Storumans kommun Årsredovisning 2006

Storumans 

kommun 

Årsredovisning 

2006

Innehållsförteckning och läsanvisning 

Inledning 1 

Innehållsförteckning och läsanvisning 1 

Avsikten med läsanvisningen är att det ska vara lättare att 

hitta det du söker. Här nedan kan du se hur årsredovisningen 

är indelad, vad du hittar under respektive avsnitt, 

en del viktiga begrepp förklaras etc. 

Politisk organisation 3 

Förvaltningsorganisation 4 

Fyra år i sammandrag 5 

Förvaltningsberättelse 6 

Förvaltningsberättelsen ska enligt lag om kommunal 

redovisning innehålla en översikt över utvecklingen av 

kommunens och de kommunala bolagens verksamhet. 

Omvärlden 6 

Befolkningen 6 

Här finns uppgifter om befolkningen i Storumans kommun, 

hur många som flyttat in och ut, hur många som 

fötts etc 

Näringsliv och infrastruktur 7 

Hur ser det ut med näringslivet och arbetsmarknaden i 

Storuman, vad har hänt under 2006? 

Arbetsmarknad 8 

Har arbetsmarknadsläget förbättrats under året? 

Samarbete med andra 8 

Här redovisar vi våra samarbetspartners och inom vilka 

områden vi samarbetar. 

Måluppfyllelse 8 

Avsnittet innehåller en avstämning av måluppfyllelse mot 

målen för 2006 i Visionsdokumentet. 

Finansiell analys 11 

I avsnittet beskrivs ”kommunkoncernens” och kommunens 

ekonomi utifrån de mål som kommunfullmäktige 

satt upp men också utifrån andra intressanta nyckeltal. 

1 

Inledning _ 

Personalredovisning 14 

Personalredovisningen innehåller information om hur 

många anställda som finns i koncernen och kommunen, 

sjukfrånvaro och jämställdhetsarbete etc. 

Driftredovisning 17 

I driftredovisningen för kommunen ser man de olika 

verksamhetsområdenas kostnader och intäkter resp avvikelse 

mot budget. 

Investeringsredovisning 19 

Här redovisas investeringsverksamheten under 2006. 

Sammanställd redovisning 20 

Sammanställd redovisning är detsamma som det som i 

näringslivet kallas koncernredovisning. I ”koncernen” 

ingår förutom Storumans kommun, Storumans kommuns 

förvaltnings AB, Fastighets AB Umluspen, Storumans 

Utveckling AB, Storumans Flygplats AB, Hemavan 

Tärnaby Airport AB, Storuman Energi AB, dvs de juridiska 

personer som kommunen har betydande inflytande 

över. 

Resultaträkning 20 

Resultaträkningen ska beskriva ”koncernens” och kommunens 

kostnader och intäkter översiktligt under ett år. 

Här ser du t ex hur mycket skatteintäkter kommunen får 

in och också årets resultat. För mer information om vad 

varje enskild post innehåller se avsnittet Noter sid 23 ff 

och avsnittet Driftredovisning sid 17. 

Balansräkning 21 

Balansräkningen ska jämföra tillgångar och skulder med 

varandra. Mellanskillnaden kallas eget kapital och det ska 

helst inte minska. Årets resultat från resultaträkningen 

ovan är lika med förändringen av eget kapital, om 

resultatet är positivt ökar det egna kapitalet, är det negativt 

så minskar det egna kapitalet. För mer information 

om vad varje enskild post innehåller se avsnittet Noter 

sid 23 ff och avsnittet Investeringsredovisning sid 19. 

Kassaflödesanalys 22 

I kassaflödesanalysen kan man se vart kontanterna har 

kommit från och vad de använts till. Har vi betalat av på 

lån, tagit upp nya lån, sålt fastigheter, byggt nya hus? 

Noter till resultaträkning, balans- 

räkning och kassaflödesanalys 23 

Här specificeras de olika posterna i resultat- och balansräkningarna 

samt kassaflödesanalysen.

Inledning 

Kommunala bolag 30 

Storumans kommuns Förvaltnings AB 30 

Fastighets AB Umluspen 31 

Storumans Utvecklings AB 32 

Storumans Flygplats AB 33 

Hemavan Tärnaby Airport AB 34 

Storuman Energi AB 35 

Verksamhetsberättelser 36 

I verksamhetsberättelserna redovisar kommunens styrelse 

och nämnder sitt ansvarsområde, viktiga händelser, 

framtiden och måluppfyllelse 

2 

Kommunstyrelsen 36 

Fritid-, kultur- och turistnämnden 43 

Barn- och utbildningsnämnden 49 

Omsorgsnämnden 55 

Miljö- och byggnadsnämnden 60 

Redovisningsprinciper 65 

Här finns beskrivet hur vi har bokfört, om vi har följt 

”god redovisningssed” och rekommendationer från Rådet 

för kommunalredovisning. 

Revisionsberättelse 66 

Läs vad revisorerna anser om årsredovisningen

Politisk organisation 

(Siffrorna inom parentes anger antalet ledamöter) 

Valnämnd 

(5) 

Patientnämnd 

(3) 

Fritids-, kultur- 

och turistnämnd 

(7) 

Omsorgsnämnd (7) 

(7)Arbetsutskott (3) 

Fastighets AB 

Umluspen 

100 % 

Storuman 

Energi AB 

50% 

Bilden ovan visar den politiska organisationen till och 

med verksamhetsåret 2006. Efter flera remissomgångar 

fastställdes den nya organisationen för verksamhetsåret 

2007 och framåt av kommunfullmäktige i april 2006. 

Ärendet behandlades också i kommunfullmäktige i oktober 

eftersom fritidsfrågornas tillhörighet kommit att ifrågasättas 

av barn- och utbildningsnämnden. Beslutet blev i 

korthet att fritid-, kultur- och turistnämnden upphörde vid 

31 december 2006. Fritids- och kulturfrågorna övertogs 

av den nya fritids-, kultur- och utbildningsnämnden och 

turistfrågorna övertogs av kommunstyrelsen. 

I slutet av 2005 genomfördes de affärer som föranleddes 

av att kommunen bildade ett förvaltningsbolag för 

ägande av de kommunala bolagen. Under 2006 genomfördes 

en uppskattad utbildning för styrelseledamöterna i 

Storumans kommuns 

Förvaltnings AB (5) 


Flygplats AB 

100 % 

3 


Utvecklings 

AB 100 % 

Tärnafjällens 

Exploaterings 

AB 25 % 

Inledning _ 

Kommunfullmäktige Revisorer 

(41) (3) 

Kommunstyrelsen 

(13) 

Överförmyndare 

(1) 

Ö 

Kommunstyrelsens 

Arbetsutskott (5) 

Barn- och utbildnings- 

nämnd (9) 

Arbetsutskott (3) 

Miljö- och byggnads- 

nämnd (5) 

Hemavan 

Tärnaby Airport 

AB 44% 

de kommunala bolagen. I övrigt har förvaltningsbolagets 

styrelse försökt hitta arbetsformer för det fortsatta arbetet. 

Mandatfördelning i kommun- 2003 till 2007 till 

fullmäktige 

2006 2010 

Moderata Samlingspartiet 5 6 

Centern 7 5 

Folkpartiet 4 4 

Kristdemokraterna 

Arbetarpartiet 

4 5 

socialdemokraterna 17 15 

Vänstern 5 6 

Efter årsskiftet delas ordförande- och vice ordförandeposterna 

mellan partierna i den nya alliansen, m, c, f, kd 

och vänstern.

Inledning 

Förvaltningsorganisation 

Kommunfullmäktige gav i november 2005 kommunchefen, 

ekonomichefen och bolagens vd:ar i uppdrag att 

samordna administrationen enligt omstruktureringsprogrammet 

och budgetberedningens förslag. Försök till 

samordning gjordes under våren men lyckades inte eftersom 

framförallt Fastighets AB Umluspen motsatte sig 

förslaget. 

I samband med nyrekrytering av chef inom omsorgsnämndens 

verksamhetsområde beslutades om att tidigare 

uppdelning av chefskap mellan vård och omsorg resp 

individ- och familjeomsorg skulle upphöra. Den nya 

chefen som rekryterades blev i stället Socialchef med ett 

tydligt ansvar inför nämnden. 

Eftersom slutligt beslut om den politiska organisationen 

dröjde ända till i oktober kom det riktiga arbetet med 

förvaltningsorganisationen i gång alldeles för sent. Först 

strax före jul kunde kommunstyrelsen fatta beslut om ny 

förvaltningsorganisation. Det innebar att vissa delar av 

förslaget till ny organisation inom kommunstyrelsens 

verksamhetsområde inte kunde genomföras enligt förslag. 

Förslagets huvudidé var att avlasta kommunchefen 

så mycket som möjligt av operativt ledarskap. Dessutom 

var tanken att anpassa organisationen till den nya politiska 

organisationen och att skapa en förvaltningsorgani- 

4 

sation med tydligare uppdrag och goda möjligheter till 

effektivisering. I övrigt inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 

fanns en idé om att dela upp verksamheten 

i två delar, en med i huvudsak intern service till 

tjänstemän och politiker och en del som i huvudsak riktar 

sig externt, med frågor som information, marknadsföring, 

turism, näringsliv och tillväxtfrågor samt medborgarservice. 

Beslutet blev tillslut en förvaltningsorganisation som i 

stort följer den politiska organisationen. De delar av 

förvaltningen som skötte fritids- och kulturfrågor lyftes i 

princip rakt in i fritid-, kultur- och utbildningsförvaltningen. 

Anläggningar inom fritids- och kulturområdet 

handhas av tekniska avdelningen inom kommunstyrelseförvaltningen. 

Turistfrågorna och medborgarkontoret i 

Tärnaby lyftes in i kommunstyrelseförvaltningen. 

Den nya miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har 

fått ett utökat ansvar genom att de tagit över räddningstjänstens 

förebyggande och myndighetsutövande arbete 

från kommunstyrelsen. Den nya förvaltningen har räddningschefen 

som chef och de jävsförhållanden som tidigare 

kunnat hävdas när den tekniske chefen var chef för 

miljökontorets personal har därmed undanröjas.

Fyra år i sammandrag 

5 

Inledning _ 

2003 2004 2005 2006 

Verksamhetens nettokostn / skatteintäkter + statsbidrag, 

procent 

99,7 103,3 106,3 95,9 

Verksamheten/skatteintäkter + statsbidrag 88,7 91,4 95,9 86,4 

Pensionsutbet inkl löneskatt/skatteint + statsbidrag 2,4 2,3 2,2 2,3 

Avskrivningarna/skatteintäkter + statsbidrag 6,8 6,9 6,5 5,8 

Finansnettot/skatteintäkter + statsbidrag 1,8 2,7 1,7 1,4 

Årets nettoinvesteringar, tkr 13 902 7 503 20 237 30 739 

Investeringsvolym/nettokostnader, procent 4,7 2,4 6,2 10,0 

Avskrivningar/nettoinvesteringar, procent 147,9 283,5 102,2 61,3 

Total pensionsskuld, tkr 148 640 146 794 140 952 142 619 

varav Avsättning för pension inkl löneskatt 7 391 6 869 4 462 6 180 

varav Pensionsförpliktelser inkl löneskatt 141 249 139 925 136 490 136 439 

Total skuld- och avsättningsgrad, procent 48,7 50,3 54,5 54,0 

varav avsättningsgrad 1,9 1,8 3,6 3,8 

varav kortfristig skuldsättningsgrad 16,3 18,9 20,1 17,0 

varav långfristig skuldsättningsgrad 30,5 29,6 30,8 33,2 

Soliditet, procent 

Eget kapital/totala tillgångar 51,3 49,7 45,5 46,0 

exkl utlåning till kommunala bolag 52,9 51,3 48,5 51,4 

inkl pensionsförpliktelser 16,4 14,8 11,1 13,6 

exkl utlån till kom bolag inkl pensionsförpl 16,9 15,2 11,8 15,2 

Kassalikviditet, procent 51,8 61,3 88,7 93,2 

Primärkommunal skattesats 22,40 22,40 22,40 22,40 

Landstingskommunal skattesats 9,70 9,70 10,50 10,50 

Begravningsavgift, Stensele 0,36 0,33 0,34 

Begravningsavgift Tärna 0,46 0,40 0,40 

Befolkning 1 januari 6 679 6 595 6 554 6 507 

varav 6 - 15-år 800 819 792 766 

varav 16 - 18 år 264 241 248 247 

varav 65 - 84 år 1 395 1 421 1 438 1 423 

varav 85 år och äldre 163 159 160 185 

Befolkning 31 december 6 595 6 554 6 507 6 432 

Befolkningsförändr under året -84 -41 -47 -75 

Antal födda barn under året 48 42 48 51 

Antal döda under året 86 82 86 89 

Antal inflyttade under året 244 226 263 251 

Antal utflyttade under året 290 226 269 289 

Medelålder 44,7 45,0 45,3 45,6

Förvaltningsberättelse 

Omvärlden 

Befolkningen 

De senaste fem åren har befolkningen i Storumans kommun 

minskat med inte fullt fyra procent, eller 247 personer, 

från 6 679 till 6 432 personer. Befolkningsförändringen 

har varit ungefär lika stor i Tärna församling som i 

Stensele församling. 

2004 2005 2006 

Befolkning 1 januari 6 595 6 554 6 507 

Befolkning 31 december 6 554 6 507 6 432 

Förändring - 41 - 47 - 75 

Antal födda 42 48 51 

Antal döda 82 86 89 

Nettoflyttning 0 - 6 - 38 

De senaste årens låga födelsetal har gjort att gruppen 0 - 

5-åringar de senaste fem åren har minskat med 24 procent, 

från 367 till 296. Gruppen 6 - 15-åringar har också 

minskat men inte alls i samma utsträckning, cirka åtta 

procent från 800 till 743 personer. Gruppen 16 - 18-åringar, 

gymnasieungdomarna, är ungefär lika stor som för 

fem år sedan. Den gruppen kommer att öka de närmaste 

åren för att bli drygt 270 personer år 2008 och sedan 

minska drastiskt framåt 2010 när den sista stora kullen, 

barnen födda 1992, har passerat genom skolan. Minskningen 

mellan 2006 och 2011 blir troligen drygt 25 procent 

eller ca 50 personer. Gruppen 65 - 84-åringar har 

varit ungefär lika stor de senaste fem åren men kommer 

troligen att öka under de närmaste åren när de som är 

födda på fyrtiotalet går in i gruppen. Den kommer att öka 

med cirka 12 procent, eller ungefär 100 personer. Man 

kan också räkna med att gruppen 85 år och äldre ökar i 

antal. 

Hur ser befolkningsförändringarna ut över året? Och hur 

fördelar sig flyttningarna mellan länet och övriga landet 

och utlandet? 

Flyttn Flyttn 

inom utom Födelse Summa 

länet länet Netto förändr 

2003 - 19 - 27 - 38 - 84 

2004 - 19 19 - 41 - 41 

Jan - mars 2005 -5 22 - 2 15 

Apr - juni 2005 - 8 1 - 15 - 23 

Juli - sept 2005 - 14 2 - 7 - 19 

Okt - dec 2005 - 16 12 - 14 - 20 

2005 - 43 37 - 38 - 47 

Jan - mars 2006 3 7 - 2 8 

Apr - juni 2006 - 21 - 1 - 9 - 31 

Juli - sept 2006 0 - 17 - 10 - 27 

Okt - dec 2006 - 16 7 - 17 - 26 

2006 - 34 - 4 - 38 - 75 

6 

Befolkningsförändringarna 2006 ser ut ungefär som de 

brukar göra i en inlandskommun, en liten ökning första 

kvartalet och en minskning resten av året. 

Under 2004 och 2005 har det varit nettoinflyttning från 

övriga Sverige utom Västerbottens län och från utlandet. 

2006 bröts mönstret och det blev nettoutflyttning även till 

de områdena. 

Av befolkningsminskningen, - 75 personer, beror hälften, 

- 38 personer, på födelseunderskott och andra hälften på 

flyttningsunderskott. 

Hur ser flyttningarna ut i olika åldersgrupper? 

Nettoflyttning 

i olika åldersgrupper 

2004 2005 2006 

0-5 år 7 6 - 2 

6-15 år -1 5 - 3 

16-18 år 7 -4 1 

19-24 år -33 -27 - 29 

25-39 år 14 -3 4 

40-64 år 5 18 3 

65-84 2 -1 - 7 

85-~ -1 0 - 5 

Den största både in- och utflyttningen sker, som man kan 

förvänta, i gruppen 19 - 24-åringar. Nettoutflyttningen i 

den gruppen är markant större än i andra ålderkategorier. 

Om några år när den stora barnkullen med barn födda från 

mitten av åttiotalet till 1992 kommer in i den gruppen, kan 

man förvänta att nettoutflyttningen blir ännu större i 

personer räknat förutsatt att andelen som flyttar blir 

ungefär lika som tidigare. 2006 har nettoutflyttningen i 

grupperna äldre än 65 år ökat. Huruvida detta är en ny 

trend eller tillfällighet återstår att se. 

2005 var nettoinflyttningen i gruppen 40 - 64 åringar 

större än andra år. Möjligen var det den positiva utvecklingen 

på arbetsmarknaden påverkade. Nettoutflyttningen 

2006 visar att det var troligen var en engångsföreteelse. 

Om man tittar på hur stor andel i olika ålderklasser som 

flyttar ut så är det ungefär 25 procent av alla i åldrarna 19 

– 24 år som flyttar. Andelen har inte förändrats under de 

senaste 10 åren. I övriga åldersgrupper är det ungefär tre 

procent som flyttar ut. 

Storumans Utveckling AB, SUAB, genomförde ett marknadsföringsprojekt 

under rubriken ” Storuman – Guld & 

Gröna Skogar”, med målet att skapa interesse för att 

besöka, flytta in eller etablera sig i vår kommun.

Näringsliv och infrastruktur 

Framtidstro och optimism kännetecknar kommunen idag. 

Det beror bl a utvecklingen inom gruvindustrin. Den s k 

guldlinjen genom länet går genom flera kommuner i inlandet 

bl a Storuman. Gruvverksamheten i och omkring 

kommunen har kommit igång i allt större omfattning och 

den första guldtackan producerades av Dragon Mining i 

Svartliden under året. Även ScanMining har startat upp 

verksamheten vid Ersmarksberget, men företaget har haft 

betydande inkörningsproblem. 

Skellefteå Kraft AB:s satsning BioStor, pelletsfabriken, 

f d Byggelit, har fortsatt under året och bygget beräknas 

vara klart hösten 2007. Det är ytterligare en etablering 

som har stor betydelse för kommunens utveckling. 

2006 har Storumans kommun med bl a medel från EU:s 

Mål 1 finansierat en förstudie ”Omlastningsterminal i 

Stensele”, en terminal för omlastning av gods mellan väg 

och järnväg med tänkt lokalisering i anslutning till Bio- 

Stor. Omlastningsterminalen väntas få stor betydelse för 

regionens transporter men också på ytterligare utveckling 

inom bioenergiområdet i framtiden. Målet för projektet är 

bland annat att ta fram ett färdigt förfrågningsunderlag 

samt klargöra drift- och ägandefrågan. 

Översvämningsprojektet, där kommunen är ägare och 

Storuman Utveckling AB projektadministratör, har som 

idé att nyttja den gamla flottningsfåran nedströms 

Umluspens kraftsstation vid Stenselet för att under 

kontrollerade former simulera översvämning och därmed 

utgöra övningsplats för nationell och internationell 

räddningsverksamhet. 

Storumans Utvecklings AB har tillsammans med Akademi 

Norr skapat ett utbildningsprogram för digital mediaredigering, 

Cross Media Design, som genomförs i 

Fjällparken i Hemavan. 

Turistutvecklingen i Tärnafjällen går på högvarv. Exploateringen 

av Kungsbacken, ett nytt område för boende i 

Hemavan, börjar ta fart och efterfrågan är stor. Även i 

Tärnaby finns utvecklingspotential. Där har det av kommunen 

delägda bolaget, Tärnafjällens Exploaterings AB, 

haft en betydande roll. 

Efter beslut i EU har riksväg 45 fått Europavägsstatus. 

Beslutet firades under hösten med marschaller längs 45:an 

genom Storumans samhälle. 

Vägtunneln på E12:an genom Umskalet invigdes i oktober. 

Vägtunneln öppnar möjligheter för ytterligare transporter 

mellan länderna men även arbetspendling och företagsetableringar. 

I samband med tunnelbygget förbinds Norge och Sverige 

med bredband som en del i förbindelsen mellan Helgeland 

7 


och Österbotten. Utbyggnaden finansieras via EU. Utöver 

det har Sumnet fortsatt att expandera genom fortsatt utbyggnad. 

Ca 35 abonnenter har under året valt att ansluta 

sig till en öppen fiberinfrastruktur utöver de som har ingått 

i något projekt. Sju byar/områden har börjat byggas 

vara fyra är färdigbyggda inom projekt Vita fläckar. Förbindelsen 

mellan Laisbäck - Juktans kraftstation har börjat 

byggas under året. 

1 juli köpte Storumans kommun flygplatsanläggningen i 

Gunnarn med tillhörande utrustning och byggnader från 

Fortifikationsverket. Den nya terminalbyggnaden invigdes 

i slutet av september. Ett flertal av de byggnader som 

köptes har kallställts. Slutlig ställning till hur resterande 

byggnader skall användas har däremot inte tagits. Under 

andra kvartalet 2007 kan försäljning av icke ”nyttiga” 

byggnader påbörjas. Trafiken på Storumans flygplats 

förändrades under året så att under en viss del av året 

landade planen även i Hemavan, förutom Storuman och 

Vilhelmina. Detta medförde att konkurrensen om stolarna 

avsevärt hårdnade. Hemavan har fått flyg varje vardag 

förutom lördag vilket medför en omfördelning av passagerare 

som tidigare flugit från Storuman. Under verksamhetsåret 

har totalt 1 055 reguljära enkelturer flugits (Hemavan-)Storuman-Vilhelmina-Arlanda, 

eller omvänt. Antalet 

rörelser ligger på ungefär samma nivå som tidigare. 

12 326 passagerare har flugit linjen och extracharter/linjecharter 

har under året resulterat i ytterligare 538, totalt 

12 864 passagerare, 4,6 procent minskning på linjen, och 

6,9 procent minskning totalt. 

Passagerarantalet vid flygplatsen i Hemavan som drivs av 

det delägda bolaget Hemavan Tärnaby Airport AB uppgick 

till 18 369 att jämföras med 2005 då det 12 722 passagerare, 

en ökning med 44 procent. Strömma Fjäll och 

Aktivitet har köpt egen chartertrafik av Skyways till Hemavan, 

sammanlagt 43 turer under högsäsong. 

Kommun har haft representanter i E 12 Alliansens Infragrupp. 

Tillsammans med övriga kommuners representanter 

längs Blåvägen har vi fullföljt och verkställt uppdraget. 

Storumans kommun har aktivt deltagit i processen vid 

framtagandet av regionalutvecklingsplan (RUP), regionaltillväxtsplan 

(RTP) samt vid ett antal av de nya programskrivningar 

(Bottnia-Atlantica, Norra Periferin samt 

Mål 2) som varit aktuella under hösten. I vissa delar har 

hela Umeåregionen deltagit i processen för att få en bred 

kompetens och förankring. Grunden finns till ett fortsatt 

gott samarbete i tillväxtfrågor, med Blåvägenstråkets- och 

Umeåregionens kommuner, för den kommande programperioden. 

Arbetet med det lokala tillväxtprogrammet har inte kunnat 

fullföljas som planerat delvis p g a bristande resurser. 

Kommunfullmäktige beslutade i februari 2007 att köpa 

Barseleberget av fortifikationsverket. Tanken är att lokalerna 

i berget ska hyras ut till olika företag. Samtidigt


beslutade kommunfullmäktige att Fastighets AB Umluspen 

får bygga 1 200 kvadratmeter industrihus i Forsvik. 

Nystartade företag, 

per 1 000 inv (Källa: 

Nyföretagarbarometern, 

Jobs & society) 2004 2005 2006 

Nystartade företag 34 29 21 

Storuman 5,2 4,5 3,3 

Glesbygdskommuner 4,4 4,5 4,2 

Riket 6,1 6,1 6,3 

Konkurser i aktiebolag 2 7 4 

Under 2006 startades det 21 nya företag i Storumans 

kommun. Det är en minskning jämfört med de två senaste 

åren. Storumans kommun ligger sjua från slutet bland de 

39 kommunerna i gruppen glesbygdskommunerna. I topp 

på listan ligger Åre med 9,5 och längst ned finns Ovanåker 

med 2,5 nystartade företag per 1 000 invånare. 

Företagskonkurserna i kommunen har minskat 2006 jämfört 

med 2005 från sju till fyra. 

Arbetsmarknad 

Arbetslöshet i 

årsmedeltal i 

kommunen 

länet och riket, 

procent 2004 2005 2006 

Förändring 

2004 

till 2006 i 

procent 

Riket 4,2 4,2 3,6 -14,3 

Västerbottens 

län 4,5 4,5 4,0 -12,5 


kommun 6,3 5,6 4,8 -31,3 

Källa: AMS 

Mellan 2004 och 2005 minskade arbetslösheten mer i 

Storuman än i länet och riket. Mellan 2005 och 2006 har 

minskningen varit ungefär lika stor. 

Samarbete med andra 

Storumans kommun samarbetar intensivt i olika konstellationer 

i regionen. Kommunerna efter E12, samarbetar i 

E 12 alliansen om turism och vägfrågor. Kommunen deltar 

också i inlandskommunernas samarbetsorgan ”Tiokommungruppen”. 

Under 2004 inledde vi ett samarbete i med Lycksele 

kommun, kallat LYST. Under 2006 har vi arbetat tillsammans 

inom ramen för projektet Esset (Elektronisk 

samhällsservice) med processkartläggningar inom ärende- 

och dokumenthantering. Kommunerna har också gemen- 

8 

samt upphandlat en förstudie om ev samarbete inom telefoniområdet. 

Förstudien visade att det finns möjligheter 

till effektivitetsvinster och kvalitetshöjning genom ett 

samarbete. Kommunens nya telefonlösning ger goda möjligheter. 

Diskussionerna kommer att återupptas under 

våren. 

Med EU pengar öppnas möjligheter för samarbete även 

internationellt inom Mål 1 och InterReg. Älg i MittSkandia 

och Fjällräddningsprojektet är exempel på InterRegprojekt. 

Måluppfyllelse 

Under våren 2005 arbetade politiker och tjänstemän fram 

ett visionsdokument med fokus mot 2006, 2010 och 2015. 

Här följer en diskussion kring måluppfyllelse mot de mål 

som sattes upp till 2006. 

Befolkning 

Vi har minskat med högst 35 invånare 

Befolkningen minskade med 75 personer under 2006. 

Invånarna har fått information om det ekonomiska 

läget, kommunens vision och övergripande mål 

samt vad som är på gång 

Viss information har publicerats på kommunens webbsida. 

I övrigt har inga aktiva åtgärder vidtagits. 

Vi har fått invånare som inte varit skrivna i kommunen 

att göra det och vi hyr inte ut lägenheter 

utan att de boende skriver sig i kommunen 

Fastighets AB Umluspen hyr ut lägenheter även till människor 

som inte är folkbokförda i kommunen. Lagstiftningen 

kring folkbokföring anger att man ska vara folkbokförd 

där man tillbringar sin huvudsakliga dygnsvila 

och har sin familj. 

Regionalisering och samverkan 

Vi samverkar med andra kring gymnasieskolan och 

telefoni 

Västerbottenskommunerna har beslutat om ett gemensamt 

intagningskansli i Vindeln. 

Under våren genomförde Storumans och Lycksele kommuner 

en gemensam förstudie kring telefonisamarbete. 

Förstudien visade att det finns möjligheter till effektivering 

och kvalitetshöjning genom samarbete. Storumans

kommun införde en ny telefonilösning i mitten av december. 

