pdf 3,6 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

Obunden specialtidning för skOgsägare i finlands svenskbygd 

nr 12 2008. ÅrgÅng 78 

4 

6 

10 

14 

16 

20 

28 

31 

certifiering i verkligheten 

bjarne anderssOn har deltagit i en granskning av hur certifieringskriterierna 

uppfylls. 

sOffliggande skOgsägare – vakna! 

en passivitet i skOgsskötselfrÅgOr drabbar i första hand skOgsägaren. 

tOppmOdern utrustning 

rOland hudd är nöjd med sitt avverkningsaggregat. 

finland fÅr stegvis ett nytt skOgsdatasystem 

insamlingen av skOgsdata hÅller pÅ att förnyas. 

nya kemeralagen kOmmer sakta men säkert 

den nya lagen innehÅller nÅgra viktiga ändringar. 

skOgsvÅrdsföreningarna valde fullmäktige 

de invalda för fyraÅrsperiOden 2009–2012. 

kanelträdets bark ger Oss julens kryddOft 

det finns flera Olika arter av kanelträden. 

nya nischer, nya utkOmstmöjligheter 

fler Och fler skOgsägare frivilligt pÅ skOgsbänken. 

pÅ Omslaget: en fridfull helg önskar skOgsbruket. 

fOtO: margita törnrOth 

4 

10 

14 

17 

18 

28

Skogsbruket 

www.skogsbruket.fi 

Utgivare Föreningen för 

Skogskultur rf 

Orrspelsgränden 4 

00700 HELSINGFORS 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

fornamn.efternamn@tapio.fi 

Redaktion 

Chefredaktör Klaus Yrjönen 

tfn 020-772 9186 

Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020-772 9059 

Redaktionssekreterare Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

Redaktör Maria Lindén 

tfn 020-772 9192 

Medarbetare Bjarne Andersson 

tfn 050-591 2880 

bjarne@bjarneandersson.com 

Helena Forsgård 

tfn 018-155 50 

helena@vikhan.aland.fi 

Christian Hildén 

tfn 050-571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Christoffer Thomasfolk 

tfn 050-353 2018 

Bertel Widjeskog 

tfn 0500-888 530 

bergine@multi.fi 

Annonsförsäljning 

Oy Adving Ab, 

Ingmar Qvist 

tfn 09-221 3246 

fax 09-221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

Adressförändringar 

och prenumerationer Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

skogsbruket@tapio.fi 

Prenumerationspriser 

2008 Helårsprenumeration 

(11 nummer) 

36 euro i Finland 

340 SEK i Sverige 

43 euro i övriga länder 

Halvårsprenumeration 

(6 nummer) 

22 euro i Finland 

210 SEK i Sverige 

26 euro i övriga länder 

ISSN 0037-6434 

Ombrytning 

Margita Lindgren, 

Ekenäs Tryckeri Ab 

Tryckeri 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 

Ledaren 10.12.2008 

Milstolpar 2008 

Nu När året lider mot sitt slut kan vi se tillbaka på ett år som har fört med 

sig förändringar som ingen kunde förutspå. I början av året såg konjunkturerna 

för världsekonomin bra ut. Diskussionen handlade om de kommande 

virkestullarna och hur vi skulle få ut 10–15 miljoner kubikmeter 

mera virke ur våra skogar för den inhemska industrin. 

Vår skogsindustri har varit tvungen att anpassa sig till de globala marknaderna 

genom tunga beslut om nedläggning av fabriker och sågar. Finanskrisen 

har nu förvandlats till en regelrätt lågkonjunktur. Efterfrågan 

och priset på skogindustrins produkter sjunker. Den kapitalintensiva 

skogsindustrin drabbas och det återstår att se hur djup dykningen blir 

och hur det återspeglas i industrins virkesbehov. 

Det gångna året har också skogspolitiskt innehållit viktiga milstolpar. 

Regeringen godkände det Nationella skogsprogrammet 2015 och 

METSO-handlingplanen 2008–2016. Ahos arbetsgrupp kom med förslag 

hur skogssektorns framtid kan tryggas. Som en konkret stimulansåtgärd 

beslöt regeringen om tidsbegränsad skattefrihet för inkomster från 

försäljning av virke. Beslutet gav en injektion i början av hösten, men 

effekten har mattats av. 

De skogspolitiska besluten kan kännas avlägsna för den enskilda 

skogsägaren, men de är viktiga för att skogsbruket ska ha en kraftig förankring 

i vårt samhälle. Skogsbruket och skogsägarna har bättre möjligheter 

att vara med och påverka utvecklingen. 

En glädjande nyhet för skogsägarna i Svenskfinland är att en ministergrupp 

nyligen beslöt att Kustens skogscentral med svenska som huvudspråk 

kommer att bevaras i den regionala förvaltningsreformen som 

ska träda i kraft år 2010. Det här garanterar att skogscentralens tjänster 

också i fortsättningen fungerar på svenska. Nu får man hoppas på att det 

här spelmärket inte mera behövs i det politiska spelet. 

Det finns många positiva framtidsutsikter för vårt skogsbruk. Bioenergi 

och skogsbränslen är på frammarsch och det ger nya möjligheter både 

får skogsvården och företagare. Våra skogar är en unik förnybar resurs, 

som har många värden och erbjuder både möjligheter inkomster, sysselsättning 

och friluftsliv. m 

God jul och framgångsrikt nytt år! 

KLAUS YRJÖNEN 

klaus.yrjonen@tapio.fi

Certifiering i verkligheten 

I mItt arbetsrum hänger ett 

Intyg Inom glas och ram. 

Det börjar meD texten: 

PeFc, och en lång serIe 

meD sIFFror. 

Jag har alltid funderat 

över om detta endast är 

ett tomt papper eller om 

det har någon inverkan i 

praktiken. Då jag fick möjlighet 

att delta i en granskning 

av hur certifieringskriterierna 

uppfylls så tackade jag genast 

ja. 

Jag träffade granskningsgruppen 

i Kimito centrum 

en tidig morgon i november 

och var beredd att följa med 

ut i terrängen och se på några 

objekt som skulle granskas. 

Granskaren Christian Hornborg 

från Det Norske Veritas 

hade dagen innan slumpmässigt 

valt ut de objekt som 

skulle synas i sömmarna. Pontus 

Enestam, Kimitonejdens 

skogsvårdsförening, hade 

planerat körrutten för dagen. 

Förutom de ovannämnda 

deltog Siv Westerlund från 

SPARA DETTA INTYG. MED HJÄLP AV INTYGET KAN NI PÅVISA ATT 

ERA SKOGAR I OMRÅDET OMFATTAS AV GRUPPCERTIFIERINGEN FINLANDS SKOGSCERTIFIERING RF 2006, WWW.FFCS-FINLAND.ORG 

skogsvårdsföreningen och 

Mona Bäckman och Stefan 

Borgman från Kustens skogscentral 

samt berörda aktörer 

på fältet. 

Förnyelse och lagobjekt 

PEFC/02-21-14 

Främjande av uthålligt skogsbruk 

INTYG ÖVER 

SKOGSCERTIFIERING 

Nylands skogsägarförbund 

intygar att 

Andersson Bjarne Birger 

Grundsjövägen 322 

10300 KARIS 

som medlem i 

Södra skogsreviret r.f. 

fr.o.m. 30.11.1999 är med i gruppcertifieringen 

inom skogscentralen Kustens verksamhetsområde 

Det Norske Veritas har 17.02.2006 

utfärdat certifikat nr 2000-HEL-SMS-011 för området. 

Certifikatet gäller tills vidare, dock senast till 30.11.2010 

Inom skogsbruket i området används metoder som uppfyller kraven i standarderna 

FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 i Finlands skogscertifieringssystem. 

När skogsägaren uppfyller de krav som ställs i certifikatet, 

gäller detta intyg så länge certifikatet är i kraft. 

Finlands skogscertifieringssystem godkändes 24.5.2000 av 

PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes). 

Vasa 15.6.2006 

Jan Slotte, verksamhetsledare 

Skogsägarförbundet Österbotten 

Kvarngatan 15 

65100 VASA 

Första objektet som granskades 

var en förnyelseyta som 

gränsade till ett lagobjekt på 

god bonitet som bestod av 

källa, rännil och sippervattenyta. 

Ett rätt så knepigt objekt 

med tanke på att man 

hade varit tvungen 

att skapa en 

ny kantzon i ett 

gammalt bestånd. 

