Kort beskrivning av den egna verksamheten - Sundsvall

Kvalitetsredovisning
2005/2006
Slättåbygdens förskola
Stig Eriksson

1 Kort beskrivning av den egna verksamheten
Slättåbygdens förskola består av 4 avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år.
Avdelning Stjärnan är en småbarnsavdelning med 15 barn i åldrarna 1-2 år.
Där arbetar 3.50% personal.
Avdelning Solen är en syskonavdelning med ca 19 barn i åldrarna 2-4 år.
Där arbetar 3.0 % personal.
Avdelning Månen är en syskonavdelning med ca 19 barn i åldrarna 2-4 år.
Där arbetar 3.0 % personal.
Avdelning Ettan år en avdelning för 5 –åringar. Där arbetar 1.75 % personal.
Förskolan har ett eget kök med 1.0 % kokerska.
Alla avdelningar har i varierande grad drabbats av omstruktureringar på grund
av långa sjukskrivningsperioder. Avdelningarna har haft tillgång till samma
vikarier, vilket har bidragit till stabilitet och kontinuitet.
Under höstterminen startade vi en avdelning för 5 –åringar i personalrum,
planeringsrum och kontoret för att bereda alla barn plats. En större ommålning
av förskolan under vintern medförde att ”Ettan” flyttades till en paviljong på
skolområdet. Detta blev en lyckad lösning som permanentades.
Avdelningarna har skapat ”rum i rummet” för olika aktiviteter. Detta möter på
ett bättre sätt barnens behov och skapar en lugnare atmosfär.
2 Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet
• Styrdokument: Lpfö, skolplanen, lokala arbetsplanen.
• Möjlighet till planeringar/utvärderingar varje vecka.
• Två heldagar per termin för planering respektive utvärdering.
• Skyddsronder, barnsäkerhetsronder, barnallergironder.
• Kontinuerlig dokumentation, planering och utvärdering.
• Föräldramöten där synpunkter och önskemål kan framföras av
föräldrarna. Då redovisas också verksamheten.
• Utvecklingssamtal där barnens individuella utvecklingsplan upprättas
och utvärderas tillsammans med föräldrarna.
• Systematiska dokumenterade barnobservationer.
• Barnintervjuer.
• Spontana möten med föräldrar vid lämningar och hämtningar.
• Utvecklingssamtal med personal.
• Kompetensutveckling genom föreläsningar och studiedagar.
• Skolverkets BRUK används som självvärderingsinstrument.
Slättåbygdens förskola.doc 2(14)

3 Utvecklingsområden 2005/2006
• Att utveckla och fördjupa det demokratiska förhållningssättet, så att
barnen får många påverkansmöjligheter.
• Att värna om naturen/miljön och att dagligen vistas utomhus.
• Att utveckla och fördjupa barnens språkliga och matematiska
förmågor.
4 Barn- och utbildningsnämndens mål i skolplanen
som särskilt skall granskas och utvärderas läsåret
2005/2006
4.1 Kvalitetsutveckling
Skolplanens mål: Kvalitén i Sundsvalls skolor utvecklas så att
förutsättningarna för elevernas lärande ständigt förbättras.
Skolenhetens mål: Att kontinuerligt förbättra det pedagogiska arbetet och
organisera verksamheten så att varje barn utvecklas optimalt.
Insatser för att nå målet:
• Den pedagogiska verksamheten planeras, dokumenteras och utvärderas
kontinuerligt.
• Det systematiska arbetsmiljöarbetet stärks.
• På APT och i samverkansgruppen skapas tidsutrymme för pedagogiska
samtal och intern kompetensutveckling.
• Under utvecklingssamtalen upprättas och uppdateras barnens
individuella utvecklingsplan.
• Personalen utbildas i digitalt portfolio. Möjligheten att få en bred bild
av barnens utveckling ökar därmed.
• Personalen kompetensutvecklar sig utifrån utvecklingsområdena.
• Föräldrarnas synpunkter och önskemål beaktas och tillvaratas på
föräldramöten och i föräldraråd.
• Varje avdelning förändrar den fysiska miljön efter barngruppens
sammansättning och storlek.
• Eget material som anknyter till varje barn och dess närmiljö skapas.
• Temainriktat arbetssätt
Slättåbygdens förskola.doc 3(14)

