EFTER DOMEN - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Nya program Program under utveckling Samhället är i ständig förändring, precis som brottsligheten. När nya problem uppstår ska Kriminalvården vara redo för nya lösningar. Program utvecklas hela tiden och prövas i begränsad skala. Efter ackreditering är avsikten att programmen ska bli tillgängliga för alla klienter som har behov av dem. Text: Elisabet Jönsson Foto: Niclas Sandberg (förändringshjulet) Annica Adolfsson Freij (Sarah) Entré – mot grov organiserad brottslighet Organiserad brottslighet är ett aktuellt samhällsproblem. Det finns indikationer på att omfattningen ökat de senaste åren. Inom Kriminalvården bedöms 300-350 klienter tillhöra organiserad brottslighet. Entré har som mål att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar samt att stödja och underlätta för klienter som vill lämna grupperna. Förhindra nyrekrytering Arbetet med att förhindra nyrekrytering till kriminella gäng kommer att koncentreras till frivård och häkte, där det finns störst utrymme att möta klienterna individuellt. Målgrupp för insatsen är de, sannolikt Sarah Åhlen – Det är mycket som ska fungera. Programmen är ackrediterade för att bedrivas på ett visst sätt och vi får se hur detta passar in. Sedan har vi också logistiska problem; med få klienter som är utspridda får vi tänka till – går det att flytta klienter för att de ska delta i program, och vad händer om klienter förflyttas av andra skäl under programtiden? 40 Påföljder & Program / Kriminalvården unga, klienter med risk att dras in i gäng eller organiserad brottslighet. Stöd att lämna Personer knutna till organiserad brottslighet finns på många av våra anstalter. Flera av dessa har på ett eller annat sätt till personal gett uttryck för att de skulle vilja bryta upp från gänget. Programmets tyngdpunkt kommer att ligga på att stärka motivationen att lämna den organiserade brottsligheten. De åtgärder som krävs när klienten lämnar anstalten ska erbjudas av andra samhällsorganisationer, t.ex. polis, socialtjänst och frivilligorganisationer. Språk- och kulturanpassning En del klienter bedöms inte ha tillräckliga språkkunskaper för att kunna medverka i programverksamhet på svenska. – När generaldirektören bad att få veta vilka hinder som finns för att genomföra program nämnde alla regioner språkproblem som exempel. Vi ska ju fylla verkställighetstiden med riskreducerande innehåll, och det finns klienter som vill genomgå program, men som inte kan för att de inte behärskar sven s ka tillräckligt bra. Det förklarar Sarah Åhlén, en av de nationella samordnarna för Kriminalvårdens särskilda satsning mot våld i nära relationer och sexualbrott. Det är programmen ROS och IDAP som på prov kommer att bedrivas på andra språk. Kugghjul Idén är att programmet ska kunna ges som en helt individuell insats, men även som en kombination av indi viduel la och gruppbaserade behandlingsinslag som ska erbjudas på avdelningar som arbetar särskilt med den aktuella målgruppen. I något som kallas ”kugg hjulsmodellen” ska den individuella delen komp letteras och ”kugga i” grupp behandling och diskussionsgrupper. Klienter med korta verkställighetstider har svårt att hinna förbättra sina språkkunskaper genom att studera svenska för invandrare och därefter medverka i längre behandlingsprogram. Innehållet i sfi ger inte heller tillräcklig språkkompetens för att det ska bli möjligt att i en grupp uttrycka sammansatta känslo- och tanketillstånd och dess koppling till kriminella beteenden. – Vi har ett projekt kring språkanpassningen under 2010. Planen är att genomföra program både med programledare som talar andra språk, och med tolkhjälp, för att sedan utvärdera vilka hinder och möjligheter det finns för de olika alternativen, avslutar Sarah Åhlén.