Misslyckas man 

här så tar vinden 

hand om lagobjektet 

och allt blir ett 

bråte med ändrade 

ljusförhållanden och 

vattenhushållning. 

Objektet fick godkänt 

med motive- 

ringen att det var bra 

avgränsat i förhållande 

till förnyelseytan, men 

också med tanke på 

framtida avverkningar. 

Själva lagobjektet hade läm- 

Hornborg. Resultatet tillfredställde 

granskarens öga, trädgrupper 

hade lämnats samt 

ett impediment, som bestod 

av bergig terräng, var i praktiken 

orört. ”Trots att vi valt 

ut objekt som specialgranskas 

så ser vi också till helheten”, 

sade Hornborg. 

Nybyggd skogsbilväg 

En nybyggd skogsbilväg var 

objekt två som skulle granskas. 

Här var det miljöutredning, 

livsmiljöer och vattenvård 

som intresserade. 

Speciellt granskades ett dike 

som korsade vägen. Då man 

”Trots att vi valt ut objekt som 

specialgranskas så ser vi också 

till helheten” 

nats orört vilket gav större 

chans att klara vindens påfrestningar. 

Som liten kompensation 

för virket på lagobjektet 

kan skogsägaren ansöka 

om miljöstöd. 

Förnyelseytan var delvis 

harvad och delvis höglagd 

samt planterad, mera tall än 

gran med hänvisning till röta 

i det gamla beståndet. Naturvårdsträd, 

såväl döda som 

växande, hade lämnats i tillräcklig 

mängd. 

På vägen bort passerades 

ett färskt hygge som också 

blev inspekterat av Christian 

Mona Bäckman från Kustens 

skogcentral och Norske Veritas 

representant, Christian 

Hornborg, vid ”lagobjektet” 

som visade sig innehålla källa, 

rännil och sippervattenyta. 

fann att slamgrop grävts enligt 

god sed före vägtrumman 

var granskaren nöjd. I övrigt 

fanns inget att anmärka på 

vägbygget. 

Sommargallring 

Följande objekt var ett äldre 

gallringsbestånd med gran 

som huvudträdslag och som 

gallrats i juli, stubbarna var 

behandlade med Rotstop. 

Stefan Borgman hade granskat 

drivningsresultatet och 

konstaterade att grundytan 

höll måttet, likaså var spårbildningen 

klart under det 

tillåtna. 

Däremot överskreds kriterierna 

då det gällde stam- och 

rotskador. Här var 4,8 procent 

av kvarvarande stammar skadade 

då den tillåtna gränsen 

går vid 4,0 procent. En bidragande 

orsak var att stamantalet 

är lågt efter gallring i 

denna typ av bestånd och att

ett relativt litet antal skadade 

stammar ger högt procenttal. 

Här uppstod en livlig diskussion 

om körskador och 

problemen med sommaravverkningarna 

i gallringsbestånd. 

Några menade att fyra 

procents gräns är oskäligt 

sträng och eventuellt borde 

justeras. Hornborg sade att 

ett underkänt objekt inte fäller 

certifikatet då avvikelserna 

beaktas under en femårsperiod. 

Alla var dock eniga om att 

stamskador är av ondo då de 

försämrar kvaliteten medan 

rotskador inverkar menligt på 

tillväxten. I granbestånd är de 

inkörsport för röta. 

Hornborg konstaterade till 

slut att summasummarum var 

gallringen väl utförd, skogligt, 

estetiskt och landskapsmässigt. 

Markägarrepresentanten, 

Niklas Lönnroth, var också 

nöjd och menade att man haft 

tur då avverkningen hunnit 

utföras före de värsta höstregnen. 

Hade avverkningen skett 

nu så hade spåren sett mycket 

annorlunda ut. Han var också 

nöjd med den information 

om certifieringen som markägarna 

fått av skogsvårdsför- 

eningen och virkesköparen i 

samband med avverkningen. 

Maskinentreprenör 

Vi besökte sedan maskinentreprenör 

Kjell Lindman som 

höll på med en första gallring. 

Gallringsresultatet imponerade 

på alla närvarande, kvarvarande 

stammar tillräckligt, 

inga synliga stamskador och 

ordentligt med ris på körstråken. 

Det var dock inte gallringen 

som skulle granskas här utan 

maskinen och föraren skulle 

särskådas. Det visade sig att 

Kjell var mycket medveten 

om certifieringskraven och 

hade allt i toppskick. Då Cristian 

Hornborg frågade hur ett 

oljeläckage åtgärdas tog Kjell 

lugnt loss en ”balja” som var 

fäst bak på hytten och visade 

hur den används. Skogsfirman 

som stod som arbetsgivare 

fick mest ros för sina 

instruktioner, enda kruxet var 

två ellinjer som korsade området 

och som entreprenören 

inte blivit informerad om. 

Jag tog avsked från granskningsgruppen 

som skulle åka 

vidare till nästa objekt. Jag 

Revisorerna från Det Norska Veritas (DNV) besökte under 

höstens revision Korsnäs, Kristinestads, Kimitonejdens, 

Väståbolands och Ålands skogsvårdsföreningars område. 

De besökte drygt femtio objekt i terrängen varav merparten 

var avverkningsytor, både gamla och sådana där avverkningen 

var i gång. 

Inför ett terrängbesök kontaktas markägaren och han erbjuds 

möjlighet att närvara. Det är få som har möjlighet till det eftersom 

lottningen genomförs på förmiddagen och besöket görs 

samma dag på eftermiddagen eller nästa dag. Fem markägare 

hade tid och intresse att följa med revisionen i sin skog. 

TexT och foTo: 

Bjarne andersson 

Resultat från höstens revision 

rapporTen från hösTens skoGscerTifierinGsrevision är 

överlaG posiTiv. revisorerna från dnv konsTaTerar 

Bl.a. aTT röjninGsarealerna har ökaT och aTT anTaleT 

naTurvårdsTräd på förnyelseyTorna är TillräckliGT. 

för sTuBBehandlinGens del Blir deT en pluMp i proTo- 

kolleT då arealerna har MinskaT och deT saMMa Gäller 

för drivninGsskador på Träd, soM forTsäTTninGsvis visar 

en för höG siffra. 

Pontus Enestam från Kimitonejdens skogsvårdsförening redogör 

för Christian Hornborg hur stämplingsplaneringen utförts 

medan skogsägaren Niklas Lönnroth väntar på resultatet av 

granskningen. 

hade fått se hur certifieringen 

fungerar i praktiken och hur 

man genom stickprov kontrollerar 

hur kriterierna efterlevs 

och om certifikatet får hänga 

på väggen också nästa år. 

Certifieringen tar upp många 

punkter inom skogsbruket 

som är viktiga. Personligen 

Några plock från revisionsrapporten: 

• Bekämpning av rottickan har minskat från 83 procent till 74 

procent på Kustens skogscentrals område. På Åland är andelen 

fortsättningsvis låg, endast 22 procent av riskområden 

stubbehandlas. Bekämpningsåtgärderna får tillfälligt minska 

ett år under certifieringsperioden. 

• Gällande drivningsskador är drivningsskador på träd fortsättningsvis 

på en för hög nivå. Högst fyra procent av de kvarlämnade 

träden i en gallring får ha stamskador. Procenten är 

4,8 för Kustens skogscentrals område och 2,7 för Åland. 

• För skogsbruksplanernas del börjar minimigränsen närma sig. 

Certifieringskriterierna förutsätter att minst femtio procent 

av skogsfastigheterna har en skogsbrukplan. Nu är procenten 

knappt 54 för Kustens skogscentrals område och 51 för 

Åland. 

• Antalet naturvårdsträd på förnyelseytor är tillräckligt. På 

Kustens skogscentrals område kvarlämnas i medeltal sjutton 

stycken per hektar och på Åland nio stycken. 

• Vattenvården på dikningsobjekt får en hel del ris. Revisorerna 

konstaterar bl.a. att slamgropar saknas helt i vissa diken. m 

TexT: Gerd MaTTsson-Turku 

ser jag drivningsresultatet 

och kriteriernas efterlevnad 

på denna punkt som en av de 

viktigaste. m

SkogSvård 

Soffliggande skogs- 

ägare – vakna! 

