Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Aitik-gruvan är känd för sina stora maskiner. NCC <strong>Roads</strong> krossanläggning<br />
i Aitik producerar halkstopp så att de väldiga gruvtruckarna kan<br />
komma upp ur dagbrottet med sin tunga last även på vintern.<br />
– I dag levererar vi en del vägbyggnadsmaterial<br />
till den lokala<br />
marknaden här i Gällivareområdet<br />
och halkflis till Luleå. Det var<br />
80 000 ton förra året. Men hösten<br />
2009 kommer gruvområdet att få<br />
järnvägsförbindelse med stambanan.<br />
Då öppnas en helt ny marknad<br />
för Aitik EcoBallast. Då kommer<br />
vi exempelvis att kunna betjäna<br />
städerna utefter Norrlandskusten<br />
med bra krossmaterial. De<br />
har ju problem att få fram lämpligt<br />
vägbyggnads- och asfaltmaterial<br />
i dag eftersom berggrunden är<br />
dålig. Även stigande priser på lastbilstransporter<br />
gör järnvägsalternativet<br />
konkurrenskraftigt, säger<br />
han.<br />
Goda möjligheter till export<br />
Den nya järnvägsspåret skapar<br />
också möjligheter till volymexport<br />
av bergmaterial.<br />
– Man kan konstatera att det<br />
råder stor brist på kvalitativt<br />
krossmaterial i länderna på andra<br />
sidan Östersjön och i stora delar<br />
av Europa. De undersökningar vi<br />
gjort visar att vi prismässigt skulle<br />
kunna vara konkurrenskraftiga<br />
som leverantör, förutsatt att vi<br />
lyckats hitta lämpliga transportvägar<br />
och kan åstadkomma effektiva<br />
logistiklösningar, säger Steve<br />
Renström.<br />
Han berättar att stora kunder i<br />
exempelvis de baltiska länderna<br />
redan hört av sig om möjligheterna<br />
att kunna köpa bergkross från<br />
Aitik.<br />
– Baltländerna är i stor<br />
utsträckning beroende av importerat<br />
stenmaterial. I dag köper<br />
man mycket från bland annat<br />
Ryssland och Ukraina men leve-<br />
ROADS 2 • <strong>2008</strong> 12<br />
ranssäkerheten är ofta dålig. Med<br />
tanke på de enorma volymer som<br />
finns här kan vi bli en tillförlitlig<br />
leverantör under mycket lång tid.<br />
Men de är lite tidigt ute. Järnvägsförbindelsen<br />
måste bli klar först.<br />
Smart logistik är A och O<br />
Smarta och effektiva transportoch<br />
logistiklösningar blir i själva<br />
verket helt avgörande för om<br />
Aitik EcoBallast ska kunna sälja<br />
materialet både inom och utom<br />
landet. Ofta är det på den här<br />
punkten som gruvindustrins tidigare<br />
försök att hitta avsättning<br />
för förädlat gråberg har stupat.<br />
– Här har vi mycket att jobba<br />
med framöver. Exempelvis plane-<br />
BOLIDEN<br />
rar vi en studieresa till England<br />
där man använder järnvägen för<br />
volymtransporter av bergmaterial<br />
till terminaler inne i städerna.<br />
När det gäller exporten av bergmaterial<br />
handlar det i stor utsträckning<br />
om fartygstransporter.<br />
För att vara konkurrenskraftig<br />
krävs då i allmänhet att man utnyttjar<br />
båtar som kommer till<br />
Sverige med annan last, säger Steve<br />
Renström.<br />
Under senare tid har han funderat<br />
på om inte Aitik EcoBallast<br />
skulle kunna bli en bra leverantör<br />
av halkstopp åt Stockholms kommun.<br />
Boliden tar nämligen emot<br />
ca 50 000 ton rötslam från huvudstadsregionen<br />
varje år. Slam-<br />
Kort om:AITIK,Gällivare<br />
Aitik i Norrbotten är en av Europas större koppargruvor. Produktionen<br />