Resultat: Våra starka sidor:
En engagerad personalgrupp med fokus på barnens behov och stort intresse för
pedagogisk utveckling.
Den samlade kunskapen erfarenheten och idérikedomen är stor i
personalgruppen.
Vi är bra på att anpassa verksamheten efter förändrade förutsättningar.
Våra svaga sidor:
Samarbetet mellan avdelningarna för att utveckla lärandet.
Att beskriva och synliggöra den pedagogiska verksamheten.
Analys – Lärdomar:
Det finns goda förutsättningar för hög kvalitet på förskolan. Ambitionen att
ständigt utveckla verksamheten är stor. Under året har barngrupperna blivit
större. Konsekvensen blir att tiden för planering, samarbete mellan
avdelningar och kompetensutveckling minskar.
Åtgärder för utveckling:
Utökning av personalstyrkan.
Arbetet med att dokumentera i portfolio ska utvecklas
Studiebesök på andra förskolor
Fortsatt kompetensutveckling för personalen.
Öka tiden för pedagogiska samtal på apt.
5 Övriga mål att granska utvärdera
5.1 Språkutveckling
Arbetet med språkutveckling har skett på varierande sätt på avdelningarna,
beroende på ålderssammansättningen. Därför redovisas arbetet avdelning för
avdelning.
5.1
Avdelning Ettan
Vi har haft en barngrupp som varit väldigt intresserad och motiverad till
språklek.
Vi har medvetet låtit språket ta stor del i vårt arbete, genom sagor, rim och
ramsor.
Barnen har fått göra egna sagor och berättelser.
Vi har även erbjudit ett utbud av bild och text, det skrivna språket.
Slättåbygdens förskola.doc 4(14)

Mål
• Vårt mål med språkleken har varit att barnen ska känna igen
bokstäverna i sitt eget namn.
• Att alla barnen kan skriva sitt eget namn.
• Att alla barnen ska höra och själv hitta på rimord.
• Att barnen kan lekläsa vissa enkla ord.
Insatser
Ett exempel är våra jobbarstunder där vi lekt med barnens namn bland annat
på namnlappar, där barnen har lärt känna igen sina egna och kompisars
bokstäver.
Vi har även använt oss mycket av en whiteboard där både vi och barnen skrivit
namnen. Vi har även skrivit aktuella ord, t.ex. veckodagar, årstider, ord som är
relaterade till tema med mera.
Barnen har gjort egna påhittade sagor där de själva ritat bilden och skrivit
texten på datorn, de har även fått göra berättelser tillsammans utifrån en
förvald bild.
Rimord, rimma på våra namn och rimkort med bild har återkommit med
jämna mellanrum. Att sjunga och ramsa har varit ett viktigt inslag.
Resultat
Alla barn kan känna igen och skriva bokstäverna i sitt eget namn.
Alla barn kan höra hitta på egna rimord.
Alla barn kan lekläsa vissa enkla ord.
Analys lärdomar
Enligt målen har vi kommit mycket långt. Barnen är positiva och motiverade
till språkleken.
Det har varit bra att inte ställa för höga mål utan låta barnen få en rimlig chans
att nå dem.
Åtgärder för utveckling
Vi byter hela barngruppen mot nya femåringar till hösten så att vi kan inte se
möjligheten till utveckling i dagsläget.
5.1
Avdelning Månen
Mål:
• Att utveckla sitt ord- och begreppsförråd.
• Att utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck
för sina uppfattningar
Slättåbygdens förskola.doc 5(14)

