EFTER DOMEN - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Ackreditering Fakta/Vinn Vinn är ett program speciellt utformat för kvinnor som genomförs i grupper om 5-8 deltagare. Det bedrivs sedan 2006 på alla kvinno anstalter och inom frivården i Göteborg. Programmet omfattar 16 träffar i grupp och några individuella samtal och tar upp 13 olika ämnesområden som vävs ihop till varje deltagares individuella livskarta. Vinn står för att deltagarna ska vinna över kriminaliteten och bli bättre på att göra val som förbättrar deras livs kvalitet. Ett mål är att väcka hopp om att en förändring är möjlig och man tar fasta på varje individs styrkor och svagheter för att stärka den egna identiteten. Ackrediteringsansökan prövas utifrån följande tio kriterier: 1. En tydlig förändringsmodell En tydlig modell ska förklara hur programmet avser att åstadkomma relevanta förändringar hos klienterna. 2. Klienturval Det måste klart anges vilka klienter programmet är avsett för och vilka urvalsmetoderna är. Det är mycket viktigt att beakta klientens risk för återfall i brott, vilket säkrast görs genom att ta reda på tidigare kriminalitet, kriminella attityder och värderingar samt kriminellt umgänge. 3. Inriktning mot flera dynamiska riskfaktorer Programmet ska som helhet vara inriktat mot ett flertal av de dynamiska riskfaktorer som sammanhänger med kriminellt beteende. 38 Påföljder & Program / Kriminalvården Att godkänna program Alla behandlingsprogram ackrediteras för att uppfylla god vetenskaplig standard. Här får läsaren följa hur det gick till på det senaste ackrediteringsmötet, när kvinnoprogrammet Vinn diskuterades. Text och foto: Elisabet Jönsson I juni 2010 samlades ackrediteringspanelen på Kriminalvårdens regionkontor i Stockholm för att diskutera och förhoppningsvis ackreditera Vinn, ett program anpassat för kvinnor. Dagen inleddes med att Torunn Höjdahl som är en av programutvecklarna, presenterade Vinn för de professorer och docenter som hade i uppgift att värdera programmet. Ackrediteringspanelen väljs ur Kriminal vårdens vetenskapliga råd. Beroende på programmets inriktning väljer man ut personer ur olika discipliner, så ackrediteringspanelens sammansättning ändras inför varje prövning. Vinn tar ett brett grepp över deltagarnas hela livssituation. Genom att diskutera ämnesområden som ekonomi, missbruk, sexualitet, ilska, gränser och våld ska varje enskild klient få fram en livskarta. Kartan och stödet från gruppen ska hjälpa henne att urskilja vilket problemområde hon ska prioritera, i sin ofta mycket stora problemsäck. Innan ett program bedöms för ackreditering prövas det vanligtvis i begränsad skala under utveckling. Efter ackreditering är avsikten att programmen ska bli tillgängliga för alla klienter som har behov av dem. Vinn är från början utvecklat i Norge, men har genomgått stora förändringar efter synpunkter från deltagare och enskilda ledamöter i det vetenskapliga rådet som tagit del av tidigare programförslag under utvecklingen. Nu täcks ett stort antal av de faktorer som ökar risken för fortsatt kriminellt beteende och programmet kan i viss mån anpassas utifrån gruppdeltagarnas problematik. – En reflektion är att när vi behandlar män behandlar vi enskilda problemområden, som våld eller sexualitet. Kvinnor behandlar vi för själva livet, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, i diskussionen som följer efter presentationen. Torunn Höjdahl berättar att även män efterfrågar den här typen av breda program, men att det generellt sett är ännu viktigare för kvinnor, som när de kommer till kriminalvården ofta har en komplex problembild och ofta är i sämre kondition än vad män är. Forskarna börjar diskutera med varandra utifrån sina olika forskningsområden. Mats Fridell är professor i klinisk psykologi: – Ny forskning visar att de relationella aspek terna är mycket viktigare för kvinnor än vad vi tidigare vetat. På det viset ligger ni rätt i hur ni jobbar i det här programmet. Någon reagerar på att det korta programmet blir ytligt. – Det har också en poäng. Olika program har olika funktioner. Deltagare kan dessutom slussas vidare till andra program när de kommit till insikt om vilket livsområde de bör jobba mer med, invänder Bengt-Åke Armelius, också professor i klinisk psykologi, och lägger till: – Ett liknande program vore jättebra för många män också. Efter diskussionen är det dags för ackrediteringspanelen att resonera sig fram till en gemensam hållning. De har tio kriterier att bedöma programmet efter, och varje kriterium kan få mellan 0 och 2 poäng. Beroende på sammanlagda poäng får programmen sedan olika stauts. För att bli fullt ackrediterat krävs minst 17 av 20 poäng, och två poäng på de viktigaste kriterierna. Ackreditering med villkor innebär att panelen ger minst 15 poäng och förslag till konkreta ändringar som bör kunna göras relativt snabbt, samtidigt som programmet kan drivas vidare. Nästa steg är utvecklingsbart men ej ackrediterat, vilket innebär att Kriminalvården med stöd av panelens råd måste göra ganska stora förändringar av programmet. Skulle programmet få under tio poäng är programmet inte värt att satsa vidare på. Vinn uppnådde 19 poäng av 20 möjliga och blev fullt ackrediterat.