Ett 30-årigt tallbestånd som uppkommit på naturlig väg och som 

är i stort behov av gallring. Stamantalet är omkring 2 000 per hektar 

och medelhöjden 12 meter. Den gröna trädkronans andel är 

redan oförlåtligt liten. Gallring är brådskande med tanke på kronornas 

välmåga och tillväxten. 

likaväl soM Man inoM poliTiken Talar oM soffliGGare 

och syfTar på passiva väljare, kan Man i skoGsBrukeT 

praTa oM soffliGGande skoGsäGare. veM eller vilka soM 

påverkas av aTT Man är poliTiskT passiv kan diskuTeras 

Medan passiviTeT i skoGssköTselfråGor i försTa hand 

draBBar skoGsäGaren. 

”Första gallring är en god 

investering för framtiden.” 

Som orsak till att en 

skogsägare avhåller 

sig från att avverka 

uppger han ofta att 

priset inte är det rätta eller 

naturskyddsaspekter. OK! 

Investering för framtiden 

Naturligtvis bör man sträva efter 

högsta möjliga pris för sitt 

virke men det finns undantag 

där priset inte är avgörande. 

Ett sådant undantag är unga 

bestånd, s.k. förstagallringsbestånd, 

där tillväxten är hög 

och de ”förstörs” på några år 

om skötseln försummas. 

Självkvistningen sker snabbt 

i täta bestånd med följd att 

kronorna blir små. Stammar 

av dålig kvalitet tar onödigt utrymme. 

Framtida utveckling av 

beståndet äventyras samtidigt 

som skogsägaren går miste om 

värdefull tillväxt om gallringen 

inte sköts i tid. Det är speciellt 

tall och björk som är känsliga 

Leksak för den lille skogsbrukaren 

Foto: Playmek. 

en leksaksGriplasTare Med 

vaGn soM Man kopplar ef- 

Ter en TraMpTrakTor. och 

soM är en kopia av sina 

sTora föreBilder. 

Roland Fransson i Sverige 

är upphovsmannen 

till leksaksgriplastaren 

som har en kran som i funktion 

och manövrering stämmer 

överens med fullskale- 

Vagnen och kranen fungerar 

lika bra utan traktor. Produkten 

är CE märkt.

Tallbestånd som har uppkommit på naturlig väg och som gallrats 

för ett par år sedan. Åldern är 30 år, stamantalet 1 200 per 

hektar och höjden 12–14 meter. Gallringen gjordes manuellt 

med motorsåg. Kvaliteten är hygglig och de torra kvistarna blir 

inte grövre mera utan försvinner småningom. 

Intäkter vid första gallring: 

uttag leveranspris inkomster 

Massaved 30,7 m 3 /ha 36,10 euro/m 3 1 108,20 euro 

Energived 20,6 m 3 /ha 12,00 euro/m 3 257,50 euro 

Gallringsstöd 135,00 euro 

Totalt/ha 1 500,70 euro 

Som sagt finns det en hel del pengar i en första gallring, men tyvärr slukar arbetskostnaderna merparten 

av dessa. Detta får dock inte utgöra något hinder för att beståndet ska få rätt skötsel. Viktigaste 

och mest brådskande gallringsobjekten är de övertäta tall- och björkbestånden. Sätt igång! 

versionerna. Griplastaren har 

tillverkats så länge nu att de 

första användarna nu är fullvuxna 

och det finns de som 

nu sitter och kör avverkningsmaskin 

eller skogstraktor yrkesmässigt. 

Enligt Fransson rekommenderas 

leksaksgriplastaren till 

barn över tre år. Barnen sitter 

bakfram på sitsen och lastar 

stockar precis som man 

gör på stora griplastarvagnar. 

Griplastaren med vagn kostar 

2 225 kronor. Den skickas 

hem till kunden i paket och 

de olika delarna monteras 

ihop med spännskruvar. m 

och tar stryk om skötseln blir 

försenad eller uteblir. 

Första gallring bör betraktas 

som en skötselåtgärd och är 

en god investering för framtiden. 

Således ska man inte 

stirra sig blind på konjunkturer 

och virkespriser då man 

har att göra med unga bestånd 

i utveckling. 

Skogsägaren belönas 

Första gallring utförd vid rätt 

tidpunkt medför optimal utveckling 

av trädens kronor. 

Det garanterar högsta möjliga 

tillväxt. Sköts dessutom 

övriga gallringar korrekt så 

har du som skogsägare goda 

möjligheter att påverka omloppstiden, 

i synnerhet nu 

då slutavverkningstidpunkten 

kan avgöras utgående från 

brösthöjdsdiametern. 

Själv har jag nu förmånen 

att slutavverka ett tallbestånd, 

som jag utförde första gallring 

i år 1969. Då gav det mest 

”byggnadsstöttor” i utbyte. I 

dag ger beståndet tre stocklängder 

per stam vilket inte är 

fy skam på torr momark, skog 

av lingontyp. Hemligheten 

är att jag gallrat fyra gånger, 

första gången vid 35 års ålder. 

Varje gång har jag tagit så hårt 

som gallringsmallarna tillåtit. 

Bruttointäkter i första gallring 

Jag roade mig med att räkna 

intäkterna i ett första gallringsobjekt 

och kom till att det finns 

överraskande mycket pengar 

om man enbart ser till brutto. 

Utgångsläget var ett 30-årigt 

tallbestånd på torr mo, VT, som 

uppkommit genom naturlig 

förnyelse. Efter gallringen var 

stamantalet 1 200 per hektar. 

Massaveden höggs enligt normala 

längder och dimensioner. 

Energiveden togs till 4 cm 

toppdiameter och den kapades 

i 2,5 – 3,5 meters längder. 

En skogsägare får statsstöd 

för gallring av ungskogar. Stödet 

är i Borgå 135 euro/hektar 

(2008) om skogsägaren gallrar 

själv. m 


Bjarne andersson 

www.ekenastryckeri.fi

ekonomi 

Skattefrihet för 

försäljning av virke 

FörslaG Till ändrinG av skoGsbeskaTTninGen avläTs Till 

riksdaGen den 28 noveMber. FörslaGeT är helT i linjerna 

Med vad soM TidiGare saGTs oM den TeMporära parTiella 

skaTTeFriheTen För FörsäljninG av virke. 

jusT innan TidninGen Gick i Tryck hade den parTiella 

avdraGsräTTen För boTTenröjninG slopaTs, vilkeT beTyder 

aTT den kosTnaden Förblir helT avdraGsGill. 

Ilagpropositionen anges 

hur stor del av inkomsten 

som är skattepliktig, när 

det i alla sammanhang 

tidigare talats om hur stor del 

av inkomsten som är skattefri. 

Vilka datum gäller? 

Skattefriheten omfattar inkomster 

av virkesförsäljning 

vid rotförsäljning, leveransförsäljning 

och s.k. handköp. 

– vid rotförsäljning är det datum 

då virkesförsäljningskontraktet 

undertecknas 

tidpunkten för köpet 

– vid leveransförsäljning är 

det datum då virkesförsäljningskontraktetundertecknas 

tidpunkten för köpet 

– vid handköp är det datum 

då virkespartiet överlåts till 

köparen och en överlåtelsehandling 

upprättas tidpunkten 

för köpet. 

– vilket datum som ska gälla 

vid försäljning via fullmakt 

är ännu oklart. I tidigare 

utkast till lagtext har det 

sagts att datumet på fullmaktsblanketten 

jämställs 

med kontraktsdatum, men 

den formulering finns inte 

i lagpropositionens text. 

SKOGSBRUKET återkommer 

till saken, när det blir 

klart. 

Begränsad avdragsrätt 

Skogsägaren, den skattskyldiga, 

har inte rätt att dra av 

utgifter för förvärvande av 

skattefri inkomst. Följande regel 

gäller: 

– 50 procent av utgifterna är 

avdragsgilla när utgifterna 

hänför sig till virkesförsäljningsinkomster 

av vilka 50 

procent har varit skattepliktiga. 

– 75 procent av utgifterna är 

avdragsgilla när utgifterna 

hänför sig till virkesförsäljningsinkomster 

av vilka 75 

procent har varit skattepliktiga. 

Som utgifter betraktas bl.a. 

– utgifter för avverkning och 

utkörning av virke 

– resekostnader mellan bostaden 

och skogen för 

ärenden som berör t.ex. 

avverkningsplanering, virkesförsäljning 

och övervakning 

av avverkning 

Lägre förskottsinnehållning 

Virkesköparna gör en förskottsinnehållning 

på inkomster 

av virkesförsäljning. 