• Att utveckla ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att
kommunicera med andra och uttrycka tankar.
Insatser:
• Arbeta med ett sagotema där barnen får möjlighet att kommunicera
med hjälp av olika uttrycksformer såsom drama, sång och
sagoberättande.
• Sagopåsar, sångpåsar, sagolådor – Genom att använda till exempel
sagopåsar och flanomaterial kan man göra sagoberättandet mer
spännande och mer konkret för barnen; berättelserna åskådliggörs för
barnen. Detta material tränar också begreppsbildning.
• Samlingar med sång, ramsor och namnkort – sånger tränar
talmotoriken, ramsor stimulerar språkkänsla och språkmedvetenhet och
namnkort kan ge intresse för skriftspråket.
• Litteratur / sagostunder – sagostunden kan ses som en pedagogisk
metod eftersom den förutom kultur, fantasi och moral även förmedlar
språk och begrepp. Sagostunden utvecklar språket genom att ge barnen
ord för saker, företeelser och känslor.
• Samtal i den dagliga verksamheten – barnen får då öva sina
kommunikativa färdigheter. Vuxna kan ge medveten språkstimulans
till barnen genom att tala med och inte till barnen.
Resultat:
Sagotemat har fungerat bra. Barnens föräldrar har berättat att barnen har talat
om temat hemma och kunnat återberätta sagan. Barnen har också själva tagit
upp detta tema i den fria leken. Där har de kommunicerat med varandra och
återberättat samt dramatiserat sagan. Flanomaterialet och de olika ”påsarna”
har varit uppskattat; barnen har frågat efter det och de har själva använt det.
Måluppfyllelse:
Förskolan kännetecknas till stor del av detta.
Analys – Lärdomar – Åtgärder för utveckling:
Vi har till stor del uppnått vårt mål, förutom att barnen skall utveckla ett rikt
och nyanserat talspråk. Detta är kanske ett för högt mål, speciellt med tanke
på barnens olika åldrar. Vi kommer att fortsätta att arbeta med sagoteman samt
att anskaffa mer material som stimulerar språkutvecklingen. Saga med
rekvisita, det vill säga när man berättar en saga med ett material som
åskådliggör sagan, brukar roa barnen och när de har roligt så lär de sig lättare.
De får då en konkret, visuell upplevelse av sagan. Barnen kan sedan själva
använda sig av materialet och berätta sagan. Detta stärker deras jagutveckling
och även språket. Eftersom sagotemat och sagoberättandet har fungerat bra så
kommer vi att arbeta vidare med nya sagoteman. Vi skulle kunna utmana
barnen mer när det gäller att reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.
Detta kan till exempel göras genom att diskutera innehållet i sagorna med
Slättåbygdens förskola.doc 6(14)

arnen, ställa frågor som barnen får fundera kring, vara lyhörd för barnens
egna tankar och arbeta vidare med dem som utgångspunkt. För att stimulera
barnens intresse för skriftspråket skulle vi kunna arbeta mer med ordkort och
bokstäver.
5.1
Avdelning Solen
Mål
• Att utveckla barnens ord- och begrepps förråd.
• Att utveckla förmågan att aktivt lyssna, berätta och uttrycka tankar och
känslor.
• Att utveckla förmågan att kommunicera med andra.
• Att väcka barnens nyfikenhet inför det skrivna språket, samt litteratur.
Insatser
• Samlingar med sång, rim och ramsor. Barnen ges tillfälle till att aktivt
lyssna och öva talmotoriken.
• Dagliga sagostunder där barnens fantasi, språk och begreppsbildning
stimuleras.
• Språkstimulerande hjälpmedel;
o Sagodockor
o Upplevelselådor med spännande innehåll där vi konkret övar
begrepp som stor-liten, mjuk-hård, färg-form etc.
o Älgen Hälge som följer ett barn hem över helgen för att sedan
tillsammans med barnet och personalen berätta om sina
äventyr.
• Temainriktat arbetssätt där barnen lärt sig nya ord och begrepp.
• Barnen har fri tillgång till böcker.
• Medveten språkstimulans i form av dagliga samtal mellan barn och
pedagoger.
Resultat
• Barnen deltar aktivt och intresserat på samlingarna. Som exempel kan
nämnas att föräldrarna ofta får smakprov på både sånger och aktiviteter
hemma. Barnen leker ofta ”samling” i den fria leken.
• Sagodockor, upplevelselådor och Hälge är alltid populära bland
barnen.
Slättåbygdens förskola.doc 7(14)