Den lösningen ger förutsättningar för ett samarbete 

med Lycksele kommun. P g a arbetet med den nya telefonilösningen 

avstannade arbetet kring samarbetet men det 

kommer att återupptas nu under våren 2007 och målsättningen 

är att gå vidare utifrån förstudien. 

Vi har en ny koncernstruktur beslutad och en översyn 

av de kommunala bolagen har genomförts 

Kommunfullmäktige beslutade under senhösten 2005 om 

bildandet av Storuman kommuns förvaltnings AB. Bolaget 

köpte de övriga kommunala bolagen av kommunen 

vid årsskiftet och bolaget har under året bl a arbetat med 

bolagsordningar och ägardirektiv. Under våren gjorde 

kommunen ett försök att genomföra samordnad ekonomiadministration 

med i första hand Fastighets AB Umluspen. 

Det misslyckades. I den nya politiska organisationen 

som genomfördes 1 januari 2007 förändrades inte bolagsstrukturen 

i övrigt. 

Näringsliv och arbetsmarknad 

Det finns en projektledare i syfte att bygga nätverk 

för upplevelseturismen 

Någon projektledare har inte varit anställd. 

Kommunens utveckling är väl integrerad med 

näringslivets utveckling och vi har sett över formerna 

för vårt näringslivsarbete 

Detta har inte genomförts. 

Vi har uppdragit till berörda att se över möjligheterna 

till ”rastplats 45/12” 

Detta har inte genomförts. 

Infrastruktur 

Vi har prioriterat mellan olika riskprojekt, exempelvis 

flyg, Kungsbacken, energibolag mm 

Vi har inte prioriterat mellan de exemplifierade riskprojekten. 

Alla projekten har drivits igenom. 

Vi bedriver intensiv lobbying för Rv 45 och E 12 

Riksväg 45 har klassats om till Europaväg och i övrigt 

bedrivs ett arbete inom E12-alliansen. 

Med stöd av IT tydliggör vi frågor kring systemansvar 

9 


Frågan om systemansvar är i högsta grad en verksamhetsfråga 

som inte kräver IT-stöd för att tydliggöras. 

Den tekniska verksamheten i kommunen är samordnad, 

exempelvis jour och beredskap 

Frågan kring samordning av den tekniska verksamheten 

har utretts och det har visat sig svårt att genomföra ytterligare 

samordning än den som redan finns. Övervakning 

via tekniska lösningar kan i framtiden ge nya möjligheter 

till samordning. 

Demokrati och jämställdhet 

Vi har påbörjat våra insatser för att stärka ungdomsdemokratin 

och minst tre viktiga åtgärder ska 

ha konkretiserats 

Redovisning av resultatet från ”LUPP” har gjorts för 

nämnder, bolag, fullmäktige och verksamhetschefer. 

Tydligaste resultatet är önskemål om fler och bättre fritidsanläggningar, 

Internetcafé och träffpunkter som är 

öppet länge på kvällarna. Konkreta insatser gjorda inom 

Fritid-, kultur- och turistnämndens verksamhetsområde är 

fler replokaler (musik) och lokaler för datorintresserade 

ungdomar. Fem gårdsråd har hållits i Stensele och fyra i 

Tärnaby. 

Vi har en geografisk spridning av x sammanträden 

i kommunfullmäktige och nämnder 

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och miljö- och 

byggnadsnämnden förlade vardera ett sammanträde till 

Hemavan, övriga till Storuman. Fritid-, kultur- och turistnämnden 

hade två sammanträden i Tärnaby, resten i Storuman. 

Barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden 

hade vardera ett sammanträde i Tärnaby, resten i 

Storuman. 

Omsorgerna 

Vi arbetar mer förebyggande inom socialtjänsten i 

syfte att minska kostnaderna för institutionsplaceringar 

mm 

En socionom var projektanställd fram till årsskiftet för att 

arbeta särskilt med ungdomar. 

Vi har utvecklat samverkan med landstinget och 

andra kommuner 

På sjukhemmet Backen finns gemensam chef för både 

kommunens och landstingets personal och i övrigt ett väl 

utvecklat samarbete.


Fastighetsbolaget har analyserat bostadsbeståndet 

som underlag för nytt seniorboende 

Det finns tendens till kösituation allmänt inom fastighetsbolagets 

bostadsbestånd. Det finns lediga lägenheter i 

Stensele. Ev kan Prästkragen i Stensele öppnas för seniorboende. 

Utbildning och lärande 

Centralskolan är riven och eleverna går istället i 

Stensele 

Målet kommer inte att uppfyllas eftersom de elever som 

går i Centralskolan inte kan inrymmas i Stensele. En 

utredning om skolans lokalbehov på olika lång sikt är 

påbörjad. 

Vi har sett över resursfördelningen och utvecklat 

nyckeltal för att utveckla styrning och ledning 

Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 

används nyckeltal för resursfördelning. Området jämförelse 

med andra kommuner kan dock utvecklas. 

Kultur och fritid 

Vi har stärkt destinationsarbetet 

Kommunen arbetar tillsammans med turistnäringen, Storuman 

Utveckling AB, Västerbottensturism och andra 

aktörer för att stärka destinationsarbetet. 

Det finns en beslutad plan för kulturåret 2007 

Planering är påbörjad av fritid-, kultur- och i samverkan 

med andra aktörer, bland annat E-12-alliansens kulturgrupp. 

Extra projektmedel är avsatta för musik och teater 

för barn 2007. 

Vi har koncentrerat våra satsningar till det viktigaste 

kultur- och fritidssatsningarna 

I fritid-, kultur- och turistnämndens verksamhetsplan för 

2006 gjordes tydliga prioriteringar. 

Miljö 

Det finns en plan för miljöcertifiering och hur invånarna 

kan engageras i miljöarbetet 

Kommunens skogsbruk är certifierat enligt FSC. I övrigt 

är målet inte uppfyllt. 

10 

Attraktiv arbetsgivare 

Vi har tydliggjort organisation, ledarskap, ansvar 

och befogenheter 

En ny förvaltningsorganisation gäller från 1 januari. Ett 

flertal policys inom personal- och arbetsmiljöområdet har 

antagits under året. Inom området ansvar och befogenheter 

inom ekonomiområdet finns mer att göra. 

Vi har utvecklat samverkan inom x nya verksamhetsområden 

Vi samverkar med andra inom flera områden, bl a konsumentvägledning 

och familjerådgivning, Inom telefoniområdet 

kan ett samarbete ev inledas under 2007. 

Det finns en plan för kompetenshöjande insatser 

Varje chef ska i utvecklingssamtalet med medarbetaren ta 

fram en kompetensutvecklingsplan. Enligt medarbetarenkäten 

2006 hade 28,4 procent har angett att de har individuell 

utvecklingsplan, 42,4 procent att de inte har det och 

29,2 procent att de inte vet om de har en individuell utvecklingsplan. 

Ekonomi och effektivitet 

Vi har minskat våra kostnader med 10 mnkr och 

har omprövat all vår verksamhet inklusive bolagen 

kritiskt 

Om man jämför verksamhetens kostnader exkl jämförelsestörande 

kostnader så ligger kostnaderna för 2005 ungefär 

på samma nivå som 2006. I budget för 2007 har de 

dock ökat med 13,3 mnkr. Någon kritisk omprövning av 

all vår verksamheter inkl bolagens har inte gjorts. 

Vi har sammanfört alla funktioner i kommunen 

som idag utförs på flera ställen 

Under våren gjordes försök att sammanföra kommunens 

och Fastighets AB Umluspens ekonomifunktioner. Det 

lyckades inte. 

Vi har prövat att konkurrensutsätta vissa verksamheter 

Kontakter har under vintern tagits med kommuner som 

lagt ut vatten- och avloppsverksamheten på entreprenad. 

Efter rekommendationer från de kommunerna har projektet 

lagts på is. 

Vi har haft modet att alla stå upp för att tydligt 

genomföra alla de beslut och åtgärder som krävs

åde för att skapa framtidstro och klara att få vår 

ekonomi i balans 

Vi har visat visst mod men inte alltid haft kraft att genomföra 

alla beslut och åtgärder som krävs. Det krismedvetande 

som fanns när detta mål skrevs 2005 finns inte 

längre! 

Finansiell analys 

Koncernen 

Under hösten 2005 bildades Storumans kommuns Förvaltnings 

AB. I slutet av 2005 genomfördes de affärer 

som resulterade i att förvaltningsbolaget äger de kommunala 

bolagen i en äkta civilrättslig koncern. Förvaltningsbolaget 

har gjort sitt första bokslut nu vid årsskiftet. Under 

våren 2006 genomfördes en gemensam seminariedag 

med kommunstyrelsens och bolagsstyrelsernas styrelseledamöter. 

Syftet var att diskutera av vem och hur de kommunala 

bolagen ska styras. Under hösten togs det tas fram 

förslag till ägardirektiv för alla bolag. Dessa kommer att 

behandlas av kommunfullmäktige i april 2007. 

Årets resultat 

Koncernen 

Koncernens resultat uppgår till 12,7 mnkr. Det är kommunen 

som svarar för den största delen av det positiva 

resultatet. 

Storumans kommun Förvaltnings AB har gjort sitt första 

bokslut. Resultatet för bolaget är 107 tkr. För den civilrättsliga 

koncernen är resultatet -512 tkr. 

I övrigt visar alla dotterbolagen på positiva resusltat. Storumans 

Utvecklings AB har ett stort positivt resultat. Det 

beror på en realisationsvinst när SUAB sålde Storuman 

Energi AB till Storumans kommuns förvaltnings AB. 

Vinsten kommer att utdelas till förvaltningsbolaget som 

då kan skriva ner övervärdet på aktierna i SUAB: Den 

koncerninterna vinsten har eliminerats i den sammanställda 

redovisningen. 

Hemavan Tärnaby Airport AB har ett bra resultat 2006, 

702 tkr. Det kan antagligen hänföras till den ökade trafiken 

under året. 

Kommunen 

Driftbudgetavvikelse 

Resultaträkningen på sid 20 visar ett resultat på 13,2 

mnkr. Det är 5,4 mnkr bättre än budget. Det mesta av 

11 


budgetöverskottet beror på bättre utfall på Skatter och 

bidrag. Dessutom har avskrivningskostnaderna blivit lägre 

än budgeterat eftersom investeringar under de senaste 

åren inte färdigställts i den utsträckning som budgeterats. 

Även de finansiella posterna ger ett överskott vilket bl a 

beror på att räntekostnaderna inte stigit i den takt vi hade 

trott. 

Budgetavvikelse, tkr 2004 2005 2006 

Kommunstyrelsen - 5 690 - 1 883 760 

Fritids-, kultur och 

turistnämnden 165 184 430 

Barn- och utbildningsnämnden 

2 436 3 737 228 

Omsorgsnämnden - 3 018 - 3 126 - 975 

Miljö- och byggnadsnämnden 

42 59 35 

Summa - 6 065 - 1 029 478 

Kommunstyrelsens överskott borde ha varit större. Sumnet 

har erhållit en engångsavgift från Vattenfall, ca 1,8 

mnkr, för nyttjande av fiber. Andra anslutningsavgifter 

har dock inte debiterats och konflikten med IT4U har 

gjort att överskottet för Sumnet bara blev ca 800 tkr. Vidare 

finns underskott i fastighetsförvaltningen och kollektivtrafiken 

där ett missförstånd kring det nya finansieringssättet 

gjort att kostnaderna för bussbiljetterna inte 

budgeterats. Driftkostnaderna för flygplatsen i Gunnarn 

efter köpet vid halvårsskiftet var inte budgeterade. Överskott 

finna främst inom administrationen med flera vakanta 

tjänster. 

Fritid-, kultur- och turistnämnden har små överskott inom 

flera verksamhetsområden. 

Barn- och utbildningsnämndens överskott blev mindre än 

beräknat. Det beror på att man dels reserverat medel för 

en ev återbetalning av statsbidrag inom vuxenutbildningen, 

dels att det köpts in datorer och programvaror 

inför årsskiftet. 

Inom omsorgsnämndens verksamhetsområde finns underskott 

främst inom äldreomsorgen och individ- och familjomsorgen. 

I individ- och familjomsorgen är det främst 

inom missbruksvården som det finns underskott. 

Budgetavvikelse i 

procent 2004 2005 2006 

Kommunstyrelsen - 8,7 - 2,6 1,0 

Fritids-, kultur och 

turistnämnden 1,6 1,8 4,3 


2,3 3,7 0,2 

Omsorgsnämnden - 3,0 - 3,1 - 0,9 


4,0 6,0 -3,9 

Total avvikelse - 2,2 - 0,4 0,1


Budgetavvikelsen för de riktigt stora nämnderna barn- och 

utbildningsnämnden resp omsorgsnämnden är väldigt 

liten, mindre än en procent. Budgetföljsamhet är en oerhört 

viktig faktor för att god ekonomisk hushållning. 

Som orsak till avvikelser anges i flera fall felbudgeteringar. 

Kanske är det så att det rör sig om att man inte i 

tillräckligt stor utsträckning anpassat den felbudgeterade 

eller andra verksamheter till det utrymme som finns. 

Det finns inget som tyder att utrymmet för kommunala 

verksamheter kommer att öka i framtiden. Det är därför 

mycket viktigt för framtiden att diskutera dels vilka verksamheter 

som faktiskt ska bedrivas, dels i vilken omfattning 

och med vilken kvalité. En stor del av omstruktureringsprogrammet 

som antogs 2005 var inriktat mot kommunstyrelsens 

verksamhetsområde trots att både barn- 

och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden har större 

budgetomslutning. Det kan möjligen vara så att de största 

effektiviseringsvinsterna går att göra i de verksamheterna. 

Eftersom elevtalen minskar med drygt 25 procent de närmaste 

åren torde en omfördelning mellan barn- och utbildningsverksamheterna 

och omsorgen om äldre- och 

handikappade bli en nödvändig strukturomvandling. 

2004 2005 2006 

Verksamhetens nettokostn / 

skatteintäkter + statsbidrag, 

procent 

Verksamheten/skatteintäkter + 

103,3 106,3 95,9 

statsbidrag 

Pensionsutbetalningar inkl 

löneskatt/skatteint + statsbi- 

91,4 95,9 86,4 

drag 

Avskrivningarna/skatteintäkter 

2,3 2,2 2,3 

+ statsbidrag 

Finansnettot/skatteintäkter + 

6,9 6,5 5,8 

statsbidrag 2,7 1,7 1,4 

2006 är det år då samtliga kommuner bör ha ett överskott 

med gynnsamma konjunkturförhållanden och ett väldigt 

bra utfall på skatter och bidrag. Storumans kommun hade 

också inför 2006 vidtagit åtgärder för att minska kostnaderna 

vilket medförde att nämndernas verksamhetskostnader 

bara ökade med 800 tkr mellan 2005 och 2006. Det 

var en absolut nödvändig åtgärd eftersom kostnaderna 

ökat mer än skatter och bidrag tidigare år med likviditetsproblem 

som följd. Mellan redovisning 2006 och budget 

2007 kommer dock nämndernas kostnader att öka med 

13,3 mnkr eller 4,7 procent medan skatter och bidrag ökar 

med mindre än 2 procent. Under 2007 och 2008 måste 

ytterligare åtgärder vidtas för att klara balanskravet och en 

god ekonomisk hushållning. 


2005 hade Storumans kommun Sveriges näst sämsta resultat 

räknat i kr per invånare. Det berodde främst på 

12 

realisationsförluster och avsättningar. 2006 har Storumans 

kommun ett hyfsat resultat, bland de bättre i Västerbottens 

län enligt preliminär statistik från SCB. 

För 2006 fanns inga egentliga finansiella mål. För 2007 är 

nedanstående ett av målen: 

Årets resultat ska utgöra minst två procent av 

skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 

2004 2005 2006 

Årets resultat i procent av 

skatter och bidrag - 2,6 - 5,9 4,0 

Målet är uppfyllt med råge 2006 vilket var en nödvändighet 

för att återställa ekonomin efter de dåliga resultaten 

2004 och 2005. Det innebär också att underskottet från 

2005 har täckts och balanskravet är uppfyllt. 

Hur bra är vi då på att göra prognoser på årsutfall redan 

tidigt på året? 2005 års siffror avser prognos gjord vid 

halvårsskiftet. 2006 prognos kommer från delårsrapporten 

per april. 

Driftbudget- 2005 2006 

avvikelse, tkr Progn Resultat Progn Resultat 


-4 384 - 1 883 1 485 636 

Fritids-, kultur 

och turistnmd 349 184 0 430 

Barn- och utbildn 

nmd 1 244 3 737 800 228 

Omsorgsnmd -3 060 - 3 126 - 822 - 975 

Miljö- och 

byggnadsnmd 0 59 0 -35 

Total avvikelse -5 851 - 1 029 1 463 278 

Man kan konstatera är prognoserna åtminstone är åt rätt 

håll, prognostiserar man överskott blir det överskott och 

tvärtom. Omsorgsnämnden ha gjort oerhört träffsäkra 

prognoser de senaste åren och det borde egentligen innebära 

att de också borde kunna anpassa verksamheten efter 

gällande budget. Omsorgsnämnden har under de första 

månaderna 2007 startat ett ambitiöst arbete med att gå 

igenom alla verksamheter och försöka hitta kostnadsdrivarna. 

Eget kapital 

Årets nettoinvesteringar uppgår till drygt 30 mnkr. Det 

beror på att många investeringsprojekt som pågått under 

flera år äntligen avslutats. Det betyder att de materiella 

anläggningstillgångarna har ökat med nästan 12 mnkr. De 

finansiella anläggningstillgångarna har också ökat, med 

nästan 17 mnkr. Det beror på att kommunen agerat internbank 

och lånat upp pengar åt bolagen vilket innebär 

att de långfristiga fordringarna ökar.

Omsättningstillgångarna har inte ökat mellan 2005 och 

2006 trots att banktillgodohavandena ökat med drygt 10 

mnkr. Kortfristiga fordringar har minskat med drygt 14 

mnkr. Det är främst upplupna intäkter och diverse kortfristiga 

fordringar som minskat. En del av minskningen 

har att göra med fastighetsaffärerna mellan kommunen 

och Fastighets AB Umluspen och fordringar på kommunalskatt 

vid förra årsskiftet. 

Avsättningarna har ökat med ca 1,7 mnkr netto. Det beror 

bl a på att nya avsättningar har gjorts för avgående kommunalråd. 

De långfristiga skulderna har ökat ungefär lika mycket 

som de långfristiga fordringarna. Det beror som nämnts 

ovan på att kommunen agerat internbank och lånat upp för 

Fastighets AB Umluspens räkning. Det brukar ställas 

frågor kring kommunens långfristiga skulder i jämförelse 

med andra kommuner. Det är svårt att jämföra eftersom 

vissa kommuner agerar internbank åt sina kommunala 

bolag. De långfristiga skulderna ligger något lägre än 

Västerbottenskommunerna i genomsnitt räknat i kr per 

invånare. Storumans kommuns finansiella anläggningstillgångar 

räknat i kr per invånare är ungefär hälften av 

västerbottenskommunernas men där ingår också andra 

finansiella tillgångar som t ex aktiekapital i ”dotterbolag” 

och kommunen äger ju numera bara Storumans kommuns 

förvaltnings AB. 

Det egna kapitalet har ökat till följd av årets resultat. 

Soliditet 

Soliditeten, d v s det egna kapitalet i förhållande till de 

totala tillgångarna, anger hur stor del av tillgångarna 

kommunen har finansierat med egna medel. Man brukar 

också säga att soliditeten visar kommunens betalningsförmåga 

på lång sikt. 

Soliditet, procent 2004 2005 2006 

Eget kapital/totala tillgångar 

49,7 45,5 46,1 

Inkl pensionsförpliktelser 14,8 11,1 13,6 

Soliditeten enligt balansräkningen ligger precis som genomsnittet 

i Västerbottens län enligt preliminär statistik 

från SCB. Om man räknar in pensionsförpliktelserna 

ligger vi något lägre än genomsnittet i länet. 

Likviditet 

Likviditeten visar kommunens betalningsförmåga på kort 

sikt och den har förbättrats under året. 

2004 2005 2006 

Kassalikviditet, procent 61,3 88,7 93,2 

13 


Förbättringen beror helt och hållet på att kassaflödet från 

den löpande verksamheten varit positivt. 

Investeringar 



Kommunen ska finansiera nettoinvesteringarna 

med egna medel, d v s ingen nyupplåning ska ske 

Nettoinvesteringarna har helt och hållet finansierats med 

egna medel. Den enda nyupplåning som skett är den upplåning 

som gjorts för Fastighets AB Umluspen. 

Lån och amorteringar 



Kommunen ska årligen amortera minst 5 mnkr på 

de egna långfristiga lånen 

Eftersom investeringsverksamheten varit mycket omfattande 

och det under året tillkommit ytterligare ett projekt, 

köpet av flygplatsen i Gunnarn, 6,5 mnkr, valde vi att inte 

amortera något på lånen. 

Finansnetto 

Räntekostnaderna uppgår till drygt 5,8 mnkr och ränteintäkterna 

till 1,2 mnkr. Det innebär ett negativt räntenetto 

på 4,6 mnkr. 

Pensionsredovisning 

I slutet av 2006 gjorde vi en avsättning för pensioner på 

1,6 mnkr inkl löneskatt. Den avsättningen avser kommunalrådpension 

för de avgående ordförandena för kommunstyrelsen 

resp omsorgsnämnden. 

I övrigt minskar avsättningarna eftersom vi betalar av 

med de tidigare avsättningarna för visstidspensioner. I 

övrigt har avsättningen förändrats p g a att vi fick ett nytt 

pensionsavtal 1 januari 2006. Ökningen blev ca 100 tkr. 

Eftersom kommunen har en försäkring för de lönedelar 

som överstiger 7,5 basbelopp ökar inte avsättningarna alls 

i samma utsträckning som andra i kommuner. Det nya 

pensionsavtalet har också en profil mot avgifter istället för 

framtida förmåner. 

Pensionsutbetalningarna kommer att öka ganska avsevärt 

de kommande åren och det gäller givetvis att skapa utrymme 

för det i driftbudgeten.


Kommunen har placerat strax under 3 mnkr i en avkastningsfond. 

I övrigt återlånas pensionsmedlen till verksamheten. 

Personalredovisning 

Koncernen 

Antal anställda 

Koncernen 2004 2005 2006 

Män 236 219 237 

Kvinnor 613 619 603 

Totalt 849 838 840 

Fördelning kom- 2005 2006 

mun/bolag M K M K 

Kommunen 188 561 203 552 

Fast AB Umluspen 19 49 24 40 

Storumans flygplats 10 7 9 8 

Storuman Utv AB 2 2 1 3 

Personalkostnad 

Koncernen 2004 2005 2006 

Mnkr 256 258 261 

Varav 

Kommunen 222 222 231 

Fast AB Umluspen 14 14 14 

Storumans flygplats 6 6 7 

Storuman Utveckl 

AB 2 2 2 

Hemavan Tärnaby 

Airport l 2 3 3 

Storuman Energi AB 4 4 4 

Kommunen 

Kommunen ska aktivt arbeta med rehabiliterings- 

och arbetsmiljöfrågor. 

Procent 

Andelen sjukfrånvaro 

2004 2005 2006 Uppfyllt 

ska minska (1) 

De långa sjukskrivning- 

9,3 7,8 8,5 Nej 

arna ska bli färre (2) 81,3 77,2 79,6 Nej 

(1) Målet andelen sjukfrånvaro ska minska har beräknats utifrån 

sjukfrånvarons andel av den avtalade arbetstiden. 

(2) Målet att de långa sjukskrivningarna ska bli färre har beräknats 

utifrån antalet sjukfrånvarotimmar som härrör från 60 

dagar eller mer dividerat med totala sjukfrånvarotiden. 


I samtliga redovisningar av nyckeltal för kommunen redovisas 

endast tre nämnder. Fritid-, kultur- och turistnämnden 

resp miljö- och byggnadsnämnden ingår i kom- 

14 

munstyrelsen siffror eftersom de är kodade så i lönesystemet. 

I delårsrapporterna och årsredovisningen för 2007 

kommer vi att kunna redovisa nämndsvisa uppgifter. 


2006-11-30, fördelade 

på tillsvidare och tidsbegränsat 

anställda, ej 

timavlönade 2004 2005 2006 

Tillsvidareanställda 659 645 643 

Tidsbegränsat anställda 115 104 112 

Total 774 749 755 

Fördelning på nämnd 2005 2006 

Tidsb Tillsv Tidsb Tillsv 

Kommunstyrelsen 25 123 25 123 

Omsorgsnämnden 


40 297 44 297 

nämnden 39 225 43 223 

Antalet tillsvidareanställda har under 2006 minskat med 2 

individer. Minskningen återfinns inom kommunens barnomsorg. 

Antalet tidsbegränsat anställda var vid mättillfället 

något fler än föregående år. 


2006-11-30 fördelade 

på hel- och deltid, ej 

timavlönade 2004 2005 2006 

Heltidsanställda 431 426 421 

Deltidsanställda 343 323 334 

Totalt 774 749 755 

Fördelning per nämnd 2005 2006 




Heltid Deltid Heltid 

82 66 82 

143 194 143 

Deltid 

66 

198 

nämnden 201 63 196 70 

Cirka 55 procent av kommunens anställda arbetade vid 

mättillfället 2006 heltid. Proportionen heltid – deltid har 

under de senaste fyra åren varit förhållandevis konstant. 

Antal årsarbetare 

2006-11-30 fördelade 

på tillsvidare och tidsbegränsat 

anställda 2004 2005 2006 

Tillsvidareanställda 531 537 537 

Tidsbegränsat anställda 87 78 81 

Total 618 615 618 

Fördelat på nämnd 2005 2006 




Tidsb Tillsv Tidsb 

21 75 21 

31 251 34 

Tillsv 

75 

251 

nämnden 26 211 28 209

Antalet årsarbeten anger hur många anställda vi har då 

alla anställningar omräknats till heltidsmåttet. Vi kan 

konstatera att inga större förändringar finns att notera. 

Åldersfördelning 

Tillsvidare och 

tidsbegränsat anställda 

fördelade på 

ålder och kön - 29 

30 

- 39 

40 

- 49 

50 

- 59 60 - 

Tillsvidareanställda 

Kvinnor 24 101 136 155 67 

Män 5 36 52 42 25 

Tidsbegränsat anställda 

Kvinnor 19 11 19 14 6 

Män 5 12 9 12 5 

Av kommunens 755 anställda är 103 personer 60 år eller 

äldre, motsvarande siffra 2005 var 95 personer. Andelen 

anställda över 60 år utgör nästan 14 procent av de anställda. 

Medelåldern för de anställda är 46,7 år 2006 vilket 

är i princip oförändrat jämfört föregående år. 

Antal i resp 

åldersgrupp 

och nämnd KS ON BUN FKTN Totalt 

55-60 år 14 48 39 - 101 

61 år 1 9 2 2 14 

62 år 2 8 6 - 16 

63 år 5 6 5 - 16 

64 år - 5 6 - 11 

65 år - 2 3 - 5 

Totalt 22 78 61 2 163 

Om man antar att de anställda avgår vid 65 års ålder 

kommer de stora pensionsavgångarna att dröja ännu några 

år och kommer då främst inom omsorgsnämndens och 

barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaro av den 

totala arbetstiden, procent 

2004 2005 2006 

Totalt för alla arbetstagare 

Fördelat på kön 

9,3 7,8 8,5 

- kvinnor 10,3 8,2 9,2 

- män 

Fördelat på ålder 

6,1 6,6 5,8 

- personer upp till 29 år 2,1 1,3 1,6 

- personer 30-49 år 10,1 8,1 8,5 

- personer 50 år och äldre 

Långtidssjuka 60 dgr eller 

mer i procent av total sjuk- 

10,5 9,2 10,1 

frånvaro 

81,3 77,2 79,6 

15 


Fördelat på nämnd 

Kommunstyrelsen 7,5 8,6 7,3 

Omsorgsnämnden 9,2 7,2 8,5 


10,5 8,2 8,9 

Vi kan notera en ökning av sjukfrånvaron. Denna tendens 

går emot den allmänna trenden i Västerbotten och riket, 

detta trots att kommunen genomfört riktade insatser för 

långtidssjukskrivna, åtgärdat en mängd arbetsmiljöproblem 

som arbetsmiljöverket påpekat, följt upp och agerat 

på basis av medarbetarenkätens resultat samt bedrivit 

omfattande kompetensutveckling för alla chefer och 

skyddsombud inom arbetsmiljöområdet. Vi kan konstatera 

att genomförda insatser så här långt inte fått önskat 

resultat. 

