Möt Studsviks nya koncernchef

EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN
BRÄNSLELAKNING UTREDS
VAD HÄNDER I SLUTFÖRVARET?
AVVECKLINGSARBETE
BERKELEYS ÅNGGENERATORER ÄR EN
LOGISTISK UTMANING
Mer
energi till
Kina och
Indien
Möt Studsviks nya koncernchef
Nr 1. 2012

Ledaren
Framtiden ser ljus ut
Det råder ingen tvekan om att världen behöver mer el.
En stor andel av de efterfrågade energiresurserna
kommer att alstras i kärnkraftverk. Det är inte bara
jag som säger detta. Internationella organisationer
som IAEA, EU-kommissionen och World Nuclear
Association anger i sina prognoser att kärnkraftsproduktionen
kommer att öka. Visserligen varierar deras prognoser mellan 500
och 900 gigawatt installerad nettoe ekt globalt 2030, men det är
hur som helst en markant ökning från dagens knappt 380 gigawatt.
Vem är det som behöver all denna energi? Det uppenbara svaret är
att jordens befolkning ökar och vi använder alla mer och mer el. Tekniska
applikationer som kräver mycket energi, till exempel avsaltning
av havsvatten, blir allt vanligare. Dessutom kommer elbehovet
att öka när allt fl er fordon drivs med el. Denna utveckling sker
parallellt med att allt fl er ifrågasätter fossila bränslen som släpper
ut mycket växthusgaser och påverkar klimatet negativt och dessutom
blir allt dyrare. Förnybar energi från vind och sol kommer självklart
att bidra till att lösa problemet, men dessa energikällor räcker
inte. Det är därför som kärnkraft, ett säkert och billigt alternativ
med låga utsläpp av växthusgaser, kommer att fortsätta spela en viktig
roll även i framtiden.
Samtidigt är många av dagens kärnkraftverk
mellan tjugo och fyrtio år gamla. Jag tror inte att
det vare sig är möjligt eller godtagbart att driva
samtliga ända fram till 2030. Detta kommer att
resultera i en växande kärnkraftsmarknad
inom tre stora områden: drift, avveckling av
gamla kärnkraftverk samt nybyggnation.
Studsvik har ambitionen och kunskapen att
bidra positivt inom alla tre områden.
Anders Jackson, VD
Innova ges ut av Studsvikkoncernen och innehåller information om verksamheten och den
internationella kärnkraftsindustrin.
Chefredaktör: Jerry Ericsson, Studsvik Redaktör: Eva-Lena Lindgren, Studsvik
E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping Redaktör/projektledare:
Petra Lodén, Appelberg Art Director: Karin Söderlind, Appelberg Layout: Madeleine Gröndahl,
Appelberg Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck Omslagsfoto: Getty Images (fotomontage)
www.studsvik.se
2 Innova [1:2012]
Innehåll
04
06
07
09
11
04
Kärnkra en växer i Asien
Energibehovet ökar och befolkningen
växer i Kina och Indien.
Nu planeras för en rejäl utbyggnad
av kärnkraften.
Samarbete över gränserna
Kärnbränsleleverantören JSC TVEL
och Studsvik samarbetar för att ta
tillvara på möjligheter i Ryssland.
Återvinning i stor skala
Med Studsviks hjälp ska kärnkraftverket
i Berkeley återvinna sina
gigantiska ånggeneratorer.
Teknologi
Studsvik har utfört experiment
i trettio år för att förstå laknings -
processen.
Positiv framtid
Studsviks nya VD delar med sig av
sina tankar om kärnkraftens framtid
och Studsviks globala potential.
07 11
Nr 1. 2012
FOTO: FOLIO

OECD-workshop
Den 17−19 april anordnades en internationell
workshop på Studsvik kring
temat radiologisk kartläggning. Workshopen
är en del av ett WPDD-projekt
(Working Party on Decommissioning
and Dismantling) inom OECD/NEA
benämnt ”Strategies for Radiological
Characterisation in Decommissioning
of Nuclear Facilities”. Workshopen
lockade en bra bit över 100 deltagare
som lyssnade och tog del av ett trettiotal
presentationer och posters.
Som arrangörer medverkade utöver
OECD/NEA Strålsäkerhetsmyndigheten
(SSM), SKB, SVAFO och
Studsvik. Arne Larsson, ordförande
för strategiprojektet, och Anders
Appelgren, projektkoordinator, båda
från Studsvik, var mycket nöjda med
det stora intresset.
– Det är väldigt viktigt att berörda
parter träffas och får möjlighet att
utbyta information och erfarenheter,
ta del av nya idéer och skapa kontakter
och nätverk. Allt för att nå fram till
bästa möjliga resultat i pågående och
kommande avvecklingsprojekt, säger
Anders Appelgren.
Workshopen bestod av fem sessioner
för generella avvecklingsfrågor,
karaktärisering av material och system,
mark och grundvatten, rum och
byggnader samt kvalitets- och logistikfrågor
och en postersession. Varje
session avslutades med givande och
intressanta gruppdiskussioner.
– Sammanfattningsvis kan vi konstatera
att workshopen gav viktig
input till WPDD-projektets uppgift,
att utforma en strategirapport gällande
radiologisk kartläggning i samband
med avveckling av kärntekniska
anläggningar, säger Arne Larsson.
Workshopen avslutades med studiebesök
på anläggningarna i Studsvik.
1 280
… gigawatt el kommer att
krävas för att tillgodose det uppskattade
globala elbehovet 2050.
Detta motsvarar en ökning med 236 procent från dagens 380 gigawatt.
Phoenix kongresscenter.
”Det är
väldigt viktigt
att berörda
parter
träffas.”
Anders Appelgren
Källa: Linjär extrapolering av WETOs och WNAs prognoser för 2030.
WM 2012
I februari 2012 hölls den årliga konferensen
för avfallshantering i Phoenix,
USA. Arrangör var WM Symposia
(WMS). Under konferensen diskuterades
säker hantering och förvaring av
radioaktivt avfall och radioaktivt material.
Konferensen omfattade föredrag om
forskning, utveckling och praktisk erfarenhet
på området . Nästa konferens äger
rum 24 – 28 februari 2013.
Läs mer på www.wmsym.org.
Noterat i världen
Stresstesterna
offentliga
Kort efter att nationella slutrapporterna
om säkerheten på kärnkraftverk
(stresstesterna) publicerades i slutet
av 2011 inleddes en granskningsprocess,
så kallad ”peer review”. Detaljerna
kring granskningen har tagits fram
inom ENSREG (European Nuclear Safety
Regulator Group, EU:s samarbetsorgan
för strål säkerhet). Resultaten
ska vara transparenta och rapporterna
finns tillgängliga för allmänheten. Det
första offentliga mötet hölls i Bryssel,
Belgien i januari 2012.
Stresstesterna är en
följd av olyckan vid kärnkraftverket
Fukushima
Daiichi i Japan. Syftet är
att bedöma om kärnkraftverken
kan stå emot
effekterna av naturkatastrofer,
olyckor och
felaktigt handhavande.
Samtliga
rapporter finns eller
kommer att finnas
tillgängliga på:
www.ensreg.eu.
Kalendarium
22–24 maj
Jahrestagung Kerntechnik
Stuttgart, Tyskland
28 maj–1 juni
20:e WiN Global Congress i Kalmar
12–14 juni
16:e SCIP II­mötet, Studsvik, Nyköping
19–21 juni
EPRI International Low Level Waste
Conference, Tucson, USA
5–11 augusti
7th International Youth Nuclear
Congress, IYNC2012, Charlotte, North
Carolina, USA
Oktober
NORM (Naturally Occurring
Radioactive Material) Conference,
London, Storbritannien
[1:2012] Innova 3