• Sagosoffan med dess bokhörna är välbesökt och barnen ”låtsasläser”
för varandra, eller ber oss vuxna att läsa saga.
• Temaarbetet avslutades med en lyckad kväll med föräldrar och barn.
Där barnen bl.a. bjöd på sånguppträdande.
• Utvecklingssamtal med föräldrarna har visat att föräldrarna är nöjda
med avdelningens språkutvecklingsarbete.
• Barnen har utvecklat språket utifrån ålder och mognad.
Måluppfyllelse
• Avdelningen kännetecknas av detta.
Analys – Lärdomar – Åtgärder för utveckling
• Barnens språkutveckling är en ständigt pågående process i förskolan.
• Vi har aktivt arbetat för att uppnå tidigare nämnda mål, utifrån det
enskilda barnets ålder och mognadsnivå.
Vi kommer att utveckla språkarbetet på avdelningen med bl.a. barnintervjuer
och drama
5.1
Avdelning Stjärnan
Mål
Att stimulera barnens språkutveckling så att de får en god språkförståelse, kan
kommunicera med andra och uttrycka vad de känner och vill.
Insatser:
För att uppnå målet använder vi oss av både spontana, vardagliga situationer
tex blöjbyten, påklädning osv. och övrig pedagogisk verksamhet som
samlingar och aktivitetsstunder.
Samlingarna innehåller sång, sagor, ramsor och stödtecken. Varje barn har en
personlig saga som handlar om just det barnet. Föräldrarna har varit delaktiga i
utformandet av sagan och bidragit med text och fotografier. Alla barnen i
gruppen har ett eget namnkort som de själva får sätta upp på en flanotavla i
samband med samlingarna. På detta konkreta sätt befrämjas barnens
språkförståelse, ordförråd ochintresse för det skrivna språket.
Aktivitetsstund För att få tid att samtala, lyssna samt se hur barnen löser olika
uppgifter och att dokumentera så arbetar vi med två barn åt gången.
Ex på aktivitetsstund: ”Egen bok”: De mindre barnen fotograferar vi i olika
situationer som vi skriver text till. De större barnen som kan prata får själva
Slättåbygdens förskola.doc 8(14)

estämma vad som skall fotograferas och vilken text som skall stå under
bilden. De färdiga böckerna hängs upp på ett inbjudande sätt så att barnen
själva kan titta i dem när de vill. Vi läser även dem tillsammans med barnen
vid olika tillfällen.
För övrigt utformar vi eget material som stimulerar barnens språkutveckling,
vi har tex små lådor med bilder/fotografier kombinerad med text.
I all pedagogisk verksamhet utgår vi från det enskilda barnet och dess närmiljö
för att på ett så konkret sätt som möjligt stimulera bla språkutvecklingen.
5.2 Skolans/förskolans egna prioriterade mål
5.2
Matematisk lek (avd Ettan)
Mål
Att alla barn skall ha en uppfattning om talet fem.
Att barnen skall förstå enklare lägesord (lägre/högre, större/mindre, före/efter)
Insatser
På samlingarna har vi delat talet fem på många olika vis, t.ex: vi har spelat
bowling med fem käglor, (hur många ramlade hur många stod kvar).
Gömt fem stenar i händerna (hur många finns i varje hand). Öppen utsaga; om
jag har två stenar i ena handen- vad finns då i andra?
Lägesorden har vi arbetat bland annat genom att gissa högre eller lägre siffra
på tio plastmuggar, vilka är numrerade och en av dem innehåller en skatt.
Framför/bakom uppmärksammar vi när barnen står på led.
Naturen erbjuder många olika matematiska problem som barnen får fundera
på, bland annat; höjdskillnader på stenar och träd, hur man bygger en
gungbräda och hur man räknar träd och växter.
Resultat
Alla barnen har en uppfattning om talet fem. Barnen har en förståelse för
enklare lägesord.
Analys och lärdomar
Alla barnen nådde målet med uppfattningen om talet fem.
Fler av barnen befäste kunskapen och gick vidare till talen sju och nio.
Att inte gå för fort fram och att upprepa övningarna många gånger har ökat
måluppfyllelsen.
Slättåbygdens förskola.doc 9(14)

