Nr 2, 2008 - Roads.nu

More documents

Recommendations

Info

Bergtäkter behövs för att förse samhället med krossat byggmaterial. Men sprängning, krossning och transporter kan upplevas som störande av människor som bor eller arbetar i närheten av täkterna. I Råsta-täkten i Sundsvall testar NCC Roads en ny typ av high-tech-sprängkapslar som gör det möjligt att spränga berget med högre precision och samtidigt minska störningarna till omgivningen. Bergtäkten i Råsta ligger mitt i bebyggelsen. De närmaste gran- 14 ROADS 2 • 2008 Nya sprängkapslar minskar vibrationer narna finns bara några hundra meter bort. Platschef Olle Lindberg har utsikt över bostadsområdet från sitt kontor. – Täkten fanns här först. Den anlades redan på 60-talet. Husen där borta har byggts långt senare och uppenbarligen utan att någon tänkte på att verksamheten kunde skapa olägenheter för de boende, säger han. Före varje produktionssprängning i Råsta informeras de boende via lappar i brevlådan. Det rör sig om 200 hushåll. Enligt tillståndet ska de boende informeras minst två dagar i förväg. – Vi måste dessutom ange tiden inom två timmar när Marcus Berglund (ovan) är expert på sprängning och den som testat de nya elektroniskt styrda sprängkapslarna i bergtäkten i Råsta i Sundsvall. Med elektroniska sprängkapslar kan sprängsalvan styras med mycket hög precision. sprängningen ska ske. Det gör att vi blir låsta. Det är exempelvis sämre att spränga under lågtryck. Luftstöten blir hårdare då, men sån flexibilitet kan vi inte ha att vi kan spränga vid optimal väderlek, påpekar Olle Lindberg. Successiv skärpning av krav I Sverige är det länsstyrelserna som prövar och sätter villkoren för täktverksamhet. På verksamheten i Råsta har kraven skärpts undan för undan. En bullervall byggdes år 2000 när det nya tioåriga tillståndet började gälla. Vallen har byggts på ytterligare i ett par omgångar. Dessutom har 3 000 granplantor planterats för Råstatäkten har hårda miljökrav på sig och arbetet med att minimera störningar till omgivningen pågår hela tiden. att ytterligare avskärma täkten från bostadsområdet. – Det här är en industriell verksamhet, det skakar och vi väsnas, det är ofrånkomligt. Så visst ska vi ha krav på oss, säger Olle Lindberg. Samtidigt funderar han över vad det är för rim och reson i villkoren. Mellan bostadsområdet och täkten ligger en motorväg – och bullret från trafiken torde vara mångdubbelt högre än från täkten. I bostadsområdet finns vägbulor – och Olle Lindberg skulle gärna mäta vibrationerna när lastbilar kör förbi där och jämföra med vibrationerna från sprängningarna. Mätningar av vibrationer och luftstötar görs på tre platser vid produktionssprängning. Varje år måste täkten redovisa mätningarna i en miljörapport. Riktvärdet för vibrationerna är 2,0 mm/s vid bostadshusen och 50 Pa för tryckvågen. – På grund av närheten till bebyggelsen har Råsta hårdare krav än många andra täkter, säger Olle Lindberg. Styrd detonation minskar vibrationer För att minska vibrationer och tryckvågor har Råsta under fjolåret provat en ny typ av sprängkapslar med eletroniktändare. I varje kapsel sitter ett litet chip som kan programmeras. Med hjälp av en handdator programmeras varje sprängning och varje tändare får en egen tid på mikrosekunden. – Man kan styra tiden mycket mer noggrant jämfört med traditionella sprängkapslar. Det innebär att man kan styra och få en helt annan precision i sprängsalvan, förklarar Marcus Berglund, som är verksam inom NCC Roads sprängentreprenadverksamhet och har utfört sprängningarna med den nya tekniken i Råsta. Den andra stora fördelen med de elektroniska sprängkapslarna är att vibrationerna minskar. ROADS 2 • 2008 15 NCC
Olle Lindberg, platschef för bergtäkten i Råsta utanför Sundsvall, konstaterar att bebyggelsen kommit allt närmare anläggningen. Vid tillståndsprövning av bergtäkter finns det frågor som vållar återkommande diskussioner mellan företag och myndigheter. Dit hör frågan om villkoren för vibrationer vid sprängning. Anledningen är framför allt att det saknas forskning om hur vibrationer påverkar människors hälsa. – Det är ett problem idag för industrin och myndigheterna att det inte finns tillräckligt bra tekniska och vetenskapliga underlag för att bedöma påverkan av vibrationer. Myndigheterna anger därförsåkallade komfortvärden. Dessa riskerar att bli godtyckligt satta ochpåverkarbranschensmöjligheter att jobba rationellt, säger Jan Bida, som är teknisk chef vid branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI. Organisationen har, inom ramen för utvecklingsprogrammet MinBaS, initierat ett forsknings- 16 ROADS 2 • 2008 Hur skadliga