Efterfrågan på billig energi ökar i hela världen. I Asien
möts efterfrågan med investeringar i kärnkraft. Kina
leder men Indien ligger inte långt efter.
text Susanna Lindgren · foto Istockphoto
4 Innova [1:2012]
Utmaning

en i Asien
Före olyckan i Fukushima i Japan i
mars 2011 spådde IAEA att kärnkraftskapaciteten
skulle öka i västvärlden.
Men efter händelserna i Fukushima
har många länder, i synnerhet i Europa,
skalat ned eller skjutit upp expansionsplanerna.
I Asien ser det annorlunda
ut. World Nuclear Association
rapporterar att runt två tredje delar
av de 60 reaktorer som byggs i världen
just nu byggs i Asien och Kina och
Indien leder expansionen.
Kina ligger långt framme i sitt
utbyggnadsprogram. 26 reaktorer håller
på att byggas. Ytterligare närmare
37 reaktorer är projekterade under de
kommande åren.
– För oss på Studsvik Scandpower
innebär nya reaktorer nya a ärsmöjligheter,
säger Arthur DiGiovine,
ansvarig för marknadsföring och
a ärsutveckling.
Nyligen skrev bolaget på sitt första
stora avtal i Kina. Avtalet med China
Institute of Atomic Energy (CIAE) om
programvaruförsäljning är värt ungefär
0,9 miljoner dollar.
Kina hade inlett arbetet med ett
säkerhetsprogram för kärnkraften
redan före händelserna i Fukushima.
Trots att man tog en paus i utbyggnaden
för att granska säkerheten fanns
aldrig ett totalstopp med i planerna.
Detta enligt Ulf Andréasson som arbetar
för den svenska myndigheten Tillväxtanalys
som teknisk-vetenskaplig
attaché vid Sveriges ambassad i Peking
i Kina.
– Eftersom Kina är världens mest
folkrika land med en årlig ekonomisk
tillväxt på åtta procent behöver landet
en stabil energiförsörjning, säger Ulf
Andréasson.
Under Kinas industriella revolution
var kol den största energikällan, och
står än i dag för två tredjedelar av energiförsörjningen.
Detta innebär att Kina
släpper ut mest växthusgaser i världen.
– Förutom kolets negativa inverkan
på klimatet så är det även viktigt
rent utrikespolitiskt för Kina att minska
beroendet av fossila bränslen, säger
Ulf Andréasson.
Ulf Andréasson,
analytiker på den
svenska myndigheten
Tillväxtanalys.
Utblick
För att lyckas med detta har Kina
utbyggnadsplaner för alla icke kolbaserade
energikällor, inklusive gas,
vindkraft och kärnkraft. I dagsläget
står kärnkraft för en relativt liten
del av Kinas samlade energiproduktion,
med 13 reaktorer som har en total
kapacitet på 13 GW.
– Målet för 2020 är att ha 40 GW,
vilket motsvarar sex procent av landets
totala energiproduktion. För att
nå målet vill Kina ha den senaste tekniken.
Företag som Westinghouse och
Areva bygger kärnkraftverk i utbyte
mot åtkomst till teknisk kompetens,
säger Ulf Andréasson.
Läget är liknande i Indien. Indien har
precis som Kina en mycket stor befolkning
och en snabbt växande ekonomi.
Regeringen är hårt pressad att bygga ut
energiförsörjningen utan att öka utsläppen
av växthusgaser. Indiska myndigheter
uppskattar att bortåt 600 miljoner
indier – fl er än hela EU:s befolkning –
fortfarande inte har tillgång till el.
Indien har 19 kärnkraftsreaktorer
i drift. Under 34 år var Indien förbjudet
att bedriva handel med kärnkrafts-
[1:2012] Innova 5