Antal sjukdagar 

per anställd 2004 2005 2006 

Totalt i kommunen 21,7 18,4 19,5 


Kommunstyrelsen 14,0 16,1 13,6 

Omsorgsnämnden 23,1 18,6 21,5 


24,3 19,6 20,3 

Ökningen i antalet sjukdagar överensstämmer med ökningen 

av andel sjukfrånvaro. Kommunstyrelsen går mot 

strömmen och uppvisar en minskning. 

Sjukfrånvarokostnad 

exkl po-pålägg, tkr 2004 2005 2006 

Totalt i kommunen 1 804 1 721 1 897 


Kommunstyrelsen 228 401 334 

Omsorgsnämnden 937 790 946 


639 530 617 

Utöver kostnaderna ovan tillkommer under 2006 ett medfinansieringsansvar 

motsvarande 15 procent av sjuklönen 

under hela den period den anställde är heltidssjukskriven 

och inte deltar i någon rehabiliteringsaktivitet. 

Medfinansieringskostnaden blev för kommunstyrelsen 69 

tkr, omsorgsnämnden 252 tkr, barn- och utbildningsnämnden 

278 tkr och för fritid-, kultur- och 

turistnämnden 3 tkr, miljö- och byggnämnden 19 tkr, 

totalt 621 tkr för 2006. 

Ofta fokuserar vi enbart på andelen frånvarande utan att 

reflektera över att flertalet faktiskt nästan aldrig är frånvarande 

p g a sjukdom. Mellan 2003 och 2006 har andelen 

arbetstagare som har färre än fem sjukfrånvarodagar per 

år varierat mellan 63 och 70 procent vilket innebär att en 

övervägande majoritet har en mycket liten eller ingen 

sjukfrånvaro alls.


Jämförelseuppgifterna nedan bygger på försäkringskassans 

uppföljning av det s.k. sjuktalet vilket i korthet innebär: 

antalet dagar exklusive dagar med sjuklön från arbetsgivaren. 

Alla dagar räknas som en dag oavsett omfattningen 

är hel, halv osv. 

Sjuktal, antal dagar exkl dagar 

med sjuklön från arbetsgivaren 

2004 2005 2006 

Riket 18,0 15,5 14,0 

Västerbottens län 22,8 18,8 16,6 

Storumans kommun 20,6 18,6 18,2 

Den allmänna trenden i landet är att sjukfrånvaron minskar. 

Sjukfrånvarons andel av den 

totala avtalade arbetstiden 

för kommuner i 

Västerbottens län, procent 2004 2005 

2006 

Malå 12,8 11,7 10,7 

Åsele 10,7 10,9 10,6 

Umeå 11,2 10,6 9,9 

Skellefteå 11,0 10,4 8,9 

Vilhelmina - - 9,3 

Lycksele 11,9 10,2 - 

Vindeln 12,2 10,1 8,9 

Sorsele 11,2 10,0 10,3 

Robertsfors - - 8,7 

Bjurholm 9,6 9,7 10,4 

Vännäs 10,2 9,2 8,2 

Dorotea 10,3 8,9 8,2 

Storuman 9,3 7,8 8,5 

Norsjö 9,9 6,6 5,7 

I stort sett alla kommuner i Västerbotten minskar sin sjukfrånvaro. 

Storumans kommun har haft relativt låg sjukfrånvaro 

jämfört med andra Västerbottenskommuner 

under ett antal år, nu kan vi se att flera av våra länskollegor 

uppvisar ett bättre resultat. 

Arbetsmiljö- och rehabiliteringsåtgärder 

Målsättningarna att den totala sjukfrånvaron ska minska 

och att de långa sjukskrivningarna ska bli färre har inte 

infriats under 2006. Trots att kommunen genomfört riktade 

insatser för långtidssjukskrivna, åtgärdat en mängd 

arbetsmiljöproblem som arbetsmiljöverket påpekat, följt 

upp och agerat på basis av medarbetarenkätens resultat 

samt bedrivit omfattande kompetensutveckling för alla 

chefer och skyddsombud inom arbetsmiljöområdet ökar 

sjukfrånvaron. Vi kan konstatera att genomförda insatser 

så här långt inte fått önskat resultat. 

16 

Jämställdhet 

En handlingsplan för jämställda löner antogs 2006 av 

kommunstyrelsen. Vi kan notera att vi uppfyllt stora delar 

av våra målsättningar att radera löneskillnader som beror 

på kön. En del kvarstår och är föremål för en handlingsplan 

och åtgärder de kommande tre åren. 

Kommunen som arbetsgivare har en övervägande del (73 

procent) kvinnor anställda. Ca 88 procent av kvinnorna 

har tillsvidareantällning medan samma andel för männen 

är ca 78 procent. 

Andel deltidsarbetande, 

fördelade på 

kön och nämnd, 

2004 2005 2006 

Deltid Deltid Deltid 

procent K M K M K M 

Kommunstyrelsen 25 9 23 9 19 10 

Omsorgsnämnden 57 44 57 50 57 50 

Barn- och Utbildningsnämnd 

16 14 15 18 16 16 

Fritid, kultur och 

turismnämnden 44 0 25 0 28 0 

Totalt i kommunen 40 17 39 20 40 19 

Andelen hel- respektive deltidsarbetande är relativt konstant 

över tid. Då män och kvinnor å ena sidan är tillsvidareanställda 

i ungefär samma omfattning konstateras å 

andra sidan att andelen deltidsarbetande kvinnor är nästan 

dubbelt så hög i relation till männen. Denna fråga bör 

beaktas i respektive verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Av det totala uttaget av föräldrapenningdagar står kvinnorna 

för ca 95 procent. I jämförelsen, antalet föräldralediga 

kvinnor i relation till antalet anställda kvinnor är 

andelen föräldralediga kvinnor i stort sett detsamma som 

vid samma beräkning för männen.

Driftredovisning 

17 


Kostnader Intäkter Nettokostnader 

Redovisn Avvikelse Redovisn Avvikelse Redovisn Avvikelse 

mot 

mot 

mot budget 

budget 

budget 

Kommunstyrelse 111 572 -5 645 45 843 6 281 -65 729 636 

Fritid- kultur och turistnmd 12 223 -478 2 573 908 -9 650 430 

Barn- och utbildningsnämnd 111 933 -1 600 13 160 1 827 -98 773 227 

Omsorgsnämnd 121 664 -1 489 15 789 514 -105 875 -975 

Miljö- och byggnämnd 

Summa nämnder 

2 009 -3 1 072 -34 -937 -37 

och styrelse 359 401 -9 215 78 437 9 496 -280 964 281 

Pensionskostnader 9 659 -2 541 0 0 -9 659 -2 541 

Återvunna kundförluster 0 0 0 0 0 0 

Avstämn personalomk m m -1 264 1 072 0 0 1 264 1 072 

Kapitaltjänst 0 0 0 0 0 0 

Vinst avyttring anläggn stillg 188 -188 871 871 683 683 

Förlust avyttring anläggn tillg 422 -422 280 280 -142 -142 

Avskrivningar 18 846 1 654 0 0 -18 846 1 654 

Summa verksamhet 387 252 -9 640 79 588 10 647 -307 664 1 007 

Finansiering: 

Kommunalskatt 0 0 201 939 2 269 201 939 2 269 

Generella statsbidr o utjämn 0 0 123 514 1 239 123 514 1 239 

0 0 

Finansiella poster 5 862 638 1 250 250 -4 612 888 

0 0 

Totalt 393 114 -9 002 406 291 14 405 13 177 5 403 

Driftredovisning verksamhet, tkr 


Redovisn Avvikelse Redovisn Avvikelse Redovisn Avvikelse 

mot 

mot 

mot budget 

budget 

budget 

Politisk verksamhet 4 757 401 112 112 5 294 513 

Infrastruktur m.m. 23 840 -1 738 5 538 2 284 18 302 546 

Fritid och kultur 11 791 -623 1 915 780 9 876 157 

Pedagogisk verksamhet 94 022 92 11 389 1 482 82 633 1 574 

Vård och omsorg 115 812 -1 639 14 515 -190 101 297 -1 829 

Särskilt riktade insatser 5 384 -1 041 3 384 1 518 2 000 477 

Affärsverksamhet 24 208 1 069 18 740 -2 741 5 468 -1 672 

Kommungemensam 

verksamhet 

79 587 -5 736 22 844 6 251 56 743 515 

Totalt 359 401 -9 215 78 437 9 496 281 613 281


Driftredovisning, verksamhet per nämnd, tkr 


Redovisn Avvikelse 

mot 

budget 


mot 

budget 

18 


mot budget 


Politisk verksamhet 3 831 247 112 112 4 368 359 

Infrastruktur m.m. 19 912 -1 734 3 563 2 295 16 349 561 

Fritid och kultur 901 -1 0 0 901 -1 

Vuxen utbildning 2 499 237 181 -205 2 318 32 

Vård och omsorg 1 312 -277 0 1 312 -277 

Särskilt riktade insatser 5 384 -1 041 3 384 1 518 2 000 477 

Affärsdrivande verksamhet 24 208 1 069 18 740 -2 741 5 468 -1 672 

Kommun- och 

nämndsgemensam verksamhet 53 525 -4 145 19 863 5 302 33 662 1 157 

Summa 111 572 -5 645 45 843 6 281 66 378 636 

Fritid- kultur och 

turistnämnden 

Politisk verksamhet 108 43 0 0 108 43 

Infrastruktur, skydd m m 2 030 18 903 23 1 127 41 

Fritid och kultur 10 085 -539 1 670 885 8 415 346 

Summa 12 223 -478 2 573 908 9 650 430 

Barn- och 

utbildningsnämnden 


Fritids- och biblioteksverks 805 -83 245 -105 560 -188 

Förskoleverksamhet 22 125 631 5 204 502 16 921 1 133 

Grundskola o skolbarnsoms 38 168 379 1 107 346 37 061 725 

Gymnasieskola o vuxenutbildn 31 230 -1 155 4 897 839 26 333 -316 

Kommun- och 

nämndsgemensam verksamhet 19 171 -1 376 1 707 245 17 464 -1 131 

Summa 111 933 -1 600 13 160 1 827 98 773 227 



Individ- o familje- 

omsorg inkl LSS 10 230 -1 057 626 165 9 604 -892 

Äldre- och 

handikappomsorginkl LSS 104 270 -305 13 889 -355 90 381 -660 

Kommun- och 

nämndsgemensam verksamhet 6 891 -215 1 274 704 5 617 489 

Summa 121 664 -1 489 15 789 514 105 875 -975 

Miljö- och byggnämnden 


Infrastruktur, skydd m m 1 898 -22 1 072 -34 826 -56 

Summa 2 009 -3 1 072 -34 937 -37 

Summa nämnder och 

styrelsen 359 401 -9 215 78 437 9 496 281 613 281

Investeringsredovisning, tkr 

19 


Nämnd/styrelse Utgifter Inkomster Nettoinvestering Avvikelse 

mot budget, 

netto 

Kommunstyrelse 38 329 9 295 29 034 -4 338 

Fritids- kultur och turstnämnden 1 318 0 1 318 -695 

Barn- och utbildningsnämnd 225 0 225 175 

Omsorgsnämnd 102 0 102 18 

Miljö- och byggnämnd 158 0 158 0 

Totalt 40 132 9 295 30 837 -4 840 

Större investeringsprojekt, tkr 

Projekt Utgift 

t.o.m 

2005 

Utgift 


Budget som 

överförs till 2007 

Total utgift Total 

budget 

Köp Storumans flyplats 0 6 503 0 6 503 6 500 

Terminal/Brandgarage Storumans 

Flygplats 820 7 074 774 7 894 8 500 

Avloppsreninsverk Stensele * 0 4 917 -1 106 4 917 3 200 

Anpassning äldreboende Tärnaby 30 3 075 800 3 105 3 000 

Installation bränslepannna med 

pelletsbrännare Granåsområdet 0 1 688 0 1 688 1 229 

Pistmaskin längdspår Storuman 0 1 100 0 1 100 1 150 

* Projektet har delredovisats och den totala utgiften per 061231 är 17 425 tkr. Under 2007 kommer ett bidrag 

om 611 tkr att erhållas

Sammanställd redovisning 

Resultaträkning, tkr 

Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen Avvikelse 

Not 2005 2006 2005 2006 mot budget 

Verksamhetens intäkter 1 191 127 209 743 75 252 72 682 3 724 

Verksamhetens kostnader 2 - 472 419 -493 646 - 361 213 - 362 040 - 4 910 

Avskrivningar 3 - 23 148 -22 206 - 20 673 - 18 846 1 654 

Nedskrivningar på anläggn tillg 4 -2 821 -760 - 1 153 0 0 

Realisationsförluster 5 - 1 733 -142 - 18 484 - 142 - 142 

Realisationsvinster 6 47 682 7 232 682 682 

Avsättning deponier 

Verksamhetens 

- 9 800 - 9 800 0 0 

nettokostnader - 318 747 -305 569 - 328 839 - 307 664 1 008 

Skatteintäkter 7 192 732 201 939 192 732 201 939 2 269 

Generella statsbidrag och 

utjämning 8 121 406 123 514 121 406 123 514 1 239 

Finansiella intäkter 9 1 224 1 107 1 057 1 249 248 

Finansiella kostnader 10 - 6 712 -7 175 - 4 953 - 5 862 638 

Resultat före extraordinära 

poster - 10 097 13 816 - 18 597 13 177 5 403 

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 

Aktuell skatt - 206 -341 0 0 0 

Uppskjuten skatt 89 -50 0 0 0 

Årets resultat (förändring av 

eget kapital) 11 - 10 214 12 665 - 18 597 13 177 5 403 

20

Balansräkning, tkr 

TILLGÅNGAR 


Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen 

Not 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillg 12 275 5 437 0 0 

Materiella anläggningstillg 13 350 411 342 240 287 400 299 292 

Finansiella anläggningstillg 14 7448 5 458 34 330 51 266 

Summa anläggningstillgångar 358 134 353 135 321 730 350 558 

Omsättningstillgångar 

Förråd m.m. 15 4 399 3 739 4 185 3 574 

Kortfristiga fordringar 16 49 350 52 507 46 187 31 923 

Kortfristiga placerngar 17 2 865 2 881 2 864 2 881 

Kassa och bank 18 39 900 51 726 21 712 32 001 

Summa omsättningstillgångar 96 514 110 853 74 948 70 379 

SUMMA TILLGÅNGAR 454 648 463 988 396 678 420 937 

EGET KAPITAL, 

AVSÄTTNINGAR OCH 

SKULDER 

Eget kapital 

Ingående eget kapital 203 608 181 383 198 981 180 384 

Årets resultat - 10 214 12 665 - 18 597 13 177 

Summa eget kapital 19 193 394 194 048 180 384 193 561 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 3 591 4 973 3 591 4 973 

Avsättning för särskild löneskatt 871 1 207 871 1 207 

Avsättningar skatter 503 322 0 0 

Avsättning återställn deponi 10 000 10 000 10 000 10 000 

Summa avsättningar 14 965 16 502 14 462 16 180 

Skulder 

Långfristiga skulder 20 144 131 153 675 122 074 139 550 

Kortfristiga skulder 21 102 158 99 763 79 758 71 646 

Summa skulder 246 289 253 438 201 832 211 196 

SUMMA EGET KAPITAL, 

AVSÄTTNINGAR OCH 

SKULDER 454 648 463 988 396 678 420 937 

Ställda panter 22 6 939 6 939 - - 

Pensionsförpliktelser 23 136 491 136 438 136 491 136 438 

Övriga ansvarsförbindelser 24 46 762 5 674 46 762 37 824 

Kommunalråden har visstidsbegränsade anställningsvillkor förenade med visstidspension. Deras visstidspension regleras i PRF-KL och 

PBF och reglemente antaget av kommunfullmäktige 2002-06-19 § 47. 

21


Kassaflödesanalys, tkr 

22 

Kommunen 

2005 

Kommunen 


Den löpande verksamheten 

Årets resultat -18 597 13 176 

Av- och nedskrivning som belastat resultatet 21 826 18 846 

Förändring pensionsavsättning -2 407 1 718 

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 11 685 -700 

Kassaflöde före förändringar i rörelsekapitalet 12 507 33 040 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

Ökning (-) / minskning (+) av förråd 0 611 

Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar -17 450 14 247 

Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder och avsättningar 4 272 -8 112 

Summa kassaflöde från förändring i rörelsekapitalet -13 178 6 746 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -671 39 786 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i fastigheter och inventarier -20 237 -30 751 

Försäljning av fastigheter och inventarier 28 820 714 

Investeringar i aktier och andelar -2 000 0 

Försäljning av aktier och andelar 5 750 0 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 12 333 -30 037 

Finansieringsverksamheten 

Nyupplåning 32 300 19 200 

Amortering av skuld -28 739 -1 724 

Ökning av långfristiga fordringar -12 983 -16 936 

Minskning av långfristiga fordringar 4 770 0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4 652 540 

ÅRETS KASSAFLÖDE 7 010 10 289 

Likvida medel vid årets början 14 702 21 712 

Likvida medel vid årets slut 21 712 32 001

Noter, tkr 


Koncernen 

2005 

23 

Koncernen 


Kommunen 

2005 

Kommunen 


1 Verksamhetens intäkter 

Verksamhetens intäkter 191 127 209 743 82 280 80 208 

Avgår interna intäkter 0 -7 028 - 7 526 

Externa intäkter 191 127 209 743 75 252 72 682 

2 Verksamhetens kostnader 

Verksamhetens kostnader 472 419 493 646 368 241 369 566 

varav pensionsutbetalningar inkl löneskatt 7 810 7 904 7 040 7 904 

varav årets nyintjänade inkl löneskatt 8 948 9 460 8 948 9 460 

varav individuell del 7 449 7 492 7 449 7 492 

varav pensionsförsäkring 1 499 1 968 1 499 1 968 

Avgår interna kostnader 0 -7 028 -7 526 

Externa kostnader 472 419 493 646 361 213 362 040 

3 Avskrivningar 

Immateriella tillgångar 339 1 291 0 0 

Maskiner och inventarier 5 090 4 663 4 022 3 598 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 17 719 16 252 16 651 15 248 

Finansiella tillgångar 0 0 0 0 

Summa 23 148 22 206 20 673 18 846 

4 Nedskrivningar 

Maskiner och inventarier 121 0 121 0 

Byggnader 2 700 760 1 032 0 

Summa 2 821 760 1 153 0 

5 Realisationsförluster 

Fastigheter 1 733 0 18 484 0 

Exploateringsfastigheter 0 142 142 

Summa 1 733 142 18 484 142 

6 Realisationsvinster 

Fastigheter 0 28 39 28 

Maskiner och inventarier 0 107 0 107 

Exploateringsfastigheter 0 547 0 547 

Aktier och andelar 47 0 7 193 0 

Summa 47 682 7 232 682


7 Skatteintäkter 

Koncernen 

2005 

24 

Koncernen 


Kommunen 

2005 

Kommunen 


Preliminär kommunalskatt 195 260 199 976 195 260 199 976 

Slutavräkning 2004 -190 0 -190 0 

Slutavräkning 2005 1 376 0 1 376 

Preliminär slutavräkning 2005 -2 233 0 -2 233 0 

Preliminär slutavräkning 2006 0 587 0 587 

Mellankommunal kostnadsutjämning -105 0 -105 0 

Summa 192 732 201 939 192 732 201 939 

Avräkning kr per invänare 

Slutavräkning 2004 -31 - 

Slutavräkning 2005 - 209 

Preliminär slutavräkning 2005 -340 - 

Preliminär slutavräkning 2006 - 90 

Vid beräkning av slutavräkningen för 2006 har vi valt att använda oss av Kommunförbundets prognos 

istället för Ekonomistyrningsverkets i enlighet med försiktighetsprincipen. 

8 Generella statsbidrag och utjämning 

Generella statsbidrag 4 602 4 573 4 602 4 573 

varav generellt sysselsättningsstöd 4 419 4 573 4 419 4 573 

Kostnadsutjämning 30 659 29 766 30 659 29 766 

Inkomstutjämning 58 606 59 968 58 606 59 968 

Strukturbidrag 23 211 23 038 23 211 23 038 

Införandebidrag 5 300 4 068 5 300 4 068 

Regleringsavgift -1 458 -115 -1 458 - 115 

Utjämning för LSS 486 2 216 486 2 216 

Summa 121 406 123 514 121 406 123 514 

9 Finansiella intäkter 

Ränta på utlåning till koncernföretag 0 0 565 509 

Räntor på likvida medel 711 911 184 704 

Utdelning på aktier och andelar 155 37 155 37 

Räntebidrag 198 159 0 0 

Övriga finansiella intäkter 160 0 153 0 

Summa 1 224 1 107 1 057 1 250 

10 Finansiella kostnader 

Räntor på långfristiga lån 6 254 6 482 4 495 5 610 

Räntor på pensionsskuld 176 0 176 146 

Övriga finansiella kostnader 120 146 120 106 

Nedskrivning placerade medel 162 547 162 0 

Summa 6 712 7 175 4 953 5 862


Koncernen 

2005 

25 

Koncernen 


Kommunen 

2005 

Kommunen 


11 Årets resultat -18 597 13 177 

Avgår realisationsvinster 

Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 §: 

-7 232 - 135 

Avsättning till återställning av deponi 

Realisationsförlust vid försäljning av 

9 800 0 

anläggningstillgång 18 484 0 

Justerat resultat 2 455 13 042 

2004 års underskott -6 179 0 

Täckning 2005 2 455 0 

Kvar att täcka - 3 724 -3 724 

Resultat 0 9 318 

12 Immateriella anläggningstillgångar 

Ingående anskaffningsvärde 2 151 2 151 0 0 

Årets anskaffning 0 6 453 0 

Utgående anskaffningsvärde 2 151 8 604 0 0 

Ingående ackumulerade avskrivningar 1 537 - 1 876 0 0 

Årets avskrivningar 339 -1 291 0 0 

Utgående ackumulerade avskrivningar 1 876 -3 167 0 0 

Bokfört värde 

Goodwill 0 5 162 0 0 

Varumärke 275 275 0 0 

Summa bokfört värde 275 5 437 0 0 

13 Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader, mark och markanläggningar 

Ingående anskaffningsvärde 710 176 725 578 645 877 607 860 

Avgår ack investeringsbidrag -144 978 -154 273 -144 978 -154 273 

Årets anskaffning 20 268 47 504 16 977 34 271 

Avyttrat -2 999 -2 367 -53 127 - 65 

Nedskrivning/utrangeringar -1 867 -419 -1 867 - 419 

Justering av IB/omklassificering 0 -52 436 0 0 

Utgående anskaffningsvärde 580 600 563 587 462 882 487 374 

Ingående ackumulerade avskrivningar -208 693 -225 608 -196 674 -189 611 

Årets avskrivningar -18 325 -16 252 -17 041 -15 248 

Avskrivning på utrangerade tillgångar 834 419 834 419 

Avskrivn på avyttrade/nedskr tillgångar 361 259 23 270 65 

Justering av IB/omklassificering 0 24 128 0 0 

Utgående ackumulerade avskrivningar -225 608 -217 054 -189 611 - 204 375


Koncernen 

2005 

26 

Koncernen 


Kommunen 

2005 

Kommunen 


Ingående nedskrivning -18 516 -20 184 0 0 

Årets nedskrivning -1 668 -2 629 0 0 

Justering av IB/omklassificering 0 299 0 0 

Utgående nedskrivning -20 184 -22 514 0 0 


Markreserv 4 028 7 219 2 073 4 135 

Markanläggningar 0 18 0 0 

Verksamhetsfastigheter 191 552 185 640 191 552 186 400 

Fastigheter för affärsverksamhet 95 135 90 039 35 554 51 412 

Publika fastigheter 9 788 9 342 9 788 9 342 

Fastigheter för annan verksamhet 4 191 4 138 4 191 4 138 

Övriga fastigheter 

Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda 

11 876 21 069 11 876 21 069 

av kommunen 553 363 553 363 

Pågående investeringar 17 684 6 192 17 684 6 140 

Summa bokfört värde 334 807 324 020 273 271 282 999 

Maskiner och inventarier 

Ingående anskaffningsvärde 67 148 70 198 63 127 62 974 

Avgår ack investeringsbidrag -3 050 -3 050 -3 050 -3 050 

Årets anskaffning 3 843 6 580 2 929 5763 

Utrangerat -3 400 -556 -2 793 -160 

Avyttrat 0 -269 0 -230 

Nedskrivning -289 0 -289 0 

Justering av IB/omklassificering 0 -713 0 0 

Utgående anskaffningsvärde 64 252 72 190 59 924 65 297 

Ingående ackumulerade avskrivningar -47 112 -48 649 -44 720 - 45796 

Årets avskrivningar -4 909 -4 659 -3 841 - 3 598 

Avskrivning på utrangerade tillgångar 3 372 402 2 765 160 

Avskrivning på avyttrade tillg 0 269 0 230 

Justering av IB/omklassificering 0 -1 184 0 0 

Utgående ackumulerade avskrivningar -48 649 -53 821 -45 796 - 49 004 


Maskiner 4 263 5 977 3 544 4 467 

Inventarier 9 997 10 734 9 241 10 318 

Transportmedel 1 127 1 301 1 127 1 301 

Konst 199 199 199 199 

Övrigt 17 11 17 8 

Summa bokfört värde 15 603 18 222 14 128 16 293

14 Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier i dotterföretag 



2005 2006 2005 2006 

Storumans Förvaltningsbolag AB 0 0 2 000 2000 

Aktier i intresseföretag 

Tärnafjällens Exploaterings AB 240 240 0 0 

Övriga aktier 245 245 245 245 

Andelar 

Andelar 333 333 333 333 

Summa aktier och andelar 818 818 2 578 2 578 

Långfristiga fordringar 

Fastighets AB Umluspen 0 0 4 875 21 800 

Storumans Utvecklings AB 0 0 9 307 0 

Storumans Förvaltnings AB 0 0 10 943 22 250 

HSB Bastun 4 433 5 964 4 433 5 964 

Tärnaby Folkets Hus 710 965 710 965 

Bygdemedel Tärnaby Folkets Hus 1 100 0 1 100 0 

Byströms Åkeri 317 262 317 262 

Storumans Flygplats, markarbeten 4 839 2 039 4 839 2 039 

Skogsällskapet 180 360 180 360 

Andra långfristiga fordringar 2 2 0 0 

Varav kortfristigt -4 952 -4 952 -4 952 - 4 952 

Summa långfristiga fordringar 6 627 4 640 31 752 48 688 

Summa finansiella anläggn tillgångar 7 447 5 458 34 330 51 266 

15 Förråd, lager o exploateringsfastigheter 

Bostads- och industrimark under 

exploatering 6 207 5 597 6 207 5 597 

Avskrivning -2 022 - 2 023 -2 022 -2 023 

Råvaror och förnödenheter 214 165 0 0 

Bokfört värde 4 399 3 739 4 185 3 574 

16 Fordringar 

Kundfordringar 18 032 22 077 8 815 10 482 

Diverse kortfristiga fordringar 14 726 6 801 13 344 5 422 

Kortfristig del av långfr fordran 4 952 4 952 4 952 4 952 

Förutbetalda kostnader 4 412 4 327 3 175 4 071 

Upplupna intäkter 7 228 14 523 15 901 6 996 

varav upplupna ränteintäkter 628 46 604 16 

varav upplupna skatteintäkter 0 587 0 587 

Summa 49 350 52 680 46 187 31 923 

27


17 Kortfristiga placeringar 



Handelsbankens Avkastningsfond 2 865 2881 2 865 2 881 

Summa 2 865 2881 2 865 2 881 

18 Kassa och bank 

Kassa 9 4 4 4 

Bank 39 891 51 722 21 708 31 997 

Summa 39 900 51 726 21 712 32 001 

Koncernkonto 

Storumans kommuns andel 29 481 40 947 

varav förvaltade medel 9 931 10 721 

Fastighets AB Umluspen 4 976 7 285 

Storumans Utvecklings AB 343 -16 

Storumans Flygplats AB 4 934 4 886 

Storumans kommuns Förvaltnings AB 2 122 

Övrigt 1 461 -868 

Summa 41 195 54 356 

19 Eget kapital 180 384 193 561 

Varav drift och underhåll Sumnet 0 995 

20 Långfristiga skulder 

Ingående låneskuld 145 151 150 374 118 513 127 074 

Nyupplåning under året 8 000 11 600 8 000 0 

Nyupplåning för vidareutlåning 0 1 600 2 000 19 200 

Årets amorteringar -2 777 -2 824 -1 439 -1 724 

Avgår nästa års amorteringar - 6356 -7 075 -5 000 - 5 000 

Utgående låneskuld 144 018 153 675 122 074 139 550 

Utnyttjad checkräkningskredit (som ej ingår 

i koncernkonto) 113 0 0 0 

Utgående långfristig skuld 144 131 153 675 122 074 139 550 

Noten med jämförelse siffror har ändrats sedan föregående år till att visa upplåning och 

amortering exkl lån som återupplånas vid förfallodagen (omsatta lån). 