uppgår till ca 65 000 ton per år.Ur malmen utvinns även silver och guld<br />
samt legeringsmetallen molybden.Silverproduktionen uppgår till 45 ton/år<br />
och guldproduktionen till 2 ton/år.Mineralisering i Aitik upptäcktes på<br />
1930-talet,men det dröjde till 1968 innan brytning kom i gång.Brytningen<br />
sker i ett dagbrott som efter 40 års drift är 400 meter djupt,3 kilometer<br />
långt och ca 1 kilometer brett.Boliden bygger för närvarande ut produktionskapaciteten<br />
iAitik för 5,2 miljarder kronor.Ett nytt anrikningsverk och<br />
ett nytt industriområde är under uppförande.Därtill byggs ett 3,5 kilometer<br />
långt järnvägsspår som ska förbinda gruvområdet med stambanan.<br />
Aitik-gruvan kan bli storleverantör av krossprodukter om Boliden och<br />
NCC <strong>Roads</strong> får ordning på logistiken. Fr v platschef Richard Eliasson,<br />
arbetschef Steve Renström från NCC <strong>Roads</strong> och Jan Rutqvist, Boliden.<br />
BOLIDEN<br />
men används som växtetableringsskikt<br />
vid efterbehandlingen<br />
av gråbergsdeponin.<br />
– I dag går rötslamsbehållarna<br />
tomma tillbaka, vilket är oekonomiskt.<br />
Naturligtvis kan vi inte fylla<br />
behållarna med halkflis rakt upp<br />
och ner eftersom rötslammet stinker.<br />
Men man kanske kunde lasta<br />
flisen i storsäck och ställa i behållarna,<br />
resonerar Steve Renström.<br />
Naturvårdsverkets kriterier<br />
kan sätta P för hela projektet<br />
Att försöka hitta transport- och<br />
logistiklösningar som fungerar ser<br />
han som en intressant utmaning.<br />
Men det finns ett mer påtagligt hot<br />
mot Bolidens och NCC <strong>Roads</strong><br />
gemensamma satsning: Naturvårdsverkets<br />
förslagna kriterier för<br />
användning av återvunnet avfall i<br />
anläggningsbyggande, som presenterades<br />
i slutet av förra året.<br />
– Naturvårdsverkets krav är så<br />
stränga att de i princip omöjliggör<br />
återvinning även av vårt klassificerade<br />
miljögråberg, säger Jan<br />
Rutqvist.<br />
Kriterierna har varit ute på<br />
remiss i början av året. Förslaget<br />
har mötts av protester inte bara<br />
från den avfallsproducerande<br />
industrin utan också från Vägverket,<br />
som räknat ut att kriterierna<br />
skulle kunna leda till merkostnader<br />
på flera miljarder i vägbyggandet.<br />
– Mot den bakgrunden kommer<br />
förslaget till kriterier sannolikt<br />
att arbetas om. Det vore också<br />
ett enormt slöseri med naturresurser<br />
om kriterierna satte stopp<br />
för återvinningen av Aitiks miljögråberg,<br />
säger Jan Rutkvist.<br />
TEXT: JOHAN A. LUNDBERG<br />
Nu ska Henrik sköta vägarna i södra Halland<br />
Entreprenadchefen Henrik<br />
Hansson har mycket att<br />
tänka på just <strong>nu</strong>.<br />
I höst tar NCC <strong>Roads</strong> Vägservice<br />
över driften av det<br />
statliga vägnätet i södra<br />
Halland.<br />
Uppdraget kräver<br />
omsorgsfull planering, en<br />
hel del investeringar och en<br />
elastisk organisation som<br />
klarar av att jobba dygnet<br />
runt när det behövs.<br />
Sedan 2001 upphandlar Vägverket<br />
drift- och underhåll av det<br />
statliga vägnätet i konkurrens och<br />
när driftområdet södra Halland<br />
nyligen var ute för upphandling<br />
var det NCC <strong>Roads</strong> Vägservice<br />
som tog hem kontraktet.<br />
– I den här typen av entreprenader<br />
är det till nästan hundra procent<br />
priset som är avgörande för<br />
vem som får uppdraget, säger Mats-<br />