Utblick
Målet för
teknik och -material. Efter att förbudet
hävdes 2008 har man börjat bygga
sex nya reaktorer och planer fi nns för
ytterligare 18.
– Kärnkraft är fortfarande väldigt
konkurrenskraftigt ekonomiskt för
länder som vill industrialiseras. Den
asiatiska marknaden saknar motstycke
när det gäller att spendera
pengar på att bygga ut energiförsörjningen,
förklarar Arthur DiGiovine.
Enligt Arthur DiGiovine är Kina
och Indien de två viktigaste marknaderna
för Studsviks programvara,
som används för bränsleoptimering.
Arthur DiGiovine tror att den snabbväxande
asiatiska marknaden kommer
att innebära många a ärsmöjligheter
för honom och hans kollegor.
– Vi har jobbat med det här i många
år. Vår programvara används i över
220 reaktorer. På den internationella
marknaden är vi väletablerade, och
vår programvara är välbeprövad och
godkänd i större utsträckning än våra
konkurrenters. När vi tar steget in på
nya marknader som Kina och Indien
kan vi bara konstatera att varumärket
Studsvik redan är välkänt där, säger
Arthur DiGiovine.
Land I dri
6 Innova [1:2012]
2020 är att
ha 40 GW,
vilket
motsvarar
sex procent
av landets
totala
energiproduktion.
Ulf Andréasson
Kina och Indien
har utan konkurrens
flest planerade och
föreslagna reaktorer
i Asien.
Under
byggnad Pla nerade Före slagna Totalt
Bangladesh 0 0 0 2 2
Förenade
Arabemiraten
0 0 4 10 14
Indien 19 6 18 40 83
Indonesien 0 0 2 4 6
Iran 0 1 2 1 4
Japan 55 2 12 1 70
Jordanien 0 0 1 0 1
Kina 13 26 37 120 196
Malaysia 0 0 0 1 1
Nordkorea 0 0 0 1 1
Pakistan 2 1 2 1 7
Sydkorea 20 6 6 0 32
Taiwan 6 2 0 1 9
Thailand 0 0 2 5 7
Turkiet 0 0 4 4 8
Vietnam 0 0 2 12 14
Totalt Asien 115 44 92 203 455
Totalt globalt 447 65 143 332 987
Asiens andel
globalt
(26 %) (68 %) (64 %) (61 %) (46 %)
KÄLLA: KIM BYUNG-KOO (2011). NUCLEAR SILK ROAD. LEXINGTON, KENTUCKY, USA: CREATSSPACE. SID. 190-192.
Redo för
marknaden
Med hjälp av programvara och andra
tjänster från Studsvik planerar
Ryssland att näst intill fördubbla sin
energiproduktion från kärnkraft 2020.
Ryssland gör stora investeringar
i kärnkraftsproduktion. Tio nya reaktorer
är för närvarande under konstruktion,
och planerna är långt framskridna
för ytterligare 14 reaktorer, varav några
ska ersätta befi ntliga äldre reaktorer.
Enligt uppgifter från World Nuclear
Association väntas Ryssland ha de tio
nya reaktorerna, med sammanlagd
kapacitet på minst 9,8 GW, i drift senast
2016. De ytterligare planerade reaktorerna
förväntas vara i drift senast 2020
och utöka den befi ntliga produktionskapaciteten
på 21,7 GW till 43 GW.
Studsvik Scandpower tecknade nyligen
ett avtal med den ryska kärnbränsleleverantören
JSC TVEL om att leverera
programvara och vissa kringtjänster till
ett värde av 1 miljon dollar under 2012.
JSC TVEL samarbetar redan med
Studsvik i det internationella SCIP-IIprojektet
om material test av bränsle.
Men det nya avtalet innebär ett viktigt
steg i Studsviks breddning av kundbasen
på programvaruområdet.
JSC TVEL har även planer på att
expandera som leverantör av kärnbränsle.
Av världens sammanlagt cirka
440 reaktorer är 350 antingen tryckvattenreaktorer
(PWR) eller kokvattenreaktorer
(BWR). PWR är den
vanligaste typen av elproducerande
kärnkraftsreaktor, och majoriteten av
kärnkraftverken i väst har sådana. I
Ryssland har kärnkraftverken däremot
reaktorer av VVER-typ (en sorts
tryckvattenreaktor) som använder
hexagonala bränsleelement och som
tillverkas i Ryssland.
– JSC TVEL har nu långt framskridna
planer på att tillverka bränsle element
för den västerländska PWR-marknaden,
och ser Studsviks produkter som
ett pålitligt stöd för den expansionen,
berättar Arthur DiGiovine, ansvarig för
marknadsföring och a ärsutveckling på
Studsvik Scandpower.
Arthur DiGiovine ser ytterligare
a ärsmöjligheter i Ryssland om dessa
planer sätts i verket. I dag fi nns det bara
två stora PWR-bränsleleverantörer,
och därmed fi nns det utrymme för konkurrens.
JSC TVEL är redan en av världens
ledande kärnbränsleleverantörer,
och företaget har visat intresse för både
marknaderna i Europa och USA.
– Lyckas de göra en bra inbrytning
så kommer de med all sannolikhet
att bli en kund hos oss eftersom
de kommer att behöva kvalifi cera och
verifi era bränslet för de nya marknaderna,
säger Mikael Karlsson, chef
för marknads föring och utveckling,
Materialteknik, Studsvik.
JSC TVELs bränslestavar används
i 76 kommersiella reaktorer och 30
forsknings reaktorer i 17 länder.
En annan möjlig ny aktör på PWRbränslemarknaderna
i Europa och USA
är Mitsubishi Nuclear Fuel, MNF.
– Oavsett vem av dem som lyckas
kommer Studsvik förmodligen att få
en ny kund inom materialteknik, säger
Mikael Karlsson.

