8- 2007 21

☛DEBATT 

SLs tjänstemän är på väg 

att slösa bort 70 miljoner av 

skattebetalarnas pengar på 

alkolås i alla bussar.Vi är inte 

bara bussförare utan betalar 

även skatt i Stockholms 

län. Därför känner vi 

oss tvingade att föra ut frågan 

om alkolås till diskussion 

i en bredare publik. 

Tjänstemännen har låst sig 

vid det dyraste och mest 

opraktiska systemet, ett 

system som dessutom inte 

är avsett för bussar i linjetrafik. 

Kommunal är positiv till, vad SL kallar 

”en kvalitetssäkring av förarna”, 

avseende alkohol. Samtidigt måste 

man dock konstatera att alkohol är det 

minsta problemet när det gäller kvalitetssäkring 

av förare. 

Tjänstemännen på SL 

struntar i grundproblemet 

Men det finns ett mycket större problem. 

Bussförare är en yrkesgrupp 

som är överrepresenterad av hjärt- 

/kärlsjukdomar och andra trötthetsoch 

stressrelaterade fysiska problem. 

Vi kan konstatera att nästan alla incidenter 

och olyckor berott på trötthet 

eller sjukdom. Objektivt behöver därför 

yrkeskåren ett system där även 

trötthet, stressnivåer och annan ohälsa 

testas i bredare omfattning. Data från 

dessa tester skulle kunna användas inte 

bara i kontrollsyfte utan för att genomföra 

förbättringar i förarnas arbetsmiljö. 

Detta större problem väljer 

dock SL att helt bortse från. 

Vi vill ha ett flexibelt system 

Utvecklingen av olika testsystem är 

under snabb frammarsch. Företaget 

Biocensor, har som exempel på det, 

nyligen lanserat en förenklad drogtestmaskin 

i Sverige. Marknaden styrs 

dock ännu inte av några regelverk och 

saknar därför standardisering och en- 


Debattartiklar skickas till:MT Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. 

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. 

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra att publicera sig under signatur. 

Öppet brev till SL-styrelsen 

Bussförare, en yrkesgrupp 

med alkoholproblem? 

hetlighet. Detta har både för- och 

nackdelar. Det kan innebära att ett 

visst system snabbt blir föråldrat och 

kanske till och med kan komma att stå 

i konflikt med ny lagstiftning. Men det 

innebär också att nya innovationer 

snabbt kan få ett genomslag. Det är 

därför Kommunal anser att SL måste 

satsa i ett system som kan växa och utvecklas. 

SL-utför hälften av landets kollektiva 

transporter. SL har därför en unik 

styrkeposition att utforma ett system 

avsett för användning inom linjebusstrafik. 

Något sådant finns inte i dag. 

Alla befintliga system är avsedda för 

trafik som taxi och godstransporter där 

man inte byter förare i den omfattning 

som sker i Stockholms kollektivtrafik. 

Olämpligt att testa i fullsatt 

buss 

En normal SL-buss kan köras av upp 

till 20 förare under ett trafikdygn. Det 

betyder att alla tekniska problem kommer 

att multipliceras med 20 gånger 

inom busstrafiken. Befintliga system 

är fortfarande känsliga för mer än alkohol. 

Det är av den anledningen 

olämpligt att testa förare i samband 

med förarbyte och i fullsatt buss. Varje 

”blåsning” som misslyckas av andra 

orsaker än alkohol kan innebära onö- 

diga förseningar. Detta kommer inte 

att accepteras av passagerare som vill 

komma till jobbet i tid. Dessutom kan 

det få allvarliga konsekvenser för föraren 

i form av misstanke om alkoholpåverkan. 

70 miljoner för gammal 

teknik 

Att utrusta varje linjebuss i Stockholm 

med ett befintligt alkolåssystem skulle 

Kommunals trafiksektion anser att SL:s 

tjänstemän har en suddig syn på hur nykterhet 

bland bussförare ska kontrolleras 

kosta ca 70 miljoner kronor det första 

året. Därefter kostar service och underhåll 

mellan 10 och 30 miljoner årligen. 

Att uppgradera systemet med ny 

teknik skulle i det fallet bli en fråga om 

att installera nytt igen. 

Så tunga kostnader cementerar fast 

SL i en teknik som inte är avsedd för 

linjebusstrafik, gör att det blir mycket 

svårt att utveckla med ny teknik och 

tvingar fram en situation där alkoholkontroll 

av förare sker inför passagerare. 

Det sistnämnda eftersom många 

avlösningar sker ute på linje. 

Tjänstemännen vill hämma 

konkurrensen 

Ett mycket kostsamt system kan endast 

ägas av stora aktörer inom SL-trafiken, 

antingen SL självt eller någon 

av de stora operatörerna. Ett sådant 

system skulle därför de facto verka 

konkurrenshämmande vid upphandlingstillfällen. 

Ett kostnadseffektivt 

system skulle även mindre operatörer 

kunna underhålla. Därför ser Kommunal 

att den totala kostnaden för installation, 

service och utveckling måste 

hållas nere inte bara i omsorg om skattepengarna. 

Färre apparater gör ett 

bättre jobb 

Med bakgrund av det föreslår Kommunal 

därför ett testsystem som baseras 

på utrustning som inte finns ombord 

på varje buss utan där förarna 

börjar sin tjänst varje dag. Vi talar då 

om ca två till fem utrusningar per trafikområde, 

totalt ca 50 i hela länet. 

Detta kan jämföras med SL-tjänstemännens 

förslag om utrustning ombord 

på bussen. Det rullar i trafiken ca 

2 200 bussar, varje trafikdygn, runt 

om i Stockholm. 

Kommunals förslag om 50 centralt 

placerade utrustningar är mycket flexiblare, 

kostar mindre och kan därför 

utvecklas i takt med ny teknik. Testerna 

gör dessutom i närvaro av trafikledande 

personal, kan loggas och ge en 

databas till arbetsmiljöforskning samt 

underlag för rehabiliteringsarbetet. 

