Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet - Lärarförbundet

Systemet med betygsintagning till gymnasieskolan, som införts i en rad kommuner,
har segregerande effekter.
Elevernas individuella arbete har ökat. Att det gemensamma lärarledda arbetet har
minskat och att elevernas eget arbete har ökat innebär att elever med svagt stöd
hemifrån klarar sig sämre.
Nedrustningen av fritidshemmen har försämrat möjligheterna för fritidspedagogerna
att bedriva en pedagogisk verksamhet med kvalitet.
De stora elevkullarna som passerat grund- och gymnasieskola har fått mindre resurser
per elev än de mer normalstora kullarna.
Det fria valet och marknadsstyrningen av skolan har medfört att eleverna i högre
grad än tidigare sorteras till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsbakgrund och
inkomst, efter föräldrarnas pedagogiska eller religiösa övertygelse eller efter betyg
när det gäller gymnasieskolan. Elevsammansättningen på skolorna har blivit mer
homogen mätt i socioekonomiska och kunskapsmässiga termer och det har medfört
att skillnaderna mellan elever och skolor har ökat.
Men det finns också några faktorer som stärkt skolans likvärdighet.
Förskolans starkare roll i utbildningssystemet. Förskolan har en större betydelse för
barn med lågutbildade föräldrar. Flera forskarrapporter visar också på förskolans
positiva effekter för senare framgångar i skola och arbetsliv.
Gymnasieskolans yrkesinriktade program förlängdes från två till tre år under 90-talet
och de gav grundläggande behörighet till högskolan. Andelen elever från en årskull
som kunde söka till högskolan ökade.
Satsningen på vuxenutbildningen under 90-talet bidrog till att fler vuxna höjde sin
utbildningsnivå.
Utbyggnaden av högskolan på fler orter och med fler utbildningsplatser har inneburit
att fler studerar på högskolan i dag.
Sammantaget har medborgarnas utbildningsnivå höjts sedan 90-talet. Det är fler som
har gymnasie- och högskoleutbildning och det påverkar resultaten för deras barn positivt.
De positiva faktorerna har dock inte förmått vända huvudtrenden som innebär en
försvagning av skolans likvärdighet.
13 (40)