Förskottsuppbörden ändrar 

temporärt så att procentsatsen 

för förskottsinnehållningen på 

inkomster av virkesförsäljning 

sjunker. Den är 10 procent vid 

rotförsäljning och 7 procent 

vid leverans- och handköp 

om betalningen baserar sig på 

ett köp som ingåtts under tiden 

den 1 april–31 december 

2009 och betalning erläggs 

under tiden 1 januari–31 december 

2010. Därefter stiger 

den till 15 resp. 10 procent. 

År 2012 är normal förskottsinnehållning 

med 19 resp. 13 

procent tillbaka. 

Den nya förskottsinnehållningen 

tillämpas första gången 

på förskottsinnehållningen 

2009. 

Inkomster från första 

gallringar 

Inkomster från försäljning av 

virke från förstagallringar är 

skattefri när virkesaffären är 

gjord mellan 1.4.2008 och 

31.8.2008 och skogsägaren 

erhåller pengarna senast 

31.12.2009. Inga utgifter för 

förvärv av skattefria förstagallringsinkomster 

är avdragsgilla. 

Den fullständiga skattefriheten 

är frivillig och beviljas 

på basis av yrkande på skattefrihet 

som framställs av skogsägaren 

vid sin beskattning. 

Om den skattskyldiga inte 

lägger fram anspråk på skat- 

Temporär, partiell skattefrihet för inkomst av virkesförsäljning 

tefrihet, beskattas inkomsterna 

från förstagallringen som 

partiell skattefri inkomst 

Skogsavdraget blir större 

– inte mera fastighetsundet 

Skogsavdraget kan göras 

på inkomst av virkesförsäljning 

från skogsfastigheter 

som förvärvats mot vederlag 

1.1.1993 eller senare, dvs. på 

inkomst från vilken som helst 

skogsfastighet som den skattskyldige 

äger i landet. 

Avdraget höjs så att det årliga 

avdraget kan uppgå till 60 

procent av virkesförsäljningsinkomsterna. 

Minimiavdraget 

är 1 500 euro. Skogsägarens 

skogsavdrag för skatteåret 

och tidigare skatteavdrag får 

sammanlagt inte överstiga 

60 procent av beloppet av 

de sammanräknade anskaffningsutgifterna 

för skog som 

den skattskyldige äger vid utgången 

av skatteåret. 

Ändringen tas i bruk retroaktivt 

från beskattningen för 

2008. 

Syftet med det förnyade 

skogsavdraget är förutom att 

trygga tillgången på virke även 

att uppmuntra skogsägare att 

utöka sitt skogsinnehav. m 

TexT: 

Gerd MaTTsson-Turku 

Kontraktet skrivs 1.4.2008-31.12.2009 

• 50 procent av virkesinkomster skattepliktig när pengarna fås senast 31.12.2010 

• 75 ” ” ” ” ” ” ” 2011 

Kontraktet skrivs under år 2010 

• 75 procent av virkesinkomsterna är skattepliktiga när pengarnas fås 2010 eller 2011.

Kom med på vår läsarresa den 4–5 juni 2009 

till Jönköping, Sverige. 

– vi besöker Elmia Wood och en skogsägare 

Dag 1, torsdag, kan du välja mellan ett besök hos skogsägarparet Ann-Sofie och 

Tomas Rahm på deras gård i Gällaryd eller Elmia Wood. Tomas och Ann-Sofi 

drabbades hårt av stormen Gudrun. Av deras skogsinnehav på 39 hektar 

fällde Gudrun 11 hektar, totalt över 2 000 m3 virke. Och inte nog med 

det. Granbarkborren har dödat ytterligare 1 000 m3 skog intill de 

stormdrabbade ytorna. Skogsförnyelser och återväxtåtgärder är nu 

i fokus på gården. 

Dag 2, fredag, är det Elmia Wood för alla. Elmia Wood är världens 

största skogsmässa med över 50 000 besökare. Mässområdet är 

över 150 hektar och utställarna finns längs en fyra kilometer lång 

skogsslinga. 

Program: 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pris: 

 

 

 

 

 

 

Anmälan: 

 

e-post nina.simosas@aktia.fi. Antalet platser är begränsat och de fylls i anmälningsordning. 

På tidningen Skogsbrukets webbsidor www.skogsbruket.fi, finns mera uppgifter och länkar 

 

PS! Alla som deltar får en gåvoprenumeration på tidningen Skogsbruket som är i kraft ett år 

(värde 38 euro). Deltagarna kan använda den själv eller ge den som present åt någon annan. 

Skogsbruket

Han är nöjd med sin 

toppmoderna utrustning 

förra hösTen BesTäMde siG roland hudd för aTT Bli 

skoGsMaskinenTreprenör. han köpTe en spliTTerny jord- 

BruksTrakTor och eTT avverkninGsaGGreGaT av MärkeT 

nisula. 25-årinGen från korsholM är MyckeT nöjd Med 

sin uTrusTninG, Men han skulle Gärna Ta eMoT Mer ar- 

BeTe. 

Roland Hudd trivs 

med att arbeta som 

skogsmaskinentreprenör. 

Det är inte 

konstigt med tanke på att han 

har tillgång till splitterny utrustning. 

Satsning på gallringar 

För ett år sedan beställde han 

en jordbrukstraktor med kran 

Roland Hudd är utbildad 

skogsmaskinförare och vet 

hur man genomför en gallring 

maskinellt. Här styr han 

processoraggregatet från förarhytten 

på sin splitternya 

skogstraktor. 

och avverkningsaggregat, 

som levererades till honom i 

våras. 

Sedan dess utför han gallringar 

och klenare slutavverkningar 

i Korsholm med 

omnejd, och hittills är han 

mycket nöjd med den toppmoderna 

utrustningen. 

– Jag har inte hunnit köra 

så värst mycket, men arbetet 

i skogen har löpt bra. Utrustningen 

fungerar som den ska 

och det har inte varit några 

problem än så länge, säger 

Roland Hudd. 

Roland valde att rikta in sig 

på att utföra gallringar och 

klenare slutavverkningar på 

entreprenad. För det ändamålet 

behövde han en mindre 

10 

maskin och bland få alternativ 

valde han att investera i 

en jordbrukstraktor av märket 

Valtra. 

– När det gäller skogsanpassade 

jordbrukstraktorer finns 

det inte så mycket att välja 

mellan på marknaden. Därför 

fastnade jag för den här modellen 

som lämpar sig bra för 

gallring, säger han. 

Snabb matning gör maskinen 

effektivare 

Ifråga om kranar och skördaraggregat, 

är utbudet på marknaden 

större, enligt Roland. 

Efter att ha bekantat sig med 

tre olika tillverkare, däribland 

Keto och Nisula, fastnade han 

för det sistnämnda. 

– Det beror dels på att en 

annan skogsmaskinentreprenör 

rekommenderade mig att 

välja Nisula. Han hade själv 

haft ett sådant skördaraggregat 

och var nöjd med det. 

Men ibland hamnar jag att 

fälla vissa träd med motor- 

sågen, men det händer inte 

ofta. 

Roland bestämde sig för att 

investera i Nisulas aggregatmodell 

400 H. Den modellen 

kapar 400 millimeters träd. 

Kvistknivarnas maximala 

öppning är 320 millimeter, 

vilket betyder att aggregatet 

inte klarar av att kvista stammar 

som är grövre än det. Aggregatet 

är därmed lämpat för 

gallring och klenare slutavverkningar. 

– En orsak varför jag fastnade 

för just den här modellen 

var att Nisulas aggregat 

behöver mindre underhåll 

eftersom det har rullmatning i 

stället för band. Det gör att jag 

kan köra igenom mera virke 

per sekund och maskinen är 

således effektivare. 

En hektar på två dagar 

Enligt Roland är det också 

lätt att lära sig tekniken för att 

kunna hantera ett Nisula 400 

H. Han behöver ungefär två

dagar för att gallra ett hektar 

beroende på bestånd och terräng. 

Att han har en liten traktor 

som lämpar sig för gallring 

gör också att risken för att skada 

skogen minimeras. 

– Det finns andra skogsmaskinentreprenörer 

i Korsholm, 

men jag torde vara den enda 

i Korsholm som har den här 

utrustningen. Att skaffa en 

större maskin var aldrig ett 

alternativ för mig eftersom 

jag skulle ha behövt lägga ut 

dubbelt så mycket pengar för 

att få en sådan. 