Under året omsatta lån 22 300 34 500 

Kreditgivare 

Swedbank 34 525 21 900 27 325 18 000 

KommunInvest 106 349 132 700 93 499 120 400 

Nordbanken hypotek 6 250 6 150 6 250 6 150 

Nordea 3 250 0 0 0 

Avgår nästa års amorteringar - 6 356 -7 075 -5 000 - 5 000 

Summa låneskuld 144 018 153 675 122 074 139 550 

28




Låneskuldens struktur – räntebindningstider 

Andel rörliga lån 8% 7% 6% 

Låneskuldens struktur - förfallotid 

Andel rörliga lån 8% 7% 6 % 

Andel som förfaller inom 1 år 14% 27% 12% 

Andel som förfaller inom 2 till 5 år 71% 73% 71% 

Andel som förfaller om mer än 5 år 7% 0% 11% 

Genomsnittsränta, procent 3,82% 3,74% 3,86% 

21 Kortfristiga skulder 

Nästa års amorteringar 6 356 7075 5 000 5 000 

Leverantörsskulder 22 974 31 331 19 567 22 476 

Övriga kortfristiga skulder 18 925 10 302 12 419 4 860 

Upplupna kostnader 41 359 44 954 30 985 34 143 

- varav okompenserad övertid 1 003 1 093 860 841 

- varav semesterlöneskuld 9 589 9 835 8 251 8 418 

- varav uppehålls- och ferielöneskuld 2 438 2 632 2 438 2 632 

- varav pensionsavgift individuell del 5 994 6 030 5 994 6 030 

- varav räntekostnader 1 561 1624 1 338 1 486 

Förutbetalda intäkter 12 544 6 101 11 788 5 168 

Summa 102 158 99 763 79 759 71 647 

22 Ställda säkerheter 

För egna skulder och avsättningar 

Företagsinteckningar 6 939 6 939 0 0 

Summa 6 939 6 939 0 0 

23 Pensionsförpliktelser 

Pensionsförpliktelser 109 943 109 800 109 943 109 800 

Löneskatt 26 648 26 638 26 648 26 648 

24 Övriga ansvarsförbindelser 

Fastighets AB Umluspen - - 23 300 18 000 

Storumans Energi AB - - 16 000 16 000 

Egna Hem 7 462 5 674 7 462 5 674 

Summa 7462 5 674 46 762 39 674 

Kommunen har i april 1996, i kommunfullmäktige § 74, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest 

i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som 

kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet 2006 uppgick detta lånebelopp till 132 675 tkr. 

Förvaltade medel 

Maria Noréns donations fond 35 35 35 35 

Bygdemedel 9 932 10 687 9 932 10 687 

Summa 9 967 10 722 9 967 10 722 

29

Kommunala bolag 

Storumans kommuns Förvaltnings AB 

Ordförande: Gunilla Lundgren (s) 

Vice ordförande: Roland Gustafsson (kd) 

Verksamhet 

Bolaget bildades 2005-12-01 och detta är bolagets första 

verksamhetsår. 

Storumans kommuns Förvaltnings AB ägs till 100 procent 

av Storumans kommun och ska äga och förvalta 

aktier som Storumans kommun använder i sin verksamhet. 

Viktiga händelser 

Årets arbete har inriktats på att hitta arbetsformer för den 

nya koncernen. Under våren 2006 genomfördes en uppskattad 

utbildning för styrelseledamöter och VD:ar i alla 

kommunala bolag om kommunens roll som ägare och hur 

styrningen ska gå till. Under hösten har nya ägardirektiv 

tagits fram, de ska fastställas av kommunfullmäktige i 

april 2007. 

RESULTATRÄKNING (tkr) 

Moderbolaget 

2005- 


Koncernen 


Intäkter 0 163 930 

Kostnader -53 -158 474 

Avskrivningar 0 -4 120 

Rörelseresultat -53 1 336 

Ränteintäkter o utdelningar 160 431 

Räntekostnader 0 - 1888 

Resultat efter fin poster 107 -121 

Bokslutsdispositioner 0 0 

Aktuell skatt 0 -341 

Uppskjuten skatt 0 -50 

Årets resultat 107 -512 

30 

BALANSRÄKNING (tkr) 

Moderbolaget 


Koncernen 


Immateriella anläggn tillgångar 5 437 

Materiella anläggn tillgångar 42 948 

Finansiella anläggntillgångar 29 443 242 

Anläggningstillgångar 29 443 48 627 

Lager råvaror och 

förnödenheter 0 165 

Kortfristiga fordringar 0 23 634 

Kassa och bank 2 122 19 741 

Omsättningstillgångar 2 122 43 540 

SUMMA TILLGÅNGAR 31 565 92 167 

Bundet eget kapital 2 000 2 205 

Fritt eget kapital 107 282 

SUMMA EGET KAPITAL 2 107 2 487 

Långfristiga skulder 22 250 58 513 

Kortfristiga skulder 7 208 31 167 

SUMMA SKULDER 29 458 89 680 

SUMMA EGET KAPITAL 

OCH SKULDER 31 565 92 167

Fastighets AB Umluspen 

Ordförande: Roland Kärrman (s) 

V ordförande: Roland Gustafsson (kd) 

Verksamhet 

Bolagets huvuduppgift är att bygga, förvärva och förvalta 

fastigheter, tomträtter och bostäder. Bolaget verkar enbart 

inom Storumans kommun och är idag etablerat i Storuman, 

Stensele, Hemavan och Tärnaby. Verksamheten 

finansieras genom hyresintäkter, entreprenadersättning 

och försålda tjänster. 


Bolaget har under året försålt fyra fastigheter, Verkstaden 

1, ett hus av fem på Björkfors 1:69 och två småhus belägna 

i Grannäs respektive i Stensele. Bolaget har även 

förvärvat ett antal fastigheter, Bagaren 1 och Luspen 

3:119 samt två tomter avsedda för framtida industrihus. 

Årets förvärv har gjort att bolagets lägenhetsinnehav har 

ökat med 72 lägenheter. Vid verksamhetsårets slut äger 

bolaget 76 fastigheter varav 68 är bostäder, fyra kontorsfastigheter, 

två bostadsfastigheter som även innehar butikslokaler 

och två obebyggda tomter. Lägenhetsyta uppgår 

till 21 367 kvadratmeter och lokalyta är 4 774 kvadratmeter. 

Antalet outhyrda lägenheter var vid årets början 20 och 

vid årets slut 12 vilket är 3,4 procent av totala lägenhetsbeståndet. 

Outhyrda lokaler var vid årets början 572 kvadratmeter 

och vid årets slut 161 kvadratmeter vilket motsvarar 7 

procent av den totala lokalytan. 

Under 2006 antog styrelsen ”Strategisk plan för miljöarbetet 

2006-2009”. Dokumentet har framtagits av styrelse 

och personal. Leverantörer och övriga samarbetspartners 

är informerade om bolagets miljöarbete. Vid upphandling 

är miljöfrågor alltid med som ett kriterium. Uppföljning 

av föroreningar i luft och vatten samt resursförbrukningar 

utförs kontinuerligt under året. 

31 


RESULTATRÄKNING (tkr) 2005 2006 

Intäkter 32 715 37 722 

Kostnader -29 665 -34 384 

Avskrivningar -2 719 -1 942 

Rörelseresultat 331 1 396 

Ränteintäkter 279 246 

Räntekostnader -1 136 -1 422 

Resultat efter fin poster -526 220 

Bokslutsdispositioner 318 

Årets skatt -208 -174 

Årets resultat -416 46 

BALANSRÄKNING (tkr) 2005 2006 

Materiella anläggn tillgångar 32 747 42 141 


Kortfristiga fordringar 2 545 2 653 






EGET KAPITAL 4 618 4 548 

Långfristiga skulder 26 819 35 925 






Storumans Utvecklings AB 

Ordförande: Runar Frohm (s) 

V ordförande: Leif Semrén (c) 

Verksamhet 

Bolagets syfte är att främja utvecklingen av näringslivet 

inom Storumans kommun med koncentration till industri, 

tjänsteföretag och turism. 


Storumans Utveckling AB, SUAB, aktiverade under 

början av detta år ett marknadsföringsprojekt under rubriken 

” Storuman – Guld & Gröna Skogar”, som ett sätt 

att samla och påvisa kommunens möjligheter. Detta projekt 

har marknadsförts i media, regional och nationellt 

samt via ett deltagande i Norrlandsdagarna i Halmstad. 

Målet med projektet har varit att skapa interesse för att 

besöka, flytta in eller etablera sig i vår kommun. 

Projektverksamheten har i första hand fokuserats på 

Översvämningsprojektet, där kommunen är ägare och 

SUAB projektadministratör. Översvämningsprojektet ska 

nyttja den gamla flottningsfåran och under kontrollerade 

former simulera en översvämning i densamma och utgöra 

övningsplats för nationell och internationell räddningsverksamhet. 

Ett stor och intressant satsning har gjorts tillsammans 

med Akademi Norr, där ett utbildningsprogram för digital 

mediaredigering har startats upp i Fjällparken, Cross 

Media Design. Industri 45 är fortsatt ett fokus från vår 

sida och övergick under året till ekonomisk förening. 

”Positivet” har under detta år på försök ersatts med Lokaltidningen, 

där vi genom redaktionella annonser försökt 

att få fram samma information. Grand-dagarna 

genomfördes med gott resultat. Dessutom så var vi i 

slutet av året deltagare på Business Meetpoint i Mo i 

Rana, där vi arbetade för besök och etableringar. 

SUAB har arbetat med att stötta och underbygga det 

delägda bolaget Tärnafjällens Exploaterings AB, 

TEXAB, och dess exploateringsverksamhet i Tärnafjällen. 

Totalt i kommunen har vi varit inblandade i ca 20talet 

utvecklingsinitiativ som resulterat i investeringar på 

ca 12 mnkr. Dessutom så har vi givetvis varit delaktiga i 

ett 30-tal utvecklingsdiskussioner och analyser för befintliga 

och i vardande företag. 

Företagsetableringsarbetet – har kretsat mycket kring 

Barsele där vi tyvärr tvingas konstatera att projektet ”säkerhetsföretag” 

som vi bearbetat under en längre tid, inte 

blir en realitet 

32 

I de tre vindkraftprojekt som påbörjats i kommunen har 

vi varit initialkontakter men vår ambition är också att 

skapa någon form av konsortie, där vi lokalt och regionalt 

kan bli en leverantör av tjänster och material. 

Generellt så upplever vi en ökad framtidstro hos företagen, 

såväl inom verkstads- som turistindustrin. Fler människor 

får sysselsättning vilket inte bara innebär större 

köpkraft som återspeglas inom handelssektorn, utan 

också ett tryggare liv. En förutsättning för en fortsatt 

positiv trend är dock att arbetskraftsförsörjningen klaras 

av. Vi ser redan nu att personalbrist kan begränsa tillväxten. 

Förväntningarna på kommunala satsningar växer 

också och man anser att nu eller aldrig måste satsningarna 

mot framtiden förstärkas. 


Intäkter 4 088 4 477 

Kostnader -4 023 -4 480 

Avskrivningar -62 -35 

Rörelseresultat 3 -38 

Ränteintäkter o utdelningar 509 7 193 

Räntekostnader -500 5 

Årets resultat 12 7 160 



Finansiella anläggn tillgångar 9 547 240 

Anläggningstillgångar 9 723 265 


Kassa och bank 343 0 



Bundet eget kapital 612 612 

Fritt eget kapital 76 7 236 

SUMMA EGET KAPITAL 688 7 847 

Långfristiga skulder 9 307 16 

Kortfristiga skulder 1 089 534 

SUMMA SKULDER 10 396 550 



Storumans Flygplats AB 

Ordförande: Åke Gavelin (s) 

Vice ordförande: Olle Wärnick (m) 

Verksamhet 

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva och 

utveckla civil flygtrafik till Storumans flygplats i Gunnarn. 


Trafiken har under året förändrats såtillvida att en del av 

året samslingats med flygplatsen i Hemavan . Detta har 

medfört att konkurrensen om stolarna avsevärt hårdnat. 

Hemavan har fått flyg varje vardag förutom lördag vilket 

medför en omfördelning av passagerare som tidigare 

flugit från Storuman. 

Under verksamhetsåret har totalt 1 055 reguljära enkelturer 

flugits. (Hemavan-)Storuman-Vilhelmina-Arlanda, 

eller omvänt. Antalet rörelser ligger på ungefär samma 

nivå som tidigare. 12 326 passagerare har flugit linjen 

och extracharter/linjecharter har under året resulterat i 

ytterligare 538, totalt 12 864 passagerare. Det innebär en 

minskning med 4,6 procent på linjen, och 6,9 procent 

totalt. Skyways har använt Fokker 50 och SAAB 2000 

för flygningarna. 

Storumans Flygplats har agerat som alternativ till Hemavan 

och Vilhelmina vid dåligt väder. 

Under året har en ny terminal med brandgarage byggts. 

Bygget invigdes i 30 september. 

Flygplatsen är miljöprövad enligt lag och verksamheten 

bedrivs enligt de i miljödomen beslutade kraven. 

Framtiden 

Storumans Flygplats AB kan, med den nya terminalen, 

fullt ut hantera plan upp till ca 250 passagerare. Rikstrafiken 

utreder vilka flygplatser som vara med i den kommande 

upphandlingen inför 2008 vilket återigen är ett hot 

mot verksamheten. 

33 



Intäkter 11 743 12 919 

Kostnader -11 305 -12 711 


Rörelseresultat -1 -70 


Räntekostnader -2 -4 

Resultat efter fin poster 74 43 

Årets resultat 74 43 



Anläggningstillgångar 310 555 

Kortfristiga fordringar 923 1 637 












Hemavan Tärnaby Airport AB 

Verksamhet 

Bolaget bedriver flygplatsverksamhet i Hemavan. Bolaget 

ägs till 44 procent av Storumans kommuns förvaltnings 

AB. 


Bolaget har under året bytt namn Tärnafjällens Flygplats 

AB till Hemavan Tärnaby Airport AB. Rikstrafiken 

genomförde under 2005 en ny 3-årsupphandling av flygtrafik 

Arlanda - Hemavan t.o.r. med flygstart den 28 

oktober 2005. Detta har fått fullt utslag under 2006 med 

en ansenlig ökning både gällande flygtrafik och passagerare, 

och man kan säga att det är det största enskilda 

steget i flygplatsens utveckling. 

Passagerarantalet uppgick till 18 369 att jämföras med 

2005 då vi hade ca 12 722 passagerare, en ökning med 44 

procent. Strömma Fjäll och Aktivitet har köpt egen chartertrafik 

av Skyways, sammanlagt 43 turer under högsäsong. 

Flygplatsen har under de senaste åren haft en fantastisk 

utveckling. Under år 2006 har flygplatsen trafikerats 

under hela året med flyg sex dagar i veckan. För tredje 

året i rad har bolaget inte erhållit något kommunalt driftstöd. 

Kommunen står dock för alla kapitalkostnader för 

flygplatsen. 

Framtiden 

För den fortsatta utvecklingen är det ytterst viktigt att 

flygplatsen får den ökning av flygtrafik som regionen 

behöver. Dvs. att trafikplikten utformas så att den ger en 

långsiktig och utvecklingsbar flygtrafik, som i sin tur ger 

flygplatsen och området möjlighet att fortsätta sin mycket 

positiva utveckling. 

Bolaget har under året påbörjat projekteringen av en 

utbyggnad av inflygningsljuslinjen, vilket är ett krav från 

Luftfartsstyrelsen, till 720 meter och i samband med detta 

utöka stråket åt söder. Detta gör det möjligt att förlänga 

banan med 120 meter samt att klassa upp banan till en 

Kod 3C bana. I detta arbete kommer en utvecklad Miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) att arbetas fram, samt att 

ett antal samrådsmöten kommer att hållas för att alla 

intressenter skall ges möjlighet att komma med synpunkter. 

34 


Intäkter 11 848 14 846 

Kostnader -11 221 -13 114 




Räntekostnader -78 -48 

Resultat efter fin poster 88 1 218 

Bokslutsdispositioner 0 -402 

Årets skatt 4 -115 

Årets resultat 92 702 



Finansiella anläggn tillgångar 5 5 


Varulager 487 374 

Kortfristiga fordringar 990 884 

Kassa och bank 15 1 790 



Bundet eget kapital 990 990 



Obeskattade reserver 130 532 

Långfristiga skulder 258 0 



SUMMA EGET KAPITAL OCH 

SKULDER 3 380 4 853

Storuman Energi AB 

Verksamhet 

Storuman Energi AB är ett elhandelsföretag som verkar 

på el-marknaden i Sverige enligt affärsmässiga principer. 

Vår slogan är ”hela Svenska folkets elleverantör” och vi 

har nått framgång med vår marknadssatsning. Vi blev 

årets Gasellvinnare i Västerbotten 2006 (pris till det mest 

snabbväxande företaget i regionen utges av Dagens Industri). 

Vi sysselsätter idag ca 20 personer i Storuman och 

har kunder i hela Sverige med tonvikt i storstadsregionerna. 

Vår affärside är enkel och innebär att vi behandlar 

alla kunder lika och tar ut en liten marginal av alla, vilken 

vi säkrar upp. (Säkra affärer) 


Intäkter 169 833 207 330 

Kostnader -168 061 -204 926 

Avskrivningar -1 430 -699 


Finansiellt netto -577 -882 

Resultat efter fin poster -235 823 

Årets skatt 4 -231 

Årets resultat -231 592 

35 



Immateriella anläggn tillgångar 550 550 








Fritt eget kapital 3 858 4 330 


OBESKATTADE 

RESERVER 1 828 1 828 

Långfristiga skulder 0 0 




OBESKATTADE 

RESERVER OCH SKULDER 42 142 47 817

Verksamhetsberättelser 


Ordförande: Gunilla Lundgren (s) 

Vice ordförande: fram till 30 juni Marianne Löfstedt (m), därefter Gunnar Åström (m) 

Verksamhet, tkr Nettokostn Kostnader Intäkter Nettokostn Budget Avvikelse 

2005 2006 2006 2006 2006 mot budg 

Politisk verksamhet 3 804 3 831 112 3 719 4 078 359 

Infrastruktur, skydd m m 15 734 19 912 3 563 16 349 16 911 562 

Fritid och kultur 892 901 0 901 900 -1 

Vuxenutbildning 2 481 2 499 181 2 318 2 584 266 

Vård och omsorg 75 1 312 0 1 312 1 035 -277 

Särskilda insatser 2 747 5 384 3 384 2 000 2 478 478 

Affärsdrivande verksamhet 6 513 24 208 18 740 5 468 3 795 -1 673 

Gemensam verksamhet 41 840 53 525 19 863 33 662 34 585 923 

Summa 74 086 111 572 45 843 65 729 66 366 637 

Ansvarsområde 

Utifrån de riktlinjer som ges från kommunfullmäktige 

leder kommunstyrelsen det löpande politiska arbetet och 

skall ha uppsikt över övriga nämnder och de kommunala 

bolagen. En central uppgift för kommunstyrelsen är att 

svara för de övergripande näringspolitiska frågorna i 

kommunen. Kommunstyrelsen handlägger vidare frågor 

som rör frivilligutbildning, samhällsplanering, landsbygdsstöd, 

kommersiell service, trafikplanering och 

byautveckling. 

Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för all personal 

inom kommunen. Kommunstyrelsen är också räddningsnämnd. 

Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde återfinns 

administrativa enheten, tekniska enheten, räddningstjänsten, 

kommunens högskoleverksamhet samt överförmyndarverksamheten. 

Efter att den politiska organisationen ändrats inför 2007 

kommer kommunstyrelsen att ta över turistfrågorna och 

vissa fritidsfrågor från fritid- kultur- och turistnämnden 

som inte finns kvar i den nya organisationen. 


Valnämndens kostnader blev avsevärt lägre än budgeterat. 

Det beror dels på att det var första gången som kommunen 

ansvarade för förtidsröstningen och det var svårt 

att uppskatta i förväg vilka kostnader de skulle föra med 

sig, dels på att kommunen fick ett statsbidrag för förtidsröstningen 

som inte var budgeterat. 

36 

Inom verksamhetsgruppen Infrastruktur, skydd m m finns 

många olika verksamheter. Det finns flera små överskott. 

Exploateringsfastigheterna där fler fastigheter än beräknat 

har sålts, konsumentrådgivningen har gett ett överskott 

eftersom vi inte räknat med att sälja så mycket 

tjänst till Lycksele som vi faktiskt gjort och gatubelysningen 

har kostat mindre än beräknat. Inom verksamheten 

Gator och vägar har det dock blivit ett mindre underskott 

p g a många snöfall och blitt väder under hösten. 

I verksamhetsområdet Särskilda insatser ingår arbetsmarknadspolitiken. 

Där har det blivit ett överskott på 

nästan 500 tkr. Förklaringen till det stora överskottet är 

de åtgärder som den nya regeringen vidtog i höstas där bl 

a anställningsstöden avskaffades. 

I Affärsverksamhet finns Renhållning, Vatten och avlopp 

och kollektivtrafiken. Skatt på avfall till förbränning 

infördes 1 juli. Detta har inneburit en fördyring av behandlingskostnaden 

på avfall med ca 240 tkr vilket gett 

ett underskott på Renhållningen. Vatten och avfall har 

gett ett överskott på ca 280 tkr. Underskottet i trafiken 

beror på att skolkorten, på 1 794 tkr, inte hade budgeterats 

i samband med nya sättet att finansiera trafiken. 

Kommunen har återtagit överskottet från 2005, ca 650 

tkr, som hade fonderats hos Länstrafiken så att vi därmed 

minskat underskottet för 2006. Här återfinns också driftkostnader 

för mark och byggnader på Storumans flygplats 

fr o m halvårsskiftet när kommunen köpte hela 

anläggningen av Fortifikationsverket. 

I gemensam verksamhet ingår, förutom administrativt 

stöd kansli, ekonomi, personal och IT, företagshälsovård, 

SumNet, fastighetsförvaltningen, anslag för omstruktureringsåtgärder 

m m. Fastighetsförvaltningen har gett ett 

underskott med ca 300 tkr bl a p g a akuta underhållsåt-

gärder på badhuset. Inom de administrativa stödåtgärderna 

har ett antal vakanser gett överskott på drygt 700 

tkr. Överskottet på SumNet är betydligt lägre, bara ca 

800 tkr, än vad det borde vara. Det beror dels på tvisten 

med IT4U dels på att ett antal anslutningsavgifter inte 

debiterats och bokförts på 2006. Inom personaladministrativa 

åtgärder finns ett är det underskott på anslaget för 

personalrekrytering, ca - 127 tkr, eftersom vi haft flera 

omfattande rekryteringar, företagshälsovård, ca - 440 tkr, 

eftersom det gjorts en satsning på rehabilitering för att 

kunna avsluta ett antal långa sjukskrivningar resp att den 

sista omgången av för Hem-PC dvs lånedatorer för personalen 

med skattesubventionerat bruttolöneavdrag, har 

avslutats med en del kostnader, ca 120 tkr, som följd. 

Det totala överskottet för kommunstyrelsen blev något 

lägre än beräknat mest p g a att överskottet för Sumnet 

blev lägre än beräknat. 


Politisk verksamhet 

En aktiv omvärldsbevakning och samverkan med andra 

kommuner och aktörer blir allt viktigare. Kommunen har 

därför en fortsatt ambition att spela en aktiv roll i E 12alliansen, 

10-kommungruppen, i regionala arbetsgrupper 

och andra samverkansorgan. Kommunen deltar medvetet 

i sammanhang som ger god grund för aktiva och levande 

kontaktnät. 

Den nya politiska organisationen beslutades av kommunfullmäktige 

i april och gäller från 1 januari 2007. Fritids- 

och kulturfrågor hanteras i förutvarande barn- och utbildningsnämnden 

som därmed bytt namn till fritids- kultur- 

och utbildningsnämnden. Turistfrågorna har flyttats till 

kommunstyrelsen. Den nya miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 

hanterar miljö- och byggnadsnämndens 

”gamla” frågor och myndighetsutövning inom bl a räddningstjänsten. 

Frågan om kommundelsråd alternativt 

kommundelsnämnd i Tärnaområdet utreds och beslut 

avses kunna tas i kommunfullmäktige i april 2007. 

Infrastruktur, skydd m.m. 

I likhet med vad som gäller för andra inlandskommuner 

har Storumans kommuns befolkning minskat under 2006. 

Minskningen blev hela 75 personer. 

Köpet av Storumans flygplats i Gunnarn, mark och 

byggnader har genomförts och ett flertal byggnader har 

kallställts. Slutligt ställningstagande till hur resterande 

byggnader skall användas har däremot inte gjorts. Under 

andra kvartalet 2007 kan försäljning av icke ”nyttiga” 

byggnader påbörjas. 

Exploateringsmark för fritidsboende på fastigheten 

Björkfors 1:598 m.fl. har sålts. Utöver detta har fyra 

tomter i Tärnaby sålts för fritidsboende, två tomter i 

37 


Skalmodal samt en tomt för permanentboende i Hemavan. 

Kommunen har antagit förvaltare för kommunens skog. 

Skogssällskapet fick fortsatt förtroende. 

Kommun har haft representanter i E 12-alliansens Infragrupp. 

Tillsammans med övriga kommuners representanter 

längs Blåvägen har vi fullföljt och verkställt uppdraget. 

Storumans kommun har aktivt deltagit i processen 

vid framtagandet av regionalutvecklingsplan (RUP), 

regionaltillväxtsplan (RTP) samt vid ett antal av de nya 

programskrivningar (Bottnia-Atlantica, Norra Periferin 

samt Mål 2) som varit aktuella under hösten. I vissa delar 

har hela Umeåregionen deltagit i processen för att få en 

bred kompetens och förankring. Grunden finns till ett 

fortsatt gott samarbete i tillväxtfrågor, med Blåvägenstråkets- 

och Umåeregionens kommuner, för den kommande 

programperioden. 

2006 har Storumans kommun ansökt om Mål 1 pengar 

till projektet ”Omlastningsterminal i Stensele”. Målet för 

projektet är bland annat att ta fram ett färdigt förfrågningsunderlag 

samt klargöra drift- och ägandefrågan. 

