Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Olle Lindberg, platschef för bergtäkten i Råsta utanför Sundsvall,<br />
konstaterar att bebyggelsen kommit allt närmare anläggningen.<br />
Vid tillståndsprövning av<br />
bergtäkter finns det frågor<br />
som vållar återkommande<br />
diskussioner mellan företag<br />
och myndigheter. Dit hör<br />
frågan om villkoren för<br />
vibrationer vid sprängning.<br />
Anledningen är framför allt<br />
att det saknas forskning om<br />
hur vibrationer påverkar<br />
människors hälsa.<br />
– Det är ett problem idag för<br />
industrin och myndigheterna att<br />
det inte finns tillräckligt bra tekniska<br />
och vetenskapliga underlag<br />
för att bedöma påverkan av vibrationer.<br />
Myndigheterna anger därförsåkallade<br />
komfortvärden. Dessa<br />
riskerar att bli godtyckligt satta<br />
ochpåverkarbranschensmöjligheter<br />
att jobba rationellt, säger Jan<br />
Bida, som är teknisk chef vid branschorganisationen<br />
Sveriges Bergmaterialindustri,<br />
SBMI.<br />
Organisationen har, inom ramen<br />
för utvecklingsprogrammet<br />
MinBaS, initierat ett forsknings-<br />
16 ROADS 2 • <strong>2008</strong><br />
Hur skadliga är vibrationerna?<br />
– När det gäller vibrationer har<br />
bergtäkterna tuffare krav på sig<br />
än många andra verksamheter,<br />
säger Jan Bida, teknisk chef vid<br />
branschorganisationen SBMI.<br />
projekt som rör vibrationer och<br />
andra miljöeffekter från täktverksamhet.<br />
I samarbete med<br />
bland annat Bergskolan i Filipstad<br />
och NCC <strong>Roads</strong> görs mätningar<br />
vid en bergtäkt i Arlanda utanför<br />
Stockholm.<br />
– Bland annat vill vi se om det<br />
som upplevs som olägenheter från<br />
– Man undviker att kapslar<br />
detonerar samtidigt vilket gör tekniken<br />
perfekt i vibrationskänsliga<br />
miljöer.<br />
Lyckade tester<br />
Nackdelen är – som alltid – priset.<br />
Elektroniksprängkapslar är<br />
cirka fyra gånger dyrare än traditionella<br />
kapslar. Platschefen Olle<br />
Lindberg hoppas dock att han<br />
ska ha igen merkostnaden genom<br />
att sprängningarna blir mer<br />
exakta.<br />
– Får vi ett jämnare utfall, inte<br />
för grovt och inte för fint, underlättar<br />
det mycket i nästa led<br />
vid krossningen. Då kan vi förhoppningsvis<br />
spara pengar där<br />
istället.<br />
Provningarna under fjolåret<br />
var lyckade. Snittvärdet för vibrationer<br />
vid mätpunkten i bostadsområdet<br />
under de nio salvor<br />
som sprängdes med elektronikkapslar<br />
var endast 0,7 mm/s,<br />
alltså långt under riktvärdet på<br />
2 mm/s och en klar minskning<br />
jämfört med tidigare år.<br />
Försöken med elektroniksprängkapslar<br />
fortsätter vid Råsta<br />
även i år.<br />
vibrationer egentligen beror på<br />
luftstöten. Om så är fallet blir ju<br />
gränsvärdena för vibrationer helt<br />
felaktiga, säger Jan Bida som efterlyser<br />
ett mer objektivt synsätt på<br />
bergtäkternas miljöeffekter.<br />
Tydligare riktlinjer behövs<br />
– Själv bor jag i Bromma och störs<br />
väldigt av flygets buller och vibrationer.<br />
Men det är tillåtet, medan<br />
en bergtäkt som kanske spränger<br />
en eller två gånger i månader har<br />
omfattande restriktioner.<br />
Naturvårdsverket tillhör de<br />
myndigheter som efterlyser tydligare<br />
riktlinjer för vibrationers<br />
påverkan på vår hälsa.<br />
– Vi tog för ett år sedan initiativ<br />
till en studie av den forskning<br />
som finns på området. Resultatet<br />
var magert. Det visade sig att de<br />
fåtal studier som fanns inte gav så<br />
mycket vägledning vad gäller<br />
gränsvärden ur hälsosynpunkt,<br />
säger John Sjöström på Naturvårdsverkets<br />
enhet för markanvändning<br />
och vatten.<br />
– Det känns som om det här är<br />
en teknik värd att satsa på och<br />
att vi får ett bättre berg att krossa.<br />
Men om det också innebär<br />
sänkta totalkostnader vet vi<br />
än<strong>nu</strong> inte. Det kommer vi att<br />