är vibrationerna? – När det gäller vibrationer har bergtäkterna tuffare krav på sig än många andra verksamheter, säger Jan Bida, teknisk chef vid branschorganisationen SBMI. projekt som rör vibrationer och andra miljöeffekter från täktverksamhet. I samarbete med bland annat Bergskolan i Filipstad och NCC Roads görs mätningar vid en bergtäkt i Arlanda utanför Stockholm. – Bland annat vill vi se om det som upplevs som olägenheter från – Man undviker att kapslar detonerar samtidigt vilket gör tekniken perfekt i vibrationskänsliga miljöer. Lyckade tester Nackdelen är – som alltid – priset. Elektroniksprängkapslar är cirka fyra gånger dyrare än traditionella kapslar. Platschefen Olle Lindberg hoppas dock att han ska ha igen merkostnaden genom att sprängningarna blir mer exakta. – Får vi ett jämnare utfall, inte för grovt och inte för fint, underlättar det mycket i nästa led vid krossningen. Då kan vi förhoppningsvis spara pengar där istället. Provningarna under fjolåret var lyckade. Snittvärdet för vibrationer vid mätpunkten i bostadsområdet under de nio salvor som sprängdes med elektronikkapslar var endast 0,7 mm/s, alltså långt under riktvärdet på 2 mm/s och en klar minskning jämfört med tidigare år. Försöken med elektroniksprängkapslar fortsätter vid Råsta även i år. vibrationer egentligen beror på luftstöten. Om så är fallet blir ju gränsvärdena för vibrationer helt felaktiga, säger Jan Bida som efterlyser ett mer objektivt synsätt på bergtäkternas miljöeffekter. Tydligare riktlinjer behövs – Själv bor jag i Bromma och störs väldigt av flygets buller och vibrationer. Men det är tillåtet, medan en bergtäkt som kanske spränger en eller två gånger i månader har omfattande restriktioner. Naturvårdsverket tillhör de myndigheter som efterlyser tydligare riktlinjer för vibrationers påverkan på vår hälsa. – Vi tog för ett år sedan initiativ till en studie av den forskning som finns på området. Resultatet var magert. Det visade sig att de fåtal studier som fanns inte gav så mycket vägledning vad gäller gränsvärden ur hälsosynpunkt, säger John Sjöström på Naturvårdsverkets enhet för markanvändning och vatten. – Det känns som om det här är en teknik värd att satsa på och att vi får ett bättre berg att krossa. Men om det också innebär sänkta totalkostnader vet vi ännu inte. Det kommer vi att följa upp i de fortsatta testerna, säger Olle Lindberg. TEXT: THOMAS EKENBERG En hög bullervall har byggts runt anläggningen och på vallen har 3 000 granplantor planterats. Han tror att debatten om vibrationer kommer att öka. – Vi räknar med att etableringen av bergtäkter och materialhantering i samband med stora infrastrukturprojekt kommer att öka i takt med att användningen av naturgrus minskar, säger John Sjöström. TEXT: THOMAS EKENBERG Kort om: VIBRATIONER Vibrationer mäts i millimeter per sekund.Redan vid 0,2 – 0,3 mm/s är vibrationer kännbara för människan.Vibrationer på 1 mm/s är klart kännbara.Kommer man upp till 3-4 mm/s upplever de flesta vibrationerna som obehagliga. Normala gränsvärden för skador mot byggnader kan ligga på cirka 8-10 mm/s.För enstaka sprängningar kan välbyggda hus klara vibrationer på 20-30 mm/s utan att ta skada.I NCC Roads täkt i Råsta (se den föregående artikeln) är gränsvärdet 2 mm/s. Handbok för täktärenden Vad ska en täktansökan innehålla och hur ska den lämpligast vara utformad för att myndigheterna ska kunna pröva den på ett smidigt sätt? Svaret beror delvis på vilken länsstyrelse som handlägger ärendet. – Det saknas en utförlig och landsomfattande vägledning för hur täktärenden ska hanteras och villkor utformas och det leder till en osäkerhet hos alla parter. Kraven och villkoren kan variera stort i olika delar av landet och det är naturligtvis inte bra ur rättssäkerhetssynpunkt, säger Björn Strokirk, VD för branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI. En utredning som SBMI lät göra häromåret visar att osäkerhet hos länsstyrelserna om vilka krav och villkor som bör ställas på företagen är en orsak till att tillståndsprövningen drar ut på tiden. Bristfälliga ansökningar är en annan orsak. SBMI, har därför gett konsultföretaget WSP i uppdrag att ta fram en vägledning för medlemmarna. Handboken innehåller tips och checklistor och ska hjälpa medlemsföretagen att göra rätt från början. En första version av handboken presenterades på SBMIs årsmöte, som hölls i Stockholm i april. – Vår förhoppning är att handboken i förkortad form ska ligga till grund för en konstruktiv dialog med miljöprövningsdelegationerna vid landets länsstyrelser så att vi på sikt kan få mer likartade och förutsägbara krav i hela landet, säger Björn