EFTER DOMEN - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

VPP Fakta/ VPP Våldspreventivt program Filosofin bakom VPP är att våldsamt beteende har flera orsaker. För att åstadkomma förändringar arbetar man med flera olika rehabiliteringsinstatser, tekniker och pedagogiska modeller. Programmet finns i två versioner: 37 lektioner för dem med medelhög återfallsrisk och 87 möten för dem med högst återfallsrisk. Dessutom ingår ett antal individuella samtal med programledarna. Målgruppen för den högintensiva versionen är klienter som dömts för minst två våldsbrott och/eller mord. Deltagande i medelintensiv version kan ha dömts för mindre allvarliga våldsbrott. För att delta i programmet måste klienten ha en tanke om att våldsanvändandet är ett problem. Programmet är inte lämpat för dem som bedöms ha låg risk för återfall i brott. 32 Påföljder & Program / <strong>Kriminalvården</strong> Våld har många orsaker VPP är ett program för våldsbrottslingar. En hög intensiv version riktas till intagna som dömts till långa fängelsestraff för grova våldsbrott och bedöms ha hög risk för återfall, och en medelintensiv version riktar sig till intagna som har en moderat risk för återfall i våldsbrott. De får hjälp att bättre klara av sin situation och inte använda våld i framtiden. Text: Elisabet Jönsson / Isabel Zavalía Foto: Brita Nordholm / Arkiv Programmet ackrediterades i svensk kriminalvård i juni 2010. VPP har utformats av den kanadensiska kriminalvården och är ett omfattande program för återanpassning i samhället. Grund tanken är att aggression och våld har flera olika orsaker, så för att åstadkomma förändringar krävs många olika insatser. – Klienterna har ofta flera problem. Det gäller exempelvis tankemässiga brister där de rättfärdigar våldsanvändande. Många har svårigheter med problemlösning, kommunikation och självkontroll, berättar Carina Drugge, nationell programutbildare för VPP. Hon fortsätter: – Behandlingsinsatserna är i första hand färdighetsinriktade. Med olika metoder arbetar vi med lugnande tekniker, social problemlös- ning, relationer, insikt och planering. Klienterna får göra individuella självhanteringsplaner för hur ska hanterna de risksituationer som kan uppstå. För att välja lämpliga klienter till en grupp har programledarna ingående intervjuer med klienterna. Det är viktigt att åtminstone en av programledarna är behandlingsspecialist och kan göra en egen avvägning. Även om en individ uppfyller rätt kriterier på pappret kanske den kan förstöra en grupprocess eller själv fara illa i gruppen. Meningen är att hjälpa de mest utåtagerande klienterna med just det personlighetsdraget hos dem. Detta kan enligt Carina Drugge väcka väldigt starka reaktioner, vilket ställer stora krav Två röster från klienter som genomgår program för personer dömda för våldsbrott: » Programmet har hjälpt mig att se mig själv från ett annat perspektiv. Nu kan jag göra en sån enkel grej som att åka buss och titta folk i ögonen utan att leta efter något som provocerar. Jag har varit mycket arg, haft en vrede som varit onödig och irriterat mig på andra. Hjärnspökena har försvunnit och jag är mer positiv i tankarna nu.« » Jag har alltid varit en impulsmänniska, agerat först och tänkt sen. Men nu har jag hittat ro i mig själv och hittat lugnet inom mig och jag tror att jag kommer att ta med mig det efter att programmet är slut.«
på programledarna. Förutom att båda ska ha adekvata akademiska utbildningar, varav en ska vara psykolog, gäller det också att kunna förmedla sina kunskaper på ett positivt och entusiasmerande sätt utan att kompromissa med kriminalvårdens normer, och att själv ha väl utvecklade värderingar, resonera logiskt och rationellt samt visa öppenhet för andras idéer. – Man måste vara trygg i att arbeta med svår problematik och programledarna måste vara samspelta och kunna ge och ta kritik av varandra. Man kommer att gå i fällor, man kommer att göra misstag, då gäller det att ta tag i det innan processerna blir för destruktiva. Återfallsfrekvensen är ännu inte mätt, men Drugge säger att såväl programledare, personalen ute på avdelningarna och klienterna själva ofta märker tydliga framsteg. Klienterna kan hantera situationer utan att ta till våld, hinner tänka på konsekvenserna och kommunicera innan det smäller. Kontakten med personalen ute på avdelningarna är viktig. Vi kan inte leva på vår egen lilla ö och bara se vad som händer vid behandlingstillfällena, avslutar Carina Drugge. » Man kommer att gå i fällor, man kommer att göra misstag. Då gäller det att ta tag i det innan processerna blir för destruktiva.« Påföljder & Program / <strong>Kriminalvården</strong> 33
Page 1 and 2: EFTER DOMEN Om påföljder och prog
Page 3 and 4: Innehåll 2 Förord 4 Kriminalvård
Page 5 and 6: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 7 and 8: 14.15 Hämtning På eftermiddagen t
Page 9 and 10: den dömde kan förstå och följa
Page 11 and 12: Frivård - samhällsnytta eller rä
Page 13 and 14: » Det brukar alltid fungera bra. U
Page 15 and 16: Jan Hägglund, Jan Östlund och Gun
Page 17 and 18: Idag bestod nämnden av ordförande
Page 19 and 20: - Jag har telefon- eller mejlkontak
Page 21 and 22: fängelsestraffet ska också fören
Page 23 and 24: Kriminalvården arbetar systematisk
Page 25 and 26: Det är viktigt att byta perspektiv
Page 27 and 28: Drogterapeuten Maria Brimalm leder
Page 29 and 30: - Det här är det roligaste vi vet
Page 31: Ulrika Palm-Jaconelli är programle
Page 35 and 36: Berggren, tre av totalt fem program
Page 37 and 38: Ombedd att beskriva nyckeln till fr
Page 39 and 40: Torunn Höjdahl presenterar Vinn ut
Page 41 and 42: Balansen Balansen ska hjälpa delta
Page 43 and 44: driver egen utbildning för kliente

EFTER DOMEN - Kriminalvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?