EFTER DOMEN - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Verkställighetsplanering Fakta/ Om vsp Verkställighetsplan, vsp, kallas den plan som ska upprättas för varje klient/intagen med kriminalvårdspåföljd. För intagna i häkte görs en plan för häktesvistelsen. Sedan 2005 är vsp:na inlagda i ett datasystem, vilket under lättar för personal från olika enheter att arbeta med samma planering. 1 oktober 2010 börjar nya föreskrifter om verkställighetsplanering att gälla. I de nya föreskrifterna talas inte längre om mål utan om vilka åtgärder som bör sättas in för att minska återfall i brott. Åtgärder är mer konkreta och lättare att följa upp än mål. Vid risk- och behovsbedömningarna används ibland särskilda utredningshjälpmedel. Exempelvis SARAchecklistan vid partnervåld och ASI-utredning vid missbruksproblem. Frivården som vsp-samord nare för anstaltsärendena drog igång på prov 2006 och permanentades 2008. Arbetssättet föreslogs av internrevisionen 2004 efter att den konstaterat en brist på samverkan och helhetssyn i arbetet med vsp. Det finns fyra utslussningsalternativ som syftar till att förbereda för livet efter anstaltstiden: vårdvistelse, frigång, utökad frigång och halvvägshus. 18 Påföljder & Program / Kriminalvården Planerad verkställighet Alla klienter med kriminalvårdspåföljd ska ha en plan för verkställigheten. Tanken är att planen ska följa klienten som en röd tråd från häkte till anstalt och frivård. Rollen som samordnare av planeringen har frivården. Text: Minna Nyman Sabbadini Foto: Lars Forsstedt Frivårdsinspektör Helena Söderström är på väg till anstalten Färingsö för att träffa sin klient Maria som avtjänar ett tvåårigt fängelsestraff. Ett glatt ”välkommen” hörs från porttelefonen innan grinden öppnas. Solen gassar och på ängen nedanför råmar kossorna. I centralvakten sammanstrålar Helena med kriminalvårdaren Åsa Johansson. Deras samarbete kring Marias situation är ett exempel på verkställighetssamordning. Att göra verkställighetsplaner, vsp, är egentligen inget nytt. I lagstiftningen från 1974 står att alla klienter i kriminalvården ska ha en behandlingsplan, som det tidigare kallades. Arbetet med verkställighetsplanerna förtydligades dock med nya föreskrifter 2001, och i samband med det infördes en gemensam mall. – Dokumentet för verkställighetsplanering har gjort att vårt arbete med klienterna har fått en helt annan struktur och ordning. Alla insatserna ska vara tydligt kopplade till att förebygga återfall i brott, berättar Helena Söderström som arbetar vid frivården Södertörn. Rent konkret innebär vsp-arbetet att information om klientens historik och aktuella sociala situation samlas in på ett strukturerat sätt. Sedan görs en risk- och behovsbedömning som bygger på de faktorer som forskning visat är relevanta för att förebygga återfall i brott. Tidigare kriminalitet är exempelvis en faktor som markant ökar risken för återfall i brott. Andra faktorer som ökar risken för ny kriminalitet är antisocialt livsmönster, kriminellt umgänge och kriminella attityder och värderingar. Dessa fyra faktorer är särskilt viktiga att fånga upp för kriminalvården eftersom de inte är statiska, de går därmed att förändra. Nästa steg är att planera för vilka insatser som klienten behöver under verkställigheten och här är risk- och behovsbedömningen vägledande. Helena Söderström – I och med vsp:n måste vi ta ställning till olika faktorer som vi kanske inte alltid uppmärksammade tidigare. Därmed tror jag att vsp:n gör att vi i mindre utsträckning missar insatsområden, säger Helena Söderström. Frivårdens samordningsansvar innebär att frivården redan från början av anstaltsvistelsen ska vara med och planera för verkställigheten och utslussningen från anstalten. Att frivården fått det ansvaret är ganska naturligt eftersom klientens resa ofta börjar hos frivården med personutredningen och efter villkorlig frigivning från anstalt ställs många av klienterna under övervakning hos frivården. För Helena Söderström innebär arbetssättet att hon nuförtiden har väldigt tät kontakt med många av klienterna redan under anstaltstiden. Eftersom hon arbetar som handläggare för kvinnor framförallt har hon ett väl upparbetat samarbete med anstalten Färingsö.