Prislappen för avverkningsaggregatet 

var 26 000 euro 

– en betydande investering 

för Roland. 

– Visst handlar det om 

mycket pengar, men när jag 

en gång valde att börja med 

det här tyckte jag att det var 

nödvändigt att satsa på hållbar 

och bra utrustning. Det är 

ett val som jag inte ångrar i 

det här skedet. 

Roland Hudd är belåten med 

sitt processoraggregat av modell 

Nisula 400 H. Enligt Roland 

är aggregatet effektivt 

och gör att han kan arbeta 

snabbare i skogen. 

Liten efterfrågan på hans 

tjänster 

Att skogsindustrin genomgår 

omvälvande tider är något 

som också har drabbat Roland 

och hans verksamhet. 

Sedan han började arbeta 

som skogsmaskinentreprenör 

i våras har efterfrågan på hans 

tjänster varit liten. 

”Nu får vi se hur det blir med 

lönsamheten.” 

– När jag gick in för det här 

ville jag naturligtvis försörja 

mig på mitt yrke. Men så har 

fallet inte varit nu och under 

sommaren har jag mestadels 

bara haft arbete på helgerna 

medan traktorn har stått still 

in i veckorna. Det är inte helt 

dött på marknaden, men nästan. 

Roland är naturligtvis orolig 

på grund av det prekära läget 

inom skogsindustrin. 

– Det ser verkligen inte bra 

ut och nu kan också ryssarnas 

beslut om att skjuta på tullförhöjningen 

påverka verksamheten. 

För mig personligen 

skulle det ha varit bättre om 

11 

tullarna hade införts. Nu får 

vi bara hoppas att priserna 

hålls på nuvarande nivå eftersom 

skogsägarna då väljer att 

gallra, säger han. 

En annan orsak som han 

tror kan påverka att aktiviteten 

är låg i de österbottniska 

skogarna är bildandet av den 

nya skogsvårdsföreningen. 

– Det är några skogsägare 

som har hört av sig, men nu 

verkar det som att föreningarna 

inte har gjort avverkningsanmälan. 

Jag har hört att 

deras fackmän är försiktigare 

nu innan alla vet sina arbetsuppgifter 

efter att skogsvårdsföreningarna 

går ihop vid årsskiftet. 

Ingen brist på förare 

Roland utexaminerades som 

skogsmaskinförare från Svenska 

yrkesinstitutet 2003. Orsaken 

till att han valde att utbilda 

sig inom det området var att 

han fick höra att det var brist 

på kunnigt branschfolk. Men 

att det skulle ha varit brist på 

förare är ingenting som han 

har märkt. 

– Innan jag valde att bli 

företagare hörde jag mig för 

till flera andra entreprenörer. 

Men jag fick inget jobb. Verkligheten 

stämmer därför inte 

överens med vad folk säger. 

Enligt mig finns ingen brist på 

kunniga förare, säger han. 

Och fortsätter: 

– Nu får vi se hur det blir 

med lönsamheten. Är den 

god så kan jag fortsätta. Nu 

har verksamheten gått runt 

nätt och jämnt och vid sidan 

av detta arbetar jag också som 

fastighetsskötare. m 


chrisToffer Thomasfolk 

Nisulas processoraggregat, 

modell 400 H, är lämpat för 

gallringar och klenare avverkningar. 

Den modellen kapar 

400 millimeters träd.

Bjarne Björkgren var med och anställde Måns Åkerblom som verksamhetsledare för Karleby skogsvårdsförening. Nu kan Måns 

avsluta sin yrkeskarriär med att verkställa ett större diknings- och gallringsprojekt åt honom. 

Måns Åkerblom har 

levt med skogsägarna 

efTer fyra decennier lämnar måns åkerblom skogsbruksrådgivningen. 

han pensioneras som verksamheTs- 

ledare för skogsvårdsföreningen norrskog, samTidigT 

som föreningen uppgår i den nya, hela landskapeT omfaTTande 

föreningen. 

Måns Åkerblom 

har själv mycket 

aktivt bidragit 

till att utveckla 

rådgivningen till skogsägarna, 

men ser nu hur rådgivningen 

kan falla ihop med resursknappheten. 

– Rådgivningen är inte inkomstbringande 

för skogsvårdsföreningarna, 

säger 

Måns Åkerblom. Minskar 

12 

resurserna så måste föreningarna 

satsa på sådant som 

ger inkomster. Om man som 

befaras också tar bort skogsvårdsavgiften 

så faller nog 

rådgivningen ihop, konstaterar 

han. 

Det blev omöjligt att hinna 

stämpla allt 

När Måns Åkerblom anställdes 

av Karleby skogsvårdsförening 

den första januari 1977 

var det praxis att fackman- 

nen stämplade varje träd som 

skulle avverkas. Avslutat nyskifte 

gjorde att skogsägarna i 

Karleby hade stora behov av 

att ta ut virke, och Måns insåg 

det omöjliga och onödiga i 

att gå med stämpelyxan kring 

varje stam. 

– Vanligen stämplades också 

ytor som såldes på rot, säger 

Åkerblom. 

När föreningen åtog sig ett 

större gallringsuppdrag för 

kyrkliga samfälligheten togs 

det avgörande steget.

– Vi skulle gallra femtio hektar 

per år åt samfälligheten. 

Det var helt enkelt omöjligt 

för oss två fackmän att stämpla 

den mängden. Vi märkte 

upp körstråken på skiftet och 

stämplade en liten modellyta. 

Sedan fick huggarna göra 

gallringen enligt modellytans 

principer. Detta gav oss mera 

tid för andra jobb. Som mest 

hade vi enbart i Karleby nio 

personer anställda som skogsarbetare. 

Flera skogsägare skulle ha 

rum i skogen 

Måns Åkerblom införde också 

en kursverksamhet som uppskattades 

av skogsägarna själva. 

Korsholms skolor svarade 

för utbildningen, och 30–40 

skogsägare kunde samlas för 

att bland annat lära motorsågsskötsel, 

gallrings- och 

avverkningsteknik eller drivningsteknik. 

– Den verksamheten var 

som livligast under 1980-ta- 

info 

från 

Föreningen 

för 

Skogskultur 

let, och skogsägarna var flitiga 

kursdeltagare. 

Måns beklagar att skogsägarna 

numera inte är så aktiva 

i egen skog. Med typisk 

Karleby-humor konstaterar 

han att fler skogsägare nog 

skulle ha rum i skogen. 

”Om man som befaras också tar 

bort skogsvårdsavgiften så faller 

nog rådgivningen ihop.” 

Vi skogsägare är för 

försiktiga i gallringsskogen 

Men Åkerblom ser också en 

ljusning. Stigande energipriser 

har igen lockat ut skogsägarna 

för röjning och gallring. Det 

känns nu motiverat att få hem 

ved från egen skog. 

Bjarne Björkgren i Kaustar, 

Karleby, är en av de få nuvarande 

skogsägarna som varit 

Lärarnas intresse för skogen som en del av undervisningen 

fortsätter att öka i en glädjande takt. 

I år lärde sig rekordmånga skolelever skog och 

skogsbruk tillsammans med en skogsfackman. 

Drygt 2 400 elever från 50 skolor gjorde med 

föreningens stöd ett studiebesök till skogen. Ökningen 

från i fjol är 20 procent. 

Föreningen för Skogskultur beviljar stöd för resekostnader 

mellan skolan och skogen. Stödet till 

svenskspråkiga låg- och högstadieskolor är en av 

föreningens viktigaste arbetsformer. En skogsfackman 

bör medverka eller delta i planeringen av 

studiebesöket. Samma klass kan få stöd en gång 

per läsår. Skriv ansökan helst en månad före studiebesöket 

på föreningens blankett som finns på 

Skogskulturs webbplats på www.skogsreflexen. 

net. 

Föreningen fyller snart 100 år 

Föreningen för Skogskultur fyller snart 100 år. 

Redaktör Bertel Widjeskog har inlett arbetet på 

en jubileumsbok. Vi hoppas att boken ska bjuda 

också på glimtar från det praktiska arbetet. Har 

13 

Måns Åkerbloms ”kund” under 

hela hans tid som rådgivare. 

– Jag var nog med och anställde 

Måns, och vi har inte 

behövt ångra oss. Han känner 

Karlebyskogarna bättre 

än någon annan, eftersom 

han också är en outtröttlig 

orienterare, påpekar Bjarne 

Björkgren. 