följa upp i de fortsatta testerna,<br />
säger Olle Lindberg.<br />
TEXT: THOMAS EKENBERG<br />
En hög bullervall har byggts runt<br />
anläggningen och på vallen har<br />
3 000 granplantor planterats.<br />
Han tror att debatten om vibrationer<br />
kommer att öka.<br />
– Vi räknar med att etableringen<br />
av bergtäkter och materialhantering<br />
i samband med stora infrastrukturprojekt<br />
kommer att öka i<br />
takt med att användningen av<br />
naturgrus minskar, säger John<br />
Sjöström.<br />
TEXT: THOMAS EKENBERG<br />
Kort om:<br />
VIBRATIONER<br />
Vibrationer mäts i millimeter per<br />
sekund.Redan vid 0,2 – 0,3 mm/s<br />
är vibrationer kännbara för människan.Vibrationer<br />
på 1 mm/s är<br />
klart kännbara.Kommer man<br />
upp till 3-4 mm/s upplever de<br />
flesta vibrationerna som obehagliga.<br />
Normala gränsvärden för<br />
skador mot byggnader kan ligga<br />
på cirka 8-10 mm/s.För enstaka<br />
sprängningar kan välbyggda hus<br />
klara vibrationer på 20-30 mm/s<br />
utan att ta skada.I NCC <strong>Roads</strong><br />
täkt i Råsta (se den föregående<br />
artikeln) är gränsvärdet 2 mm/s.<br />
Handbok<br />
för täktärenden<br />
Vad ska en täktansökan innehålla<br />
och hur ska den lämpligast<br />
vara utformad för att<br />
myndigheterna ska kunna<br />
pröva den på ett smidigt sätt?<br />
Svaret beror delvis på vilken<br />
länsstyrelse som handlägger<br />
ärendet.<br />
– Det saknas en utförlig<br />
och landsomfattande vägledning<br />
för hur täktärenden ska<br />
hanteras och villkor utformas<br />
och det leder till en osäkerhet<br />
hos alla parter. Kraven och<br />
villkoren kan variera stort i<br />
olika delar av landet och det är<br />
naturligtvis inte bra ur rättssäkerhetssynpunkt,<br />
säger Björn<br />
Strokirk, VD för branschorganisationen<br />
Sveriges Bergmaterialindustri,<br />
SBMI.<br />
En utredning som SBMI lät<br />
göra häromåret visar att osäkerhet<br />
hos länsstyrelserna om<br />
vilka krav och villkor som bör<br />
ställas på företagen är en orsak<br />
till att tillståndsprövningen<br />
drar ut på tiden. Bristfälliga<br />
ansökningar är en annan orsak.<br />
SBMI, har därför gett konsultföretaget<br />
WSP i uppdrag<br />
att ta fram en vägledning för<br />
medlemmarna. Handboken<br />
innehåller tips och checklistor<br />
och ska hjälpa medlemsföretagen<br />
att göra rätt från början.<br />
En första version av handboken<br />
presenterades på<br />
SBMIs årsmöte, som hölls i<br />
Stockholm i april.<br />
– Vår förhoppning är att<br />
handboken i förkortad form<br />
ska ligga till grund för en konstruktiv<br />
dialog med miljöprövningsdelegationerna<br />
vid<br />
landets länsstyrelser så att vi<br />
på sikt kan få mer likartade<br />
och förutsägbara krav i hela<br />
landet, säger Björn Strokirk.<br />
Målen är också att handboken<br />
ska bidra till mer kompletta<br />
ansökningar och därmed<br />
kortare handläggningstider<br />
framöver.<br />
Handboken finns tillgänglig<br />
för SBMIs medlemsföretag<br />
på organisationens hemsida,<br />
www.sbmi.org.<br />
För mycket fokus på glimmerhalt<br />
när vägskador utreds<br />
Beläggningarna på flera<br />
stora och viktiga vägar runt<br />
Umeå har fått allvarliga<br />
skador i vinter. Mycket vatten<br />
på vägarna och omväxlande<br />
varmt och kallt väder<br />
har gjort att asfalten frusit<br />
sönder.<br />
– Vissa skadedrabbade<br />
avsnitt har relativt ny<br />
beläggning som borde hålla<br />
betydligt längre, menar<br />
Roger Lundberg, beläggningsexpert<br />
hos NCC <strong>Roads</strong><br />
i Umeå.<br />
Han menar att slarv och dåligt<br />
utförande är den främsta orsaken<br />
till att skadorna uppkommit.<br />
– Ja, tyvärr tvingas jag konstatera<br />
det. Vi beläggningsentreprenörer<br />
måste bli mer kvalitetsmedvetna<br />
och göra ett bättre jobb ute<br />
på vägarna om man ska undvika<br />
den här typen av skador. Men beställarna<br />
måste också vara beredda<br />
att betala för en högre kvalitet,<br />
säger han.<br />