Torunn Höjdahl presenterar Vinn utifrån de tio kriterier som bedöms. För att bli fullt ackrediterat måste programmet få minst en poäng på varje kriterium, och två poäng på de områden som bedöms som allra viktigast. Hur vet vi om det fungerar? Kriminalvården utvecklar och genomför behandlingsprogram med det övergripande syftet att minska återfall i kriminalitet. Därför måste man utvärdera programmen kontinuerligt för att se om de fungerar. – På samma sätt som inom sjukvården är det viktigt att vi inom Kriminalvården arbetar med evidensbaserad behandling. Det handlar om att få en bild av vad som fungerar och för vem, säger Martin Lardén, centralt sakkunnig i behandlingsfrågor i Kriminalvården. Insatserna ska alltid baseras på bästa tillgängliga kunskap. De ständiga frågorna är: Varför fungerar ett visst program? Varför har ett annat program inte effekt? Fyra programutvärderingar har hittills publicerats och resultaten är uppmuntrande enligt Lardén. Generellt sett ger deltagande i behandlingsprogram minskad risk för återfall. – Men det måste tilläggas att det handlar om grupper som har väldigt svåra förutsättningar så man kan inte vänta sig mirakel. Utvärdering arna visar också att vi måste vara väldigt noggranna Martin Lardén när vi väljer ut vilka program en klient ska gå. Precis som när det gäller en läkemedelsbehandling innebär ju till exempel ett avhopp att klienten inte får tillräcklig ”dos”. Då kanske behandlingen till och med kan förvärra situationen. Det är viktigt att vi har den kunskapen, avslutar Martin Lardén. 4. Effektiva metoder Det ska finnas stöd för att de metoder som används kan förväntas ha effekt på de dynamiska riskfaktorer som programmet inriktas mot. 5. Färdighetsinriktning Programmet ska främja inlärning av färdigheter som kommer att göra det lättare för deltagarna att undvika kriminalitet och främja att de ägnar sig åt lagliga aktiviteter. 6. Ordningsföljd, intensitet och varaktighet Omfattningen av insatserna ska vara kopplad till programdeltagarnas behov. Olika komponenter ska introduceras i en ordning så att de kompletterar varandra. 7. Engagemang och motivation Programstrukturen ska maiximera deltagarnas engagemang så att deras motivation upprätthålls. 8. Kontinuitet i program och andra insatser Det måste finnas en tydlig koppling mellan programmet och den samlade verkställighetsplaneringen, både under fängelse tiden och i samband med kriminalvård i frihet. 9. Program- och behandlingsintegritet – system för kvalitetssäkring Varje enhet som bedriver programmet har ansvar för att programmet genomförs i enlighet med manualerna och att nödvändig kvalitetssäkring utförs. Om programmet inte övervakas noga finns risk att det inte bedrivs på avsett sätt med risk att effekten undermineras. Det måste därför finnas system för att säkerställa att program- och behandlings integriteten upprätthålls och att avvikelser rättas till. 10. Fortlöpande utvärdering Rutiner för utvärdering av programmets effektivitet ska finnas. Påföljder & Program / Kriminalvården 39
Page 1 and 2: EFTER DOMEN Om påföljder och prog
Page 3 and 4: Innehåll 2 Förord 4 Kriminalvård
Page 5 and 6: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 7 and 8: 14.15 Hämtning På eftermiddagen t
Page 9 and 10: den dömde kan förstå och följa
Page 11 and 12: Frivård - samhällsnytta eller rä
Page 13 and 14: » Det brukar alltid fungera bra. U
Page 15 and 16: Jan Hägglund, Jan Östlund och Gun
Page 17 and 18: Idag bestod nämnden av ordförande
Page 19 and 20: - Jag har telefon- eller mejlkontak
Page 21 and 22: fängelsestraffet ska också fören
Page 23 and 24: Kriminalvården arbetar systematisk
Page 25 and 26: Det är viktigt att byta perspektiv
Page 27 and 28: Drogterapeuten Maria Brimalm leder
Page 29 and 30: - Det här är det roligaste vi vet
Page 31 and 32: Ulrika Palm-Jaconelli är programle
Page 33 and 34: på programledarna. Förutom att b
Page 35 and 36: Berggren, tre av totalt fem program
Page 37: Ombedd att beskriva nyckeln till fr
Page 41 and 42: Balansen Balansen ska hjälpa delta
Page 43 and 44: driver egen utbildning för kliente

EFTER DOMEN - Kriminalvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?