Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet - Lärarförbundet

som delvis är självförvållad genom att kommunerna inte alltid har lyckats att ta det ansvar
för skolan som de fick i början på 90-talet.
Men kritiken kan också vändas mot staten. De otydliga målen och att 90-talets betygssystem
slarvades fram är ett par exempel. Resultatskillnaderna beror också delvis på
statliga beslut, som etableringen av fristående skolor, där kommunerna har haft marginella
möjligheter att påverka utvecklingen. Kommunerna har ett mycket stort ansvar för
utvecklingen inom skolan men de får också ta ansvar för de brister som staten är skyldig
till. Till bilden hör att det även finns en viss kritik från statens sida mot professionens
sätt att sköta sina uppgifter inom skolan.
Flera av dessa nya statliga insatser kommer att påverka skolans likvärdighet så att skillnaderna
minskar. Skolinspektionen har effekt på huvudmän som inte sköter sina uppgifter.
Det nya mer centralstyrda betygssystemet kommer också att medverka till en mer
rättvis betygssättning. Den starkaste effekten på likvärdigheten har förmodligen den
nya skollagen med i stort sett lika villkor mellan fristående och kommunala skolor. Det
friutrymme som de fristående skolorna har haft kommer till stora delar att upphöra och
det är ett mycket viktigt steg mot en mer likvärdig skola. Detsamma gäller för den lärarlegitimation
som ska införas. Det blir skärpta krav på huvudmännen att anställa behöriga
lärare och det kommer att medverka till att likvärdigheten stärks. Regeringen har även
satsat på kompetensutveckling av lärarna och på en särskild läs- och skrivsatsning under
de första åren i grundskolan. Det är insatser som är positiva ur likvärdighetssynpunkt.
Men regeringen har dessutom fattat en antal beslut som motverkar likvärdigheten.
Språktillval ger högre meritpoäng vid ansökan till gymnasieskolan
Hårdare krav på att komma in på gymnasieskolans studieförberedande program.
Elitklasser inrättas i grund- och gymnasieskola.
De yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan ska inte ge högskolebehörighet
längre.
Nya antagningsregler till högskolan gör att elever måste välja rätt kurs redan i
grundskolan för att få maximala meritpoäng. Dessutom missgynnas studenter
med äldre gymnasiebetyg.
Resurserna till komvux har skurits ned.
Möjligheterna att komplettera på komvux för att komma in på högskola har reducerats.
Summerar man den borgerliga alliansregeringens skolpolitik finner man således reformer
som verkar både för och mot en ökad likvärdighet. Det primära syftet med den ökade
statliga styrningen är dock inte att skolan ska bli mer likvärdig utan regeringens fokus
ligger på att förbättra skolans resultat. Att det också medför att likvärdigheten ökar i en
del avseenden, det är effekter man får på köpet.
38 (40)