Arbetet med det lokala tillväxtprogrammet har inte kunnat 

fullföljas som planerat delvis p g a bristande resurser. 

Gruvverksamheten i och omkring kommunen har kommit 

igång i allt större omfattning och den första guldtackan 

producerades av Dragon Mining i Svartliden under året. 

Även ScanMining har startat upp verksamheten vid Ersmarksberget, 

men företaget har haft betydande inkörningsproblem. 

Arbetet med pelletsfabriken BioStor har fortsatt under 

året och bygget beräknas vara klart hösten 2007. 

Insatserna från kommunledningen och Storuman Utvecklings 

AB (SUAB) i näringslivs- och andra etableringsfrågor 

har varit omfattande. Ett stort antal kontakter 

har under året tagits både med länsledning, exportråd, 

departement och regering för att uppnå positiva lösningar. 

Under 2006 har 480 (2005 477 st) ärenden handlagts av 

konsumentvägledningen till Storuman och Lycksele 

kommuner. Lycksele kommun skrev tjänsteköpsavtal 

2005-10-15 och det har efter utvärdering förlängts då 

samarbetet fungerar mycket bra. 

SumNet har fortsatt att expandera genom den fortsatta 

utbyggnaden. Ca 35 stycken har under året valt att ansluta 

sig till en öppen fiberinfrastruktur utöver de som har 

ingått i något projekt. Sju byar/områden har börjat byggas 

varav fyra är färdigbyggda inom projekt Vita fläckar. 

Förbindelserna Hemavan - Mo i Rana och Laisbäck - 

Juktans kraftstation har börjat byggas under året.


Under året blev det klart med finansieringen av en fiberförbindelse 

över till Mo i Rana, som en del i förbindelsen 

mellan Helgeland och Österbotten. Byggandet av förbindelsen 

har genomförts och den första trafiken till Mo 

beräknas kunna ske under våren 2007. 

Avtal för vintervägsunderhåll med nuvarande entreprenör 

har förlängts att gälla ytterligare två år. 

Den pågående ombyggnaden av avloppsreningsverket i 

Stensele har avslutats och sandproblematiken har lösts. 

Avloppsreningsverket i Tärnaby har försett med värmepump 

och även ventilationen har åtgärdats. 

Trots ändrade regler för nytillkommande vägbelysning 

har en efterlängtad vägbelysning kunnat byggas till stallet 

i Stensele. Byte av armaturer har slutförts i Storuman och 

Stensele tätorter, vilket kommer att medföra minskade 

driftkostnader i framgent. 

Vägning av avfall hos kund fungerar nu i princip fullt ut. 

Återvinningscentralen (ÅVC) i Storuman har flyttats och 

är numera belägen vid Miljöstationen som ägs av Byströms 

Åkeri i Storuman AB. I samband med denna åtgärd 

utökades öppettiderna och idag är anläggningen 

öppen samtliga vardagar, vilket mottagits mycket positivt. 

Kommunen har under 2006 haft flera händelser som 

föranlett räddningsinsatser. Den varma och torra sommaren 

orsakade flera skogsbränder; flera trafikolyckor med 

husbilar och husvagnar; en man i 40-årsåldern omkom i 

en villabrand; ett stort kemikalieutsläpp inträffade i 

Svartliden; en stor trafikolycka med en grupp thailändska 

bärplockare dock utan allvarliga skador i augusti; höstens 

hala vägar skördade ett dödsoffer m.m. Vid några tillfällen 

har räddningstjänsten även bistått ambulansen med 

bl.a. bärhjälp. Till den stora skogsbranden utanför Boden 

skickade vi brandmän i två omgångar för att hjälpa till. 

Under året har de två resterande styrkeledarna i Storuman 

genomgått vidareutbildning vid räddningsskolan i Sandö, 

räddningsledning B. Kommunen är i och med detta 

mycket väl rustad vad gäller kompetens hos dem som 

skall leda räddningsinsatserna. En av de andra styrkeledarna 

har också genomgått en utbildning i förebyggande 

brandskydd. 

Vuxenutbildning 

Storumans Lärcentrum har varit bas för bergmaterialprojektet, 

ett projekt som syftat till att höja kompetensnivån 

för anställda inom bergbranschen. Projektet kommer att 

avslutas i februari 2007. Den utbildning som ingått och 

där Luleå tekniska universitet ansvarat för lärardelen har 

fått mycket bra kritik vid utvärderingen som studenterna 

gjort, bäst av alla universitetets kurser under 2006. 

Akademi Norr har genomfört en föreläsningsserie i realtid 

med hjälp av videokonferensteknik där Lärcentrum 

38 

och Storuman Utveckling AB, SUAB, varit aktiva vid 

genomförandet. Aktuella teman har varit, gruvetablering, 

turism och biltestverksamhet. 

Fler än tidigare, av dem som studerar på andra utbildningar 

än Akademi Norrs, har börjat använda sig av den 

service vi kan ge i form av tentamensmöjligheter, datorstöd, 

vägledning osv. 

Särskilt riktade insatser 

Antal beslut inom arbetsmarknadsområdet under 2006 

(2005 års siffror inom parentes) inom olika insatser: 

feriejobb 78 st (143), 

ungdomar 18-24 år 76 st (84) 

25 år och äldre 88 st (79). 

Affärsdrivande verksamhet 

En striktare och effektivare styrning av resandet är 

genomförd i trafikförsörjningsplanen 2006-2007. Linje 

331 och 315 har slagits ihop med en besparing på i runda 

tal 650 tkr i trafiken. Linje 313 har även den upphandlats 

under 2006 för att Storumans flygplats valt en annan 

lösning av sin flygtransfer än att samordna med kommunens 

linjetrafik. 

En stor vattenskada i Klippen har åtgärdats. Ytterligare 

sex mindre vattenläckor har åtgärdats. Fem avstängningsventiler 

har bytts på huvudledningar. En överbyggnad 

över vattentäkten i Forsmark har utförts. I Barsele 

vattenverk har filter och pumpar byttas ut. Även en lågreservoar 

har installerats. 

Installation av driftövervakning vid pumpstationen Fiskodlingen 

i Storuman har påbörjats. Slutförs under 2007. 

Analys av råvatten med avseende på metaller har skett i 

kommunens vattenanläggningar i Åskilje, Gunnarn, Barsele, 

Ankarsund, Strömsund och Slussfors. Detta i syfte 

att se hur eventuell gruvdrift påverkar vårt vatten. 

Avtalet för transport av brännbart avfall till Umeå Energi 

AB har förlängts ytterligare ett år. 

Gemensam verksamhet 

Året har präglats av åtgärder för att genomföra den beslutade 

omstruktureringen inom kommunens organisation. 

Rådande förhållanden med sjukdomar och underbemanning, 

på ett flertal nyckeltjänster, har gett ett ansträngt 

personalläge som dock räkans kunna förbättras 

under 2007. 

Under perioden har vi avropat ett nytt ärende- och dokumenthanteringsprogram, 

LEX och införandet pågår. 

Eftersom utvecklingen av systemet inte varit klar har 

införandet blivit något försenat, varför upprättad tidplan 

reviderats. Ärende- och nämndsadministrationen har

precis startat och förväntas kunna utföras i full skala 

under 2007. 

Arbetet med att utveckla ekonomi- och verksamhetsstyrning 

pågår. Ett dokument kallat ”Ekonomi- och verksamhetsstyrning 

i Storumans kommun” fastställdes i februari. 

Dokumentet och arbetssättet måste dock utvecklas ytterligare 

och i det arbetet gav deltagandet i projektet ”Mål 

och riktlinjer för god ekonomisk hushållning” många 

intressanta infallsvinklar. Det kort- och långsiktigt visionsdokumentet 

som togs fram 2005 av presidier och 

koncernledningsgruppen har under innevarande år ytterligare 

förbättrats men ett godtagbart slutresultat har inte 

uppnåtts. 

Storumans och Lycksele kommuner genomförde under 

vintern en förstudie inom området Gemensam telefoni. 

Slutrapporten visar att det finns möjligheter till effektiviseringsvinster 

och kvalitetshöjning i en gemensam lösning. 

Storuman införde en ny telefonilösning i mitten av 

december som ger goda möjligheter till samarbete genom 

gemensam administration, kompetensutveckling och 

genom att det kan bli ett överflöde av samtal mellan 

svarsställena och kommunerna, men det finns givetvis 

också möjligheter att bygga ut samarbetet även i verksamheterna. 

Tidplanen har förskjutits med hänsyn till 

arbetsbelastningen hos oss, varför samarbetet kan starta 

tidigast under andra halvåret 2007. 

Framtiden 

Samhällsstrukturen i Västerbottens inland är för närvarande 

utsatt för mycket snabba förändringar. Omstruktureringen 

i näringslivet ställer mycket stora krav på flexibilitet. 

Den framtidstro som blommat upp såväl för enskilda 

företag som företagsorganisationer och kommuner 

ställer krav på ökad samverkan och effektivt nyttjande av 

tillgängliga resurser. 

Det är därför viktigt att fortsätta det framtidsinriktade 

arbetet genom att: 

- fortsätta det påbörjade arbetet med det lokala tillväxtprogrammet 

(LTP) kopplat till RUP och RTP 

- fortsätta satsning på utvecklingsarbete och högskoleverksamhet 

inom ramen för Akademi Norr 

- fortsätta satsningen på att behålla befintliga kommunikationer 

avseende såväl flyg, vägar som IT, 

- etablera utökad samverkan mellan kommuner bl.a. inom 

ramen för E 12-alliansen och andra nätverk, 

- förbättra extern och intern information, 

- fortsätta arbetet med utveckling av kommunens organisation 

med fokus på kundorientering, effektivt nyttjande 

av ny teknik, samnyttjande av resurser, medarbetarskap 

och god arbetsmiljö, 

- stimulera personalutveckling. 

Det är ingen tvekan om att även om det redan vidtagits 

många åtgärder för att effektivisera kommunens verksamheter 

och arbetssätt, så måste arbetet fortsätta för att 

vi ska klara det kommunala åtagandet. Den nya förvalt- 

39 


ningsorganisationen ska medföra att vi arbetar för att 

förbättra samordning och effektivisering. Inför budgetarbetet 

2008 kan vi konstatera att vi måste avsätta mer 

pengar för underhåll av fastigheter, gator och vägar, 

vatten- och avloppsledningar respektive vägbelysning. 

Arbetet med att finna fler samarbetsområden inom 

LYST-samarbetet ska fortsätta. 

Den genomförda satsningen på, att återrehabilitera långtidsfrånvarande, 

tillsammans med företagshälsovården 

Previa, avses fortsätta och kunna avslutas under 2007. 

Under 2007 kommer ny trafik att upphandlas och från 

Länstrafiken har man sett att kostnadsökningar på runt 10 

% inte är ovanliga. Kostnadsmässigt kan hösten 2007 

påverkas av den upphandling Storumans kommun 

genomför med trafikstart 1 januari 2007. Omställning av 

trafiken påbörjas redan vid skolstart höstterminen 2007. 

I vilken utsträckning kommer Lärcentra att kunna söka 

EU-medel för utbildningsprojekt vet vi ännu inte. Allt 

eftersom universiteten utvecklar rutinerna kring distansutbildning 

bör allt fler kunna läsa vid valfritt universitet 

och på hemmaplan få stöd från Lärcentrum. Ett problem 

för oss är att olika universitet använder olika typer av 

datasystem, som verktyg, för distansstudenterna 

Kommunen står inför en intressant framtid med anledning 

av de många och stora malmfyndigheterna. För 

räddningstjänstens del kommer dessa verksamheter att ta 

allt mer av vår arbetstid i anspråk. Gruvorna för också 

med sig en förändring av kommunens riskbild med framför 

allt en utökad kemikaliehantering. Räddningstjänstens 

operativa förmåga bedöms som tillräcklig för att under de 

närmaste åren hantera de kemikalier som förekommer. 

Det saknas däremot framför allt tidsmässiga resurser att 

följa upp och driva ärenden med anledning av gruvorna 

eller andra objekt. Tiden räcker heller inte till för att helt 

och hållet svara upp mot den ständigt ökande efterfrågan 

på våra brandskyddsutbildningar, särskilt skolornas behov 

är eftersatt. Räddningstjänsten är i en situation där 

det tillgängliga arbetstidsutrymmet för dagtidspersonalen 

utnyttjas till fullo och under vissa perioder måste tillfällig 

personal nyttjas. 

En fortsatt och utvidgad satsning på ny teknik inom VAverksamheten 

är nödvändig. Dessa satsningar kan upplevas 

kostsamma, men i längden kommer driftkostnaderna 

att sjunka och verksamheten blir effektivare. 

Underhållet av våra gator och vägar samt vatten- och 

avloppsanläggningar börjar närma sig ett akut läge, där 

samhällets krav på såväl arbetsmiljö, livsmedelskvalitet 

och övrig miljö kan komma att ge anledning till förelägganden 

eller föremål för prövningar enligt miljöbalken. 

De satsningar som görs i budget 2007 är en bra början.


En fortsatt genomgång av belysningsanläggningen är 

nödvändig för att kunna minska driftkostnaderna. 


Kommunens insatser skall präglas av en 

kundorienterad helhetssyn där politikernas 

och de anställdas initiativkraft och kompetens 

skall tas till vara. 

Alla som kontaktar kommunen skall ha ett svar 

inom 14 dagar. 

Målet har inte uppnåtts till fullo men en klar förbättring 

har skett. 

Kundundersökningar skall genomföras avseende 

en verksamhet per år. 

Under våren 2006 genomfördes en stor medborgarundersökning 

i samarbete med SCB där kommunmedborgare 

fick tycka till om kommunal verksamhet och hur det är 

att bo i kommunen. 

Riktliner för utveckling av kontakter mellan enskilda 

entreprenörer och kommunens myndighetsutövande 

personal skall utvecklas. 

Målet har inte uppnåtts. 

Samtliga som flyttar till kommunen skall få välkomstbrev 

inom en månad för att stimulera dessa 

att skriva sig i kommunen. 

Under slutet av 2006 togs ett brev som skickas ut till dem 

som flyttat till kommunen. Att skicka brev till dem som 

flyttar till kommunen utan att folkbokföra sig i kommunen 

är inte alldeles enkelt eftersom vi inte vet att de flyttat 

till kommunen om de inte folkbokfört sig här. 

Samlad information till kommunens innevånare 

skall distribueras regelbundet. 

Informationen till kommunens medborgare har inte fungerat 

tillfredsställande. 

Kommunstyrelsen skall med det lokala tillväxtprogrammet 

(LTP) som instrument 

målmedvetet arbeta för en ökad tillväxt i 

Storumans kommun 

Målet är svårt att mäta, men sannolikt har viss tillväxt 

kunnat ske. Ökade aktiviteter inom gruvnäringen torde 

vara anledningen. 

40 

Kommunstyrelsen skall aktivt verka för 

ökad samverkan med stat, landsting, andra 

kommuner och genom strategiska allianser 

Aktiv samverkan har skett inom ett flertal områden, då 

främst inom Akademi Norr, Tiokommungruppen, Blå 

vägen/E12 Alliansen och i den s.k. LYST-gruppen (samverkan 

mellan Lycksele och Storuman). 

Kommunstyrelsen skall på ett aktivt sätt 

planera och följa upp kommunens ekonomi 

och verksamhet. 

Förvaltningen skall utveckla nyckel- och andra 

mätetal för redovisning av sin verksamhet. 

Kommunen deltog i kommunförbundets projekt ”Mål och 

riktlinjer för god ekonomisk hushållning”. Det har ännu 

inte lett till att man inom verksamheterna tagit fram 

nyckeltal och jämförelser med andra kommuner. 

Kommunens WEBB-portal skall utvecklas. 

I slutet av året publicerades kommunens nya webbsida. 

Efter en del initiala problem så verkar det som om den 

kan utvecklas till att bli riktigt bra. 

Arbetet med att införa en övergripande utvecklingsplanering 

skall fortsätta. 

Målet har inte uppnåtts. 

Kommunikationer skall vara trafiksäkra och 

miljöanpassade. 

Arbetet med att tillskapa säkra kommunikationer sker, 

men svårt att mäta verkan. 

Ny teknik skall introduceras inom VA-verksamheten 

för säkrare och billigare drift. 

50 % av VA-anläggningarna skall före utgången 

av 2006 vara utrustade med elektronisk övervakning. 

En fortsatt satsning på datoriserad styrningsutrustning vid 

VA-anläggningarna har skett. Idag är ca 26 % av anläggningarna 

klara. 

Vattenförsörjning till kommuninnevånarna 

skall ske på ett långsiktigt och hållbart sätt. 

Avfallshantering skall ske på ett långsiktigt 

och miljömässigt hållbart sätt, där återvinning 

skall stimuleras

Mängden avfall till förbränning skall minska varje 

år. 

Storumans kommun har sänt 1 738 ton brännbart avfall 

till Umeå Energi AB. Detta är 90 ton mindre än år 2005. 

Räddningstjänstens förebyggande arbete 

skall bedrivas så att risken för att någon 

människa skall skadas allvarligt eller omkomma 

till följd av brand skall minimeras 

Granskning och tillsyn skall göras enligt fastställda 

tidsfrister. 

Detta mål är inte uppfyllt. På grund av tidsbrist utförs 

endast granskning och tillsyn i samband med att yttranden 

av olika slag skall lämnas. 

Brandskyddsutbildningar skall tillhandahållas till 

den som så önskar. 

Detta mål är delvis uppfyllt. De flesta, men inte alla som 

vill ha brandskyddsutbildningar får det, tiden räcker inte. 

Räddningstjänstens operativa förmåga skall 

behållas på en fortsatt hög nivå 

Genom utbildningar, övningar och tillgång till god 

materiel skall räddningstjänsten ha förmåga att 

möta den riskbild som finns. 

Målet är uppfyllt. 

Antalet sjukdagar per anställd skall minskas. 

Sjukfrånvaron inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 

har minskat, totalt i kommunen har sjukfrånvaron 

ökat något. Den är dock lägre 2006 än 2004. 

De långa sjukskrivningarna skall bli färre. 

De långa sjukskrivningarna inom kommunstyrelsens 

verksamhetsområde har minskat. Totalt i kommunen har 

de långa sjukskrivningarna ökat något jämfört med 2005. 

De är dock färre än 2004. 

41 


Nyckeltal och verksamhetsmått 

Nyckeltal 2004 2005 2006 

Kommunfullmäktige, 

- antal sammanträden 

- antal ärenden 

Kommunstyrelsen, 



Kommunstyrelsens au, 



4 

79 

9 

160 

13 

199 

5 

72 

11 

168 

11 

206 

5 

145 

8 

192 

11 

192 

Antal datorer i nätet 501 492 535 

Konsumentvägledning, antal 

ärenden 477 480 

Överförmyndare, antal 

ärenden 

- förmyndare 16 18 

- godmanskap 77 75 

- förvaltare 7 5 

% sjukfrånvaro för KS 

totalt 6,8 8,6 7,3 

% sjukfrånvaro som är 60 

dagar eller längre 81,3 83,8 79,5 

% sjukfrånvaro kvinnor 9,5 7,9 8,8 

% sjukfrånvaro män 4,5 9,3 6,2 

% sjukfrånvaro 29 år och 

yngre 0 0,5 0,6 

% sjukfrånvaro 30 – 49 år 8,7 6,9 4,5 

% sjukfrånvaro 50 år och 

äldre 4,8 11,2 10,8 

Kommunala gator och 

vägar 

Väglängd km 48 48 48 

Driftkostnad tkr 3 525 2 759 3 440 

Kapitalkostnad tkr 1 076 1 045 806 

Bruttokostnad tkr 4 601 3 804 4 246 

Kostnad kr/m väg 

Gatubelysning 

96 79 88 

Antal ljuspunkter. 3 617 3 617 3617 

Driftkostnad tkr 

Kostnad kr/ljuspunkt exkl. 

1 504 1 594 1 228 

kapitaltjänst 416 441 

340 

Vatten och avlopp 

Driftkostnad inkl. adm. tkr 7 351 8 164 7 760 

Kapitalkostnad tkr 2 494 2 422 2 366 


Intäkter tkr 9 208 9 914 9 970 

Kostnadstäckning % 94 94 98 

Antal abonnenter, vatten 2 343 2 346 

Antal abonnenter, avlopp 2 235 2 238 

2365 

2252


Avfall inkl enskilda 

slamavskiljare 

Driftkostnad inkl. adm. tkr 6 966 6 730 6 909 

Kapitalkostnad tkr 469 457 633 


Intäkter tkr 6 111 6 785 6 694 

Kostnadstäckning % 82 94 89 

Mängd brännbart avfall 

Mängd brännbart avfall 

2 310 1 830 1738 

kg/inv. 352 280 267 

Antal tömda brunnar 1 303 1 425 1 333 

Räddningstjänst 

- kostnad, kr per inv. 

- antal larm 

834 

69 

827 

136* 

826 

116* 

* Av dessa är 46 (2005) resp 50 (2006) olika serviceuppgifter syrgasbyten 

bärhjälp till ambulans m.m. 

42

Fritids, kultur- och turistnämnden 

Ordförande: Karin Malmfjord (s) 

Vice ordförande: Erik-Abel Ejderud (kd) 

43 



2005 2006 2006 2006 2006 mot budget 


Infrastruktur, skydd m m 1 170 2 030 903 1 127 1 168 41 

Fritid och kultur 8 709 10 085 1 670 8 415 8 761 346 

Summa 9 998 12 223 2 573 9 650 10 080 430 

Not till Fritid och kultur ovan 


mot budget 

Samservice/Fritidskontor 2 536 3 118 435 2 683 2 795 112 

Fritid och kultur exkl kontor 6 173 6 967 1 235 5 732 5 966 234 

Summa 8 709 10 085 1 670 8 415 8 761 346 


Nämndens verksamhet skall präglas av långsiktighet, 

framåtanda och utvecklingsvilja med hänsyn till det geografiska 

områdets olika behov. Nämnden skall även vara 

en aktiv och viktig part i samhällsbyggandet. 

Fritids-, kultur- och turistnämndens huvudsakliga arbete 

skall omfatta övergripande och målinriktade frågeställningar. 

En viktig del i detta är att bidra till att unga människor 

stannar kvar eller flyttar till området. 

All verksamhet skall bedrivas under miljömässigt goda 

former och samverkan med andra instanser skall prioriteras. 

Vi skall vara med och skapa ett samhälle för alla. 

Nämndens ansvarsområde är uppdelat i fyra verksamhetsområden; 

fritid, kultur, turism och medborgarkontor. 


Fritids-, kultur- och turistnämnden har under 2005 och 

inför verksamhetsåret 2006 genomfört förändringar och 

besparingar inom flertalet verksamhetsområden för att 

klara verksamheten inom budgetramen. Effekterna för 

såväl verksamhet som ekonomiskt resultat har slagit 

igenom 2006. 

Årets resultat visar ett överskott på 430 tkr, vilket är fyra 

procent avvikelse från budget. 

Nämndens kostnader är 43 tkr lägre än budgeterat, framför 

allt på grund av mindre resande, kurs- och konferenskostnader. 

Beläggningen på Storumans Camping har ökat 

och nettot är 32 tkr mer än budgeterat. Biblioteksverksamheten 

visar ett överskott på 95 tkr beroende på bl a 

lägre licenskostnader och ändrad tid för kvartalsutbetalning 

av lokalhyra. Ungdomsverksamheten har genom 

sänkta lönekostnader och lönebidrag för vikarier för 

tjänstlediga och sjuka ett överskott på 99 tkr mot budget. 

Snöläget under våren i kombination med lägre driftskostnader 

för den nya pistmaskinen har gett en besparing på 

28 tkr. Ökade intäkter för Tärna Samservice inklusive 

Fritidskontoret samtidigt med bland annat sänkta licenskostnader, 

avslutade leasingavtal och lägre resekostnader 

ger ett överskott på 126 tkr mot budget. 


I samverkan med olika föreningar och organisationer har 

vi ordnat och medverkat i kulturarrangemang, som t.ex. 

teater för ungdom, konserter och kulturaktiviteter i byarna. 

I april gavs Västerbottensteaterns ”Systrar” som 

skolföreställning och drogfri afterskiaktivitet för familjer. 

Vi har medverkat i idrottsevenemang som t.ex. Luspenloppet 

och Ingemartrofén. Bland sommarens höjdpunkter 

kan nämnas ARWC, VM i Multisport i Tärnaby-Hemavan, 

SM i ”Swamp soccer ” i Storuman, firande av våra 

idrottsstjärnor Anja Pärsson och Ylva Lindberg samt 

invigning av kulturreservatet Atoklimpen. 

En ny pistmaskin för preparering av längdspår i Storuman 

och Stensele är upphandlad och i bruk. Skoterprojektet 

har fortsatt arbetet med lösningar för skoterturismen. 

Femkilometersspåret i Hemavan har dragits om och 

är mindre känsligt för Mortsbäckens krafter. Hängbron 

vid Solberg och Tärnaåleden är nu också tillgängliga för 

barnfamiljer och handikappade.


Nämnden har bidragit till föreningars aktiviteter Verksamhet 

för barn och ungdomar har prioriterats. 

Flera verksamheter har utvecklat information och tjänster 

till medborgarna på kommunens hemsida. 

Vi deltar i projektet ”V8-biblioteken” för en gemensam 

utveckling och effektivisering med inlandskommuner och 

Länsbiblioteket. 

Verksamhetsförändringar på utlåningsstationerna i Åskilje 

och Stensele är genomförda, liksom minskad bemanning 

inom ungdomsverksamheten i Storuman. Det 

innebär i båda fallen en koncentration av verksamheten 

och är besparingsåtgärder i kommunens omstrukturering. 

Det är åter full verksamhet vid Gunnarns utlåningsstation. 

Resultat från ungdomsenkäten ”LUPP” är sammanställt. 

Ungdomsverksamhetens samverkan med sociala, skolan, 

polisen m fl har fungerat väl under året. Behovet av riktade 

insatser har ökat under hösten, då vi tillfälligt förstärkt 

bemanningen på Aktiviteten. 

TEM-undersökning som beskriver turismens utveckling 

och betydelse för ekonomi och sysselsättning är genomförda. 

Resultatet kompletteras med ytterligare undersökning 

om norska fritidshusgäster. 

Medborgarkontoret Tärna Samservice har haft en god 

tillgänglighet för besökare. Tärna Samservice samverkar 

med Polisen, Fastighets AB Umluspen, Mitt Skandia, 

ABF kring medborgarservice. Sedan december har vi en 

ny telefoni- och växellösning gemensamt med Storuman. 

Gränsregionalt samarbete har skett med norska grannkommuner, 

bland annat om skotertrafik. Utveckling av 

evenemang görs tillsammans med Vildmannen, Tärnafjällens 

PR-förening och partners i Finland, Skottland och 

Island EU-projektet USEVENUE. 

Framtiden 

Fritids-, kultur- och turistnämnden har upphört i och med 

den nya mandatperioden från 2007. Fritids- och kulturfrågor 

är överförda till fritids-, kultur- och utbildningsnämnden, 

turistfrågorna samt anläggningar till kommunstyrelsen. 

Framtiden för dessa verksamhetsområden får 

därmed beskrivas av respektive nämnd. 

Måluppfyllelse fritid 

Nämnden skall skapa förutsättningar för ett 

brett och tillgängligt idrotts- och friluftsliv i nära 

samarbete med föreningar och andra aktörer 

genom att: 

informera om tillgängliga anläggningar, spår 

och leder 

44 

medverka till utveckling av ledsystem och 

besöksmål genom höjd kvalitet hos ett 

mindre antal anläggningar 

bjuda in till samverkansträffar med föreningslivet 

och andra aktörer 

- hemsidan uppdateras minst sex gånger per år 

Kommunens nya hemsida är publicerad under hösten. 