Kommunals förslag skulle dessutom 

kunna införas omedelbart men växa 

med uppgiften. 

Vi anser därför att alla rationella argument 

visar att vårt förslag är det bäst 

lämpade som utgångspunkt för utvecklingen 

av ett testsystem avsett för 

linjebusstrafik. 

Vi anser därför att SL-styrelsen 

skall välja vårt förslag. 

BENGT BRYUNGS 

PETER BOSTRÖM 

TRAFIKSEKTIONEN, KOMMUNAL 

STOCKHOLMS LÄN 

För mer info 

Peter Boström 070-850 57 01 

Bengt Bryungs 070-484 42 14

Kommmunal sektion 26 ställer kravet 

Dags för facklig samling 

Kommunal Stockholms län 

sektion 26 har beslutat om 

en verksamhetsplan för 

2008.Vi har bland annat diskuterat 

hur vi bäst kan fortsätta 

kampen för bättre arbetsmiljöer 

på våra arbetsplatser.Vi 

har väl beprövade 

metoder att använda oss 

av; vi måste stärka och stötta 

skyddsombuden och vi 

måste lyfta tydliga krav till 

förvaltnings- och företagsledningar 

och nämndpolitiker. 

Men för att få bukt med 

vår stress och vår ohälsa 

måste vi också påverka 

samhällets utveckling i 

stort. 

Mellan 1988 och 2003 blev det dubbelt 

så vanligt att Kommunals medlemmar 

kände svår eller lätt ångest, 

ängslan eller oro (Yeshiwork Wondmeneh, 

Sexton år av smärta och besvär. 

En rapport om kommunalarnas 

arbetsmiljö och hälsa år 1988-2003, 

sid. 6). Långtidssjukskrivningar är tre 

gånger vanligare bland kvinnliga 

kommunalare än bland genomsnittet i 

landet (Wondmeneh, sid. 19). Samtidigt 

har antalet anställda i offentlig 

sektor minskat med 320 000 mellan 

1990 och 2004 (SCB, Sysselsättning 

och arbetslöshet 1976-2004). 

Nedskärningarna i offentlig sektor 

är så pass omfattande att man måste ifrågasätta 

huruvida den kan fylla den 

Att inte kunna deltidsstämpla, 

är ingen lösning 

för problemen med arbetsgivare 

som inte skapar fler 

heltidstjänster, konstaterar 

Kommunals ordförande Ylva 

Thörn i en kommentar DN 

inte vill ta in. 

Dagens Nyheters ledarskribent 

Hanne Kjöller tog igår, måndag den 15 

oktober, upp problemet med deltider 

och de a-kasseförändringar som gör 

att deltidsarbetslösa inte kan få ersättning 

från a-kassan. Hanne Kjöller 

funktion den en gång skapades för att 

fylla. Det beslut vi gemensamt fattat 

om att samhället ska garantera alla 

välfärd har utan debatt kringgåtts. Idag 

är det privata företag drivna av vinstintressen 

som med begränsade resurser 

ska utföra de tjänster det allmänna förut 

ansvarade för och avsatte betydande 

resurser till. 

Under en period på nittiotalet motiverades 

nedskärningarna med att Sverige 

befann sig i kris. Nu är dock kristiderna 

sedan länge över. Den offentliga 

sektorn hade 2006 en nettoförmögenhet 

på 444 miljarder kronor. 2007 beräknas 

den bli 533 miljarder (Budgetpropositionen 

2008, bilaga 2, sid. 98). 

Produktiviteten i samhället ökar – vi 

kan producera allt mer med allt mindre 

arbete – vilket syns i att BNP per capita 

ökat varje år sedan 1994 (Johan 

Ehrenberg & Sten Ljunggren, Nya 

ekonomihandboken, sid. 23-4). 

Man kan alltså inte säga att vi inte 

har råd. Den svenska ekonomin går otroligt 

bra. Och poängen med en ökad 

produktivitet måste ju vara att vi då får 

mer tid över till att ägna oss åt varandra. 

Ju mer effektivt vi organiserar produktionen 

desto bättre borde vi alla 

kunna må. Privata vinster och offentliga 

överskott borde omfördelas och investeras 

så att fler får jobb till högre 

löner inom offentlig sektor – det skulle 

höja kvaliteten på välfärdstjänsterna, 

minska ohälsan bland de anställda och 

sänka arbetslösheten. 

Ändå får vi ofta höra att vi inte har 

råd. När vi som fackliga företrädare på 

sektionsnivå möter arbetsgivare och 

politiker är det redan bestämt att en 

stor del av de offentliga tillgångarna 

tycker att förändringen av a-kassan är 

”nödvändig” och skriver även att 

”vårdarbetsgivare bakvägen infört en 

arbetstidsförkortning och låtit skattebetalarna 

stå för kostnaden. 

Det är alldeles utmärkt att regeringen 

nu begränsar denna konstruerade 

arbetslöshet.” Kommunals ordförande 

Ylva Thörn har bett DN att få kommentera 

Hanne Kjöllers inlägg, men 

DN har avböjt detta. 

Kommentar från Ylva Thörn: Hanne 

Kjöller tar idag, måndag den 15 oktober, 

upp problemet med de många deltiderna. 

Bland Kommunals arbetslösa 

medlemmar är cirka två tredjedelar, 

inte ska användas. Riksdagen har infört 

begränsningar i hur mycket som 

får spenderas; över varje konjunkturcykel 

ska två procent av BNP sparas 

och utgiftstak fastslår hur stora utgifterna 

får vara – oavsett hur höga intäkterna 

blir. Detta ger högern goda möjligheter 

att sänka skatterna och på så 

sätt omfördela från fattiga till rika – 

något Svenskt näringsliv argumenterar 

för (Jan Herin, Ulf Jakobsson, Anders 

Rydeman, Överskottsmålet – en 

kritisk granskning). 