Inge Persson, Vägverkets projektledarefördriftområdesödraHalland.<br />
Kreativa idéer<br />
Driftområdet omfattar drygt 100<br />
mil statlig väg av varierande standard<br />
och storlek. Det sträcker sig<br />
från länsgränsen mot Skåne, strax<br />
norr om Hallandsåsen, till trakterna<br />
av Getinge, ett par mil norr om<br />
Halmstad. I väster begränsas området<br />
av havet och i öster av länsgränsen<br />
mot Kronobergs län.<br />
– Det handlar om en stor entreprenad<br />
och ganska mycket pengar.<br />
Vi förväntar oss helt enkelt att<br />
NCC <strong>Roads</strong> ska sköta uppdraget<br />
Entreprenadchef Henrik Hansson<br />
skapar <strong>nu</strong> en kostnadseffektiv<br />
organisation för vägdriften<br />
i södra Halland.<br />
enligt det kontrakt som finns.<br />
Dessutom ser vi gärna att entreprenören<br />
är kreativ och kommer<br />
med idéer till hur väghållningen<br />
kan förbättras och utvecklas, säger<br />
Mats-Inge Persson.<br />
Entreprenadkontraktet löper<br />
på tre plus tre år, men det är bara<br />
beställaren som kan avbryta efter<br />
de tre första åren.<br />
– Det blir nästan alltid en förlängning<br />
och det behövs. Även<br />
sex år är en kort tid för så stora<br />
investeringar som vi måste göra,<br />
konstaterar Henrik Hansson, entreprenadchef<br />
hos NCC <strong>Roads</strong><br />
Vägservice.<br />
Ny organisation byggs upp<br />
Han hade ansvaret för att ta fram<br />
den offert som vann upphandlingen<br />
i hård strid med i stort sett<br />
alla större driftentreprenörer i<br />
regionen. Nu är han också ansvarig<br />
för att bygga upp den nya organisation<br />
som behövs för att klara<br />
åtagandena.<br />
– Vi är naturligtvis glada för att<br />
vi fått det här förtroendet. Vägarna<br />
i södra Halland har aldrig<br />
skötts av någon annan entreprenör<br />
än Vägverket tidigare och jag<br />
förstår naturligtvis att man har<br />
förväntningar på oss. Den fördel<br />
vi har är att vi kommer in med<br />
nya ögon. Det brukar vara nyttigt<br />
för alla parter.<br />
Vad som ska göras finns mycket<br />
väl beskrivet i underlaget för<br />
upphandlingen och i kontraktet<br />
med Vägverket. Där finns bland<br />
annat tydliga regler för när plogning<br />
och halkbekämpning ska sättas<br />
in.<br />
– Det är väl uppstyrt. För<br />
E6/E20 gäller till exempel att<br />
plogning ska starta när det kommit<br />
upp till en centimeter snö på<br />
vägen, alltså i det närmaste omedelbart,<br />
och det får ju i princip<br />
aldrig bli halt på de större vägarna,<br />
säger Henrik Hansson.<br />
Få anställda,<br />
många underentreprenörer<br />
För att klara detta skapas <strong>nu</strong> en<br />
driftorganisation i södra Halland.<br />
Antalet anställda blir inte så stort,<br />
till en början en platschef, två<br />
arbetsledare och fyra yrkesarbetare.<br />
De stora resurserna tillhandahålls<br />
i stället av de underentrepre-<br />
Driftområdet södra Halland<br />
omfattar drygt 100 mil statlig<br />
väg och omfattar geografiskt<br />
ungefär halva landskapet.<br />
nörer som <strong>Roads</strong> knyter till sig för<br />
uppgiften.<br />
– Vi räknar med att vi behöver<br />
cirka 25 enheter, det vill säga lastbilar,<br />
hjullastare och traktorer, för<br />
vintersäsongen. De här underentreprenörerna<br />
ska också kunna klara<br />
att vara igång flera dygn i sträck<br />
om det behövs, så de måste ha ett<br />
system med avbytare för förarna.<br />