Balansen Balansen ska hjälpa deltagarna att utforska sin motivation och möjlighet till förändring samt motivera till beteendeförändring. Pro gram met fungerar som förberedelse för längre program för de som har längre strafftider, samt före utsluss eller villkorlig frigivning. Låg tröskel Balansen ska vara ett lågtröskelprogram. Det innebär att även klienter som har bristande probleminsikt ska kunna delta, men framför allt de som överväger en förändring, eller förbereder sig för att bryta sin situation. Redan på första träffen (av nio) betonas att deltagarna själva har ett ansvar, både för sitt eget liv, samt att göra det bästa av programtiden. Matta med budskap I Balansen arbetar man mycket med förändringshjulet som nu också finns som färgglad matta. Före begrundandet känner man sig ganska obekymrad om sin situation, men i begrundande fasen börjar man känna sig ambivalent. Därefter förbereder man sig, fattar beslutet och skrider till handling. Sedan gäller det att hålla i sitt nya beteende, vilket inte alltid är det lättaste. Härifrån kommer sedan återfallet, om det händer. Därefter kan man fatta ett nytt beslut. Men den riktigt bekymmersfria tiden är svår att uppnå igen. Spelberoende Det finns forskning som visar att upp till en tredjedel av alla fängelseklienter kan vara spelberoende, och att många av deras brott har direkt anknytning till finansiering av spel. Ett antagande är att det finns två vanliga kopplingar mellan spel och kriminalitet. Antingen att spelberoendet leder till kriminalitet för att finansiera spelandet, eller att en antisocial störning gör individen predestinerad för både kriminalitet och spelande, vilket i så fall kan utvecklas parallellt. Programupplägg Som det ser ut just nu ska programmet finnas i två varianter: antingen som ett tillägg till andra program (Våga Välja, Prism eller ÅP) eller som ett eget program. Deltagarna får börja med att fundera över hur deras eget spelbeteende har etablerats och lära sig sätt att hantera situationer där viljan att spela uppstår. Man får också diskutera vanliga missuppfattningar när det gäller spel. Det är nämligen mer vanligt bland spelberoende än hos andra att ha en vag känsla av att det går att påverka slumpen, och inte heller ovanligt att den som är spelberoende har haft tur i början av sitt spelande, och att den känslan håller i sig, oavsett hur det går senare. Individuellt Vid sista mötet får man utforska risken för återfall, och utifrån sina egna erfarenheter upprätta en nödplan med möjliga handlingsalternativ. Nödplan Om detta händer så kan jag: eller: eller: Om detta händer så kan jag: eller: eller: Om detta händer så kan jag: eller: eller: Om detta händer så kan jag: eller: eller: Som avslutning får klienten utifrån sina egna erfarenheter/kunskaper upprätta en nödplan där olika högrisksituationer kopplas till verktyg man tagit del av under programmet. Nödplanen ska vara individuell och innehålla verktyg som fungerar för just den klienten. Påföljder & Program / Kriminalvården 41
Page 1 and 2: EFTER DOMEN Om påföljder och prog
Page 3 and 4: Innehåll 2 Förord 4 Kriminalvård
Page 5 and 6: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 7 and 8: 14.15 Hämtning På eftermiddagen t
Page 9 and 10: den dömde kan förstå och följa
Page 11 and 12: Frivård - samhällsnytta eller rä
Page 13 and 14: » Det brukar alltid fungera bra. U
Page 15 and 16: Jan Hägglund, Jan Östlund och Gun
Page 17 and 18: Idag bestod nämnden av ordförande
Page 19 and 20: - Jag har telefon- eller mejlkontak
Page 21 and 22: fängelsestraffet ska också fören
Page 23 and 24: Kriminalvården arbetar systematisk
Page 25 and 26: Det är viktigt att byta perspektiv
Page 27 and 28: Drogterapeuten Maria Brimalm leder
Page 29 and 30: - Det här är det roligaste vi vet
Page 31 and 32: Ulrika Palm-Jaconelli är programle
Page 33 and 34: på programledarna. Förutom att b
Page 35 and 36: Berggren, tre av totalt fem program
Page 37 and 38: Ombedd att beskriva nyckeln till fr
Page 39: Torunn Höjdahl presenterar Vinn ut
Page 43 and 44: driver egen utbildning för kliente

EFTER DOMEN - Kriminalvården

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?