Därför är inte traditionella förhandlingar 

tillräckligt för att åstadkomma 

goda arbetsmiljöer för Kommunals 

medlemmar. Vi måste också anstränga 

oss för att påverka politikens målsättningar. 

Vi måste återigen göra det möjligt 

att verka för ett samhälle där alla 

får del av de rikedomar som uppstår då 

produktionen effektiviseras. Arbetarrörelsens 

värderingar måste prägla 

den allmänna synen på hur samhället 

ska organiseras. 

Vi tror att om arbetarrörelsen ska 

kunna stärka sin position så måste det 

ske på initiativ av fackföreningsrörelsen. 

Det är facket som har direktkontakt 

med de breda folklagren och kan 

fånga upp stämningar bland medlemmarna 

och mobilisera dem till politisk 

handling. Facket måste därför på ett 

tydligare sätt själv sätta agendan; dess 

politiska roll är inte att stödja det ena 

eller andra partiet utan att resa krav 

och vinna gehör för dem bland så 

många partier som möjligt. 

Därför måste fackföreningsrörelsen 

samlas för att tillsammans utveckla 

strategier för hur man ska kunna erövra 

det politiska problemformulerings- 

ungefär 18 000 personer, deltidsarbetslösa. 

Detta trots att undersökningar 

visar att deltider både är dyrare för 

verksamheterna och sämre för de som 

jobbar än om fler tjänster är på heltid. 

Skälen till de många deltiderna är flera 

och djupt rotade. En är att kvinnodominerade 

yrken av tradition har fler otrygga 

anställningar. 

Inte så enkelt 

Om det vore så lätt som Hanne Kjöller 

tycks tro, att deltiderna över en natt 

kan bli heltider, då skulle Kommunals 

krav om rätt till heltid genomförts för 

länge sedan. Kommunals kan inte se 

hur den borgerliga regeringens för- 

privilegiet. Man måste diskutera vilka 

krav man gemensamt ska resa. Vi tror 

att Nätverket för gemensam välfärd 

(se www.gemensamvalfard.se) är det 

forum där dessa samtal kan föras. Utifrån 

en plattform som slår fast att det 

allmänna ska ansvara för grundläggande 

samhällsfunktioner och att den 

generella välfärden ska utvecklas och 

inte avvecklas samlas där fackliga organisationer 

och andra sociala rörelser. 

SEKO, Handels, Byggnads, Fastighets, 

Hamnarbetarförbundet och 

Transport är redan med på riksnivå. 

Tre av Kommunals avdelningar har 

ställt sig bakom uppropet. Vi i Kommunal 

Stockholms län sektion 26 föreslår 

att vår avdelning och vårt förbund 

ska följa deras exempel. Genom att engagera 

oss i nätverket skulle vi kunna 

bidra till att fackföreningsrörelsens 

krav får större genomslag. Vi har därför 

ställt oss bakom motioner till representantskapet 

och förbundsmötet i 

denna fråga. Vi föreslår där att vår organisation 

involverar sig i Nätverket 

för gemensam välfärd. 

Den svenska arbetarrörelsen har ännu 

inte lyckats mobilisera något hållbart 

motstånd mot den nyliberala offensiven. 

Vi måste samlas för att formulera 

våra krav, som vi sedan måste 

driva med kraft. Samtalen inom ramen 

för Nätverket för gemensam välfärd 

kan bli ett viktigt första steg i den riktningen. 

Låt oss mötas där! 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN 

SEKTION 26 

MEDLEMSMÖTE 2/10 2007 

Djupt orättfärdig arbetslöshetspolitik 

sämringar av a-kassan kommer förmå 

arbetsgivaren att förändra sina attityder 

och införa heltidstjänster. Vi kan 

däremot se de stora och negativa konsekvenser 

som sänkningen av a-kassan 

får för Kommunals medlemmar i 

deras liv och vardag. 

Detta är djupt orättfärdigt och Kommunal 

kommer att fortsätta protestera 

emot den borgerliga regeringens politik 

som tar från deltidsarbetslösa, arbetslösa, 

sjukskrivna och pensionerade 

och ger till högavlönade med heltidsjobb. 

YLVA THÖRN 

ORDFÖRANDE KOMMUNAL 

MT nummer 8 - 200723

Kommunal. aktuellt 

Ordförande har ordet 

Av med tagelskjortan! 

Kommunal genomför nu 

manifestationer mot regeringens 

politik landet över. 

Här i Stockholm håller vi 

apellmöte varje torsdag 

framöver. 

Vi protesterar mot en omvänd Robin 

24 MT nummer 8- 2007 

Hood politik som tar från arbetslösa, 

föräldralediga, sjukskrivna och pensionerade 

och ger till dem med fina 

villor och feta plånböcker. Det är en 

orättvis politik där 70 procent av skattesänkningarna 

går till den tredjedel i 

Sverige som har högst inkomst. 

Det är en oansvarig politik där man 

genom att höja avgiften och sänka ersättningen 

i a-kassan raserar människors 

ekonomi och vardag. De nya reglerna 

i a-kassan straffar deltidsarbetslösa, 

varav de flesta är kvinnor, 

genom att ta bort möjligheten att fyllnadsstämpla. 

Ett resultat av den borgerliga regeringens 

politik är att medlemmar lämnar 

a-kassa och facket. Det är i det läget 

lätt att uppfatta även facket som ett 

offer för regeringens politik. Vi ska inte 

blunda för allvaret i den utmaning 

som de ändrade förutsättningarna innebär, 

men vi får akta oss för att ta på 

oss tagelskjortan och tycka syn om oss 

själva och ropa ”hjälp vi blir så svaga”. 

Det är inte Kommunals medlemmar 

betjänta av. De behöver uppleva att de 

tillhör en kamporganisation som är 

övertygad om sin egen styrka. Kanske 

är det så att det just är Kommunal och 

de andra facken som är den viktigaste 

motkraften mot den borgerliga regeringen. 

Så av med tagelskjortan! 