Hemsidan uppdateras kontinuerligt av fritidskontoret. 

Målet är nått 

- minst två kvalitetshöjande insatser 

Exempel på insatser är genomförd omdragning av femkilometersspåret 

i Hemavan samt färdigställande av Tärnaåleden 

som blir tillgänglig för handikappade och barn 

under hösten 2006. I Storuman och Stensele är ny pistmaskin 

för längdspår i drift. Röjning av elljusspår i Storuman/Stensele 

och Tärnaby är genomförd. Målet är nått 

- minst två samverkansträffar 

Fler än fem samverkansträffar är genomförda. Målet är 

nått 

Stimulera till aktiviteter, ideellt arbete och ledarskap 

inom föreningslivet genom att: 

underlätta för föreningslivet att nå ut med 

information om sin verksamhet 

lokalt aktivitetsstöd för åldrarna 7-20 

årlig föreningsmässa 

fritidsstipendium 

- annonsering av evenemang löpande på hemsidan 

Uppdatering sker frekvent av nya hemsidan. 


- samannonsering i annonsblad vid minst två 

tillfällen 


- lokalt aktivitetsstöd vid 3000 tillfällen 

Föreningar med ungdomsverksamhet har redovisat 2 858 

aktivitetstillfällen. Nytt för 2006 är krav att föreningar 

har en alkohol- och drogpolicy för att få lokalt aktivitetsstöd. 

Samtliga har uppfyllt detta. 

Målet nås till 95 procent. 

- minst en genomförd föreningsmässa 

Föreningsmässor har 2006 genomförts i form av riktad 

aktivitet med föreningar med samlingslokaler. I samarbete 

med miljö- och byggnadskontoret och Fastighets AB 

Umluspen genomfördes dessa i Tärnaby respektive 

Storuman i december. 


- utdelat stipendium

Nämnden har fastställt kriterier för kultur- och fritidsstipendium. 

2006 års fritidsstipendium utdelades under 

Storumandagarna till Tomas Larsson, Långnäset. 


Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande 

och delaktighet genom att: 

fritids-, kultur- och turistnämnden tar vara 

på resultatet från ungdomsenkäten ”LUPP” 

från hösten 2005 och implementera den i sin 

verksamhet samt lyfter övergripande frågor 

till kommunstyrelsen och övriga frågor till 

respektive nämnd 

gårdsråd skall finnas där 

ungdomsverksamheten är permanent 

- resultat från ungdomsenkäten ”LUPP” 

Redovisning av resultatet från ”LUPP” har gjorts för 

nämnder, bolag, fullmäktige och verksamhetschefer. 

Tydligaste resultatet är önskemål om fler och bättre fritidsanläggningar, 

Internetcafé och träffpunkter som är 

öppet länge på kvällarna. 


- redovisning av genomförda åtgärder 

Konkreta insatser gjorda inom FKTNs verksamhetsområde 

är fler replokaler (musik) samt lokaler för datorintresserade 

ungdomar. 

Möjlighet till fördjupad analys av svaren, särskilt avseende 

ungdomsdemokrati finns, men behöver finansieras. 


minst fyra gårdsrådsmöten per gård 

Fem gårdsråd har hållits i Stensele och fyra i Tärnaby 

Därutöver har vi deltagit vid elevrådsmöten, har förslagslådor 

och informella möten samt med 23 ungdomar 

på URIX, ungdomsriksdagen. 


- minst åtta aktiva deltagare per gårdsråd 

Antal aktiva deltagare varierar. Vid några tillfällen har 

det varit åtta eller fler deltagare, men vanligen fem. Vi 

uppmuntrar aktivt till deltagande. 

Målet är ej nått (måluppfyllelse 75 procent) 

Drogförebyggande verksamhet i samverkan med 

Frida-gruppen och andra aktörer genom att: 

arrangera drogfria aktiviteter 

samverkan med föräldrar 

- minskat droganvändande bland ungdomar 

Användandet av alkohol har minskat bland elever i åk 7- 

9 (vilka deltagit i den senaste drogvaneundersökning 

under mars). Narkotikaanvändning är oförändrad. Måluppfyllelse: 

positiv tendens med minskad alkoholanvändning, 

men målet är ej nått 

- senare drogdebut bland ungdomar 

45 


Drogdebuten ligger kvar vid samma ålder. 

Målet är ej nått 

- minst fyra större arrangemang per år 

Exempel på åtgärder är resa till rockfestival i Lycksele, 

sportlovsaktiviteter, insats i samband skolavslutning, 

novemberlov samt Lucia. Storumans kommuns ungdomsverksamhet 

har särskilt lyfts fram av UNF som ett 

gott exempel för ordnade drogfria arrangemang i samband 

med Halloween. Vid samtliga större arrangemang 

har vi arbetat för att få fler vuxna engagerade i nattvandring, 

för närvarande ett tiotal. 


- minst sex samverkansträffar 

Vi har deltagit vid fler än sex samverkansträffar med 

föräldrar i Tärnaby, Storuman och Stensele. Målet är nått 

Fritidsverksamheten ska stötta unga tjejers och 

killars särskilda behov samt andra åldersgrupper 

vid behov. 

- redovisning av aktiviteter och särskilda insatser 

två gånger per år 

Redovisning är gjord till nämnden enligt plan. 

Exempel på aktiviteter är barnbowling, sportlovsaktiviteter 

för unga, ”gamm´dag” i Tärnaby, LAN-partyn, 

tjejkvällar och mekarkvällar 


- antal besökare 

Ungdomsverksamheten hade ca 7 550 besökare under 

kvällar och helger 2006. Det är en minskning med ca 1 

500 från 2005. Minskade resurser i form av bemanning 

har medfört minskat öppethållande. En konsekvens är 

färre besök. Målet 8 800 besökare nås inte (94%) 

Måluppfyllelse Kultur 

Kulturarrangemang genom samarbete med föreningar, 

andra kommuner och organisationer 

genom att: 

ge stöd till kulturföreningar och kulturarrangemang 

stöd till studieorganisationer 

medverkan i Slingan (konserter i Inlandskommunerna) 

stimulera ungdomars intresse för musik, 

teater och film 

kulturstipendium 

planering av Storumans kommuns kulturår 

2007 

- 500 kulturbesök, Storumans musik- och 

teaterföreningen


Totalt 898 kulturbesök uppnåddes, då föreningen 

utökat samarbetet med fler arrangörer. Även samarrangemangen 

redovisas här. Målet är nått 

- 430 kulturarrangemang (studieorg.) 

Enligt senast tillgänglig SCB-statistik (2005) har studieorganisationerna 

medfinansierat 1 046 kulturarrangemang 

i Storumans kommun. 


- tre st Slingan-konserter 

Fem konserter, varav en i Tärnaby, är genomförda. 


- 100 procent av elever/ungdomar i åldern 7-18 

år skall ha möjlighet att få se film i biografmiljö 

och minst en teaterföreställning per år 

969 elever har besökt teaterföreställningar. Teater för 7- 

9-åringar i Tärnaby är i samråd med skolan planerad till 

våren 2007, en del elevgrupper har erbjudits flera föreställningar. 

Samtliga övriga elever har inbjudits till biovecka 

i Tärnaby och Storuman under hösten. 

Målet är nått (film 100 procent, teater 96 procent) 

- utdelat stipendium 

Årets kulturstipendium har utdelats under Gränshandelsmarknaden 

till Lena Östergren, Lövlund 


- plan för genomförande av kulturår 2007 

Planering är påbörjad i samverkan med andra aktörer, 

bland annat E12-alliansens kulturgrupp. Extra projektmedel 

är avsatta för musik och teater för barn 2007. Målet 

är nått. 

Äldre tiders kulturmiljöer och kulturminnen 

skall bevaras och levandegöras för nuvarande 

och kommande generationer genom att: 

bjuda in till information i samarbete med 

länsaktörer 

i samverkan med andra aktörer söka nya 

former för att visa upp våra kulturskatter i 

framtiden 

- minst ett informationstillfälle 

Inbjudan i samband med invigningen av Kulturreservatet 

Atoklimpen 27 juli. Målet är nått. 

- beskrivning av insatser 

Träffar har hållits med flera föreningar. 

Påminnelse om tidigare intresseanmälan för Västerbottens 

Museums informationsöar till Storuman och Tärnaby 

är gjord av kommunbiblioteket i samband med möte med 

Västerbottens museum. För Storumans kommuns del kan 

projektstart ske tidigast 2007 enligt uppgift från museet. 

46 

Satsning på konst genom att: 

samarbeta med t ex Konstfrämjandet 

kring utställningar. 

- minst sex utställningar 

Måluppfyllelse: målet är nått 

Bidra till medborgarnas tillgång till folkbildningsaktiviteter 

genom att: 

ge bidrag till studieorganisationerna 

ta initiativ till utveckling av samarbetet med 

studieorganisationerna 

- minst 29 deltagartimmar i studiecirklar per 

medborgare i genomsnitt 

Senast tillgänglig SCB-statistik avseende hösten 2005 

visar på ca 33 deltagartimmar per invånare. Eventuella 

förändringar av verksamheten 2006 syns först i 2007 års 

siffror. Målet är nått 

- minst en samverkansträff per år 

Samverkansträffar bland annat genom ”kultursamverkan” 

vid två tillfällen. Målet är nått 

Kommunbiblioteket skall vara ett stöd och en 

mötesplats i det livslånga lärandet genom att: 

samverka med utbildningsanordnare om 

utbildning i bibliotekskunskap och informationssökning 

för vuxenstuderande 

- 100 procent av vuxenstuderande erbjuds 

utbildning vid minst ett tillfälle efter förfrågan 

från utbildningsanordnaren 

Biblioteksintroduktion och information om sökstrategier 

efterfrågas och ordnas för Vux och högskolans elever och 

lärare. Målet är nått. 

Kommunbiblioteket ska vara tillgängligt för alla 

på lika villkor och möta den nya tekniken genom 

att: 

samverka med ett utökat antal kommuner och 

länsbiblioteket om teknisk utveckling, katalogisering 

och kompetensutveckling 

uppsökande aktiviteter 

handikappanpassning 

riktade aktiviteter mot barn och ungdomar 

- gemensam katalogisering införs 

Genom projektet ”V8-biblioteken” är gemensam katalog 

med åtta inlandskommuner genomförd 2006. Målet är 

nått. 

- utvecklad service på hemsidan, minst en konkret 

åtgärd för ökad tillgänglighet 

Servicen har utvecklats genom gemensam katalog med 

åtta inlandskommuner, nedladdningsbara E-böcker och

E-ljudböcker, länk till ”8 sidor” på lätt svenska. Löpande 

utveckling och uppdatering av hemsidan. Målet är nått. 

- samtliga grupp- och äldreboenden skall besökas 

minst en gång per halvår 

Löpande verksamhet. Målet är nått. 

- åtgärder för förbättrad tillgänglighet genomförs 

på huvudbiblioteket 

Åtgärder som t ex ommöblering för att förbättra tillängligheten 

enligt rekommendationer från tillgänglighetsutredning 

är genomförda. Ytterligare åtgärder är planerade 

kommande år, varav flertalet kräver investeringar i fastigheten. 

Målet är nått. 

- 100 procent av nyblivna föräldrar inbjuds till 

bokprat 

Sker löpande i samarbete med Barnavårdscentralen 


- 100 procent av årskurs 1-3 inbjuds till 

biblioteksvisning och bokprat 

Arbetet med tillgänglighet, nedläggning av Stensele- och 

Åskilje utlåningsstation samt V8-projektet har gjort att 

detta inte har kunnat prioriterats. Kommunbiblioteket tar 

emot skolklasser på förfrågan. Målet är inte nått. 

- 100 procent av årskurs 4-6 inbjuds till lektion i 

bibliotekskunskap och bokprat 

Som ovanstående mål. Målet är inte nått 

Måluppfyllelse Turism 

Stödja utvecklingen av turismen i hela Storumans 

kommun genom att: 

tillsammans med turistnäringen, SUAB, 

Västerbottens turism och andra aktörer 

medverka till stärkt destinationsarbetet och 

marknadsföring av Storumans kommuns 

destinationer. 

ansvara för kommunens turistbyråverksamhet 

i Tärnaby och Storuman via entreprenadavtal. 

ta fram årlig mätning av turistekonomiska 

effekter för att sprida kunskap om turismens 

betydelse 

- Antal registrerade gästnätter inom Storumans 

kommun skall öka med lägst 2 procent från 

2003 

Nordanalys statistik på antal gästnätter (gn) för 12-månadersperioden 

okt 05 – sep 06 visar på totalt 92 472 gn. 

Detta är en ökning med 7 263 gn (4 procent) mot samma 

period 2005-06. Antal gästnätter i kommunen har ökat 

årligen sedan 2003. Målet är nått. 

47 


- redovisning av utfall från länets gästundersökningar 

avseende Storumans kommun 

Gästundersökning i samverkan med Västerbottens turism 

har genomförts i Tärnaby/Hemavan och i Storuman under 

sommaren samt redovisats till FKTN. En djupare 

redovisning för kommun och näringsliv görs i samarbete 

med undersökaren i februari 2007. Målet är nått. 

- minst 24 000 turistbyråbesök 

Totalt 28 200 registrerade besök till och med augusti, 

men en ökning i såväl Storuman som Tärnaby. 


- ökad turistekonomisk omsättning i hela kommunen, 

respektive Tärna- och Storumanområdet 

jämfört med 2003 

TEM-undersökning som beskriver turismens utveckling 

och betydelse för ekonomi och sysselsättning är genomförda 

under våren. Resultatet kompletteras med ytterligare 

undersökning om norska fritidshusgäster gällande 

2005 och 2006 och presenteras våren 2007. Omsättningen 

har ökat sedan 2003. Målet är nått. 

Storumans Camping skall drivas så att verksamheten 

håller hög standard och lockar fler besökare. 

- Ökat antal gästnätter på Storumans Camping 

jämfört med 2005 

Kommunen har avyttrat två stugor med låg standard och 

antal tillgängliga bäddar har minskat sedan 2005. 

14 717 gästnätter 2006 är en ökning med 11 procent 

sedan 2005. Målet är nått. 

- Fortsatt fyrstjärnig status 

Servicebyggnaden håller fortsatt mycket hög klass. Nyinvestering 

i stugor är nödvändig för framtiden och ett 

par är budgeterade 2007. Under 2006 har insatser gjorts 

för en höjd standard avseende inventarier som sängkläder 

och köksutrustning. Behov finns av fortsatta insatser. 

Campingen har fortsatt 4 stjärnor. Målet är nått. 

Måluppfyllelse Medborgarkontor 

Offentlig service till ortsbefolkningen i tärnaområdet 

skall garanteras och utvecklas 

- Minst fyra samverkansparter med gemensamt 

medborgarkontor i Tärnaby 

Tärna Samservice samverkar med Polisen, ABF, MittSkandia 

och Fastighets AB Umluspen med gemensamt 

medborgarkontor i Tärnaby. Målet är nått. 

- Tillgänglig service för medborgarna i 

tärnaområdet kontorstid vardagar 

Tärna Samservice kan genom samverkan med Polisen 

och tjänsteförsäljning ha öppet vardagar 8-16 året om.


Genom den nya telefonilösningen har växelns öppettider 

utökats till 16.30. Målet är nått 



Lokalt aktivitetsstöd, 

Antal tillfällen 2 620 3 491 2 858 

Fördelning procent 

flickor 

pojkar 

41 

59 

38 

62 

46 

54 

Antal föreningar i 

föreningsregister 132 120 95 

Antal medlemmar i 

reg. föreningar 8 560 7 650 5 985 

Öppethållande ungdomsverksamhet 

kvällar och helger, 

antal timmar 2 700 2 620 2 220 

Antal besökare ungdomsverksamhet 

kvällar och helger 8 600 9 000 7 550 

Antal medielån (hela 

kommunen) 35 789 35 712 34 904 

Antal kulturbesök, 

Musik- och teaterför. 639 480 443 

Studietimmar i 

studiecirklar 21 191 28 552 27 609 

Antal 

kulturarrangemang, 

studieförbundens 478 816 1 046 

Antal gästnätter i Storumans 

kommun* 

varav 

Storumans camping 

Antal turistbyråbesökare 

Storuman 

Tärnaby 

82 859 

13 809 

12 000 

12 000 

88 865 

13 267 

12 800 

14 000 

92 475 

14 717 

13 000 

15 200 

Verksamhetsmått 

Lokalt aktivitetsstöd 

2004 2005 2006 

kr per tillfälle 40 40 40 

Medielån/invånare 

Medieanslag, 

5,46 5,48 

kr per inv 

Kostnad bibliotek 

64,57 67,70 68,50 

kr per inv 

Kulturbesökare (Musik- 

o teaterför.) 

288,00 310,50 324,8 

kr per besök 

62,59 

83:00 90:00 

Skolbio 

kr per besök 38,73 39:00 32:00 

teaterbesök för elever 

kr per besök 72,57 51:00 141:00 

Deltagartimmar studiecirklar 

antal per inv 31 35 33 

Bidrag studieorganisationer, 

kr per inv 71:48 65:96 45:15 

48 

*) avser hotell, stugbyar och vandrarhem okt 2005-sep 

2006


Ordförande: Erik-Abel Ejderud (kd) 

Vice ordförande: Peter Åberg (s) 

49 





Fritid och kultur 361 805 245 560 372 -188 

Förskoleverksamhet och 

skolbarnsomsorg 17 384 22 125 5 203 16 922 18 055 1 133 

Grundskola 35 777 38 168 1 108 37 059 37 785 726 

Gymnasieskola och 

vuxenutbildning 25 626 31 230 4 897 26 333 26 017 -316 

Gemensam verksamhet 16 439 19 171 1 707 17 464 16 333 -1 131 

Summa 96 026 111 933 13 160 98 773 99 000 228 


Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter 

inom det offentliga skolväsendet såsom förskoleklass, 

grundskola, särskola, gymnasieskola, kommunal 

vuxenutbildning samt svenska för invandrare. Inom ramen 

för den kommunala vuxenutbildningen innebär 

ansvaret att de av kommunens invånare som har rätt till 

utbildning och vill studera får det. I uppdraget ingår det 

att deltagare ska rekryteras aktivt samt att utbildningen 

ska ha erforderlig kvalitet. Utbildningen ska vara flexibel 

för att kunna erbjuda varje enskild individ en så gynnsam 

studiesituation som möjligt. 

Nämndens verksamhet omfattar även kommunens förskole- 

och skolbarnsomsorg vilken omfattar barn mellan 

1-12 år samt det kommunalt ägda badhuset. 


Politisk verksamhet 

Den politiska verksamheten har bedrivits enligt plan och 

det har inte varit nödvändigt med några extra sammanträden 

under året. 

Fritid och kultur 

Inom ramen för nämndens fritids- och kulturverksamhet 

återfinns kommunens badhus. Underskott har uppstått 

bland annat med anledning att nämnden har tillskjutit 

medel för att möjliggöra nödvändig renovering av badhuset. 

Renoveringen bestod framförallt av omkakling av 

båda bassängerna vilket också innebar att badhuset var 

stängt ett flertal veckor. Det medförde att verksamheten 

har haft mindre intäkter än budgeterat. 

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 

Överskottet inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen 

beror framförallt på att intäkter i form av barnomsorgsavgifter 

har varit mer än budgeterat. I övrigt 

praktiseras aktiv prövning av vikariebehov. Det bör dock 

noteras att helg- och kvällsbarnomsorgen kostade mer än 

planerat. Uppföljning av resurser och bemanning görs två 

gånger per år vilket är nödvändigt ur ett kostnadseffektivt 

perspektiv. 

Grundskola 

Den eventuella differens som uppstår mellan budget och 

resultat på respektive enhet kan hänföras till att skolan 

”startar” sin verksamhet i mitten av budgetåret. Det innebär 

att när budget läggs är inte alla faktorer kända för 

skolan. Liksom föregående år så beror överskottet bland 

annat på att antalet tjänster minskar något samt att man 

praktiserar återbesättningsprövning vid sjukdom och 

ledigheter. Vid långtidsfrånvaro är lönekostnaderna för 

vikarier väsentligt lägre än lönekostnaderna för ordinarie 

personal. 

Gymnasieskola och vuxenutbildning 

Under året har gymnasieskolan haft utvecklingskostnader 

för att förbereda sig inför den nu avblåsta gymnasiereformen 

(Gy07), för att utveckla skolans utbildningsvägar 

i samverkan med lokalt arbetsliv (nämndsuppdrag) samt 

för att utarbeta ansökningar för att få anordna riksrekryterande 

gymnasium med inriktning armbrytning och inriktning 

alpin skidåkning. Ett ökat elevantal (15 procent) 

mellan vår- och hösttermin har också belastat ekonomin, 

liksom statsmakternas uppdrag till gymnasieskolorna att 

förbättra kvaliteten på individuella programmet, IV.


I och med regeringsbeslut i oktober 2006 kommer statsbidraget 

för vuxenutbildningen att minska med en tredjedel 

inför 2007. Den summa som tidigare reserverades för 

eventuell återbetalning överförs nu till 2007 för att de 

studerande inte skall bli lidande med anledning av ett 

sent regeringsbeslut. Komvux ekonomiska resultatet för 

2006 visar på ett överskott i förhållande till budget. 

Gemensam verksamhet 

Den gemensamma verksamheten innefattar bland annat 

samtlig elevvård, särskolan, inventarier, skolkontor, 

ledningsfunktioner och projektverksamhet. Under 2006 

har nämnden och förvaltningen bland annat arbetat med 

åtgärder för att komma till rätta med de brister och förbättringsområden 

som angetts av Arbetsmiljöverket, 

skyddsronder och Skolverket. Sammantaget med att det 

ekonomiska läget inför 2007 ser sämre ut så har ett antal 

områden som inte fanns med i budget prioriterats. Det 

bör dock påpekas att nämnden har med regelbundna 

ekonomiska uppföljningar sett till att den totala budgeten 

för nämnden inte överskridits. Inom särskoleverksamheten 

har personal tillsatts, inventarier och läromedel inköpts. 

Varje enhet som har särskoleelever har fått minst 

en bärbar dator med tillhörande program. Några av skolorna 

har prioriterats på olika sätt utifrån inspektionernas 

resultat. Några inköp har tidigarelagts då medel för detta 

saknas under 2007. Uppgradering av Lexia (program för 

individanpassad lästräning) samt tidigarelagt inköp av 

systemvara för elevregistrering och ett dyrare schemaläggningsprogram 

än budgeterat har bidragit till kostnaderna. 


Skolverkets utbildningsinspektion offentliggjordes i 

augusti. Sammantaget fick kommunen omdömet att vara 

en god skolkommun vilket är ett gott betyg för verksamheten. 

Skolverket angav dock också några brister och 

förbättringsområden. En del är redan åtgärdat, annat 

kräver mer långsiktiga insatser – arbetet är dock påbörjat. 

Inom ledningsorganisationen har två av rektorerna slutat. 

De som har slutat är de som har haft kombinerat ledar- 

och chefsskapet med lärar- eller förskollärartjänst. För 

innevarande läsår finns dock en temporär lösning. 

Kommunen har nu påbörjat arbetet med att ha en kvalitativt 

god särskoleverksamhet. Från och med hösten 2006 

finns en anställd pedagog som är direkt inriktad mot 

särskoleverksamheten. Pedagogen och lokalen finns på 

Röbroskolan och Röbroskolans rektor har ett särskilt 

ansvar för arbetet. 

Samtliga kommuner i Västerbotten har fattat beslut om 

”Genomförandeplan med direktiv för fortsatt gymnasiesamverkan 

från 2006 i Västerbottens län”. Direktiven 

innehåller sex uppdrag som har pågått hela 2006 och 

kommer att fortsätta under 2007. Eventuella beslut ut- 

50 

ifrån uppdragen kommer med all säkerhet påverka vår 

egen verksamhet. 

Under 2006 har landets gymnasieskolor haft i uppdrag att 

förbättra kvaliteten på individuella programmet, till detta 

har ett särskilt statsbidrag kopplats. Under 2006 har arbetet 

med att utveckla gymnasiets utbildningsutbud varit 

intensivt. 

I och med regeringsskiftet har några förändringar skett. 

Dels har den beslutade gymnasiereformen återkallats och 

dels har statsbidragen till vuxenutbildningen sänkts med 

cirka en tredjedel. De tidigare riktade bidragen till förskola 

och skola ingår från och med nu i den totala kommunala 

statsbidraget. Detta gäller dock inte bidraget till 

maxtaxan inom förskolan. 

I övrigt så aviserar vår nya skolminister ett flertal förändringar 

som kommer att få direkt inflytande på nämndens 

verksamheter. 

Framtiden 

Från och med 2007 tillförs nya verksamheter till nämndens 

ansvarsområde. Det som tillkommer är biblioteksverksamheten 

samt fritids-, ungdoms-, kultur- och föreningsfrågorna. 

Nämnden byter då namn till Fritids-, kultur- 

och utbildningsnämnden. 

I och med nya verksamheter, pensionsavgång samt att två 

rektorer har, på egen begäran, avslutat sina rektorstjänster 

så kommer en ny ledningsorganisation utarbetas och 

träda i kraft under 2007. 

I Storumans mål och visionsdokument finns angivet inför 

år 2015 att ”Kommunen skall täcka allt behov av barnomsorg. 

Detta har möjliggjort en jämställd medverkan i 

arbetslivet”. Inför vintersäsongen 05/06 fattade barn- och 

utbildningsnämndens beslut om att, på försök, erbjuda 

natt-, kvälls och helgbarnomsorg. Enligt nämndens beslut 

i december 2006 permanentas erbjudande om kvälls- och 

helgbarnsomsorg från och med 2007. Det innebär då att 

målet för 2015 skulle nås redan under 2007. 

Inom enheten kommer arbetet med att utveckla Luspengymnasiet 

och dess programutbud att prioriteras även 

fortsättningsvis. I det fall kommunen får tillstånd att 

anordna riksrekryterande gymnasier kommer detta kräva 

omfattande arbete. Kommunen har utarbetat ansökningar 

för utveckling av ett skidgymnasium för alpin skidåkning 

och ett idrottsgymnasium med armbrytarinriktning. 

Dessutom startar en utbildningsväg som svarar mot behoven 

i lokalt näringsliv inom industrisektorn (ett utvecklingsarbete 

i nära samverkan med lokalt näringsliv). 

När det gäller internationalisering så prioriteras utveckling 

av Town Twinning-arbetet (ett EU-projekt). Nya 

kontakter är Mals i Italien, dessutom bibehålls och utvecklas 

kontakterna med Zywiec i Polen.

Det tidigare nämnda gymnasiesamverkansarbetet ”Genomförandeplan 

med direktiv för fortsatt gymnasiesamverkan 

från 2006 i Västerbottens län” kommer att fortgå 

under 2007. Ett av de sex uppdragen är slutredovisat och 

ligger nu som förslag till beslut hos länets kommuner. 

Där föreslås att länets tre intagningskanslier ska slås 

samman till ett. Övriga uppdrag är: gymnasieutbudet, 

utvecklingsstrategier, samordnad kvalitetsstyrning, länsprislista 

samt länsövergripande samverkansavtal. Eventuella 

beslut utifrån uppdragen kommer med all säkerhet 

påverka vår egen verksamhet. 

Flera av våra elever från SFI som har praktikplats eller 

arbete kombinerat med studier efterfrågar utbildning 

inom vården. Vi har för närvarande en vårdlärare projektanställd 

för arbete med kommunens ”Kompetensstegen” 

och vi kommer att se över möjligheten att anordna 

någon form av anpassade studier speciellt för våra invandrarelever. 