Den stenrika så kallade skelettasfalten<br />
(ABS) som vanligtvis<br />
används som slitlagerbeläggning<br />
på högtrafikerade vägar kräver<br />
inte bara noggrann proportionering<br />
vid tillverkning utan också<br />
omsorgsfull hantering vid lagring,<br />
transport, utläggning och<br />
efterbehandling för att slutresultatet<br />
ska bli bra.<br />
– Vill man skapa beläggningar<br />
med hög beständighet som klarar<br />
både slitaget från trafiken och<br />
klimatologisk påverkan så håller<br />
det inte att fuska med detaljerna.<br />
Då kommer problemen snart<br />
som ett brev på posten, säger<br />
Roger Lundberg.<br />
Hög hålrumshalt<br />
förkortar livslängden<br />
Framför allt gäller det att åstadkomma<br />
homogena beläggningar<br />
medlåghålrumshaltsomstår emot<br />
påverkan från vatten och växlande<br />
temperaturer bättre.<br />
– Hålrumshalten bör ligga runt<br />
tre procent. Då får man en tät<br />
beläggning och slipper få ner vattensomfryserochförorsakarfrostsprängning<br />
vintertid. Men när vi<br />
Finmaterialet har stor betydelse<br />
för vidhäftningen i en asfaltmassa.<br />
Dess förmåga att stå emot<br />
fukt och vatten kan testas i en så<br />
kallad vändskaksapparat<br />
åker och tar prover på skadade<br />
beläggningsavsnitt kan vi konstateraatthålrumshaltenalltidärmyckethögre,oftamellansjuochtioprocent,<br />
säger Roger Lundberg.<br />
Roger Lundberg är övertygad<br />
om att kvaliteten på beläggningar<br />
skulle höjas om Vägverket ställde<br />
krav på funktion och lät entreprenörerna<br />
ta ett större ansvar för<br />
utfört arbete än vad som är fallet i<br />
traditionella utförandeentreprenader.<br />
– I dag finns dessutom olika<br />
typer av tekniska hjälpmedel för<br />
att dokumentera utläggningsarbetet<br />
och för att verifiera kvaliteten<br />
på den färdiga beläggningen. Problemet<br />
är att tekniken fortfarande<br />
används i alldeles för liten omfattning<br />
eftersom den är förenad med<br />
vissa kostnader, menar Roger<br />
Lundberg.<br />
Fel fokus<br />
Men även beläggningar som går<br />
sönder i förtid kostar pengar.<br />
Enligt uppgift kommer skadorna<br />
i Västerbotten att kosta Vägver-<br />
ket ca 40 MSEK att reparera.<br />
En konsekvens av skadorna tycks<br />
också bli att Vägverket skärper<br />
kraven på maximal glimmerhalt<br />
i asfaltmassornas finmaterial<br />
(0-2 mm). Glimmer är ett mineral<br />
som drar åt sig fukt och som kan<br />
försämra vidhäftningen i asfaltmassor.<br />
– Andelen glimmer bör inte<br />
överstiga femton procent i finandelen,<br />
men Vägverket börjar <strong>nu</strong><br />
ställa krav på tio procent. Det är få<br />
täkter i Norrland som klarar ett<br />
sådant krav, säger Roger Lundberg,<br />
som menar att asfalten kommer<br />
att fördyras avsevärt om<br />
asfalttillverkarna även ska behöva<br />
”importera” finmaterial från<br />
andra delar av landet.<br />
Finmaterial bör testas<br />
i vändskak<br />
Att finmaterialet i asfalten har<br />
större betydelse för beläggningars<br />
livslängd än vad man tidigare<br />
känt till har bland annat konstaterats<br />
i forskningsprojekt vid NCC<br />
<strong>Roads</strong> väglaboratorium i Upplands<br />
Väsby.<br />
– Men i stället för att fastställa<br />
en tioprocentsnivå borde Vägverket<br />
enligt vår mening ställa krav<br />
på att finmaterialets vidhäftningsförmåga<br />
undersöks med den så<br />
kallade vändskaksmetoden i varje<br />
enskilt fall. Metoden ger en bra<br />
indikation på finmaterialets förmåga<br />
att stå emot fukt och nötning.<br />
Därtill borde man i samverkan<br />
med entreprenörerna se till<br />
det läggs ett starkare fokus på kvaliteten<br />
vid upphandling och utläggning<br />
av asfalt, säger Roger<br />
Lundberg.<br />
TEXT: JOHAN A. LUNDBERG<br />
Bilden visar hur tre olika sorters finmaterial reagerat efter att ha<br />
provats i vändskaken. Ju rundare asfaltbollen är,<br />
desto mer material har nötts bort.<br />
ROADS 2 • <strong>2008</strong> 17
Change language