– Vi har kommit bra överens, 

och jag har fått lära 

mig en hel del av honom. Vi 

skogsägare har ju bland annat 

det felet att vi är för försiktiga 

i gallringsskogen. Vi lämnar 

kvar för många stammar. 

Det faller sig också så att det 

sista större projektet för Måns 

som rådgivare och skogsfackman 

är att genomföra ett diknings- 

och gallringsuppdrag 

åt Bjarne Björkgren. 

Mera tid för orientering 

Måns Åkerblom är också flitig 

skribent och medverkar 

i olika tidningar med skogsbruksinformation 

och skogsbruksrådgivning. 

Som pensionär ser Måns 

Åkerblom fram mot att kunna 

ägna sig mer åt orientering 

och frisksport. Vid sidan av sin 

yrkeskarriär har han för all del 

hunnit fungera ett par decennier 

som ordförande för GIF:s 

orienterare, samt verkat inom 

såväl distrikt som förbund. m 


berTel Widjeskog 

Rekordmånga elever lärde sig skog med föreningen 

du material som kan användas i föreningens jubileumsbok? 

Eller känner du någon som har? Alla 

tips och bidrag är välkomna, kontakta Lars Simell, 

Annikka Selander eller någon annan i styrelsen. 

Föreningen för Skogskulturs styrelse: 

Ordförande Kåre Pihlström tfn 044-511 6306, 

kare.pihlstrom@fiskars.fi 

Viceordförande Greger Erikslund tfn 050- 

581 1786, greger.erikslund@skogscentralen.fi 

Sekreterare Lars Simell tfn 0500-487 192, 

lars.simell@skogscentralen.fi 

Medlem Barbara Alm tfn 040-725 8090, 

morby.gard@gmail.com 

Medlem Roger Turku tfn 0500-711 627, 

roger.turku@tomas.fi 

Suppleant Annikka Selander tfn. 044 279 31 25, 

annikka1s@gmail.com 

Mera information om Föreningen för Skogskultur 

finns på webbplatsen www.skogsreflexen.net. 

Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, 02770 ESBO

Foto: Destia/Suominen 

Laserskanningsapparatur monterad på vägverkets helikopter. Skanningarna för skogsdata ska göras med flygplan. 

Finland får stegvis ett 

nytt skogsdatasystem 

insaMlinGen av skoGsdaTa soM liGGer soM Grund För 

skoGsbruksplanerinGen håller på aTT Förnyas. sTeGvis 

ska insaMlinGen av skoGsdaTa allT Mer FlyTTas över Från 

aTT ha variT en av skoGsbruksplanerarens huvuduppGiF- 

Ter Till aTT sköTas Mer MaskinellT och Med hjälp av Modeller. 

skoGsbruksplanerarnas Tid ska i FraMTiden allT 

Mer Gå jusT Till aTT planera de koMMande åTGärderna i 

besTånden, inTe Till aTT invenTera skoGarnas nuläGe. 

Esa Ärölä, tidigare 

skogsbruksplaneringschef 

vid Kustens skogscentral, 

nu expert på 

kalkylering vid skogsbrukets 

utvecklingscentral Tapio berättar 

att de nya systemen tas 

i bruk i den egentliga produktionen 

av nya skogsbruksplaner 

under år 2011. Tidtabellen 

är snäv men realistisk, 

anser han. 

Insamlingen av skogsdata 

automatiseras 

Ärölä arbetar som bäst med 

uträkning av volymer, funderar 

på hur biomassan i framti- 

den kan räknas ut ur skogsdata 

och vilka modeller och formler 

som ska användas i de nya 

programmen. Informationen 

från skogsbruksplanerarnas 

tidigare arbete i skogarna tillsammans 

med data från den 

såkallade fjärranalysen som 

fås genom laserskanningar 

från flygplan, ska i framtiden 

ersätta merparten av mätningarna 

som planerarna idag utför 

i skogarna. 

Plantskogarna kräver besök 

av planeraren 

Laserskanningen som ligger 

som grund för skogsdatan i 

14 

framtiden är pålitlig i de flesta 

bestånden. Plantskogar, kalytor 

och fröträdsställningar 

utgör dock undantag. Med 

såkallade riktade inventeringar 

är det meningen att skogsbruksplanerarna 

i framtiden 

ska samla skogsdata från just 

dessa figurer. 

På varje inventeringsområde 

kommer planerarna också 

att mäta upp ett antal så kalllade 

referensprovytor som 

används för att kalibrera materialet 

från laserskanningen. 

Helt tar alltså inventeringsarbetet 

i skogarna inte slut. 

Metoderna provas i fält 

Skogscentralen Norra Savolax 

fungerar som testområde för 

de nya metoderna. Under den 

gångna sommaren har skogscentralen 

och Tapio mätt ungefär 

500 referensprovytor. 

Här kommer den riktade fältinventeringen 

att testas nästa 

sommar. Projektchef Henry 

Schneider vid skogsbrukets 

utvecklingscentral Tapio berättar 

att personal från flera 

skogscentraler kommer att 

hjälpa till med testningen av 

det nya systemet. Processen 

med inventering som baserar 

sig på fjärranalys och provytemätningar 

samt riktad fältinventering 

beräknas ta två 

fältsäsonger. 

Nytt system med nya 

möjligheter 

Helt nya element i insamlingen 

av skogsdata finns på 

biobränsleområdet. De nya 

modellerna ska ge skogsbruksplanerarna 

verktyg för 

att kalkylera till exempel hur 

mycket biomassa man kan få 

ut ur ett bestånd genom stubbbrytning. 

När ett nytt system 

byggs upp är det också viktigt 

att försöka se in i framtiden 

och fundera vilka behoven 

kan vara om tio år, påpekar 

Ärölä. Han sticker inte under

stol med att det behövs kreativitet 

och idékläckning förutom 

förstås också kännedom 

om verksamhetens bakgrund 

i utvecklingsarbetet. Till sin 

hjälp har han en arbetsgrupp 

bestående av experter 

och planeringspersonal från 

skogscentralerna. 

Övergången inleds år 2010 

Övergången från det gamla 

systemet till det nya kommer 

att ske stegvis. De flesta 

skogscentraler börjar planeringen 

baserad på skogsdata 

som samlats med det nya systemet 

under år 2011. Nästa år 

kommer att vara ett försöksår, 

då det nya systemet för insamlingen 

av data prövas på 

olika håll i landet. Inom Kustens 

skogscentrals område är 

år 2009 bokat för skolning av 

personalen. 

Nästan 400 personers 

arbete berörs 

Göran Ådjers, skogsbruksplaneringschef 

vid Kustens 

skogscentral, konstaterar att 

stora förändringar kommer 

att ske i skogsbruksplanerarnas 

arbetsmetoder inom de 

närmaste åren. Han är inte 

ett dugg orolig för hur personalen 

ska klara av de nya 

tekniska systemen. Värre kan 

det bli med de omställningar 

i arbetsuppgifter som det nya 

systemet i slutändan medför. 

Ådjers är också fundersam 

över hur det nya systemets utvecklingskostnader 

ska täckas 

Foto: Bengt-Elis Pettersson 

och hur centralens affärsverksamhet 

inom planeringen 

skall se ut i framtiden. 

På Kustens skogscentral arbetar 

idag 22 personer med 

skogsbruksplanering. I staben 

finns förutom Ådjers två 

personer, skogsbruksingenjör 

Anders Hjortman och kanslisten 

Barbro Back som sammanställer 

skogsbruksplaner. I 

hela landet sysselsätter skogsbruksplaneringsverksamheten 

i skogscentralerna nästan 

400 personer. 

Två system i bruk parallellt 

Det nya systemet kommer 

att köras in parallellt med 

det gamla så att hela Finland 

inom 6 år, uppskattningsvis år 

2016, enligt nuvarande planer 

helt övergått till insamling 

av skogsdata baserat på 

uppgifter från laserskanning 

och analyser enligt de nya 

modellerna. Utredningen om 

hur och var man börjar inom 

Kusten skogscentrals område 

är inte ännu klar. Klart är i alla 

fall att skogsdata i framtiden 

ska vara allt färskare. Kustens 

skogscentrals verksamhetsområde 

är ungefär 700 000 

hektar, vilket är lämpligt med 

tanke på det nya systemet. Inventeringsområdena 

kommer 

i framtiden att vara 30 000 

–100 000 hektar stora. 