Åtgärder för utveckling
Vi byter ut hela barngruppen mot nya femåringar nästa läsår. Gruppen
kommer då att bli dubbelt så stor, men vi ska använda oss av samma
grundkoncept.
5.3
Matematisk lek (avdelning Stjärnan)
Vi har under året tagit vara på barnens naturliga intresse för grundläggande
matematiska begrepp; tex sortera, stapla, jämföra (lika-olika, stor-liten mm). I
arbetet med barnen har vi på ett konkret sätt visat på tex antal genom att i
samlingarna använt oss av ett genomskinligt plaströr där varje barn fått lägga i
varsin boll. Vi har använt oss av olika material för att åskådliggöra
skillnaderna liten, stor och mittemellan. Barnen har fått tillfälle att sortera
material efter storlek, form och färg.
5.4
Mål (avdelning Stjärnan)
Att stärka barnens självkänsla och tillit till den egna förmågan genom att skapa
en trygg och stimulerande vistelse i förskolan.
Insatser
Vi planerar verksamheten utifrån varje barns enskilda behov och intressen.
Alla barn har individuella mål. Att få berätta sin egen saga för övriga barn på
samlingen, bli bekräftad varje dag, få massage vid vilan stärker självkänslan
och tilliten till den egna förmågan och skapar trygghet. Barnen ges också
möjlighet att utforska i olika aktiviteter.
Resultat
Trygga barn och föräldrar, barnen vågar stå i centrum
Måluppfyllelse
Avdelningen kännetecknas till stor del av detta.
5.5
Mål (avdelning Stjärnan)
Att stärka barnens jaguppfattning genom roliga och lärorika aktiviteter som
uppmuntrar nyfikenheten där barnens delaktighet och egna val får stort
utrymme.
Slättåbygdens förskola.doc 10(14)

Insatser
I vår planering utgår vi från barnens förutsättningar och intressen. Vår
verksamhet baseras på roliga och lärorika aktiviteter passande för barnens
åldersgrupp.
Rörelselekar där barnen får möjlighet att upptäcka sin kropp och dess
möjligheter. Utevistelse och utflykter som stimulerar grovmotoriken. Ett stort
utbud av aktiviteter som ger barnen möjlighet att prova olika material och
tekniker.
Resultat
Barnen har blivit stärkta i sin jaguppfattning och behärskar sin kropp på ett bra
sätt i förhållande till sin ålder. Barnen har till viss del blivit medvetna om sitt
egenvärde och kan göra val.
Måluppfyllelse
Avdelningen kännetecknas till stor del av detta
5.6
Mål (avdelning Solen)
Att utveckla och värna om barnens fysiska och psykiska hälsa.
Insatser
• Att ge barnen möjlighet till allsidig grovmotorisk stimulans;
• Daglig utevistelse – möjlighet till cykling, skidor, skridskor,
pulkåkning, att gunga, springa, klättra, hoppa etc.
• Skogspromenader, där barnens grovmotorik tränas på ett spännande
och naturligt sätt.
• Rörelselek till musik i mindre grupper övar kroppsuppfattning och
koordination.
• Förmedla en positiv atmosfär vid matsituationerna.
• Leken har stor betydelse och är ett viktigt inslag i den dagliga
verksamheten.
• Aktiv empatiträning med hela barngruppen.
• Samlingen, där alla bekräftas.
• Skapa en trivsam miljö för stora och små.
• Positiv, engagerad och medveten personal.
Resultat
• Barnens grovmotorik har stimulerats dagligen.
• Möjligheter till fri lek finns dagligen.
• Matsituationerna upplevs som lustfylld av stora och små.
• Barnen visar stor empatisk förmåga, samt löser konflikter bättre nu än
tidigare.
• Barn och personal trivs och har roligt tillsammans.
Slättåbygdens förskola.doc 11(14)