Vi ska nu använda all vår energi och 

kreativitet för att visa att facket behövs 

och för att värva nya medlemmar. Viska 

också visa vad vi tycker om den 

borgerliga regeringens politik genom 

Manifestation mot 

orättvisan varje torsdag 

ovan: Kommunals ordförande 

Ylva Thörn. 

nedan: Else-Marie Olsson, 

barnskötare från Vingåker. 

Till manifestationen ”Kampen 

för rättvisan”kom 

hundratalet kommunalare 

den 1 november för att visa 

sitt missnöje med politiken 

som den borgerliga alliansen 

för. 

Kommunals förbundsordförande Ylva 

Thörn inledde den första av flera manifestationer 

på Mynttorget. 

– Vi manifesterar för att vi inom Kommunalarbetareförbundet 

tycker det är 

dags att säga ifrån om den politik som 

förs av den borgerliga alliansen. En 

politik som missgynnar kvinnor och 

då främst de kvinnor som finns inom 

Kommunal, sa Ylva Thörn. 

Med på manifestationen var även El- 

se-Marie Olsson, barnskötare från 

Vingåker, som träffade statsminister 

Fredrik Reinfeldt i somras då han for 

land och rike kring för att tala med 

bland annat kommunalare. Hon tycker 

inte att hon känner igen den bild som 

Reinfeldt refererar till av vad kvinnorna 

inom vård och omsorg har sagt. 

– Vi resonerade om förskolans roll, 

barngruppernas storlek och så. Vi talade 

inte om skattesänkningar när vi 

träffades, sa Else-Marie. Det är ständiga 

försämringar av sjukförsäkringen 

och a-kassan. Den så kallade skattesänkningen 

kommer inte mina kamrater 

till del. 

Manifestationen kommer framöver 

att hållas varje torsdag klockan 

12:00 på Mynttorget. 

våra manifestationer. Vecka 47 blir en 

verklig kraftsamling från avdelningens 

sida. Vi finns då på gator och torg 

för att berätta om vikten av att vara 

med i facket. På torsdagen den 22 november 

träffas vårt representantskap 

på Folkets Hus. Mitt på dagen tågar vi 

alla i samlad tropp till Mynttorget i vår 

kamp för rättvisa. 

Fram till dess kommer vi att manifestera 

varje torsdag klockan tolv på 

samma plats. Ställ upp Du också! 

Vi är många och tillsammans kan vi 

visa att vår styrka betyder något, eller 

rättare sagt en hel del! 

ELISABETH HAMMARSTEDT 

ORDFÖRANDE 

KOMMUNAL STOCKHLMS LÄN 

Din sektion på webben! 

Alla sektioner inom Kommunal 

Stockholms län får egna hemsidor. På 

sektionens hemsida finner du information 

om sektionen,medlemsmöten 

och andra aktiviter inom sektionen. 

Här adresserna till de sektioner som 

finns ute nu på internet. 

Kommunal Nynäshamn; 

www.kommunal.se/stockholm/sektion1 

Kommunal Nacka; 


Kommunal Värmdö; 


Kommunal Tyresö; 


Kommunal Södertälje ; 


Kommunal Täby; 


Kommunal Norrtälje; 


Kommunal Uppl Bro; 


Uttalande om privat 

barnsjukhus. 

Ett privat barnsjukhus för barn vars 

föräldrar tecknat en egen sjukförsäkring 

för sitt barn ska öppnas i Stockholm. 

Styrelsen för Kommunal Stockholms 

län anser att detta projekt inte 

är förenligt med tanken om en kvalitativt 

bra sjukvård tillgänglig för alla. 

Styrelsen befarar vidare att de som 

köper privata försäkringar för sina 

barns sjukvård blir mindre benägna 

att bidra till den offentligt finansierade 

vården via skattsedeln. Detta riskerar 

på sikt gröpa ur den offentligt finansierade 

välfärden.

Kommunal 

driver kampanj 

Under vecka 47 kommer Kommunal 

att genomföra en mängd olika aktiviteter 

i syfte att värva fler medlemmar 

runt om i landet. Här i Kommunal 

Stockholms län kommer Kommunals 

sektioner att synas på många olika 

platser. Varje sektion lägger själva 

upp hur de ska arbbeta med kampanjen 

men på en sektionskonferens på 

Vår gård drogs viktiga riktlinjer upp. 

Viktigt att synas 

För att Kommunal ska synas för så 

många som möjligt har man utsett 

Gulllmarsplan, Skärholmens centrum 

och Danderyds sjukhus som viktiga 

knutpunkter för aktiviteterna. Här, 

och på många andra platser, kommer 

företrädare för Kommunal att dela 

material och prata med människor 

som passerar. 

Radiojinglar 

Före och under kampanjtiden kommer 

det även att sändas radiojinglar i 

några av reklamradiostationerna. 

Här nedan finns några av de aktiviteter 

som är klara redovisade. 

Sektion 4 Haninge 

Haninge centrum mellan kl. 11.00 - 

15.00 den 24 och 25 oktober tillsammans 

med sektion 77. 

Sektion 5 Tyresö 

Har ett bord i Tyresö centrum lördag 

24/11 kl 10-14, 

Sektion 15 Sollentuna 

Onsdag och fredag morgon vid 

Danderyds sjukhus. 

Vi finns även sporadiskt vid stationen 

och i Sollentuna centrum. 

Sektion 18 Vallentuna 

Sektion 18 Vallentuna kommer att 

medverka vid Danderyds sjukhus. 

Sektion 21 Norrtälje 

Sektion finns på följande ställen: 

Utanför servicehuset Eneberg i Norrtälje 

och utanför ROS omvård och service 

i Norrtälje samt utanför servicehuset 

Birgittagården i Rimbo och vid 

busstationen i Norrtälje. 

Sektion 25 Upplands Bro 

Besöker arbetsplatserna och tar kontakt 

med oorganiserade personer för 

att diskutera medlemsskap. Aktiviteten 

håller på fram till 20 december. 

Sektion 26 Gullmarsplan 

Kommer attt finnas vid Globen och 

Farsta centrum. 