Ånggeneratorer
till återvinning
Kärnkraftsanläggningen i Berkeley i Storbritannien
är under avveckling. Fem ånggeneratorer har fraktats
bort för att avfallbehandlas. Närmare 90 procent av
metallen kan återvinnas.
text Åke R Malm · foto Studsvik
Magnox och LLWR
Magnox Ltd driver och ansvarar
för alla tio Magnox-kärnkraftsanläggningar
i Storbritannien. Åtta
av anläggningarna avvecklas på
uppdrag av Nuclear Decommissioning
Authority, den brittiska myndigheten
som ansvarar för kärnkraftsavveckling.
www.magnoxsites.co.uk
LLW Repository Ltd driver Storbritanniens
enda förvaringsanläggning
för lågaktivt avfall. LLW
Repository Ltd har ett heltäckande
direktiv om att minimera volymen
lågaktivt avfall som deponeras på
anläggningen. För Nuclear Decommissioning
Authoritys räkning
erbjuder de tjänster för behandling
av lågaktivt avfall.
www.llwrsite.com
Berkeley
[1:2012] Innova 7

Berkeley
” Återvinningen av metallen
uppfyller kraven i
avfallshanteringshierarkin,
där deponering är den
minst önskvärda nivån.”
Rachel O’Donnell,
integration manager på LLWR
Flytten av de enorma ånggeneratorerna från kärnkraftsanläggningen i Berkeley i Storbritannien till Studsviks anläggning för avfallsbehandling i Sverige krävde noggrann
planering och tufft arbete.
För närvarande står 10 av ursprungligen
16 ånggeneratorer som
försåg kraftverkets turbiner med ånga
uppställda utanför de två reaktorbyggnaderna
vid det nedlagda kärnkraftverket
i Berkeley i Storbritannien.
Berkeleyverket drivs nu av Nuclear
Decommissioning Authority, den brittiska
myndigheten som ansvarar för
kärnkraftsavveckling. Berkeley är det
första kommersiella kärnkraftverket
som avvecklas i landet. Efter volymreducering
och dekontaminering på
plats avlägsnades redan 1995 en ånggenerator
i ett pilotprojekt för att utvärdera
metodens kostnadse ektivitet.
2011 bestämde sig Magnox Ltd och
slutförvaringsföretaget LLW Repository
Ltd (LLWR) för att lägga ut återvinningen
av de kvarvarande 15 ånggeneratorerna
på entreprenad.
– Den mest praktiska och miljövänliga
lösningen var att behandla
och återvinna dem på en annan plats,
säger Simon Bedford, projektledare på
Magnox.
Studsvik slöt ett avtal värt 8 miljoner
pund (ungefär 84 miljoner kronor) om
att transportera och behandla inledningsvis
fem ånggeneratorer. Arbetet
8 Innova [1:2012]
ska ske på Studsviks avfallshanteringsanläggning
i Sverige. Men det första
steget på vägen var att lyfta ånggeneratorerna
och frakta dem 6,5 kilometer
över land till hamnen i Sharpness i
Storbritannien.
– Det var inte lätt att frakta dem
genom staden här i närheten. Vi pratar
om ånggeneratorer som väger 310 ton
styck, är mellan 21 och 22 meter långa
och 5,5 meter i diameter, säger Simon
Bedford.
Därefter fraktades ånggeneratorerna
med fl odpråm till hamnen
i Bristol, där de lastades över till ett
annat fartyg för den sista etappen till
Sverige.
– Återvinningen av metallen uppfyller
kraven i den brittiska avfallsstrategin,
avoid – reuse – recycle
– dispose, (förebygg – återanvänd –
återvinn – deponera), där deponering
är den minst önskvärda nivån, säger
Rachel O’Donnell, Magnox integration
manager på LLWR.
– Studsviks anläggning i Sverige
passar väl in i hierarkin när det gäller
återvinning av metallen för att minska
mängden lågaktivt avfall som depo-
Simon Bedford
neras hos LLWR. Därmed räcker den
befi ntliga förvaringskapaciteten längre.
Processen på Studsvik inleds med
kapning, följt av dekontamination i
automatiska blästermaskiner och nedsmältning
i särskilda induktionsugnar.
Runt 90 procent av metallen kan friklassas
och återvinnas. Det kvarvarande
lågaktiva avfallet fraktas tillbaka till
LLWRs anläggning i Cumbria i Storbritannien.
Tack vare att den resterande
mängden lågaktivt avfall minskats
fi nns det mer förvaringsutrymme för
kommande avvecklingsprojekt.
PROBLEM
Vid det nedlagda kärnkraftverket i Berkeley ska ånggeneratorerna
avlägsnas som en del av avvecklingsarbetet. Så mycket metall
som möjligt ska återvinnas för att spara på naturens resurser och
minska mängden lågaktivt avfall.
LÖSNING
Transport av inledningsvis fem ånggeneratorer till Studsviks avfallsbehandlingsanläggning
i Sverige för volymreduktion, sanering
och nedsmältning. 90 procent av metallen kan sedan friklassas.
Sekundäravfallet skickas tillbaka till Storbritannien för slutförvar.