Samarbetet inom Lapplandsvux kommer 

förmodligen att intensifieras då vi på grund av det minskade 

statsbidraget kommer att behöva effektivisera vuxenutbildningen 

ytterligare. Även samarbetet med Luspengymnasiet 

är viktigt och ett bra komplement speciellt 

när enstaka elever önskar läsa en kurs där vi inte har fler 

sökande, det kan t.ex gälla yrkeskurser. Vi hoppas på 

fortsatt gott samarbete med Arbetsförmedlingen, speciellt 

när det gäller yrkeskurser. En kritisk faktor för framtida 

elever vid Komvux kommer förmodligen att bli finansieringsmöjligheterna 

som i och med det indragna rekryteringsbidraget 

försämrats. Vi arbetar hela tiden med att 

förfina vårt bemötande av elever med speciell tyngdpunkt 

på den första studietiden som oftast är kritisk för den 

vuxne som inte studerat på många år. 

Inom elevvårds- och elevhälsoarbetet kommer fortsatta 

utvecklingsinsatser göras. Eventuellt kommer det att 

finnas behov av personalutökning inom detta område. 

Det nationella projektet Attraktiv Skola avslutades under 

2006. Inom enheten kommer dock delar av detta arbete 

att fortgå. Hur detta ska organiseras är en fråga som 

kommer att diskuteras och fastställas under året. Det 

innebär dock troligtvis att enhetens skolutvecklingsarbete 

kommer att justeras och omformas i viss mån. Ansatsen 

är dock att representation från lärarfacken och den politiska 

verksamheten skall finnas samt att det hälsofrämjande 

perspektivet skall vara det rådande och arbetet med 

att förstärka KASAM skall fortsätta. 

Det prognostiserade barnantalet (1-5 år) fortsätter troligtvis 

att minska. Det är dock svårt att veta hur detta påverkar 

vår verksamhet då barnomsorgsbehovet till stor del är 

beroende av övriga samhälleliga förändringar. Troligtvis 

kommer dagbarnvårdaravtalet att sägas upp och det kan 

innebära att lokal behövs för den verksamheten någon 

dag i veckan. Inom grundskoleverksamheten minskar 

antalet elever, ännu ger denna minskning inte några stora 

ekonomiska effekter då det minskade elevantalet ännu 

inte har medfört att antalet grupper minskar. 

51 


Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud 

mot diskriminering och annan kränkande behandling av 

barn och elever . Den nya lagens ändamål är att främja 

barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk 

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell 

läggning eller funktionshinder och att förebygga och 

förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. 

Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete 

för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det 

upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. 

Arbete med att upprätta planer pågår och förvaltningen 

planerar att genomföra kompetensutvecklingsinsatser 

under våren 2007. 


1. God samverkan med föräldrar, näringsliv och 

kultur/föreningsliv 

Samtliga enheter skall beskriva sitt arbete med 

föräldraråd vid varje skola där reellt brukarinflytande 

stimuleras. 

Föräldrarnas enkätsvar avseende påståendet att de 

uppmuntras till delaktighet skall behållas på högst 

nuvarande nivå 17 procent som inte instämmer 

(graderna 3-2-1) i påståendet. 

Varje enhet skall visa på kontakter med kultur- 

förenings- och näringsliv 

Idag har samtliga för- och grundskoleenheter föräldraråd 

eller skolråd. Enkätsvaren från föräldrarna skiljer sig 

mellan de olika enheterna. De flesta är nöjda med möjligheter 

till delaktighet medan några har det som förbättringsområde, 

några enheter försöker också med alternativa 

varianter av föräldraråd. Detta för att få större engagemang 

i verksamheten. 

Flertalet enheter har kontakt med ”externa” grupper på ett 

eller annat sätt. Några av enheterna redovisar att de inte 

har etablerade kontakter utan att de är mer sporadiska. 

Gymnasiet har sedan ett flertal år byggt upp föräldrasamverkan 

kring det personliga handledarskapet och elevens 

utvecklingssamtal. Så länge eleven inte har uppnått myndighetsålder 

bjuds föräldrarna in att delta i utvecklingssamtalet. 

I enkätsvaren våren 2006 är andelen föräldrar 

18 procent som anger svarsalternativ 1-3 (att de inte i 

någon högre utsträckning upplever att de uppmanas till 

delaktighet) vilket inte riktigt når upp till resultatmålet på 

högst 17 procent. Gymnasiet har inget föräldraråd. 

Samverkan med näringslivet har ökat betydligt under 

2006, framförallt i och med arbetet att utveckla utbildningsvägar 

som i större utsträckning än tidigare anpassas 

till det lokala näringslivet, framförallt inom industrisektorn. 

En arbetsgrupp bestående av skolpersonal, skolpolitiker 

och företrädare för det lokala näringslivet har utar-


betat förslag till följande nya utbildningsvägar: Ett omarbetat 

teknikprogram där befintliga inriktningar ersätts av 

inriktningarna maskinteknik (profilerat mot lokal industriverksamhet) 

och digital musik där utbildningen sker i 

samverkan med kulturakademin. En ny inriktning på 

fordonsprogrammet, maskin- och lastbilsteknik, där en 

sametablering med ett större entreprenadföretag planeras 

men där det också kommer att ske en betydande samverkan 

med redan verksamma lokala entreprenadföretag. De 

nya utbildningsvägarna ingår i utbudet inför skolstarten 

hösten 2007. Samverkan med näringsliv/arbetsliv kommer 

att fortsätta att fördjupas under 2007 där fler företag 

ska bli involverade och där skolan kommer att planera för 

en handledarutbildning för de företagsanställda som ska 

vara ansvariga för elevernas arbetsplatsförlagda lärande. 

För Komvux del är lärarsamverkan med gymnasiet närmast 

total och mycket betydelsefull för möjligheten att 

skapa heltidstjänster. Några av komvuxeleverna har läst 

kurser med gymnasiet när vi haft för små grupper för att 

kunna ge den kursen, det gäller i år Fysik B och Matematik 

C. Samverkan med Folkhögskolan har skett genom 

att vi anlitat en av deras lärare i körkortsteori samt att vi 

också validerat några av deras utländska elever. 

Komvux har också ett väl etablerat samarbete med lokala 

näringslivet, främst genom att vi erbjuder utbildningar 

som företagen efterfrågar. Tillsammans med Lernia och i 

nära samarbete med Skellefteå Kraft genomför vi en 

ettårig utbildning till processtekniker som kommer att 

avslutas under mars 2007. Syftet med utbildningen, som 

bekostas av Länsarbetsnämnden, är att de studerande ska 

kunna bli anställningsbara vid Skellefteå Krafts nyetablering 

av ett energikombinat (fabrik) i kommunen. I samverkan 

med kommunens projekt ”Kompetensstegen” 

läser 28 anställda upp sin kompetens inom området. 

”vård och omsorg om äldre”. 

2. Lärandet bedrivs enligt läroplanens intentioner 

kring individens utveckling i de för ändamålet 

anpassade lokalerna 

För varje elev skall upprättas en individuell utvecklings- 

och studieplan 

De flesta grundskoleeleverna har idag en individuell 

utvecklingsplan. Någon enhet har ännu inte fått rutin på 

detta – några anger att utvecklingsplanerna finns men att 

de ska utvecklas så att de motsvarar Skolverkets rekommendationer. 

Samtliga elever vid gymnasieskolan har en individuell 

studieplan. I enkätundersökningen är det dock 28 procent 

av eleverna som anger svarsalternativet 1-3 och som med 

detta anger att de inte är förtrogna med sin studieplan. 

Detta resultat bör kunna förbättras. 

För kommunal vuxenutbildning gäller ledordet ”flexibilitet” 

och varje elev hos oss har en studieplan som upprättas 

tillsammans med studie- och yrkesvägledaren. 

52 

Undantag kan finnas då det gäller elev som enbart läser 

någon enstaka kurs, då upprättas inte någon studieplan. 

3. Utveckla kunskap och förståelse för andra 

länder, folkslag och kulturer 

Varje klass/program skall redovisa minst en internationell 

kontakt 

Inom grundskolan har man arbetat, och arbetar, med 

kunskap och förståelse för andra länder, folkslag och 

kulturer. Det är dock inte samtliga som har kontakt med 

någon utanför landets gränser. Detta gäller framförallt de 

lägre skolåren. 

Luspengymnasiet fortsätter samarbetet med Storumans 

vänort Zywiec där elevbesök genomförs vartannat år, 

föregående aktivitet ägde rum 2005 och nästa planeras till 

hösten 2007. Detta samarbete skall bland annat motverka 

främlingsfientlighet, som bland annat kommer till uttryck 

som attityder till ”bärplockare”. 

Luspengymnasiet har knutit inledande kontakter med 

Mals, en mindre ort i norra Italien. Vi har förhoppningar 

att kunna utveckla ett samarbete på skolnivå, Mals har 

bland annat ett skidgymnasium vilket är intressant för oss 

när vi nu söker om tillstånd att starta ett riksidrottsgymnasium 

med alpin inriktning. 

Vi har inom Svenska för invandrare, SFI, elever från sju 

olika nationaliteter. Genom dessa elever ges vi möjlighet 

till ett mycket intressant kulturutbyte. Matkulturen förenar 

ofta eleverna då man livligt byter recept och ofta tar 

med mat och bjuder varandra. 

4. Alla elever ges förutsättning att lämna grundskolan 

med godkända betyg och kurser i gymnasieskolan 

och komvux. 

Förbättring av de nationella proven i årskurs 5 

och 9 

Ökad behörighet till gymnasieskola och högskola 

Resultaten på de nationella proven i år 5 och 9 visade på 

bättre resultat än föregående år. Kommunens slutbetyg 

både vad gäller andel elever som fått godkänt i samtliga 

ämnen och andel behöriga till gymnasieskolans nationella 

program är högre än rikssnittet, resultatet är dock något 

sämre än föregående år. 

Gymnasiets stödundervisning har utvecklats, framförallt 

när det gäller systematik i kartläggning av elevernas 

stödbehov och när det gäller att använda kompensatoriska 

hjälpmedel och modern teknik i elevernas arbete. 

En starkt bidragande orsak till denna utveckling är att vi 

sedan hösten 2005 har en specialpedagog (omfattning 

deltid) anställd på skolan.

Andelen elever som nått behörighet till högskola har ökat 

något i förhållande till 2005. Utbildningsresultaten för 

nationella program är i paritet med riksgenomsnittet. 

Över tid är resultaten för Luspengymnasiets nationella 

program över såväl riks- som glesbygdsgenomsnittet. 

Inom Komvux kan vi se en ökning av elever som slutför 

kurserna, vilket är glädjande trots att vi i slutet av året 

fick några avhopp beroende på att elevernas studiefinansiering 

drogs in som en följd av regeringens omedelbara 

stoppande av rekryteringsbidraget. 

Eftersom vi arbetar företrädesvis med distansundervisning 

behöver varje elev ha tillgång till en egen e-postadress. 

Vi använder oss av First Class (FC) vid kommunikation 

med eleverna. I FC lägger lärarna upp kurserna 

så att eleverna kan arbeta oberoende av tid och rum med 

undantag av de fysiska sammankomster som vi planerat 

in, något som vi sett är av stor betydelse då det ger elevgrupperna 

möjlighet att lära känna varandra vilket stimulerar 

samverkan med andra elever. 

Vi har en mycket IT-beroende verksamhet där en fungerande 

IT-support är ytterst nödvändig. När vi inte får den 

hjälp vi behöver får detta ofta stora konsekvenser för våra 

elever som kan finnas utspridda inom Lapplandsvuxkommunerna. 

5. Barn och ungdomar ska vara trygga i sin dagliga 

miljö. 

Enkätsvaren skall visa att alla känner arbetsro och 

trygghet i skolan och på rasterna 

Värdena för enkätfrågor avseende elevinflytande 

skall förbättras. 

Alla enheter skall redovisa någon form av elevinflytande 

Vårens enkät visar på en fortsatt positiv utveckling för 

grundskolorna. Trygghet och arbetsro är dock områden 

där 100 procent måluppfyllelse ska eftersträvas. Elevinflytandet 

är relativt gott men bör förbättras på några 

enheter. Klassråd och elevråd finns. 

Lupengymnasiets litenhet, höga personaltäthet och aktiva 

arbete för trivsel, trygghet och gemenskap resulterar i att 

de allra flesta eleverna upplever trygghet på skolan. I 

enkätundersökningen våren 2006 är det endast 6 procent 

av eleverna som svarat att de känner sig otrygga i skolan 

(svarsalternativ 1-3) och 2 procent av eleverna som anger 

att de är otrygga på raster. Men målet är förstås att alla 

skall känna denna trygghet. Under hösten 2006 har ett 

arbete startat för att ersätta skolans mobbingplan med en 

likabehandlingsplan, i detta arbete är elevrådet engagerat. 

Komvux elever har direkt inflytande över hur deras kurser 

läggs upp och ofta kan en och samma kurs ha olika 

innehåll beroende på elevens redan förvärvade kunska- 

53 


per. På Komvux finns en likabehandlingsplan som utvärderas 

årligen. 

6. Verksamheten skall bedrivas av kompetent 

personal. 

Värdena i Skolverkets statistik avseende pedagogisk 

kompetent personal skall öka. 

Kompetensutveckling för lärare skall visa en inriktning 

mot högre deltagande i fortbildning i matematik 

Den tillsvidareanställda personalen på grundskolan är 

behörig. I vissa fall har vi anställd personal som har utbildning 

men inte för rätt verksamhet alternativt hög 

akademisk utbildning men inte specifik lärarbehörighet. I 

Skolverkets statistik räknas dessa som obehöriga, de 

betraktas dock som kompetenta för det uppdrag de har. 

Det är dock svårt att få vikarier som är behöriga lärare. 

Dock verkar det som om värdena enligt Skolverkets 

statistik sjunker vilket kräver en översyn över bemanning 

samt vår egen redovisning av bemanning. 

För att öka behörighetsgraden på gymnasiet bedriver tre 

lärare på skolan behörighetsgivande studier (SÄL-utbildning) 

via universitetet. En av dessa lärare har nått sin 

behörighetsgivande examen under 2006, två beräknas 

vara klara under 2007. På medieprogrammet har vi lyckats 

med att rekrytera en behörig lärare (aug-06) och den 

andra anställda, men obehöriga, läraren har ansökt om att 

bli antagen till behörighetsgivande utbildning via Umeå 

universitet. På fordonsprogrammet har vi rekryterat två 

nya lärare. En är obehörig, det är ett vikariat för en långtidssjukskriven 

lärare. 

Komvux har en kärna av behöriga och mycket kompetenta 

lärare. De lärare i Vilhelmina och Lycksele som 

kompletterar i Lapplandsvux är alla behöriga och mycket 

kompetenta. Personalen har också hög kompetens när det 

gäller distansmetodik och anlitas ibland som föreläsare 

inom ämnet. Komvux fick också mycket bra kritik av 

Skolverket som inte kunde hitta något att anmärka på. 

Förvaltningen har under året satsat på särskilda utvecklingstjänster 

med inriktning mot matematik. Dessutom 

har det centrala elevhälsoteamet fått i uppdrag att utarbeta 

ett uppföljningssystem inom matematikämnet. Utifrån 

Skolverkets utbildningsinspektion är elevernas 

matematikresultat ett förbättringsområde för kommunen.




Antal årsanställda 213 207 204 

Antal elever i grundskolan 

774 756 735 

Antal barn i 

barnomsorg 411 403 404 

Antal lärare per 100 

elever grundskolan 9,9 9,9 10,3 

Andel elever i år 5, 

som ej blivit godkända 

på de nationella proven 

i ett eller flera ämnen 

(sve, eng, ma), procent 9 18 12 

Andel elever i år 9, 

som ej blivit godkända 

på de nationella proven 

i ett eller flera ämnen 

(sve, eng, ma), procent 6 20 9 

Andel elever i år 9 som 

nått målen i alla ämnen 

(rikssnitt), procent 

Andel elever som är 

behörig till nationellt 

program på gymnasiet 

(rikssnitt), procent 

Barnomsorg, kr per inv 

Exkl. gemensamma 

kostn och lokaler 

Grundskola, kr per inv 

Exkl gemensamma 

kostn och lokaler 

Antal elever i eget 

gymnasium 

- varav från annan 

kommun 

88,2 

(75,9) 

93,6 

(89,6) 

2 718 

7 507 

150 

17 

85,4 

(75,5) 

91,5 

(89.2) 

2 514 

7 703 

169 

25 

83,9 

(75,7) 

90,8 

(89,2) 

2 620 

8 046 

170 

Antal elever i annan 

kommuns gymnasium 125 109 109 

Antal lärare per 100 

elever gymnasiet 13,1 14, 3 13,7 

Antal lärare gymnasiet 

– årstjänster 23,2 22,4 23 

30 

54


Ordförande: Hjördis Holmlund (s) 

Vice ordförande: Håkan Rombe (fp) 

55 


Verksamhet, tkr Nettokostn Kostnad Intäkt Nettokostn Budget Avvikelse 



Individ- och familjeomsorg 9 678 10 230 626 9 604 8 712 -892 

Äldre- o handikapp omsorg 89 276 104 270 13 889 90 381 89 721 -660 

Gemensam verksamhet 5 849 6 891 1 274 5 617 6 106 489 

Summa 105 096 121 664 15 789 105 875 104 900 -975 


Omsorgsnämnden ansvarar för verksamheten i enlighet 

med socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen 

om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare 

(LVM), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS o LASS), skuldsaneringslagen samt tillsyn och 

uppföljning i alkohollagen. Utöver det så tillkommer 

uppgifter enligt annan specialreglerad lagstiftning, avtal 

och föreskrifter. Nämnden har även ett ansvar att delta i 

planerings- och utvecklingsarbete inom kommunen samt 

att bevaka att synpunkter från andra samhällsorgan och 

organisationer liksom medborgarna beaktas i allt planeringsarbete. 

Nämnden skall ge service i form av omvårdnad, råd och 

stöd samt till viss del sjukvård för kommuninnevånarna. 

Inom nämndens ansvarsområde ingår myndighetsutövning, 

ex vis omhändertagande av barn enligt LVU. 

Nämnden är skyldig att kontinuerligt hålla kommuninnevånarna 

informerade om verksamheten. 

Verksamheten är organiserad i tre olika avdelningar, 

äldreomsorgen, handikappomsorgen samt individ- och 

familjeomsorgen. 

För att utföra administrativa uppgifter för ovanstående 

verksamheter samt omsorgsnämnden finns idag budgeterat 

2,5 tjänster, varav två är besatta. 0,5 tjänst administratör 

kommer att tillsättas inom en snar framtid. Bemanningen 

vad gäller administration är en mycket liten resurs 

för att kunna täcka upp de behov som finns i verksamheterna. 


Omsorgsnämnden har under året kontinuerligt haft en 

ekonomisk uppföljning. Prognosen visade under året ett 

underskott på 2,0 mnkr. Slutresultatet blir ett underskott 

på 944,1 tkr. Sammantaget så finns underskottet inom 

individ- och familjeomsorgen. 

Äldreomsorgen 

Inom äldreomsorgen finns det områden som inte klarar 

av sina ramar och det beror till stor del på personalsituationen. 

Orsaken till det är att vårdbehovet är större än den 

budgeterade personalbemanningen mäktar med. Verksamheten 

bl a inom hemtjänsten är svår att budgetera p g 

a att behoven inte kan förutses. För att kunna uppfylla 

den nya arbetstidslagens krav har vi fått utöka personalen 

inom äldreomsorgen med sammanlagt 7,16 tjänster. 

Verksamheterna har erhållit medel motsvarande 3,65 

tjänster. I övrigt har omfördelningar inom verksamheten 

gjorts för att klara av kraven. 

Handikappomsorgen 

Inom handikappomsorgen skulle intäkterna kunna vara 

större. Problemet är att flera privata assistansbolag konkurrerar 

om marknaden och då mister kommunen dessa 

intäkter. Kommunen är ändå skyldig att bekosta vissa 

delar i assistansen. Det finns också ett par kvarvarande 

ärenden inom kommunen där personerna vistas på annat 

håll men Storumans kommun får stå för höga kostnader. 

För år 2006 uppgår summan till drygt 1,6 mnkr. 

Individ- och familjeomsorg 

Inom individ- och familjeomsorgen finns ett stort underskott. 

Det kan till stora delar förklaras med att vissa delar 

i verksamheten är svåra att förutse och då bl a behovet av 

försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen har också 

fått stora kostnader p g a skadegörelse i ett par lägenheter 

där de stått som ansvarig för lägenheterna. Kostnaderna 

för placering av vuxna missbrukare har också kostat en 

hel del mer än som budgeterats. Skälet är att det inte 

finns möjlighet att hjälpa missbrukarna med institutionsvistelse 

på hemorten.



Äldreomsorgen 

Under året har mycket tid gått åt till att klara av schemaläggningen 

för att kunna anpassa arbetet till den nya 

arbetstidslagen. Ett utvecklingsarbete har skett under året 

i form av kompetensutveckling och arbeten i olika projekt.. 

22 tillsvidareanställda och sju vikarierande vårdbiträden 

har påbörjat en valideringsutbildning för att få 

kompetens motsvarande undersköterska. Utbildningen är 

beräknad att avsluta i juni 2007. För att kunna frigöra 

ordinarie personal så har utbildningsvikarier gått in för att 

täcka arbetet. Valideringsutbildningen har genomförts i 

samarbete med arbetsförmedlingen och projektet ”Kompetensstegen”. 

För att kunna genomföra utbildning inom ämnet etik så 

har ett antal cirkelledare utbildats inom alla verksamheter. 

Dessa har i sin tur lett cirklarna för sina medarbetare. 

Målsättningen är att etiska frågor skall genomsyra alla 

verksamheter i det dagliga arbetet. 

Under hösten 2006 har kommunen erhållit 412 tkr i form 

av stimulansbidrag för äldre. Bidragen används till läkemedelsgenomgångar, 

vilket innebär att personal ute i 

verksamheterna får en utbildning om läkemedel. Bidraget 

är även fördelat till att förbättra måltidssituationen för 

våra boenden i form av inköp av ex vis trevligare porslin 

m m. För att kunna tillgodose ett ökat behov av sjukgymnastinsatser 

har stimulansbidraget inneburit att vi även 

kunnat förstärka den kompetensen med en halvtidstjänst 

under 6 månader. 

Förvaltningen har även erhållit medel för att kunna utveckla 

stödet till anhöriga som vårdar i hemmet. Vi har 

valt att anställa en socionom på halvtid som anhörigkonsulent. 

Dennes uppgift är att i första hand göra en kartläggning 

över hur behoven i Storumans kommun ser ut. 

Arbetet kommer att ske i samråd med frivillig organisationerna. 

Detta skall sedan bl a leda till att man bildar 

anhöriggrupper och även att man kan vara ett stöd och 

kunna ge råd i olika frågor. Medel för ovanstående är i 

första hand beviljat för 2007 men möjlighet finns att söka 

medel även för 2008. 

Enligt tidigare beslut och överenskommelser skulle flyttningen 

av Stefansgården i Tärnaby ha varit genomförd i 

oktober 2006. Det har emellertid dragit ut på tiden och 

flyttningen kommer att ske först i februari månad 2007. 

Förseningen beror på felaktigheter i planeringen av bygget. 

Detta i sin tur har lett till att tillgången till boendeplatser 

och korttidsboenden har varit mindre än vad som 

vanligtvis skall finnas. 

En organisationsförändring i Tärnaby har gjorts där en 

sammanslagning gjorts vad gäller arbetsledarskapet. Idag 

finns en områdesansvarig/enhetschef för Vikbacka, 

Granhöjden och än så länge Stefansgården. För hem- 

56 

tjänsten finns en områdesansvarig/enhetschef som även 

är biståndshandläggare. 

Inom samarbetet med landstinget har man kommit en bit 

på väg vad gäller det rehabiliterande arbetssättet. Ett 

ständigt samarbete, dialog och kommunikation sker mellan 

kommun och landsting för att kunna utveckla det 

gemensamma arbetet ytterligare. Även i Tärnaby är avsikten 

att genomföra arbetssättet framledes. Orsaken till 

att man där inte kommit lika långt är fördröjningen av 

ombyggnationerna på sjukhemmet. Även hemtjänsten 

inom kommunen omfattas av det rehabiliterande synsättet. 

Handikappomsorgen 

Även handikappomsorgen har omfattats av valideringsutbildningarna 

samt etikcirklarna. Arbetet inom handikappomsorgen 

påverkas av att privata assistansbolag 

besöker brukarna och bistår dem med ansökningar om 

ytterligare assistansersättning, där de själva skall ha uppdraget. 

Individ- och familjeomsorgen 

KomRev har gjort en revision på institutionsplaceringar 

där det framkommit kritik mot individ- och familjeomsorgen. 

Inom verksamheten har man vidtagit åtgärder för 

att komma tillrätta med kritiken och arbetet pågår fortfarande. 

Ungdomsgruppen upphörde sista december 2006. 

Verksamheten ledde till att man lyckats fånga upp problem 

på ett tidigare stadium, vilket lett till att man inte 

behövt påbörja utredningar i samma utsträckning som 

tidigare. Detta har varit en avlastning för socialsekreterarna 

i deras arbete. 

Ett genomgående arbete med riktlinjer och rutiner har 

pågått under året. Syftet har varit att uppnå en enhetlighet 

och samsyn. Kontinuerliga uppföljningsdagar har hållits 

under arbetets gång. 

Individ- och familjeomsorgen som är ansvarig för psykiatrisamordningen 

har erhållit medel för en bemötandeutbildning 

från Miltonpengarna. De har kunnat erbjuda 

utbildningen till alla verksamheter inom omsorgsnämndens 

område. Det finns idag ca 233 tkr kvar som vi har 

för avsikt att använda till ytterligare utbildningsinsatser 

inom vård och omsorg. Fortbildning har bedrivits kontinuerligt 

för att kunna möta de uppdrag som ingår i verksamheten. 

Förvaltningen har erhållit medel för ”Stadprojektet”, 

vilket innebär att man kunnat arbeta mer intensivt och 

bredare med alkoholfrågor. 

Vändpunkten som är en träffpunkt i första hand för psykiskt 

funktionshindrade har erhållit nya lokaler för att 

kunna bedriva en meningsfullare verksamhet. AA, anonyma 

alkoholister, har sina möten i dessa lokaler under 

kvällstid.

Med anledning av stor personalomsättning har man inte 

haft önskad stabilitet och kontinuitet i verksamheten. 

Gemensamt för individ- och familjeomsorg samt äldreomsorgen 

är att fr o m 1 juli 2006 har man fått en utökad 

rapporteringsskyldighet angående gynnande beslut som 

inte är verkställda. Beslut som inte är verkställda inom 

rimlig tid kan leda till stora sanktionsavgifter för kommunen. 

Framtiden 

Med anledning av förändringar i socialförsäkringssystemen 

samt arbetslöshetskassan kan man befara att det kan 

innebära utökade kostnader för kommunerna vad gäller 

försörjningsstöd samt utökat bistånd i form av råd och 

stödjande verksamhet. 

Inom individ- och familjeomsorgen har vi i uppdrag att 

till Arbetsmiljöverket redogöra för vad vi avser att vidta 

för åtgärder för att komma tillrätta med de brister och 

krav som framkom under deras inspektion i november 

2006. Det arbetet skall vara genomfört till 1 april 2007. 

Personalomsättningen inom verksamheten fortgår och vi 

står inför rekrytering av ny personal, vilket leder till att vi 

får gå dubbelt för att kunna introducera nya medarbetare. 

Det innebär merkostnader. En ytterligare konsekvens är 

att det tar mer av allas arbetstid för att kunna bygga upp 

en bra verksamhet. 

Kraven på kommunernas rapporteringsskyldig till staten 

kommer att öka ytterligare, vilket innebär behov av både 

personella och ekonomiska resurser. 

För att kvalitetshöja verksamheten inom äldreomsorgen 

finns medel tillgängliga för ansökan hos socialstyrelsen. 

För Storumans kommun är summan 930 tkr per år under 

en treårsperiod. Det finns angivet vilka områden man kan 

söka medel för. Vi avser därför att begära ett inriktningsbeslut 

från nämnden. Chefsgruppen kommer också att 

gemensamt se över de behov som bedöms som viktigast 

att prioritera. 