MÖTESPLATSEN 

KOMMUNAL 

SEKTION HS/ 

SÖDRA LÄNET 

Sektion 77 

Kalllar till nomineringsmöte 

Datum: Torsdag 6 december 

Tid: klockan 17.00 

Plats:Karolinska Universitetssjukhuset 

Huddinge K.64, kursrum 1 

Vi bjuder på förtäring innan mötet 

16.30 

Nomineringar till val av; styrelse, valberedningen 

och representanter till 

avdelningens representantskap. 

Val av representanter till LOs och 

ABFs 

Representantskap 

OBS! För att underlätta valberedningens 

arbete, skall nomineringslistorna 

inkommit till fackexpen 07-11-23 

Anmälan senast 07-12-04. 

Tel: 08/585 803 90 

Fax: 08/585 803 45 

Mail: kommunal@karolinska.se 

Adress: Karolinska Universitetssjukhuset 

Huddinge R 94 

KOMMUNAL 

DANDERYD 

sektion 19 

Kallar till Nomineringsmöte 

Datum: Tisdagen 4 december 


Plats: Fack.expeditionen 

Dalstigen 1 

Välkomna ! 

Ur dagordningen 

Nomineringar till ledamöter i sektions 

styrelsen 

Nomineringar till övriga förtroendeuppdrag 

i sektionen 

Information om löneförhandlingen 

Övriga frågor 

Vi bjuder på lättare förtäring OSA senast 

27 november 

Kommunal Danderyd 

Postadress samt besöksadress: 

Kommunal Danderyd Dalstigen 1 

182 33 Danderyd 

telef. 08 5689 19 13 

fax. 08 5689 19 15 

e-post: 

sektion19.stockholm@kommunal.se 

Välkomna! 

KOMMUNAL 

SJUKVÅRDEN SNS 

Sektion 79 

Kallar till Nomineringsmöte. 

Datum: Torsdag den 5 december 

Tid: Klockan 16.00 

Plats: Södertälje sjukhus, Stora salen 

Hus 6, Plan 3 

Ur dagordningen: 

- Nomineringar till sektionsstyrelsen: 

ordförande, ledamöter och suppleanter 

2 år, valberedning 1 år. 

Valberedningen består av: 

Anita Lindström 08-55024836 

Maud Sigurdsson 08-55025650 

Viktigt! 

Nominerade skall vara tillfrågade. 

Vi bjuder på någon lättare förtäring. 

Anmälan senast den 30 november 

Tel 08-55024092, Fax 08-55024091, 


Välkomna 

KOMMUNAL 

SÖDERSJUKHUSET 

Bjuder in till 

Kommunals Dag 

Datum: Måndagen 19 november 

Tid: klockan 13.00 – 15.30 

Plats: Aulan, hiss C plan 6, 

Södersjukhuset 

Endast för Kommunals 

medlemmar: 

”Kommunikation 

med alla sinnen” 

Lill Lindfors berättar om sina erfarenheter 

från sitt långa yrkesverksamma 

liv. 

Kl. 13.00 -15:30 cirka (inklusive paus 

med frukt vid halvtretiden) 

Gratis inträde! Biljett hämtas 

personligen på fackexpeditionen, 

Jägargatan 20, 2 tr. 

OBS! Du som är anställd på SÖS får 

gå ifrån arbetet 1 1/2 timme på betald 

arbetstid för att närvara. 

KOMMUNAL 

HANINGE 

Sektion 4 

Kallar till nomineringsmöte 

Datum: Onsdag 14 november 


Plats: Folkets hus, 

Handenterminalen 


- Nomineingar tilll sektionstyrelsen 

- Nomineringar till Kommunal 

Stockholm läns representantskap 

- Nomineringar till Haninge/Tyresö 

ABF:s representantskap 

- Nomineringar till Haninge/Tyresö 

LO-distrikts representantskap 

- Nomineringarna avslutas 

- Information från styrelsen 

Vi bjuder på mat 

Om du vill äta är det viktigt att du anmäler 

dig till oss på telefon 606 82 22 

e-post sektion4.stockholm@kommunal.se 

Välkomna ! 

KOMMUNAL 

NACKA 

sektion 2 


Datum: Tisdag 27 november 


Plats: Restaurang Kvarnhjulet i 

Nacka Kommuns Stadshus, 

Granitvägen 15 

(vi möter vid entrén) 


Nomineringar (Dessa poster finns det 

möjlighet att nominera till): 

- 1 st ordförande på 2 år 

- 1 st. ordinarie styrelseledamot 

på 2 år 

- 3 st. suppleanter till sektionsstyrelsen 

på 2 år 

- 4 st. ledamöter till Kommunal Stockholms 

läns representantskap på 1 år 

- 6 st. suppleanter till Kommunal 

Stockholm läns representantskap på 1 

år 

- 3 st. till Valberedning på 1 år 

Ev. inkomna motioner 

- Rapporter 

- Övriga frågor 

Vi vill att du hör av dig till oss senast 

den 20 november om du vill ha kaffe 

och fikabröd på tfn: 716 05 68, fax: 

718 89 76 

e-post: 


Om du inte kan delta på mötet kan du 

ändå nominera dina kamrater till 

valberedningens sammankallande: 

Bertil Lassus på tfn: 0704319954 

eller 

e-post: bertil.lassus@nacka.se 

Välkomna ! 


Kommunal. aktuellt

Kommunal. aktuellt 

MÖTESPLATSEN 

KOMMUNAL 

VÄRMDÖ 

Sektion 3 


Datum: Torsdagen 15 november 


Plats: Fackexpeditionen, 

Gustavsbergsvägen 2, Gula porten. 

Ur dagordningen; 

- Nomineringar till styrelsen 

3 st ordinarie, 3 st suppleanter 

- Lönerevision 2008 

- Organisationsförändringar i 

Kommunen 

Vi bjuder på frukt och dricka 

Lottdragning 

Välkommen! 