Analys av
slutförvar
Att få förståelse för lakningsprocessen hos kärnbränsle är
en viktig uppgift för Studsvik och något som företaget har
prioriterat under de senaste 30 åren.
text Ella Ekeroth · illustration SVENSKA GRAFIKBYRÅN
I samma stund som universum
skapades (Big Bang) började
också grundämnen att bildas
genom kärnreaktioner. Protoner
och neutroner, som utgör grundämnenas
byggstenar, slogs samman
och allt tyngre element bildades.
Dessa processer kallas fusion.
I solen pågår ständigt kärnreaktioner,
det är tack vare dessa och vårt
avstånd till solen som det fi nns förutsättning
för liv på jorden. Strålningen
förser oss med värme, ljus
och kemisk energi via växternas
fotosyntes.
Trots att kärnreaktioner har
pågått sedan tidernas begynnelse,
var det inte förrän på 1950-talet
som människan lärde sig kontrollera
och dra nytta av dessa energirika
processer. Kärnreaktioner
avger enorma mängder energi och
utnyttjandet av kärnklyvning (fi ssion)
i kärnkraftverk förser Sverige
med cirka hälften av den totala
svenska elproduktionen.
Kärnbränsle består av keramisk
urandioxid i form av små kutsar.
Urandioxiden är anrikad med den
klyvbara uranisotopen 235 U. Den
fi ssila isotopen av uran klyvs till
lättare nuklider, så kallade fi ssionsprodukter,
och i denna process fri-
görs kolossala mängder energi.
Även tyngre element än uran och
plutonium bildas, dessa kallas
transuraner. Kärnavfallet består
huvudsakligen av urandioxid, mer
än 90 procent, resten är fi ssionsprodukter
och aktinider. Fissionsprodukterna
och aktiniderna är
radioaktiva, och avger strålning för
att nå sina stabila grundtillstånd.
Kännetecknande för kärnavfall
är just dess radioaktivitet.
För att skydda människor och miljö
från radiologisk påverkan ska
det svenska kärnavfallet förvaras i
ett geologiskt slutförvar i minst
100 000 år. Avfallet kapslas in i
koppar med en inre behållare av
gjutjärn, som sedan deponeras cirka
500 meter ner i urberget, inbäddat
i lera. Dessa barriärer skyddar
bränslet från att komma i kontakt
med grundvatten. Om de yttre
skydden brister fungerar kärnavfallet
i sig som en barriär eftersom
urandioxid är mycket svårlösligt
i vatten under de reducerande
förhållanden som råder i slutförvaret.
Därmed hålls de fl esta radioaktiva
fi ssionsprodukterna och
aktiniderna kvar i det använda
kärnbränslet. Men på grund av
Exempel på lakning av använt kärnbränsle
på Studsviks Hot Cell-laboratorium.
kärnavfallets radioaktivitet kommer
vatten som är i kontakt med
det använda bränslet att sönderdelas
(radiolys), och reaktiva radikaler
och molekyler bildas. Dessa
så kallade radiolysprodukter kan
öka upplösningshastigheten av
kärnbränslet och därmed spridningen
av radioaktiva ämnen till
[1:2012] Innova 9
Teknologi

Teknologi
bränslekuts
KAPSLING
omgivningen. Grundvattnets komponenter
har också en inverkan på lakningsprocessen,
komplexbildare i
vattnet kan snabba på lakningshastigheten.
Å andra sidan bildas fällningar
på bränslets yta som saktar ner förloppet.
Under reaktordrift har det bildats
metalliska legeringar samt oxider
av fi ssionsprodukterna. De metalliska
partiklarna kan fungera som katalysatorer
och skynda på redoxprocesser på
bränsleytan. Förutom kärnbränslets
karaktär och grundvattnets sammansättning
bidrar även det närliggande
10Innova [1:2012]
strålning
upplösning av bränslematrisen
(fissionsprodukter och aktinider)
järnkorrosionsprodukter
GRUNDVATTEN
RADIOLYSPRODUKTER
Fe 2+
H 2
Ett EU-projekt
ska öka
förståelsen
för hur
den första
fraktionen
radionuklider
lakas ut i
grundvattnet.
Fe 2+
H 2
H 2
Fe 2+
vätgas och järnjoner
fällning av sekundära faser
Fe 2+
H 2
GJUTJÄRN
trasig
yttre
barriär
KOPPARKAPSEL
SVENSKA GRAFIKBYRÅN
(gjut)järnet till de kemiska processer
som påverkar hastigheten av bränsleupplösningen.
Studsvik har utfört bränslelakningsstudier
i cirka 30 år åt SKB
(Svensk kärnbränslehantering) i Hot
Cell-laboratoriet. Syftet med bränslelakningsprogrammet
är att få en
grundläggande förståelse och fi nna
samband för hur de olika egenskaperna
hos kärnavfallet påverkar upplösningshastigheten
av bränslematrisen.
Resultaten av studierna inom detta
program publiceras löpande i vetenskapliga
artiklar och på internationella
konferenser för att säkerställa
Schematisk illustration av bränslelakning
i kontakt med grundvatten och intilliggande
järn- och kopparkapsel.
att data och dragna slutsatser granskas
av ledande experter på området.
2012 har ett nytt EU-fi nansierat program
startat som syftar till att öka förståelsen
för de processer som sker
när den första fraktionen radionuklider
(till exempel 137 Cs och 129 I) lakas ut
i grundvattnet. Studsvik deltar i detta
EU-projekt och kommer att utföra lakningsexperiment
åt SKB och POSIVA
(fi nska motsvarigheten till SKB).
För att få en uppskattning om vad
som händer i slutförvaret på längre
sikt används en säkerhetsanalys.
Resultaten från Studsviks bränslelakningsprogram
används för att förbättra
de modeller som ligger till
grund för säkerhetsanalysen av slutförvaret.
Utvecklingen av kärnbränsle
sker kontinuerligt vilket innebär att
befi ntliga lakningsdata ständigt behöver
utökas med nya lakningsstudier för
att generera data för allt utbränt kärnbränsle
som kommer att deponeras i
slutförvaret. Här har Studsvik en viktig
roll att fylla, genom att fortsätta utföra
experimentella studier på använt
kärnbränsle och använda förfi nade
analysmetoder för att förbättra modellerna
för ett säkert slutförvar.