Färskare uppgifter och 

personlig skogsägarkontakt 

Esa Ärölä påpekar att den nuvarande 

rytmen med inven- 

Den knöliga och buliga stammen är ett kännetecken för masurbildning. 

Bilden intill visar samma stam uppsågad. 

Foto: Henry Schneider 

15 

Esa Ärölä (t.v.) och Henry Schneider arbetar med utvecklandet 

av det nya skogsdatasystemet. 

teringar vart tionde år är rätt 

lång. Under en tioårsperiod 

har det skett förändringar i 

över 60 % av skogsarealen. 

I det nya systemet kommer 

skogsdata att vara färskare, 

uppdateringar ska göras med 

6–7 års mellanrum. 

Den största förändringen 

i och med det nya skogsdatasystemet 

är att vi börjar 

använda fjärranalysteknik i 

inventeringen. Man har talat i 

över 20 år om att förändringar 

i planeringssystemet ska komma 

i och med att tekniken för 

fjärranalys har utvecklats, 

men det är först nu som också 

positioneringstekniken är så 

bra att det går att ta i bruk 

systemet i praktiken, berättar 

Ärölä. Han anser att det är 

dumt att använda planerarnas 

arbetstid till att mäta diametrar 

och grundytor, det ska 

man använda maskiner till. 

Att diskutera med skogsägare 

och fundera på alternativa åtgärder 

kan däremot inte göras 

av en dator. 

Skogsägaren kan vänta sig 

nya tjänster 

Skogsägarna kommer alltså 

genom det nya systemet att 

få tillgång till allt färskare 

skogsdata. Samtidigt kommer 

områdesindelningen för 

skogsbruksplaner under övergångsperioden 

att ändras. 

Alltid kan skogscentralen inte 

beakta var man har de äldsta 

skogsbruksplanerna, uppgjorda 

med det gamla systemet, 

då området för laserskanning 

bestäms. Vi kan också vänta 

oss mera kundbetjäning och 

skräddarsydd planering när 

skogsbruksplaneraren ska få 

mer tid för skogsägarens önskemål 

och bekymmer. Vi får 

hoppas att den biten inte sparas 

bort i effektiveringssvängarna! 

m 

TexT: 

maria lindén 

Ny bok om masurbjörk 

Intresset för odling av masurbjörk ökar. Många vill pröva på 

masurbjörk av pur nyfikenhet medan andra siktar på en ökad 

ekonomisk avkastning från sitt skogsbruk. 

Boken ”Masurbjörk” innehåller mycket information om masur, 

från odling och skötsel av masurbjörk till användning av 

träet med den unika strukturen. 

Boken är rikt illustrerad med bilder av olika slags masur och 

den berättar både med text och med bild hur man känner igen 

stammar med masurbildning. 

Boken är skriven av Bengt-Elis Pettersson och Harald Säll i 

Sverige. En stor del av källmaterialet är finskt. Boken (40 s.) 

kostar 100 kronor. Den kan beställas direkt av författaren per 

e-post bengt-elis.pettersson@savsjo.se. m 

Foto: Esa Ärölä

Nya Kemera-lagen kommer 

sakta men säkert 

den nya lagen innehåller några vikTiga ändringar, 

som bland annaT gör deT lönsammare aTT röja i planT- 

skogar och aTT gallra i Torvmarksskogar i samband 

med isTåndsäTTning av diken. 

Lagen om finansiering 

av hållbart skogsbruk 

(Kemera-lagen) har 

förberetts länge och 

befinner sig ännu i riksdagen 

för behandling. Meningen var 

att lagen skulle träda i kraft 

1.1.2009, men enligt nyaste 

uppgifter kommer tidpunkten 

att skjutas upp till hösten 

2009. Orsaken är att Kemeralagen 

är i strid med lagen om 

temporär partiell skattefrihet 

för försäljning av virke. 

Antalet arbetsslag minskar 

I den nya lagen förblir principerna 

och ansökningsförfarandet 

huvudsakligen de 

samma som i den gamla lagen. 

Arbetsslag som slopas 

helt är stubbrytning, beskogning 

av åker och stamkvistning. 

Antalet objekt där stamkvistning 

utförts har under de 

senaste åren varit få och arbetets 

kvalitet har inte alltid fyllt 

normerna. Möjligheten till 

sysselsättningsfrämjande arbeten 

slopas likaså, eftersom 

kraven gjort det komplicerat 

att utföra dessa åtgärder. 

Vård av ungskog lönar sig 

bättre 

Oron över plantskogarnas 

tillstånd syns i den nya lagen. 

Det blir möjligt att lyfta lika 

stort stöd för både röjning och 

för skötsel av ungskog. Då en 

större andel av arbetet görs 

i plantskogar och inte först i 

ungskogar minskar totalkostnaderna 

och röjningen har en 

Foto: Julia Lenkkeri 

större effekt på tillväxten. 

Stödets storlek påverkas 

inte heller av vem det är som 

utför arbetet; det kan vara 

skogsägaren själv eller en utomstående. 

Objektet måste 

vara minst en hektar stort 

precis som förut. Det kan 

bestå av flera områden, men 

den minsta figuren ska vara 

minst en halv hektar. Stödet 

för ungskog beviljas bara en 

16 

gång för samma objekt under 

omloppstiden precis som hittills. 

Uttag av energived 

finansieras som förut 

I början var det planerat att 

stödet för uttag av energived 

skulle ha utvidgats, men slutligen 

ändrades inget. Stödet 

beviljas för uttag av energived 

från skogar där skogsägaren 

får stöd för ungskogsvård. För 

flisning av energived beviljas 

stöd endast för energived som 

tagits ut från ungskogsobjekt. 

Iståndsättning av diken utvidgas 

till torvmarksskötsel 

Torvmarkerna berördes i den 

gamla lagen endast i fråga om 

iståndsättning av diken, men 

i den nya lagen finansieras 

även gallring av ungskog och 

gödsling, som görs i samband 

med iståndsättningen av diken. 

De vattenskyddsåtgärder 

som vidtas i samband med 

iståndsättningsdikning och 

Enligt nya Kemera-lagen skall 

nya skogsvägbyggen utföras 

som samprojekt.

som är utöver de obligatoriska 

finansieras helt av staten. 

Skogsvägar skall vara 

samprojekt 

Stödet för vägbygge förblir så 

gott som oförändrat, men nya 

skogsvägar finansieras endast 

som samprojekt mellan flera 

skogsägare. Till grundförbättring 

beviljas stöd även till 

enskilda ägare. Från EU-kommissionens 

håll kom kravet på 

att den nya eller grundförbättrade 

vägen skall vara tillgänglig 

för fritidsbruk i tio år efter 

att den fått kemerastöd. 

Bioenergi 

– Statsstödet har bara utbetalts 

ifall avverkningen och 

stubbrytningen har gjorts 

mellan morsdag och farsdag. 

Sällan hinner vi utföra allt 

inom denna tidsram eftersom 

skogsbränslet också skall 

torka på skiftet en tid, säger 

Christer Backlund. 

Stubbar från en hektar 

värmer åtta hus 

En stubbe med en diameter 

på 30 cm innehåller 200 kWh 

energi. 

Stubbar från en hektar ger 

i snitt 160 000 kWh skogsbränsle, 

vilket motsvarar den 

årliga elförbrukningen för åtta 

eluppvärmda enfamiljshus. 

Stamantalet och stammarnas 

grovlek eller egentligen stubbarnas 

grovlek avgör naturligtvis 

hur mycket skogsbränsle 

det kommer från en hektar. 

Miljöstödets självrisk 

minskar 

Miljöstödet beviljas enligt den 

nya lagen i första hand för att 

bevara särskilt viktiga livsmiljöer. 

Stödet skall kompensera 

den ekonomiska förlust som 

bevarandet innebär för skogsägaren. 

Den som ansöker om 

stödet behöver inte längre 

utreda avverkningsmöjligheterna 

i alla sina skogar. Ersättningen 

och självrisken, dvs. 

4 % av avverkningsvärdet, 

beräknas endast på basis av 

avverkningsvärdet för ifrågavarande 

objekt. 

17 

Samtidigt slopas grundersättningen 

per hektar, vilket 

kan medföra att objekt med 

glest bestånd får mindre ersättning 

än förut. Stödet består 

av ersättning för uteblivna 

avverkningar samt eventuella 

miljövårdsåtgärder på objektet. 

Det minsta stödbeloppet 

är 500 euro. 