KOMMUNAL 

VALLENTUNA 

sektion 18 

kallar till nomineringsmöte och 

diskussion kring Privatiseringsvågen 

i Vallentuna Kommun 

Dag: Måndag 12 November 

Tid: Klockan18.30 

Plats: Kommunalhuset, 

Bällstarummet 

Ur Dagordning: 

– Mötet öppnas 

– Val av mötessekreterare 

– Val av justerare 

– Inkomna nomineringar 

– Övriga frågor 

Mötet avslutas 

Kom och diskutera vad du tycker 

om kommunens privatiseringar? 

Vad innebär det för den enskilde? 

Vad tycker våra kommunpolitiker? 

När i tiden ligger detta och vad kommer 

härnäst? 

Hur ska vi i Kommunal agera? 

KOMMUNAL 

SOLNA 

Nästa nummer av MT kommer vecka 50 - 2007 


Välkommen! 

Sektion 11 

kallar till nomineringsmöte 

Datum: måndag 14 november 


Plats: Solna stadshus 1 tr. 

lättare förtäring från 17.00 

På dagordningen: 

– Nomineringar/förslag 

till sektionsuppdrag 

– Allmänfackliga frågor 

Frågor om handlingar m.m. 

ring 08 734 20 20! 

Välkommen! 

KOMMUNAL 

SUNDBYBERG 

Sektion 13 


Datum: Torsdag 22 November 

Tid: klockan18.00 

Plats: Restaurang Rosina 

Ur Dagordningen: 

- Nomineringar till Sektions styrelsen 

- Fyllnadsval till styrelsen 

- Läget i Sundbyberg och 

andra aktuella frågor. 

Glöm ej att nominera! 

Vi äter på middag Resturang Rosina 

Anmälan senast: Tisdag 13/11-07 

Telefon 08-706 84 27 

Sektion13.stockholm@kommunal.se 

Nomineringar inne senast: Tisdag 

13/11-07 

Välkommen! 

KOMMUNAL 

NYNÄSHAMN 

Sektion 1 


Datum: Onsdagen 14 november 


Plats:Folkets Hus, lokal Kusten 


Nomineringar till uppdrag 2008 

Övrigt 

Vi bjuder på Italiensk tallrik med 

dryck samt Lotteri 

För att veta hur mycket vi skall beställa 

skall du anmäla ditt deltagande till 

expen senast den 9 november 

tel 520 73765, fax 520 11335 

e-post: sektion1.stockholm@kommunal.se 

Välkommen! 

KOMMUNAL 

JÄRFÄLLA 

Sektion 14 


Datum: torsdagen 15 november 


Plats: Träffen, Viksjöskolan 


– Rapporter och 

löneförhandlingar 

– Nomineringar till styrelse, 

ordinarie + ersättare och 

andra förtroendeuppdrag. 

Övriga frågor. 

Välkommen! 

KOMMUNAL 

BOTKYRKA 

Sektion 7 


Datum: Torsdag 8 november 


Plats: Nisellsalen Xenter, 

Utbildningsvägen 3 Tumba 


– Nomineringar till uppdrag 

–Övriga frågor 

Underhållning av Örngott 

Vi bjuder på frukt och Lotteri 

Tel: 08-53061622 / 08-53061602 

e:post: 


KOMMUNAL 

TRAFIKSEKTIONEN 

Krysslösning MT 7/2007 

1:a pris: 

Sex Trisslotter, 

Margareta Fyrby 

Rimbo 

2:a pris: 

Fyra Trisslotter, 

Elisabeth Johansson 

Danderyd 

3:e pris: 

Två Trisslotter, 

Lena Lindgren 

Rönninge 

Välkommen! 

Kallar till 

Medlemsmöte/Nomineringsmöte 

Datum: Onsdagen 12 december 

Tid: 19:00 -21:00 

Plats: ABF Huset Sveavägen Stockholm 

Sandlersalen 


Nomineringar av: Sektionsordförande 

2 år, 2 ordinarie ledamöter 2 år, 3 

styrelsesuppleanter 2 år1 studieorganisatör 

2 år, 10 ordinarie ledamöter 

avdelningens representantskap, 14 ersättare 

till avdelningens representantskap, 

3 ledamöter till studiekommittén 

Motioner 

Motioner lämnas senast 1 december, 

för beredning i AU och sektionsstyrelsen 

Välkommen! 

KOMMUNAL 

CAREMA 

Sektion 59 


Datum: Tisdag 13 november 

Tid: klockan 17.30- ca 20.00 

Plats: S:t Görans sjukhus, S:t Göransterrassen, 

matsalen. Tunnelbana, 

blå linje, station Stadshagen 

uppgång S:t Görans sjukhus 


- nominering till sektionsstyrelsen 

- nominering och val till valberedningen 

Vi bjuder på kaffe/thé och smörgås 

Anmäl om ni kommer SENAST den 

9/11-07. 

Tel: 08-28 93 02 Fax: 08-28 93 01 

E-post: 


KOMMUNAL 

DJUR & NATUR 

Välkommen! 

Sektion45 


Datum: Onsdag7 november. 

Tid: Mötet startar med middag 

klockan 17.00, mötet börjar klockan 

18.30 

Plats: Säbyholms 

Naturbruksgymnasium i Bro 

För att kunna veta hur många som 

kommer till middagen ser vi att du 

svarar senast den 1 november till sektionen 

på tel.nr: 08-720 18 15 eller 

via mail: 

sektion45.stockholm@kommunal.se. 

Välkommen! 