• Utvecklingssamtal och dagliga samtal visar nöjda föräldrar och trygga
barn.
Måluppfyllelse
Denna egenskap kännetecknar avdelningen.
Analys – Lärdomar – Åtgärder för utveckling
• Använda oss av barnintervjuer, för att ge barnen tillfälle att påverka
mera.
• Återuppta barnmassage.
• Utveckla innemiljön med fler spännande lekvrår.
5.7
Mål (avdelning Månen)
• Att barnen skall utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning.
• Att ge föräldrarna möjlighet att vara med och påverka verksamheten i
förskolan.
Insatser
• Utelek: Barnen får genom olika typer av utomhusaktiviteter utveckla
sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Några av de
aktiviteter som barnen fått prova på är skridskoåkning, skidåkning,
cykling, klättring, att springa, att gunga och att hoppa.
• Skogspromenader: Barnen ges möjlighet att träna sin motorik och
koordinationsförmåga i kuperad terräng genom att till exempel kliva
över stenar, hoppa över kullfallna träd med mera.
• Bad: Barnen lär känna sin egen kropp på ett annat sätt i vattnet och de
får träna av-och påklädning.
• Rörelsesamlingar: Barnen får röra sig till musik – dels fritt, och dels till
styrda rörelseaktiviteter där de får hoppa, stampa, klappa händerna och
krypa. Vid sångsamlingar får barnen göra olika typer av rörelser till
sångerna.
Resultat:
Barnen har varit mycket positiva till de olika rörelseaktiviteterna. Det har varit
lätt få med barnen på rörelseaktiviteter och de har klarat av de olika momenten
i dessa aktiviteter. De som har åkt skridskor har kunnat ta sig fram på dem och
dessutom förbättrat sin koordination. Vid skogspromenader har barnen kunnat
ta sig fram i den kuperade terrängen och vid rörelsesamlingar har barnen klarat
av att göra olika typer av rörelser.
Slättåbygdens förskola.doc 12(14)

Måluppfyllelse:
Förskolan kännetecknas till stor del av detta.
Analys – Lärdomar – Åtgärder för utveckling:
Vi anser att vi till stor del har uppnått vårt mål, men vi skulle kanske kunna ge
barnen fler möjligheter till rörelse. Detta skulle kunna göras genom att till
exempel göra fler och längre skogspromenader där vi anser att barnen får en
bra och naturlig motorisk träning. Vi önskar också att få mer tillgång till
skolans gymnastiksal. På Månens avdelning har föräldrar kommit med
önskemål om olika rörelseaktiviteter såsom rörelse i skolans gymnastiksal och
bad på Stödehuset. Dessa önskemål har vi tagit i beaktning.
5.8
Mål (avdelning Månen)
Förskolan skall erbjuda en miljö som lockar till lek och lärande.
Insatser:
Att skapa lekvrår som talar ett tydligt språk och där barnen erbjuds mångsidiga
och roliga aktiviteter.
Resultat:
Vi har gjort förändringar i den fysiska miljön i form av olika lekvrår. Vi har
också försökt att göra miljön mer barncentrerad genom att göra materialet mer
lättillgängligt samt erbjuda material som kan intressera dem.
Måluppfyllelse:
Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns.
Analys – Lärdomar – Åtgärder för utveckling:
Den fysiska miljön skall vara inredd för förskolans huvudaktivitet – leken.
Leken och skapandet skall vara i centrum. Syftet med olika lekvrår är att
barnen skall få möjlighet till koncentration samt att leka i smågrupper.
Avgränsningarna kan bidra till att barnen inte ”flyter omkring” och de ger en
bra överblick över de olika materialen samt gör miljön mer inbjudande. Det är
viktigt att tänka på vilka aktiviteter och vrår som bör placeras intill varandra.
Lekmaterialet skall vara lättillgängligt och allsidigt. Det finns mycket att göra
när det gäller den fysiska miljön. Den fysiska miljön behöver ständigt
förändras och förnyas. Genom att till exempel studera hur de olika vrårna har
använts kan man sedan dra slutsatser hur och om dessa ska förändras. Vissa
vrår har fungerat bra och andra har fungerat mindre bra. Vi kommer därför att
göra en del förändringar, till exempel att ta bort en del material, flytta om samt
erbjuda nya typer av vrår. Något som saknas är speglar. Dessa skall vara i
barnhöjd. Speglar lockar till lek och är det första mötet med det egna jaget.
Slättåbygdens förskola.doc 13(14)

Sammanfattning av verksamhetsåret
Förskolan präglas av hög måluppfyllelse och stort engagemang för att utveckla
verksamheten så att den stimulerar barnens allsidiga utveckling.
Slättåbygdens förskola.doc 14(14)