Mängder av
möjligheter
Det första som Studsviks nya
VD Anders Jackson imponerades
av när han började sitt
nya jobb var kombinationen
av djup erfarenhet och positiv
attityd bland de anställda.
Det här tillsammans med
Studsviks tekniska kunnande
tror han är en viktig förutsättning
för att framöver
utnyttja möjligheterna inom
branschen.
text Åke R Malm · foto Mattias Bardå
– Mitt intryck hittills är
att Studsvik förtjänar en starkare
marknadsställning, säger Studsviks nya
VD Anders Jackson.
Anders Jackson tillträdde som ny VD
för Studsvik i januari 2012. Han har ägnat
större delen av sitt yrkesverksamma
liv åt kärnteknikindustrin. Han är imponerad
av verksamheten i stort, men
ser också utrymme för förbättringar.
– Jag slogs av de anställdas engagemang
och positiva attityd. Vi har
teknisk spetskompetens med unika
P r o l
[1:2012]
Innova 11

P r o l
produkter och tjänster. Men vi borde
kunna prestera bättre på a ärssidan
och göra något riktigt bra av det här,
säger Anders Jackson.
Anders Jackson tror att marknaden
kommer att fortsätta drivas av en
ökad efterfrågan på energi. Det
internationella atomenergiorganet,
IAEA, förutspår att efterfrågan på el
kommer att dubblas före 2030, och
att elproduktion från kärnkraft kommer
att öka med mer än 40 procent
under samma period. Mer än 60 ”nya”
länder har visat intresse för att bygga
nya kärnkraftverk, och de fl esta av
de 400 reaktorer som är i drift i dag
kommer att behöva moderniseras
eller avvecklas under de kommande
tio åren. Därför, menar Anders Jackson,
kommer kärnkraften att vara
en viktig beståndsdel i energimixen,
och det bör innebära möjligheter för
Studsvik.
– Först och främst måste vi fortsätta
vårda hemmamarknaderna och de
kunder vi har på bästa sätt, men vi
måste även försöka växa i andra delar
av världen. Jag tror själv mycket på
marknaderna i Asien, som Indien
12Innova [1:2012]
Anders Jackson
Ålder: 53
Utbildning: Civilingenjör teknisk
fysik
Karriär: Huvuddelen av karriären
har Anders Jackson arbetat
på Westinghouse och ABB
Atom. Från 1996 till 1998 arbetade
han för Studsvik, och i mitten
av 2000-talet gjorde han en
kort vända som entreprenör i ett
familjeföretag.
Familj: Fru och tre barn mellan
20 och 24 år gamla, samt Texas,
en flatcoated retriever.
Bor: Västerås, två timmar från
Studsviks huvudkontor.
Fritidsintressen: Cykla, jogga,
åka skidor, resa och pröva nya
maträtter. Han har dessutom
skärmflyglicens.
och Kina där man ständigt bygger
nya kärnkraftverk. Och så har vi
Östeuropa, som har en mogen kärnkraftsmarknad
och ett stort behov av
mer energi. Många länder i den här
regionen vill lösgöra sig från gamla
avtal med ryska leverantörer och hitta
nya samarbetspartner, säger Anders
Jackson.
Det krävs dock en del nytänkande
inom Studsvik. Anders Jackson ser
stora möjligheter att samordna och paketera
erbjudanden till befi ntliga och
nya kunder. Studsviks verksamheter i
Tyskland, Storbritannien och Sverige
samarbetar redan en hel del, men det
går att göra så mycket mer. Studsvik
kan erbjuda ännu bättre lösningar,
tjänster och produkter till kunderna
och förbättra e ektiviteten.
– Jag vill att vi utnyttjar de nära
kundrelationerna och den höga
tekniska kompetensen i hela företaget
och fokuserar på lösningar som skapar
mervärde för kunderna. På lång sikt
ser jag inga hinder för att Studsvik ska
växa med en stabil och stigande lönsamhet,
säger Anders Jackson.
NY CHEF FÖR SEGMENT TYSKLAND:
Strategisk partner på en
marknad i förändring
Med en doktorsgrad i kemiteknik och en
yrkesverksamhet i branschen anser Stefan
Berbner att han har den rätta bakgrunden
för sitt nya jobb som chef för
segment Tyskland.
– Det är ett företag med en väldigt hög
professionell nivå och en spännande och
Stefan Berbner
krävande framtid, säger Stefan Berbner.
Denna framtid förändrades när Tysklands regering
beslutade om att fasa ut kärnkraften, men Stefan
Berbner ser ändå en möjlighet för Studsvik att stärka
sin marknadsställning.
– Vi erbjuder ett brett spektrum inom Studsvikkoncernen
och kan fungera som en strategisk partner för
energibolag inom service, avveckling och demontering.
Vi är kundorienterade och levererar kompletta lösningar
för att möta kundernas behov, säger Stefan Berbner.
Studsviks utveckling på den tyska marknaden kan
vara hotad om unga ingenjörer nu uppfattar kärnkraftsbranschen
som en återvändsgränd. Men Stefan
Berbner tror på det motsatta.
– Snart kommer det att dyka upp många kvalificerade
jobb inom planering och fysisk nedmontering av de
tyska kärnkraftverken, säger Stefan Berbner.
NY VD FÖR STUDSVIK SAS I FRANKRIKE:
Fokus på fem områden
Hélène Deniau har doktorerat i kemi och
har tillbringat hela sin yrkeskarriär i den
franska kärnkraftsindustrin. Hon kan
marknaden, och hon delar upp den i fem
områden: underhåll, outsourcad verksamhet,
avveckling, avfallshantering och
konsulttjänster.
Hélène Deniau
– Vi har erfarenhet inom alla fem områden.
Under de kommande åren tror jag att avveckling
kommer att bli det viktigaste området. Inom tre, fyra år
blir det därmed också ökade volymer avfall att hantera,
så avfallshantering kommer också att bli en stor marknad
i framtiden, säger Hélène Deniau.
Studsvik SAS har 35 anställda, ett relativt litet företag.
Nu när företaget har fått de nödvändiga certifikaten
för att bli leverantör åt den franska kärnkraftsindustrin
är nästa utmaning att profilera företaget på
en mogen marknad.
– Vi måste vara mer innovativa än konkurrenterna.
Om vi inte sticker ut från mängden får vi det svårt,
säger Hélène Deniau.