© WW A 1150 / info@propres.se 

SAMMAN- 

BRUKAR 

AB BETY- SÅDAN 

FANN 

TRÄDES- 

BERO PÅ 

DELSE I SLÅR 

PERIODER 

PÅFREST- SAMMAN- KLACKAR- FORDON 

MAN 

KLENA 

KANSKE 

NINGAR R HANGET NA I TAKET M HISSEN V NÄPET 

TECKEN 

FÖR 

TALLIUM S E S S I O N E R 

GÖR 

KAN 

NOG 

HELST 

JYCKAR 

FINGRET 

FRAMFÖR 

HOTAD T L V BILIST P E K A 

BLIR 

TING PÅ 

MUSEUM R E T I R E R A R 

BÖR 

KUNNA 

TÅLA 

B E V A R A D E STÖTAR T 

SÄLLSKAP 

KLIPPT 

GREKISK FÖR 

IDKA 

Ö INBÖRDES 

IDROTT 

S A X A T 

BEUNDRAN M 

S N A R T K O S 

ENKEL 

INTE 

BONING 

MÅNGA 

BRUKAR T R E BARNMAT T O R P 

SÅDAN 

OBSER- 

BANK- 

ER- I VISSA 

FLYR 

VERADES 

KONTOT 

VIS- 

HÅLLA OSTAR 

VERKLIG- 

BÖR VARA 

DOMS- 

M HETEN E KNIPA S 

LAGOM... 

