Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet - Lärarförbundet

kar i både positiv och negativ riktning när det gäller elevernas resultat. Å ena sida har
konkurrensen om eleverna tvingat skolorna att förbättra och utveckla sin verksamhet
och det stärker kvaliteten. Å andra sidan har det fria valet samtidigt en segregerande
effekt och segregerade skolsystem presterar generellt sett sämre resultat än icke segregerade.
Sannolikt tar dessa båda tendenser ut varandra och slutresultatet blir att det fria
valet och marknadsstyrningen inte har några nämnvärda effekter sett på den samlade
resultatutvecklingen. När det gäller enskilda skolor och elever däremot har det fria valet
stor betydelse, det bidrar till ökade skillnader i elevernas resultat.
Skolan har blivit en marknad
Genom det fria valet av skola och systemet med skolpeng har skolan blivit en marknad
där det är marknadskrafter som styr. I kommuner där många väljer en annan skola än
den närmaste är det marknaden som styr över skolans organisation och resurstilldelning.
Det har inneburit en rörelse från förorternas skolor in mot skolor i centrum av storstäderna
och det har inneburit att eleverna har gått från kommunala skolorna till fristående.
Marknadsstyrningen innebär att fristående skolor etableras där de har störst chans att
få elever och fylla sina skolor och det är i stor utsträckning i de större städernas centrala
delar eller i stabila områden runt centrum.
Marknadsföring ny arbetsuppgift för skolan och lärarna
I dag måste en skola marknadsföra sig för att locka elever. Det sker genom hemsidor,
trycksaker, öppet hus, mässor och reklam. Marknadsföringen kostar pengar och den har
kritiserats för att vara osaklig. Skolorna lockar inte alltid med sin kärnprodukt – utbildningen
– utan det är vanligt med marknadsföring som lockar med datorer, körkort och
annat.
Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare har fått en ny arbetsuppgift, de ska
vara marknadsförare av skolan. Där läraren tidigare skulle vara en allsidig och objektiv
offentlig tjänsteman ska hon nu även marknadsföra den egna skolan. Och marknadsföring
och korrekt information är inte alltid samma sak. Skolan ska marknadsföras även
om läraren vet att budskapet inte är helt korrekt. Marknadsföringen påverkar lärarrollen
till att påminna om den som en delägare i ett företag har, läraren ska slå vakt om skolans
goda rykte och elevtillströmning.
Elever och föräldrar har blivit kunder
I dag är elever och föräldrar kunder på en skolmarknad. Kundförhållandet påverkar
verksamheten både positivt och negativt. Skolan blir å ena sidan mer lyhörd samtidigt
som det öppnar för påtryckningar. I och med att konkurrensen om eleverna är hård kan
kunden hota med att flytta om inte skolan går med på föräldrars och elevers krav.
Framväxten av skolbolag och skolkoncerner
Inför besluten på 90-talet förutspåddes en utveckling mot småskalighet och lokala
byskolor drivna av personalkooperativ eller ideella föreningar. Det har i dag blivit stora
aktiebolag och skolkoncerner som kontrollerar en allt större del av friskolesektorn. Flera
av skolkoncernerna ägs helt eller delvis av riskkapitalbolag varav ett par är utländska.
Framväxten av stora bolag och koncerner har medfört att en ny part, friskoleproducen-
34 (40)