– Jag har telefon- eller mejlkontakt med klienternas kontaktmän varje vecka och känner mig väldigt delaktig i klientens planering även om jag inte är fysiskt närvarande. När klienten sedan friges tar jag bara vid, berättar Helena Söderström. Tillbaka till Färingsö. Helena Söderström och Åsa Johansson beger sig ner till den öppna avdelningen Björngärdet för att träffa Maria. De ska börja arbeta med hennes ansökan om utökad frigång, ett av de nya utslussningsalternativen. Maria friges villkorligt till våren och de sista fyra månaderna av fängelsestraffet hoppas hon på att få bo utanför anstalten med fotboja. Förutom boendet är det en massa detaljer som ska dokumenteras i ansökan som Helena ska formulera och sedan skicka till regionjuristerna för beslut. Helena Söderström ser många vinster i att på det här sättet samordna verkställighetsplaneringen. – Man använder varandra som resurser. Anstaltspersonalen kan ha massor med information från anstaltstiden som är bra att känna till. Vi på frivården kan ha information från personutredningen och ibland har vi haft kontakt med klienten i massor med år. Samarbetet leder till mindre dubbelarbete, och om vi är samspelta kan klienten inte spela ut oss mot varandra. Jag tänker även att det är en vinst för klienterna som slipper att prata om sina problem om och om igen, berättar hon. Hur gör man då klienten delaktig i sin egen planering? – Jag är noga med att alltid få ett telefonsamtal med klienten initialt och inför frigivning. Dessutom försöker jag att prioritera att besöka klienten på anstalten. Sedan gör jag alltid en muntlig sammanfattning för klienten av vad jag skrivit i vsp:n, berättar Helena Söderström. Att få samarbetet att flyta i en så stor organisation som Kriminalvården är däremot inte alltid så lätt. Och även om Kriminalvården kommit långt i arbetet med verkställighetsplanerna återstår en hel del att göra. Nu planerar Kriminalvården en fördjupad vsp-utbildning till början av 2011. Man ska även arbeta fram ett effektivare stöd för uppföljning. Den tid som kommer. Kriminalvårdaren Åsa Johansson och frivårdsinspektör Helena Söderström samtalar med klienten Maria om resten av hennes tid i kriminalvården. » Det är en vinst för klienterna som slipper att prata om sina problem om och om igen.« Påföljder & Program / Kriminalvården 19
Page 1 and 2: EFTER DOMEN Om påföljder och prog
Page 3 and 4: Innehåll 2 Förord 4 Kriminalvård
Page 5 and 6: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 7 and 8: 14.15 Hämtning På eftermiddagen t
Page 9 and 10: den dömde kan förstå och följa
Page 11 and 12: Frivård - samhällsnytta eller rä
Page 13 and 14: » Det brukar alltid fungera bra. U
Page 15 and 16: Jan Hägglund, Jan Östlund och Gun
Page 17: Idag bestod nämnden av ordförande
Page 21 and 22: fängelsestraffet ska också fören
Page 23 and 24: Kriminalvården arbetar systematisk
Page 25 and 26: Det är viktigt att byta perspektiv
Page 27 and 28: Drogterapeuten Maria Brimalm leder
Page 29 and 30: - Det här är det roligaste vi vet
Page 31 and 32: Ulrika Palm-Jaconelli är programle
Page 33 and 34: på programledarna. Förutom att b
Page 35 and 36: Berggren, tre av totalt fem program
Page 37 and 38: Ombedd att beskriva nyckeln till fr
Page 39 and 40: Torunn Höjdahl presenterar Vinn ut
Page 41 and 42: Balansen Balansen ska hjälpa delta
Page 43 and 44: driver egen utbildning för kliente

EFTER DOMEN - Kriminalvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?