Vi kommer också att anlita en<br />
underentreprenör för att ta hand<br />
om skötseln av rastplatserna, som<br />
ska städas alla dagar i veckan, säger<br />
Henrik Hansson.<br />
Elastisk organisation<br />
Kontrakterandet av underentreprenörer<br />
och anställandet av personal<br />
kräver noggrann planering.<br />
Det gäller till exempel att se till att<br />
fåen geografisk spridningav underentreprenörerna<br />
över driftområdet.<br />
Även den personal som anställs<br />
ska helst bo i området.<br />
– Det gäller att bygga upp en<br />
elastisk organisation, så att man<br />
kan sätta in rejält med resurser om<br />
detbehövs.Vibehöverettbrakontaktnät<br />
med underentreprenörer<br />
som kan ställa upp till exempel vid<br />
en svår storm, säger Henrik Hansson<br />
En viktig del i uppbyggnaden av<br />
organisationen är att se till att<br />
samtliga anställda och underentreprenörer<br />
får den utbildning<br />
som Vägverket kräver.<br />
Även placeringen av <strong>Roads</strong><br />
etablering för vägdriften är betydelsefull.<br />
Den ska helst ligga centralt<br />
i driftområdet och dessutom<br />
ska det gå snabbt att ta sig ut på<br />
E6/E20.<br />
– Vi har inte bestämt läget än,<br />
det är mycket som ska stämma<br />
förutom geografin. Till exempel<br />
behöver vi ha möjlighet att hantera<br />
salt och tillverka saltlake för<br />
halkbekämpning på platsen. Vi<br />
behöver dessutom ha utrymme<br />
för att ställa upp och sköta vår<br />
utrustning.<br />
Kundens kund i centrum<br />
NCC<strong>Roads</strong>harvaltatthållaunderentreprenörerna<br />
med utrustning i<br />
form av plogar och saltspridare,<br />
något som kräver stora investeringar<br />
men som ger fördelar i driften.<br />
– Man kan visserligen hyra in<br />
sådan här utrustning, men vi har<br />
valt att köpa in egna maskiner för<br />
att kunna vara säkra på att klara de<br />
situationer som uppstår. Det är alltidenklareattkunna”låna”resurser<br />
av sig själv, menar Henrik Hansson.<br />
När <strong>Roads</strong> har tagit över driften<br />
kommer det att finnas personal i<br />
jourtjänstgöring 24 timmar om<br />
dygnet. När något inträffar, till<br />
exempel med vädret, gäller det att<br />
kunna dra igång organisationen<br />
omedelbart.<br />
Henrik Hansson konstaterar att<br />
det jobb man ska utföra ofta är väldigt<br />
synligt för många människor<br />
och att Vägverkets beställning och<br />
allmänhetens krav och önskemål<br />
inte alltid stämmer överens.<br />
– Men det gäller att hela tiden<br />
tänka på att man har tredje man att<br />
tahandom.Detvigör,ellerintegör,<br />
påverkar dem väldigt mycket.<br />
TEXT OCH FOTO: PER ANDERSSON<br />
Kort om:<br />
DRIFT AV<br />
STATLIGAVÄGAR<br />
Vägverket upphandlar sedan år<br />
2001 all skötsel,det vill säga drift<br />
och underhåll av det statliga vägnätet,<br />
i konkurrens.Sverige är indelat<br />
i 130 geografiska områden som<br />
kallas driftområden och varje år<br />
upphandlas ungefär en femtedel av<br />
dessa.Uppdragen omfattar såväl<br />
skötsel av belagd som obelagd väg<br />
samt skötsel av rastplatser,lagning<br />
av mindre beläggnings- och vägskador<br />
samt röjning och slåtter av<br />
vägarnas slänter och kringområden.<br />
Kontraktstiderna varierar<br />
mellan tre och sex år.Det fyra största<br />
driftentreprenörerna är NCC,<br />
Peab,Skanska ochVägverkets egen<br />
produktionsenhet.<br />
ROADS 2 • <strong>2008</strong> 13
Change language