ORD M O T T O 

ATT KOM- 

MA TILL 

INSIKT 

LÖGN F Ö R S T Å B 

T O M T E R 

BEHÅL- 

AVGRÄN- 

LARE 

SADE 

BRUKAR 

MARK- 

B Å G EKA K A G G E 

OMRÅDEN S T E L T 

SKROTA T EX 

SPAK- 

KANON- 

ROMAR- 

VATTEN 

ALLTFÖR 

STÖRRE 

ERNA 

RIKET 

LIVLIGT 

RAK- 

LAND- 

HADE SIN E R A 

RYGGAT 

MASSA 

ORDBYTE S E L 

A R A 

MACHTAL 

VILL MAN 

FJÄRRAN 

PÅ 

G A L O P P HUVUD- 

STAD M A 

I S P I K TIVOLI 

FYR- 

SPRÅNG 

KATT 

BÖR BÄ- FÅR MAN 

MINI- 

RAS PÅ BETALA 

KRYP 

SÄGS 

AREA 

FRUSNA FÖR I TID- INSTRU- 

MORGON V S I A M E S 

VATTEN NINGEN Å MENT O R 

STYVER 

HÖRS 

EN LITEN 

VINDEN I 

MES 

G R Y LINDEN S L A N T 

A G N O 

TORDE 

MAN MYNT 

I MYNT- 

VERKET U T S T A N S A 

E N T I T A 

BLIR 

TAR 

IBLAND 

LITEN 

SERVETT 

PLATS I 

E S A U V I K T 

BLADET N O T I S 

ISAKS 

KAN 

GÖR VÄL 

LAND, HU- 

OCH RE- 

VISSA 

EN S K 

VUDSTAD 

VATTEN- 

BECKAS 

T EX EN 

KNOCK 

MUSKAT 

VÄXT 

GOSSE T SONAT S P E L A OUT 

TRÄD O M A N 

SYSSLO- 

MUSIK- 

NYTTO- 

SMISK 

LÖS 

STRÖM- INSTRU- TVÅ 

HAR 

DEN 

FINNS 

VÄXT 

BRYTARE MENT, LIKA 

FRÖN I 

VID VESTI- 

A G A R A P S PIPARE L 

DANS 

BALJOR BULEN E N T R E N 

Ö V E R SÅGS G R Ä N S E R N A 

FLACKAN- 

PIL OCH 

DE BLICK 

BYRÅ 

SÄLG 

KAN 

FRUKT 

SÅDANA 

M FL 

BETYDA 

VILL FÖR- 

V I D E OGIFT I R R A N STÖRA T T 

KON- 

GER OF- 

LITTERÄR 

BRUKAS 

AVSLUT- 

FESSION 

TA VIRKE 

NING 

HADE 

TILL 

OFTAST 

E P I L O G GAPHALS T R O TRÄSKOR V SKÄRPT E 

FLYTTAR 

SKINN- 

SIG MEL- 

SER 

FLÅDDA 

LAN EBB 

MAN I 

K R O G Ä G A R E L OCH FLOD A L ATEN 

EN SOM BÖR VÄL 

PERSON- ROSEN- 

GILLAR IBLAND 

FAR- 

LIG AN- RASAN- 

HUNG- 

RIGA T EX 

KOSTER 

GELÄGEN- DE 

MÄN- BILLACK R E HET SÄVLIGT U R S I N N I G 

NISKOR 

STAD I 

MÅNGA 

SA NOG 

BRETAG- 

GÖR DET 

INFOR- 

NE 

HOS TAND- 

MERAD V GNAGARE B R E S T LÄKAREN K V I D E R 

BLÅÖGDA 

O- 

SKULLE 

VÅLDSAM 

ÖNSKAT 

MAN I 

ORGANI- 

SVAR 

EN 

J A S Å SATION N A I V A SKRED V A KALESCH E 

E X O T I S K T V R Å L Å K 

LÄR GUB- 

FLICKAN 

BEN NOAK 

HA HAM- 

PÅ VÄST- 

GOTT 

VIRKE 

NAT PÅ A R A R A T KUSTEN A D A E K E 

GANSKA 

DYK- 

VANLIGA 

ÄNDER 

SNITT- 

S K R A K A R BLOMMOR A S T R A R 

STRÄVA

MT-KRYSSET - MT-KRYSSET - MT-KRYSSET 

© WW A 1213 / info@propres.se 

ÖVER- 

FÖRT, 

SÅLT 

PÅ KANT 

FÖRR OM 

FRU 

– OCH 

VÄGGLUS 

KAN 

BESTÅ 

AV 

TONER 

ORT LITE 

NORR OM 

UPPSALA 

FÖR- 

TÄRDES 

UNG 

DAM 

LÄNGD- 

MÅTT 

SÅG NOG 

RASANDE 

MACKA- 

PÄR 

TITULE- 

RAS FRI- 

HERRE 

MÅNGET 

FJÄDER- 

FÄ ÄR EN 

BÖR EJ 

INHALE- 

RAS 

IBLAND I 

DRINK 

ERBIUM 

STÄMMA 

LÄMPAD 

FÖR SÅNG 

SÅDANA TRAILER 

KAN VARA – PÅ TV – 

PIN- ÄR VÄL 

SAMMA ETT 

SKA DET 

PÅ VITA 

DUKEN 

UDDE 

ALP- 

STEN- 

BOCK 

KAN SES 

I 

JULETID 

VANLIGA 

MARKER 

BITA, 

VERKA 

EN SOM 

FÄRDAS 

FÖR- 

DÄRVLIG 

OVANA 

DET 

LÄMNAR 

MAN 

FLÄCKFRI 

FÖR- 

KONSTLAD, 

TILL- 

GJORD 

KANSKE 

EN 

SMAKLIG 

LÖSNING 

DET 

AVGER 

TONER 

FEST- 

LIGHET 

FICK 

KANSKE 

FATTIG 

RESENÄR 

ÄR BE- 

VINGADE 

ORT VID 

VÄTTERN 

YTTERST 

ORDKARG 

T EX JÄRN- 

VÄGEN 

NORD- PLÄGAR 

AMERIK. MAN PÅ 

INDIAN- BRÖLLOPS- 

FOLK DAGAR 

VILODAG 

KF- 

TIDNING 

I GARDE- 

ROBEN 

RYSK 

PRE- 

SIDENT 

1991-99 

LAST- 

VAGN 

SÅDANA 

ORDNAR 

BABY- 

KÄKET 

PÅ- 

PASSLIG 

DEN KAN 

VARA ETT 

HUG- 

SKOTT 

MUL- BÅRD 

ÅSNAN T EX EN 

ANSES MUSIK- 

VARA DET SNUTT 

VI KAN 

TA TILL- 

FÄLLET 

I... 

PEPPAR 

GER EN 

SÅDAN 

SMAK 

I DET 

JOBBAR 

TAND- 

LÄKARE 

EN S K 

PANDEMI 

LIVLIG 

SAMVARO 

MOT- 

VILLIGT 

OXHACKA- 

RE ÄR 

SÅDANA 

FÅGLAR 

KVITTER 

BÖR 

KANSKE 

MINNES- 

VÄRT 

IBLAND 

SEGRA- 

RES LÖN 

AS 

ÄLDRE 

VILORUM 

I BEN 

SÅDANT 

FRAKTAS 

ÄR VÄL 

OFTAST AV 

PORSLIN 

FLÄTA 

SOM EXISTERAR 

MEN SOM FÖR 

TILLFÄLLET INTE 

KAN OBSERVERAS 

TUKTADE 

HAR MAN 

VISSA 

HUSDJUR I 

VISSA 

VAPEN 

HAR ETT 

VILL 

FRIARE 

FLICKAN 

YTMÅTT 

SITTER 

VID 

MAKTEN 

SÅDANA 

AFFÄRER 

ÄR 

SKUMMA 

KORT FÖR 

VISSA 

SPEL 

PYTT I 

PANNA 

ATT LJUGA 

EN SMULA 

HANDFALLEN 

SÄNDS 

INTE FÖR 

NÖJES 

SKULL 

PICKEL- 

HUVA 

HANE EL- 

LER HONA 

GÖR VANT 

UPP- 

SKATTAR 

FINNS 

PEDANT 

EVANGE- 

LIER I 

SKULLE 

KANSKE 

MATEN 

BRUKAR 

MURARE 

FRÅNSTÖ- 

TANDE 

IN- 

HÄGNAD 

FÄRD- 

VÄG 

1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast 

Jag som löst krysset heter 

den 1 december 2007 för att deltaga i dragningen. 

Lösningen sänder du in till: 

Adress 

Medlemstidningen MT 


Box 300 27 

Postadress 

104 25 Stockholm 

EN EURO- 

PEISK 

STOR- 

STAD 

KÖR- 

LEDARE 

ÄR 

TRAFI- 

KANT PÅ 

KAN BÅDE 

FISK OCH 

TANIG 

VARA 

DEN 

SVÄLLDE 

UNDER 

JORD 

DRIVER 

VISSA 

FLYG- 

PLAN 

STAT, 

GRÄNSAR 

TILL 

SUDAN 

SLÄKT 

FÅGEL 

MED- 

DELANDE 

KAN MAN 

MEDELST 

DURKSLAG 

KVINNA 

JAGET 

GÖR 

MAN I 

BAGE- 

RIET 

HAVS- 

DJUR 

SÅDAN 

KULÖR 

SYNS 

VÄL 

EN ÄLDRE 

KAN 

SES I 

STUTERI 

FÅR MAN 

SKÅDE- 

SPEL 

INDISK 

KUNGA- 

TITEL 

TID- 

SKRIFT 

GÅR DU 

NOG 

INTE PÅ 

KRYSSET 

FLOTT 

GÅR DU 

SÄKERT 

OFTA PÅ 

KAN 

KLOR 

FÅR VI TA 

OSS I 

IBLAND 


MT 

Kommunal. Stockholms län B 

medlemstidningen 

Presslagd 5 november 2007 

Medlemsutbildning 

Posttidning 

För alla medlemmar som vill 

veta mer om Kommunal 

Du har säkert många frågor eller åsikter om Kommunal. För att få svar på dem är ett bra förslag att gå en av de medlemsutbildningar 

som anordnas av Kommunal. Kursupplägget brukar oftast vara så här: 

Kursen är på två dagar och pågår mellan 8.00 -16.30 båda dagarna. 

Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium på 85 kronor per timme eller 680 kronor skattefritt per dag. 

Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor – och vad andra funderar på. 

Du träffar även nya vänner. 

Du är varmt välkommen 

För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till: 

Barbro Moberg 


Box 300 27 

104 25 Stockholm 

eller sänd ett e-brev med uppgifterna till:medlemsutb.stockholm@kommunal.se 

Barbro Moberg vidarebefordrar sedan den vidare till en sektion som tar hand om dig 

Namn 

Adress 

Arbetsplats

MT nummer 8 - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?