Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet - Lärarförbundet

tillströmning och resultat. Den marknadsutsatta företagarrollen har förts över till offentliga
skolledare och lärare som ovanpå den gamla rollen har fått en ny.
Det har också tillkommit nya arbetsuppgifter för lärarna. De får konstruera nya kurser
och program för att hävda skolan i konkurrensen. Det är också vanligt att lärare engageras
som ambassadörer vid ”Öppet hus” och liknande arrangemang. Lärarna har fått en
ny uppgift att marknadsföra skolan.
Att bli marknadsförare av skolan är ingen roll som lärarna har accepterat utan protester.
När det fria valet var nytt förekom det att lärare struntade i den uppgiften men i och
med att konkurrensen har hårdnat har lärarna accepterat den nya arbetsuppgiften. Lärarna
inser att skolans existens kan äventyras om skolan förlorar många elever.
Det har även blivit vanligt att lärarna beskriver eleverna som kunder och det påverkar
förhållandet lärare elev. En forskare använder uttrycket ”det är kunden som har rätt” för
att visa den förändring som skett. Utvecklingen har gått från att läraren har ett offentligt
tjänstemannaperspektiv på eleven, till att även ha ett marknadsperspektiv där eleven är
en kund. Båda synsätten används samtidigt. Det kan innebära att läraren blir mer lyhörd
och intresserad av hur eleven utvecklas och hur det går att nå målen. Å andra sidan kan
läraren bli mer utsatt för, och villig att böja sig för, olika påtryckningar. Om elevens och
föräldrarnas intressen inte tillgodoses kan de välja en annan skola.
En annan fråga där det skiljer mellan offentligt och privat anställda är yttrandefriheten.
Den grundlagsskyddade yttrandefriheten och meddelarskyddet omfattar offentligt anställda.
En arbetsgivare inom den offentliga sektorn får inte ingripa mot en anställd i
strid med grundlagsbestämmelser om yttrandefrihet. En kommunalt anställd har rätt
att offentligt kritisera sin arbetsgivare till exempel genom att delta i protestmöten eller
vända sig till en tidning. Hos offentliga arbetsgivare får lojaliteten som följer av anställningsavtalet
vika för yttrandefriheten. Justitieombudsmannen (JO) har i en mängd beslut
kritiserat kommuner som har agerat mot anställda som uttalat sig kritiskt eller deltagit
i protester mot politiska beslut. Inget hindrar en kommunalt anställd att själv, utan att
först ha tagit kontakt med sin arbetsgivare, anmäla missförhållanden hos kommunen till
en tillsynsmyndighet.
Hos en privat arbetsgivare är ordningen den omvända. Här får yttrandefriheten vika för
lojaliteten mot arbetsgivaren. Att en privat anställd offentligt uttalar kritik mot arbetsgivaren
kan leda till ingripanden från arbetsgivarens sida. Innan en privat anställd vänder
sig till en tillsynsmyndighet och anmäler missförhållanden hos arbetsgivaren måste hon/
han först ha vänt sig till arbetsgivaren och försökt att på det sättet komma till rätta med
missförhållandena för att inte riskera ingripande från arbetsgivaren.
Den utveckling som varit sedan 90-talets början där kommunala chefer har agerat mot
anställda som använt sin lagstadgade rätt att uttala sig har fått som effekt att den privata
modellen har tagit över även i de kommunala skolorna. En majoritet av lärarna även på
kommunala skolor uppger att de inte skulle kontakta media om det gällde missförhållanden
vid skolan.
30 (40)