En stor anläggning
i ett litet land
ESS, European Spallation Source, håller just nu på
att planera och projektera den kommande forskningsanläggningen
i Lund, som blir världens största i sitt slag.
Studsvik hjälper till med säkerhetsanalyserna.
ESS
ESS är en sameuropeisk forskningsanläggning
som ska byggas i
Lund. ESS kommer att användas inom
olika vetenskaper såsom materialvetenskap,
strukturkemi, biologi och
geofysik. Även om ESS riktar sig mot
grundforskning är det mer tillämpad
forskning än vid till exempel CERN.
Det kan handla om vardagsnära
områden som läkemedel, legeringar,
bränsleceller eller elektronik i hårddiskar.
Anläggningen är en så kallad neutronkälla
där kaskader av neutroner
produceras genom spallation. Det kan
liknas vid ett stort mikroskop, men
istället för ljus används neutroner.
Dessa genomlyser materialet och ger
information om hur materialet är uppbyggt
och fungerar. ESS blir världens
mest kraftfulla neutronkälla.
ESS kommer att samarbeta med
MAX IV-laboratoriet i Lund. Närheten
ger forskarna möjlighet att få tillgång
till två olika forskningsanläggningar
för undersökningar av material som
kompletterar varandra.
text Petra Lodén · illustration ESS [1:2012] Innova 13

Noterat
SVENSKA GRAFIKBYRÅN
I ESS kommer neutroner för forskning att produceras via spallation. När protoner accelereras upp emot ljusets hastighet mot ett mål av metallen volfram, stöts
neutroner ut från atomkärnorna i volframmålet. De höga energinivåerna gör också att kärnorna exciteras, vilket gör att ytterligare neutroner utsöndras.
I maj 2009 bestämdes att
forskningscentret ESS skulle byggas i
Lund och 2012 är ett viktigt år för projektet
– nu ska den formella ansökan
skickas in till myndigheterna.
– De slutliga tekniska specifi kationerna
ska tas fram, designen och ritningarna
ska spikas, berättar Peter
Jacobsson, ansvarig för tillståndsprocessen
på ESS.
Studsvik har varit delaktigt i projektet
från start. I dagarna läggs sista handen
vid den preliminära säkerhetsanalysrapporten
(PSAR) som ska skickas
in till Strålsäkerhetsmyndigheten.
Studsvik har också varit delaktig i en
miljökonsekvensbeskrivning, som går
till Mark- och Miljödomstolen.
– Nu är det full fart, säger Sture
Nordlinder, projektledare på Studsvik.
ESS kan beskrivas som ett
avancerat mikroskop där forskare
kan undersöka olika material, allt
från metaller till levande material,
ner på atomnivå. Anledningen till att
Studsvik är involverat i projektet är
att det i spallationsprocessen (läs mer
här intill) uppstår radioaktiva ämnen.
Verksamheten kommer att generera
en del driftavfall, men det rör sig om
relativt små mängder. Avsikten är att
Studsvik ska svara för hantering och
konditionering av detta avfall. ESS är
planerad att ha en livslängd på 40 år.
Vid avvecklingen i mitten av 2060-
14Innova [1:2012]
Neutron
Proton
volfram
Peter Jacobsson
ansvarig för
tillståndsprocessen
på ESS.
talet kommer en del av rivningsmaterialet
att behöva hanteras som radioaktivt
avfall.
– Jämfört med andra laboratorier
på sjukhus och andra forskningsanläggningar
som har joniserande strålning,
till exempel röntgenutrustning,
är ESS en väldigt stor anläggning och
vi är tacksamma att vi har en mycket
bra dialog med Studsvik. De har kompetensen
inom vårt område, de har bra
erfarenhet av vetenskapsprojekt, säger
Peter Jacobsson.
Han berättar att ESS med god marginal
kommer att uppfylla alla säkerhetskrav
som svenska myndigheter ställer.
– Att ha full kontroll på anläggningens
säkerhet är mycket viktigt, säger
Peter Jacobsson.
Sture Nordlinder på Studsvik är
Vad är spallation?
Spallation påminner om bowling:
accelererande protoner slår ut neutroner.
Väteatomkärnor, protoner,
accelereras med hjälp av elektromagnetisk
energi (radiovågor). I en drygt
500 meter lång accelerator når de
nästan ljusets hastighet. Protonerna
trä ar ett tungt grundämne, volfram,
som finns inneslutet i ett hjul med
flera täta omslutningar. När protonerna
trä ar atomkärnorna i målma-
γ
hedrad över förtroendet att få samarbeta
med ESS.
– Det är ett intressant projekt och
omfattande med många spännande
områden där Studsvik är starkt.
Studsvik har fått en övergripande roll
och det är särskilt roligt att få komma
in i ett så tidigt skede i processen som
vi gjort, säger han.
– Anläggningen är den mest avancerade
i sitt slag i världen så det är
verkligen intressant att få vara med.
Eftersom det är en helt ny anläggning
innebär det en möjlighet att tillsammans
med ESS bidra till utformningen
med avseende på säkerheten.
Byggstarten beräknas till årsskiftet
2013/2014, första provdriften sker fem
år senare och 2025 ska anläggningen
vara i full drift.
terialet spjälkas dessa och sänder
iväg neutroner i alla riktningar. Det
är detta som är spallationsprocessen.
Dessa neutroner leds sedan i rör
fram till instrument, där de används
för att undersöka olika material. En
del av det målmaterial som används
i ESS-anläggningen kommer att avge
joniserande strålning och kommer att
behöva tas om hand.
Källa: ESS

