Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet - Lärarförbundet

kommun desto mer beskuren blir det kommunpolitiska och kommundemokratiska inflytandet
över skolans organisation och resursfördelning. Det finns en gräns då man inte
längre kan beskriva skolan som kommunalt organiserad, utan det är marknadens efterfrågan
i form av elevers och föräldrars val som styr.
Utöver bilden ovan har ytterligare en faktor tillkommit under 2000-talet, nämligen framväxten
av skolbolag och skolkoncerner. I dag är det fem stora koncerner som dominerar
den privata utbildningssektorn. Tre av de största utbildningskoncernerna ägs av riskkapitalbolag
varav två är danska. Uppkomsten av skolkoncerner har medfört en rad konsekvenser
som man inte förutsåg eller diskuterade när besluten om de fristående skolorna
togs. En skolkoncern kan till exempel flytta skolans resurser inom koncernen både till
andra kommuner och utomlands.
En annan effekt som uppstått är att i en del kommuner har det uppenbart varit oklart vilket
ansvar kommunen har för skolan. I en del kommuner har det förts en debatt om att
alla grundskolor i en kommun skulle kunna vara fristående. I Mullsjö kommun till exempel,
övervägde man för några år sedan att låta ett skolbolag ta över alla grundskolor.
Sedan 90-talet har också modellen med avknoppning av kommunal verksamhet varit vanlig
i flera kommuner. Avknoppning sågs som en snabb och bra metod att privatisera en stor
del av den kommunala verksamheten. I flera kommuner såldes förskolor och skolor mycket
billigt, långt under marknadsvärdet och man riktade försäljningen till utvalda enskilda
personer i strid med både kommunallag och lagen om offentlig upphandling.
Ett annat exempel på att det kommunala ansvaret för skolan är oklart är föreställningen
om att kommunen är en skolhuvudman som vilken som helst, och att kommunen konkurrerar
med privata skolhuvudmän på lika villkor på en marknad.
Men en kommun är inte vilken huvudman som helst utan den har ett särskilt ansvar för
skolväsendet som är betydligt mer omfattande än vad de fristående huvudmännen har
och detta särskilda ansvar kan den inte överlåta till fristående huvudmän.
Hur skolan övergripande ska planeras och organiseras samt hur resurserna ska fördelas
är en uppgift för en politiskt vald nämnd, som ska finnas i varje kommun. Kommunen
ska se till att alla barn har en skola av bra kvalitet att gå i. För de minsta barnen ska skolan
ligga i närheten av hemmet medan de lite äldre eleverna klarar en längre skolväg. Det
kräver en organisation och en planering av skolan som sträcker sig över flera år
Det är också kommunen som ansvarar för att skolplikten upprätthålls. En kommun har
en skyldighet att ta hand om alla elever. Det gäller också om en fristående skola skulle
gå i konkurs, kommunen har en skyldighet att ta hand om eleverna. Kommunen har
också ett ansvar för de elever som har problem av olika slag och som är frånvarande
från skolan. Kommunen har dessutom ett uppföljningsansvar för ungdomar upp till och
med 20 års ålder. Slutligen är kommunen skyldig att organisera fritidshem i anslutning
till skolan.
Man kan således dela upp skolans uppgifter i en samhällelig/organisatorisk myndighetsdel
som stat och kommun ansvarar för och en begränsad del som innebär att utföra
vissa delar av skoluppdraget. Det begränsade utföraruppdraget kan läggas ut på en fri-
10 (40)