Ett område som vi redan ser som nödvändigt att prioritera 

är demensvården. Inom kommunen råder brist på boendeplatser 

för dementa, framförallt i nedre delen av kommunen. 

Vi kommer även att under året arbeta med organisationsfrågor 

för att kunna strukturera och tydliggöra arbetet. En 

genomgång av gemensamma policyn för kommunen 

kommer att implementeras i verksamheterna för att få en 

likvärdighet i bemötandet av medarbetarna. 

I Västerbottens län har ett gemensamt beslut tagits om att 

hemsjukvården skall övertas av kommunerna. Detta 

kommer att innebära ett omfattande arbete för oss på 

kommunnivå. Övergången skall ske 1 januari 2008, vilket 

innebär att tiden är knapp. Även om antalet personal 

57 


vid övergången inte är så stor så är organiserandet av 

arbetet omfattande. 


Omsorgsnämnden skall verka för att sprida kunskap 

om nämndens verksamhet till allmänheten i 

syfte att göra det känt för kommuninnevånarna 

vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns. 

Att informationsmaterial finns tillgängligt i samhället. 

Nämndens verksamhet finns beskriven på kommunens 

webbsida. Broschyrer med informationsmaterial finns i 

det egna väntrummet. Informationsmaterial sänds ut till 

kommunala inrättningar. 

Vidareutveckla och effektivisera insatser till enskilda 

och grupper genom utvecklad samverkan 

med landstinget och andra samhällsorgan. 

En sammanhållen organisation för rehabilitering, 

hemvård och gemensamma vårdavdelningar vid 

sjukstugorna ska verkställas. 

I Storuman är det verkställt och i Tärnaby blir det verkställt 

fullt ut vid återinflyttningen till Granhöjden i februari 

2007. 

Stödet till anhöriga och närstående skall utvecklas. 

Årliga träffar med anhöriga till boende i särskilda 

boendeformer genomförs där representant från 

omsorgsnämnden och berörd personal skall medverka. 

Årliga träffar har genomförts vid några verksamheter. 

Alla verksamheter har man regelbundna vårdplaneringar 

där anhöriga har möjlighet att 

Områdesansvariga ansvarar för att informera 

anhörigvårdare om aktuellt utbildningsutbud, 

samt möjliggöra deltagande genom att bistå med 

erforderlig personalinsats. 

Avlösning i hemmet har kunnat ordnas i de flesta fall. 

Även de som ansökt om korttidsboende har kunnat få 

detta om inte omedelbart så inom rimlig tid. Information 

om tillgängliga utbildningar till anhöriga är ett förnättringsområde. 

Sjukhemmen i Tärnaby och Storuman skall i 

mindre utsträckning vara en särskild boendeform. 

Andel korttidsvårds och rehabiliteringsplatser skall 

öka.


Andel korttidsplatser har inte ökat under året. Under 

tiden maj till december har tillgången till korttidsplatser i 

Tärnaby varit högst begränsad p g a ombyggnaden av 

Granhöjden. 

Utveckla hemsjukvård/hemtjänst genom att utarbeta 

klara riktlinjer för vilka insatser som kan ges 

och var de kan ges. 

Sådana riktlinjer finns utarbetade men det kan finnas 

behov av revidering i framtiden. 

Omsorgsnämnden skall genom insatser under 

verksamhetsperioden säkerställa en god arbetsmiljö, 

samt aktivt verka för att säkerställa de 

kommande behoven av personal. 

Personalen skall ges möjlighet att utveckla arbetsorganisationen 

på den egna arbetsplatsen. 

På arbetsplatsträffar, genom personalenkät och upprättande 

av handlingsplaner ges personalen möjlighet att 

påverka. Flexibla scheman är ett annat verktyg för att 

påverka arbetssituationen. Tyvärr kan den möjligheten bli 

mera begränsad med den nya arbetstidslagen. 

Skapa en organisation där ingen arbetsledare har 

mer än 30 underställda 

Ej uppfyllt. Under året har ytterligare en arbetsledare fått 

omkring 40 underställda. 

Verksamhetscheferna inom Individ och familjeomsorgen 

respektive Vård och omsorg, skall i avsikt 

att säkerställa framtida chefs- och ledarbehov 

se över verksamheternas organisation och struktur. 

Avsikten med denna översyn skall dessutom 

vara att penetrera möjligheten att effektivisera 

organisationen även på chefsnivå. 

En socialchef är anställd fr o m 1 januari 2007 vilket 

innebär ett odelat ledarskap av omsorgsförvaltningen. 

Genom insatser från nämnden skall förutsättning 

skapas för en god livskvalitet för människorna 

där barn och ungdomar är en prioriterad 

grupp 

Kartlägga skyddskedjan för barn och ungdomar 

upp till 20 år samt med andra samhällsaktörer 

finna former för insatser där behov av mera åtgärder 

finns. 

Arbetet har påbörjats men nödvändiga strukturer måste 

byggas upp. 

58 

Utveckla samverkansformer med övriga aktörer 

i samhället, andra myndigheter, kyrkorna, föreningar 

m.fl. 

Aktivt skapa samarbetsformer med andra samhällsaktörer, 

såsom polis, skola, fritidsgård m.fl. i 

strävan att arbeta för att barn och ungdomar på ett 

tidigt stadium skall få det stöd och det skydd de 

behöver. 

Delvis uppfyllt. FRIDA-projektet har implementerats i 

ordinarie verksamhet. 

Omsorgsnämnden skall aktivt arbeta för att förebygga 

och minska de medicinska och sociala 

skadeverkningarna 

Söka utvecklingsmedel från länsstyrelse och socialstyrelse 

i avsikt att starta förebyggande verksamheter. 

Medel är sökte men ansökan avslogs. 

Utveckla samverkansformer med barnavårdscentralen 

riktat till blivande och nyblivna föräldrar. 

Genom tidiga insatser riktade mot vuxna, vid 

missbruk, misshandel, relations- och konflikthantering 

främja barnens levnadsvillkor 

Familjerådgivning skedde i den egna organisationen t o 

m juni månad, sedan dess har tjänsten köpts från en kurator 

som kommer hit varje vecka från Sorsele. 

Ökad aktivering av människor som riskerar 

fastna i passivitet och hjälpberoende 

Föräldrautbildning liksom riktad information om 

alkoholens och droganvändningens skadeverkningar 

skall ske till ungdomar i åldern 13 – 19 år 

samt deras föräldrar. 

Uppfyllt. Är årligen återkommande. 

Verksamheten Vändpunkten skall ha ett närmare 

samarbete med arbetsstället Arbete För Alla, AFA, 

och därmed förstärka och utöka sina möjligheter 

att erbjuda sysselsättning till sina målgrupper. 

Samarbetet med AFA har inte utökats med däremot har 

Access-programmet startat. 

IFO skall i högre grad använda sig av 4 Kap 4 § 

SoL, d.v.s möjligheten för Omsorgsnämnden att 

begära att den som uppbär försörjningsstöd under

en viss tid skall delta i praktik eller annan kompetenshöjande 

verksamhet som Nämnden anvisar. 

X 


2004 2005 2006 

Kostnad per år, tkr 

Sjukhem, plats 635 656 655 

Äldreboende, plats 267 283 289 

Särskilda omsorgen, lgh 709 720 746 

Övriga gruppbostäder, lgh 479 481 507 

Hemtjänst, vårdtagare 105 102 108 

Utbetalt försörjningsstöd 4 789 4 879 5 400 

Missbruksvård, kr per 

dygn 1 700 1 910 1 578 

59 

Verksamhetsberättelser



Ordförande: Gunnar Åström (m) 

Vice ordförande: Göran Norman (s) 




Infrastruktur, skydd m m 796 1 898 1 072 826 770 -56 

Summa 920 2 009 1 072 937 900 -37 


Miljö- och byggnadsnämnden (MBN) fullgör kommunens 

uppgift inom plan- och byggområdet, miljö- och 

hälsoskyddsområdet, livsmedelshygien och djurskydd. 

Nämnden är kommunens naturvårdsorgan, och ska också 

fullgöra vissa trafikuppgifter. 

Nämnden ska: 

- verka för en god byggnadskultur och en god stads- och 

landskapsmiljö, 

- uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom 

kommunen och dess närmaste omgivning och ta de initiativ 

som behövs i frågor om planläggning, byggande och 

fastighetsbildning, 

- uppmärksamt följa utvecklingen och utarbeta förslag till 

åtgärder för att främja en bra miljö, ett gott naturskydd, 

ett gott hälsoskydd, ett gott djurskydd och en god livsmedelshygien 

i kommunen, 

- samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda, 

- lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens 

verksamhet, 

- övervaka efterlevnaden av lagar och föreskrifter och 

med stöd av lagen meddela föreskrifter och beslut, 

- ta till vara de möjligheter lagen ger att förenkla och 

underlätta ärenden för enskilda. 


MBN har även för år 2006 ett antal kortare och längre 

projekt. Beskrivningen av den verksamhet som bedrivits 

under året ska ses mot bakgrund av en ökning av antal 

ärenden och förfrågningar samt personalbrist, personaländringar 

och långtidssjukskrivningar. Detta har lett till 

ett tydligt försvårande av att uppfylla ställda mål och 

samhällskrav 


Personal 

Personalen, som utför de arbetsuppgifter som MBN ansvarar 

för, består av två assistenter, en byggnadsinspektör 

60 

och två miljö- och hälsoskyddsinspektörer (MH-insp). 

Under sommaren, 3.5 mån, har en MH-insp. vikarie arbetat. 

Under del av året har även en resursperson, ekoingenjör, 

avlastat bygg- och MH-insp med särskilda arbetsobjekt. 

Ärendemängden för miljö- och byggnadskontoret 

har ökat kraftigt från en redan sedan tidigare tyngd verksamhetsnivå. 

Projekt 

Under 2006 har MBN drivit följande projekt: 

- Förstudie kommunal natur- och kulturvårdsplan och 

webbaserad naturguide. Arbetet sker i samarbete med 

Fritids- kultur och turistnämnden samt Lycksele kommun, 

arbetet med Tärnaån förlänges. Länsstyrelsen beviljar 

särskilda medel. Två projekt med lokala aktörer 

sker även. 

- KLIMP- projektet fortsätter under året med lokala arrangemang. 

- Skrotbilskampanjen, i samarbete med Håll Sverige 

Rent, har utökats med lantbruksskrot och fortsätter under 

2006. 

Miljö- och hälsoskydd 

Etablering av gruvindustrier fortsätter. En ny pelletsfabrik 

är under etablering. Ytterligare utökningar sker inom 

fiskodling. Den årliga badvattenprovtagningen genomfördes 

även i år. Badförbud utfärdades i Stensele i samband 

med bräddning av avloppsvatten. Vissa förberedelser 

har skett i samband med misstanke om utbredd fågelinfluensa. 

En uppföljning av den obligatoriska ventilationskontrollen 

(OVK), sker. Fortsatta aktiviteter sker 

för nya gruvetableringar. 

Naturskydd, fiske 

Plan för fisketurism och fiskevård för Storumans kommun 

(2006-2010), antogs 2006-06-29 av miljö- och 

byggnadsnämnden. 

Livsmedel 

En större genomgång påbörjas med anledning av ändringar 

i lagstiftning.

Detaljplaner, områdesbestämmelser, bygglovsprövningar 

Under 2006 har nämnden arbetat med detaljplaner i bl a 

Hemavan och Vilasund som antagits. Arbetet med fördjupad 

översiktplan/områdesbestämmelser i Gunnarn har 

fortsatt under året med en del justeringar efter samråd 

med berörd sameby. 

I övrigt noteras ett stort tryck på fritidshusbebyggelse i 

den västra delen av kommunen. Ett tiotal nya detaljplaner 

för fritidsbebyggelse har påbörjats inom Joesjö, Joeström, 

Portbron, Granås och Hemavan. Delvis har samråd med 

samerna avhållits. Även ökad förfrågan för åretruntbostäder 

har noterats. MBN har på uppdrag av kommunstyrelsen 

påbörjat översyn och revidering av gällande översiktsplan 

för Storumans kommun. Det föreligger ett stort 

behov med fördjupad översiktsplanering för Hemavan, 

Tärnaby och Storuman/Stensele. Markresursplanering 

efterfrågas för att kunna styra fortsatt utveckling inom 

tätorterna. Detaljplanering för industrimark i Storuman/Stensele 

pågår liksom förstudie av järnvägens omlastningscentral. 

Utvidgning av industribyggnader i 

Forsvik sker. 

Under året sker ett stort ökat intresse för vindbruk från 

flera aktörer noterats. Ett nationellt beslut har tagits. Det 

första vindkraftverket har etablerats inom kommunen, i 

Skarvsjöby. Arbete med erforderlig översiktsplanering 

för vindbruk har inletts. 

Framtiden 

P g a det stora trycket på fritidshusbebyggelse i västra 

delen skapas ett behov av att nämnden fortsätter sitt arbete 

med att initiera och medverka till att fler byggbara 

områden kan komma till stånd. Nämnden ska även arbeta 

för att förenkla bygglovskraven i industriområden, arbetet 

sker via detaljplaner. I det sammanhanget är det också 

nödvändigt att arbete sker för att kommunen ska ha tillgång 

till ett bra kartmaterial för de delar av kommunen 

som saknar ett sådant. Digitalisering samt anpassning till 

rikstäckande kartsystem krävs för att på ett säkert sätt 

kunna genomföra samarbete med intilliggande kommuner 

vad avser bl.a. gruvdrift, vindbruk och EU-vattendirektivet. 

Arbetet med att inventera tillgänglighet i allmänna lokaler 

måste påbörjas. Uppföljning av obligatoriska ventilationskontrollen 

ska prioriteras vilket även gäller kommunens 

skyldighet till registerhållning av hissar. Översyn av 

kommunens trafikliggare fortsätter. Arbetet med KLIMP 

fortsätter i samarbete med andra aktörer. Energirådgivning 

till allmänhet och mindre företag kommer att fortsätta 

t o m år 2007. 

Kommunikationen mellan medborgare och nämnden ska 

i allt högre utsträckning kunna ske med hjälp av informationsteknik. 

För medborgarnas och företagens del 

innebär detta förbättrade förutsättningar för såväl informationsinhämtning 

som uträttande av ärenden m m oberoende 

av tid och geografisk belägenhet. Nämnden ska 

61 


också, i allt större utsträckning, ta den nya tekniken i 

anspråk för ärendehantering. I ett led att förbättra servicen 

ska information om nämndens verksamhet och hur 

man på ett enkelt sätt kommer i kontakt med nämnden 

finnas lätt tillgänglig. Detta överensstämmer med tankarna 

om den s k 24-timmarsmyndigheten. Framtagande 

av dokumenthanteringsplan för att förbättra standarden 

för nämndens närarkiv måste påbörjas. 


Kommunen ska fortlöpande arbeta med översiktsplanering 

En ny översiktplan ska utarbetas och antas under 

2007 

Nybildade Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har 

erhållit uppdrag från Kommunstyrelsen att organisera ett 

genomförande under förutsättning att resurser kan skapas 

och tillföras. Vindbruksplanering har påbörjats och bör 

prioriteras. 

Inventering av lämpliga områden i kommunens 

östra del för ”secondhome living” 

Inga aktiviteter har skett under 2006. 

Inventering av nya tänkbara områden för fritidshusbebyggelse 

Inga inventeringar har skett i avvaktan på översiktsplanearbetet. 

En skoterledskarta som täcker hela kommunen ska 

inarbetas i kommunens översiktplan 

Har inte fullföljts. Ansvaret för drivandet av denna fråga 

ligger, organisatoriskt sett, inte på MBN, utan har lagts ut 

på flera olika delar i den kommunala organisationen. 

Nämnden ska fortsätta att verka för att samerna i 

de två samebyarna tar fram en renbruksplan som 

innehåller samernas syn på byggande inom kommunen 

Har inte fullföljts p g a brist av resurser. Arbetet ska 

påbörjas i samband med översiktsplanearbetet. 

Nämnden ska i sitt arbete ha tillgång till modern 

teknik och digitala kartor. 

Kommunen ska fortsätta att uppmärksamma ansvariga 

politiker på lokal-, regional- och centralnivå 

om problemet med att använda bara kartor 

saknas för stora delar av kommunen. Ett digitalt 

kartmaterial är en grundförutsättning för att över-


siktplanen ska kunna hållas aktuell och tillgänglig 

enligt intentionerna i PBL. 

Arbetet har inletts under 2006. I samverkan med Lantmäteriets 

lokalkontor har MBN tagit fram kartmaterial 

för delar av områden i västra kommunen som helt saknar 

användbara kartor. 

Den kommunala natur- och kulturmiljön ska 

stärkas i kommunen, en koppling till miljömålet 

”God bebyggd miljö” 

Kommunen ska ta fram en natur- och kulturmiljöinventering 

och naturvårdsplan under 2005/06. 

Detta bör ske i samarbete med Fritids- kultur- och 

turistnämnden. Resultatet av inventeringen ska 

inarbetas i översiktsplanen. 

Arbetet med en förstudie av en natur- och kulturvårdsplan 

påbörjades under 2005 men p g a uppdragstagares 

sjukdom har arbetet försenats ner under 2006. Ytterligare 

projekt pågår även. Arbetet sker i samarbete med Fritids- 

kultur- och turistnämnden, några lokala aktörer och angränsande 

kommuner. 

Miljö- och byggnadsnämnden ska verka för att 

medfinansiera projekt med koppling till miljömålet 

”Godbebyggd miljö”. 

Inga aktiviteter har skett under perioden. Kommer dock 

att ingå i ÖP-arbetet. 

Nämnden ska verka för en säker och trygg 

kommun. 

Brister i den obligatoriska ventilationskontrollen 

ska följas upp av nämnden. 2006 skall arbetslokaler 

och kontor prioriteras. En uppföljning av åtgärder 

i skolor, daghem och vårdanläggningar 

skall också ske. 

Uppföljning av brister av OVK hos samtliga fastigheter 

har skett under 2006 med hjälp av inköpt resurs. 

Uppgifter i befintligt dataregister ska fortsättningsvis 

uppdateras och inarbetas i ärendehanteringregistret 

under perioden 

Arbetet sker fortlöpande. 

Tillgänglighetsfrågorna i allmänna lokaler ska 

inventeras 

Inventering har påbörjats med hjälp av lokala handikappsorganisationen, 

HSO. Arbetet måste intensifieras 

för att uppfylla målen för år 2010 enligt lagen om enkelt 

avhjälpta hinder. 

62 

Nämnden ska verka för att det aktivt arbetas för 

ett kretsloppsanpassat samhälle. 

Nämnden ska verka för att kommunen bedriver 

avfallshanteringen på ett rationellt och miljömässigt 

riktigt sätt. 

Ingår i det löpande arbetet. 

Miljö- och byggnadsnämnden deltar i skrot- och 

bilskrotinsamling under 2005-06 med effektiv insamling. 

Insamling pågår. 

Verka för att ha en enda fungerande avfallsstation 

i Storumanområdet. 

Finns en miljöstation i Storuman och en i Tärnaby. 

Nämnden kommer att arbeta för en hållbar 

samhällsutveckling enligt de nya nationella miljökvalitets- 

och folkhälsomålen. 

Ett 3-årigt lokalt klimatinvesteringprogram, 

KLIMP, påbörjas, i ett samarbete med Vilhelmina, 

Sorsele m fl aktörer 

Arbetet pågår 

Under perioden fram till 2010 kommer kommunen 

att ta fram lokala miljömål för en hållbar utveckling. 

Målframtagandet har legat stilla p g a tidsbrist. Arbetet 

ingår dock i ÖP-arbetet. 

Kontrollen av inomhusklimatet kommer att förbättras. 

En kampanj för att fastighetsägare på ett enkelt 

sätt ska kunna mäta radonhalten i inomhusluften 

har skett. Arbetet med att förbättra OVK-tillsynen 

har och kommer att ske. 

Nämnden ska verka för en god naturvård. 

En natur- och kulturmiljöplan tas fram under 

perioden. 

Arbetet har påbörjats med extern konsult. 

En uppdaterad fiskevårdsplan/fisketurismplan, 

tas fram under perioden.

Plan för fisketurism och fiskevård för Storumans kommun 

(2006-2010), antogs 2006-06-29 av miljö- och 

byggnadsnämnden. 

Nämnden ska verka för en effektiv tillsyn inom 

sina arbetsområden. 

Tillsynsplanen för miljöskyddet ska utvärderas och 

aktualiseras. 

Har inte kunnat ske under 2006 p g a hög arbetsbelastning. 

Fortsatt uppdatering av cisternregistret sker. 

Industriföretagen ska vara uppdaterade/informerade 

om sitt egenkontrollansvar 

Flera företag har deltagit i kurser om egenkontrollansvar. 

En fortsatt uppföljning av livsmedelshanteringen 

inom turistbranschen ska ske. 

Flera livsmedelsföretag har deltagit i kurser. 

Plan för livsmedelstillsyn ska uppdateras. Alla 

livsmedelsföretag ska vara uppdaterade/informerade 

om sitt egenkontrollprogramansvar 

Uppdatering av plan för livsmedelstillsynen är inte slutförd. 

Information till alla livsmedelsföretag har utsänts. 

En uppföljning av tidigare utförd inventering av 

vattenverken från risksynpunkt ska ske. 

Har inte skett under 2006 p g a hög arbetsbelastning. 

En behovsanpassad djurskyddsplan ska upprättas. 

Djurskyddsplanen är inte klar p g a tidsbrist. 

Relevant teknisk utrustning för tillsyn m m ska 

finnas tillgänglig för inspektörerna. 

En modul till ärendehanteringsprogrammet som gör det 

möjligt att via en handdator föra in uppgifter vid tillsyn m 

m har beställts. 

Fortsatt uppföljning av ljudklimat och luftkvalitet i 

skolor/daghem, lokaler för vård och omsorg samt 

hotell och pensionat. 

Har inte skett, trots ambitionen att delta i ett rikstäckande 

projekt. Personalbrist återigen. 

Ljudnivåerna vid konserter/discotek ska klara de 

nationella kravnivåerna 

Har inte kunnats kontrollera p g a personalbrist. 

63 


Kommunikationen mellan brukare och nämnden 

ska i allt högre utsträckning kunna ske med 

hjälp av informationsteknik, enligt den s k 24timmarsmyndigheten. 

Information ska införas i telefonkatalogen om 

relevanta telefonnummer till nämndens företrädare. 

Kommunens info-grupp accepterar inte att nämndens 

verksamhet och uppgift om politiska företrädare presenteras 

under egen rubrik ”Bygg och Miljö” alternativt 

”Bygg, miljö, hälsa” utan anser att verksamheten till följd 

av platsbrist ska presenteras under gemensam rubrik med 

”Teknik”. 

Nämnden ska ha en synlig weblänk på kommunens 

hemsida. 

Arbetet med ta fram en ny hemsida för kommunen har 

påbörjats. En bärande tanke är att hemsidan ska vara 

utformad så att det är lätt för besökare att hitta information. 

Måluppfyllelse mot visionsdokumentet. 

Boende och samhällsbyggande och näringsliv 

Nämndens satsningar på planering för fritidshustomter/områden 

kommer att möjliggöra visionerna för ett 

ökat fritidshusboende. 

Nämnden arbetar även för attraktiva tomter för boende. 

Planeringen av nya industriområden underlättar nu för 

etableringen av fler industrier och en ny omlastningscentral. 

Nämndens engagemang för natur- och kulturvårdsprojekt 

och fisketuristprojekt kommer att leda till att ett ökat 

entreprenörskap för inlandsturism och upplevelseturism 

kommer att kunna uppfyllas tidigare än år 2010. 

Miljö 

Nämndens miljöarbete och kommunens satsning på Klimatinvesteringsprogrammet 

kommer att möjliggöra att 

Miljömålen uppfylls till år 2015. Nämndens arbete med 

de lokala/regionala miljömålen kommer att kompletteras 

med folkhälsomålen. Målen inarbetas i kommunens alla 

verksamhetsområden vilket underlättar genomförande av 

en miljöcertifiering av kommunens verksamhet.


Demokrati och jämställdhet 

Arbete med att förbättra samhällsservicen med bättre 

rutiner och ny informationsteknik kommer att underlätta 

det demokratiska arbetet. 



Planärenden 

Byggnadslov 

5 7 16 

nybyggnad av permanenthus 

2 5 5 

nybyggnad av fritidshus 29 31 51 

Övriga bygglov 137 156 246 

Övriga tillstånd bygg 570 637 593 

Ventilationskontroll 65 22 262 

Tillstånd renhållning 

Enskilda avlopp – 

89 96 56 

anm/tillstånd 

Värmepumpar – 

21 30 42 


Djurhållning – 

24 11 12 


Övriga anm/tillstånd 

44 38 30 

Miljö 111 

Totalt antal diarieförda 

ärenden 725 

109 99 

720 788 

Kostnad, kr per inv 195 195 195 

64

Redovisningsprinciper 

Den kommunala redovisningen regleras i den kommunala 

redovisningslagen. Därutöver har Rådet för kommunal 

redovisning, i viss mån också Svenska Kommunförbundet, 

utfärdat rekommendationer om vad som kan anses 

som god redovisningssed för kommuner. 

För de kommunala bolagen gäller bokföringslagen, aktiebolagslagen 

och årsredovisningslagen. 

I den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) 

är kommunala årsredovisningsprinciper vägledande. 

Kommunen 

Det är tveksamt om styrelsens och nämndernas verksamhetsmål 

kan rymmas in i begreppet ”verksamhetsmål för 

god ekonomisk hushållning”. Utvecklingsarbetet har av 

olika skäl inte gått i den takt man skulle önska. 

Arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar, nyintjänad pension 

m m har belastat verksamheterna som ett personalomkostnadspålägg 

i samband med löneredovisningen. För 

2006 har följande procentpåslag använts. 

Anställda 41,80 

Förtroendevalda 32,46 

Avskrivning av anläggningstillgångar påbörjas tertialen 

efter det att investeringen har ianspråkstagits. Avskrivningstiderna 

beräknas på anläggningstillgångarnas beräknade 

ekonomiska livslängd enligt kommunförbundets 

rekommendationer. 

Kommunen följer rådets anvisningar utom på följande 

punkter: 

Prognoserna på slutavräkningen på kommunalskatt varierade 

kraftigt mellan Ekonomistyrningsverket och Sveriges 

kommuner och landsting. Enligt försiktighetsprincipen 

har vi valt Sveriges kommuner och landstings prognos 

vilket är ett avsteg från rådets rekommendationer. 

Löner och övriga löneförmåner redovisas enligt kontantmetoden. 

Den årliga förändringen av outtagen semester och okompenserad 

övertid har belastat verksamhetens kostnader 

och bokförts som kortfristig skuld vid årets slut. 

Rekommendationen om redovisning av leasingavtal har 

ännu inte börjat tillämpas konsekvent. 

65 

Redovisningsprinciper 

Vi har ännu inte tagit fram någon fullständig systemdokumentation. 


Omfattning 

Syftet med årsredovisningen är att ge en samlad bild av 

kommunens och de kommunala bolagens verksamheter 

och ekonomiska ställning. 

I den sammanställda redovisningen ska ingå sådana juridiska 

personer där kommunen har ett betydande inflytande, 

se vidare den grafiska beskrivningen på sid 3. 

Metod 

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt 

förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med 

proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar 

av ”dotterföretagens” resultat- och balansräkningar tas in i 

koncernredovisningen. 

Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för 

”dotterföretagens” andelar har avräknats mot förvärvat 

eget kapital. I koncernens eget kapital ingår härmed förutom 

kommunens eget kapital endast den del av ”dotterföretagens” 

eget kapital som intjänats efter förvärvet. 

Då den sammanställda redovisningen endast ska visa 

koncernens relationer mot omvärlden har interna mellanhavanden 

inom koncernen eliminerats, varvid väsentlighetsprincipen 

har tillämpats.

Storumans kommun Årsredovisning 2006

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?