Strokirk. Målen är också att handboken ska bidra till mer kompletta ansökningar och därmed kortare handläggningstider framöver. Handboken finns tillgänglig för SBMIs medlemsföretag på organisationens hemsida, www.sbmi.org. För mycket fokus på glimmerhalt när vägskador utreds Beläggningarna på flera stora och viktiga vägar runt Umeå har fått allvarliga skador i vinter. Mycket vatten på vägarna och omväxlande varmt och kallt väder har gjort att asfalten frusit sönder. – Vissa skadedrabbade avsnitt har relativt ny beläggning som borde hålla betydligt längre, menar Roger Lundberg, beläggningsexpert hos NCC Roads i Umeå. Han menar att slarv och dåligt utförande är den främsta orsaken till att skadorna uppkommit. – Ja, tyvärr tvingas jag konstatera det. Vi beläggningsentreprenörer måste bli mer kvalitetsmedvetna och göra ett bättre jobb ute på vägarna om man ska undvika den här typen av skador. Men beställarna måste också vara beredda att betala för en högre kvalitet, säger han. Den stenrika så kallade skelettasfalten (ABS) som vanligtvis används som slitlagerbeläggning på högtrafikerade vägar kräver inte bara noggrann proportionering vid tillverkning utan också omsorgsfull hantering vid lagring, transport, utläggning och efterbehandling för att slutresultatet ska bli bra. – Vill man skapa beläggningar med hög beständighet som klarar både slitaget från trafiken och klimatologisk påverkan så håller det inte att fuska med detaljerna. Då kommer problemen snart som ett brev på posten, säger Roger Lundberg. Hög hålrumshalt förkortar livslängden Framför allt gäller det att åstadkomma homogena beläggningar medlåghålrumshaltsomstår emot påverkan från vatten och växlande temperaturer bättre. – Hålrumshalten bör ligga runt tre procent. Då får man en tät beläggning och slipper få ner vattensomfryserochförorsakarfrostsprängning vintertid. Men när vi Finmaterialet har stor betydelse för vidhäftningen i en asfaltmassa. Dess förmåga att stå emot fukt och vatten kan testas i en så kallad vändskaksapparat åker och tar prover på skadade beläggningsavsnitt kan vi konstateraatthålrumshaltenalltidärmyckethögre,oftamellansjuochtioprocent, säger Roger Lundberg. Roger Lundberg är övertygad om att kvaliteten på beläggningar skulle höjas om Vägverket ställde krav på funktion och lät entreprenörerna ta ett större ansvar för utfört arbete än vad som är fallet i traditionella utförandeentreprenader. – I dag finns dessutom olika typer av tekniska hjälpmedel för att dokumentera utläggningsarbetet och för att verifiera kvaliteten på den färdiga beläggningen. Problemet är att tekniken fortfarande används i alldeles för liten omfattning eftersom den är förenad med vissa kostnader, menar Roger Lundberg. Fel fokus Men även beläggningar som går sönder i förtid kostar pengar. Enligt uppgift kommer skadorna i Västerbotten att kosta Vägver- ket ca 40 MSEK att reparera. En konsekvens av skadorna tycks också bli att Vägverket skärper kraven på maximal glimmerhalt i asfaltmassornas finmaterial (0-2 mm). Glimmer är ett mineral som drar åt sig fukt och som kan försämra vidhäftningen i asfaltmassor. – Andelen glimmer bör inte överstiga femton procent i finandelen, men Vägverket börjar nu ställa krav på tio procent. Det är få täkter i Norrland som klarar ett sådant krav, säger Roger Lundberg, som menar att asfalten kommer att fördyras avsevärt om asfalttillverkarna även ska behöva ”importera” finmaterial från andra delar av landet. Finmaterial bör testas i vändskak Att finmaterialet i asfalten har större betydelse för beläggningars livslängd än vad man tidigare känt till har bland annat konstaterats i forskningsprojekt vid NCC Roads väglaboratorium i Upplands Väsby. – Men i stället för att fastställa en tioprocentsnivå borde Vägverket enligt vår mening ställa krav på att finmaterialets vidhäftningsförmåga undersöks med den så kallade vändskaksmetoden i varje enskilt fall. Metoden ger en bra indikation på finmaterialets förmåga att stå emot fukt och nötning. Därtill borde man i samverkan med entreprenörerna se till det läggs ett starkare fokus på kvaliteten vid upphandling och utläggning av asfalt, säger Roger Lundberg. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Bilden visar hur tre olika sorters finmaterial reagerat efter att ha provats i vändskaken. Ju rundare asfaltbollen är, desto mer material har nötts bort. ROADS 2 • 2008 17
Page 1 and 2: AVSÄNDARE: NCC ROADS, 405 14 GÖTE
Page 3 and 4: Svart asfalt blir grönare med ny p
Page 5 and 6: Nu har den sista etappen av Norrort
Page 7: Aitik-gruvan är känd för sina st

Nr 2, 2008 - Roads.nu

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?