Säkerhetsnämnden
bjuder in Nyköpingsbor
Utsläpp och förvaring av avfall var några av de
frågor som ställdes när Nyköpings kommuns
Lokala Säkerhetsnämnd bjöd in allmänheten till
informationsträ .
text Petra Lodén · foto Studsvik
I slutet av 2011 bjöd Nyköpings kommuns
Lokala Säkerhetsnämnd in allmänheten
till ett möte för att informera
om vad som är på gång på Studsviks anläggningen.
Nämnden har samman träde
fyra gånger per år, men det var länge
sedan allmänheten bjöds in till ett öppet
möte, berättar Carl-Åke Andersson, Lokala
Säkerhetsnämndens ordförande.
– Frågan kom upp i nämnden att bjuda
in allmänheten så då gjorde vi det. En
ambition är att bjuda in allmänheten till
informationsträ åtminstone en gång
per mandatperiod.
Knappt 30 personer kom till mötet,
inklusive nämndens egna ledamöter.
Joakim Lundström, chef för avdelningen
kvalitet, säkerhet och miljö på
Studsvik, berättade för åhörarna om vad
som är aktuellt på Studsvikanläggningen.
AB SVAFO gjorde en motsvarande
presentation eftersom de driver kärntekniska
anläggningar på Studsviksområdet.
SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten)
var också där och presenterade hur
de bedriver tillsyn av Studsvik och AB
SVAFO.
Under den frågestund som följde
ställdes bland annat frågor om utsläppen
från anläggningen innebär en risk
för de som bor i närheten. Svaret från
Joakim Lundström var att de radioaktiva
utsläppen från Studsviks anläggning
är lägre än en tusendel av gränsvärdena
från SSM.
– Utsläppen har till och med sjunkit
på senare år. Detta bekräftades
även av SSM som visade en graf över
hur utsläppen minskat, säger Joakim
Lundström.
Skärgårdskommunen Nyköping är en av de kommuner som har en
lokal säkerhetsnämnd som informerar allmänheten om säkerhetsarbetet
på kärnkraftverken.
Lokala säkerhetsnämnden
Alla kommuner som har en kärnteknisk anläggning
måste ha en säkerhetsnämnd. Syftet är att ge allmänheten
insyn i säkerhetsarbetet på anläggningarna. Om
anläggningen ligger nära en annan kommun kan även
angränsande kommuner bjudas in. Säkerhetsnämnden
är en statlig enhet och belastar därmed inte kommunens
budget. Det är regeringen som utser vem som ska sitta i
säkerhetsnämnden, men kommunen föreslår deltagarna
(som är proportionellt fördelade politiskt enligt valresultatet,
precis som för övriga kommunala nämnder).
Läs mer på kommunens hemsida där kärntekniska anläggningar
finns (Nyköping, Oskarshamn, Varberg, Östhammar och Kävlinge).
Jobba med
kärnkraft
I februari trä ades nätverket
Jobba med kärnkraft i Studsvik.
Planer drogs upp för årets två
högskolebesök. I år kommer universitetet
i Lund och Linnéuniversitet
(Växjö/Kalmar) att få
besök.
Nätverket Jobba med kärnkraft
trä as fyra gånger per år, två
interna möten och två besök på
universitet och högskolor runt om
i Sverige. Nätverket, som består av
företag som har verksamhet inom
kärnkraftsbranschen, har som
sitt huvudsyfte att informera studenter
om vilka arbetsmöjligheter
som fi nns inom branschen.
– Många blir förvånade att det
fi nns så många olika yrken inom
kärnkraftsbranschen. Det är en gråzon
för många, berättar Malin Berglund,
projektledare i miljöteknik.
Tillsammans med Cecilia
Janzon, som jobbar på Hot Celllaboratoriet,
är hon Studsviks
representant för nätverket Jobba
med kärnkraft.
– Materialtekniker och till och
med någon geolog är ett par exempel
på yrken som kanske alla inte
känner till att de fi nns, säger
Cecilia Janzon.
Läs mer på sajten jobbamedkarnkraft.nu.
Där fi nns information
om alla svenska företag
verksamma inom kärnkraftsbranschen,
utbildningar, examensarbeten
och lediga jobb.
[1:2012] Innova 15
Noterat
FOTO: FOLIO

Time off
Snabblagat
En wok bestående av krispiga grönsaker som serveras
med ris eller nudlar är utmärkt snabbmat. Den som vill
adderar kött, fisk eller skaldjur. Smaklig måltid!
Grönsakswok
4 portioner
300 g vitkål
2 morötter
2 rödlökar
1 paprika
200 g broccoli
1 msk rapsolja
2 msk sesamfrön
Woksås:
1 msk finriven ingefära
2 finhackade vitlöksklyftor
3 msk sweet chilisås
3 msk japansk soja
2 msk sesamolja
Tillagning:
Strimla kål, paprika, morötter och lök.
Dela broccolin i små buketter. Blanda
samman ingredienserna till woksåsen.
Hetta upp en wokpanna eller en stor
stekpanna med rapsolja. Stek grönsakerna
på hög temperatur och under
omrörning tills de är lite mjuka, men
fortfarande har spänst och tuggmotstånd
kvar. Häll över såsen och låt
puttra ett par minuter. Strö över sesamfrön
och servera med ris eller nudlar.
Energivärde: 130 kcal per portion
Fett: 8,3 g per portion
Lycka till!
Sudoku svår
5
Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping, telefon: 0155-22 10 00,
fax: 0155-26 30 00, e-post: studsvik@studsvik.se, webbplats: www.studsvik.se
1
7
9 3
Hjärngympa
Hitta fyra tal med hjälp av
nedanstående ledtrådar:
Summan av alla talen är 31.
Endast ett tal är udda.
Det största talet minus det minsta
talet är 7. Om du tar det näst
största talet minus det näst minsta
blir svaret 2. Inget tal
förekommer två gånger.
Svaret hittar du
längst ner på sidan
Fotogåta
Vad är detta? Vänd på
tidningen
så hittar du
svaret!
Hjärngympa: Talen är 12, 8, 6 och 5. Fotogåta: Experiment med lakning av använt bränsle vid Studsviks Hot Cell-laboratorium.
1
6
6
9
7 5 8
1
9
5
8
2
4
7
5 6 3
4
6
3
2
9 4
7
7
3