Om hyggesbränning utförs 

som ett naturvårdsprojekt, 

med mål att främja naturens 

mångfald, kan kostnaderna 

för planering och genomförande 

ersättas helt och hållet. I 

övrigt hålls stödet för hyggesbränning 

kvar i samma form. 

Bekämpning av rotticka 

effektiveras 

Stöd för bekämpning av 

rotticka breddas så att det 

nu beviljas på riskområden 

där beståndet består av minst 

femtio procent gran, tall eller 

en blandning av dem. Liksom 

i den tidigare lagen beviljas 

stödet både för inskaffning av 

bekämpningsmedel samt för 

själva arbetet. m 

TexT: 

julia lenkkeri 

Stubbrytningen fortsätter i oförminskad takt 

kemerasTödeT för sTubbbryTning 

försvinner vid 

årsskifTeT. enligT chrisTer 

backlund på upm skog, 

som är sTörsT på sTubbryTning 

i landeT, har deT här 

ingen beTydelse. 

Stubbar som är klenare än femton centimeter lämnas orörda vid stybbrytning. 

Enbart stubbar som är grövre 

än 15 cm lyfts. 

Skogsägaren får betalt för 

stubbarna utgående från 

mängden avverkat granvirke, 

dvs. euro/avverkad kubikmeter. 

Stubbarnas volym är 

omkring 25 procent av den 

avverkade virkesmängden. 

Kubikmeterpriset för stubbarna 

är under två euro. 

Stubbarna från en hektar 

ger skogsägaren en tilläggsinkomst 

på 80–130 euro per 

hektar. 

Lagring enligt överenskommelse 

Stubbarna får torka i högar 

vid skogsvägar en till två 

somrar. Om stubbarna lagras 

på en plats som försvårar 

planteringen, kommer UPM 

överens med skogsägaren hur 

problemet ska lösas. 

Stubbar och grot är 

virkessortiment 

Backlund har ingen förståelse 

för de väglag som inför skilda 

transportavgifter för stubb- 

och grottransporter. 

– Grot och stubbar är virkessortiment 

precis som massaved 

och stock. Stubbarna 

körs bort med specialutrustade 

virkesbilar, som har täckta 

sidor. m 

TexT: 

gerd maTTsson-Turku 

Foto: Christer Backlund

Gästjakt minskar 

skogsskador 

skogsägaren Tage eriksson är en av få på åland som 

Tar emoT gäsTer som vill jaga rådjur. gäsTjakTen har 

sina fördelar seTT ur skogsägarens synvinkel – rådjurs- 

sTammen hålls bäTTre i schack med minskade skador på 

nyplanTeringar som följd. 

Tage och Ulla Eriksson 

bor på Hammarudda 

gård på 

södra Åland. Gården 

ligger på en naturskön udde, 

bara några hundra meter bort 

ligger Ålands hav med fri 

sikt söderut. Udden har varit 

strategiskt viktig i ofärdstider 

och här finns rester av demolerade 

befästningar från båda 

världskrigen. 

Från oktober och en dryg 

månad framöver tar Tage 

Eriksson emot gästjägare som 

vill jaga rådjur med hund. 

Jakten sker på ett område på 

400 hektar där det mesta av 

markerna eller 350 hektar hör 

till Hammarudda gård. 

Också smygjakt 

När de första gästjägarna 

kom till gården 1995 jagade 

man rådjur från torn men efterhand 

har jakten utvecklats 

och i dag handlar det mestadels 

om drevjakt med hund. 

Gårdens strävhåriga taxar 

Fanny och Ceroc ställer glatt 

upp och jagar fram rådjuren 

ur skogen. 

– Många av mina gäster är 

vana vid tornjakt sedan tidigare 

medan drevjakt är en 

annan typ av jakt och en ny 

och intressant upplevelse för 

många, säger Tage Eriksson. 

Fram till 2001 hade Erikssons 

mjölkkor men numera 

har man dikor och i samband 

med omläggningen passade 

man på att återskapa de gamla 

betesmarkerna som ligger 

närmast stranden. Här finns 

i dag glesa björkhagar som 

också passar för så kallad 

smygjakt. Den som vill ha en 

speciell jaktutmaning kan ge 

sig ut en tidig morgon för att 

smygande försöka överlista 

ett betande rådjur. 

Paus vid havet 

En idealisk gästgrupp på 

Hammarudda gård består av 

3–5 jägare som stannar två 

dygn. Logi ordnas i en egen 

stuga intill gården. 

Tage Eriksson ställer upp 

som jaktvärd under besöket 

och oftast har han någon 

18 

”assistent” med sig för att arrangemangen 

med bland annat 

flyttningar från ett pass till 

annat ska löpa smidigt. Han 

jagar inte själv utan koncentrera 

sig på att följa hundarnas 

framfart i skogen och att i stort 

sörja för att jägarna får en så 

bra upplevelse som möjligt. 

På markerna finns även ett 

tiotal jakttorn om gruppen 

hellre vill jaga från torn. 

En jaktdag börjar oftast vid 

8-tiden på morgonen och 

pågår till 16–17-tiden med 

avbrott för lunch och/eller 

kaffe. Om vädret tillåter kan 

lunchen ätas i skogen eller 

varför inte på en närliggande 

klippstrand där man ser ut 

över Ålands vida hav. Annars 

bjuds gästerna på lunch 

hemma i köket hos Erikssons. 

Självhushåll gäller i övrigt för 

frukost och middag – stugan 

har ett välutrustat kök och givetvis 

bastu. 

– Jaktresan är till stor del en 

social upplevelse – en grupp 

som åker tillsammans, jagar 

på dagarna och umgås på 

kvällarna. Många av ”mina” 

jägare är stamkunder som 

återkommer år efter år, samtliga 

kommer från Finland, 

säger Tage Eriksson som även 

kan finska. 

Kött och trofé 

Under en bra jakthelg har man 

fällt upp till fyra djur men någon 

”fällgaranti” ges inte. 

– Alla vet vad som gäller, ibland 

blir man lottlös men det 

hör till jaktens regler. Men jag 

kan garantera att man åtminstone 

får se rådjur under besöket 

här, säger Tage Eriksson. 

De som lyckas fälla ett djur 

– Vi kan även arrangera tornjakt om gästerna så vill, säger jaktarrangören Tage Eriksson på Hammarudda 

gård som här är på väg upp i ett av tornen på gårdens marker.

får ta köttet med sig hem – om 

de vill. Tage Eriksson styckar 

upp djuren och på gården 

finns ett kylrum där köttet förvaras 

tills det är dags för hemresan. 

För många är hornen 

minst lika viktiga som köttet 

och matematiken är enkel 

– ju större trofé, desto högre 

avgift. 

Grundavgiften för en dags 

jakt är 100 euro per person. 

Då ingår lunchen. Den som 

lyckas skjuta en bock betalar 

en grundavgift på 100 euro, 

den gäller för en så kalllad 

spetsbock med två horn. 

Sedan tillkommer 25 euro 

per horn och för en åtråvärd 

6-taggare betalar man alltså 

totalt 200 euro i fällavgift. 

Jakten begränsar stammen 

Gästjakten är ingen större inkomstkälla 

för Hammarudda 

gård där djuruppfödningen 

– i dag har man 40 dikor och 

50 tackor – och skogsbruket 

på cirka 170 hektar växtlig 

skogsmark är huvudsaken. 

Men gästjakten ger en nischinkomst 

och har andra fördelar. 

– En orsak till att jag började 

med gästjakt är att den hjälper 

till att hålla rådjursstammen i 

schack. Vi bör skjuta 15–20 

djur varje år på våra marker 

men det mäktar jag inte med 

själv. Nu gör andra det och 

jag får dessutom lite betalt för 

det. Vi har haft en del problem 

med betningsskador i nyplanteringar 

men det har blivit 

bättre. Jag brukar också mata 

rådjuren med potatis från december 

till mars. Det har en 

dubbeleffekt – det håller djuren 

borta från plantorna och 

man får en bra stam som tål 

avskjutning. 

2006 fälldes drygt 3.700 

rådjur på Åland, något mindre 

än tidigare år och en rejäl 

minskning jämfört med toppåret 

1995 då man sköt över 

6.200 rådjur. 

– Vi har en stark rådjursstam 

och det finns helt klart 

potential för mer gästjakt på 

Åland. Men dessvärre brister 

det i samarbetsviljan om flera 

markägare ska gå ihop för att 

kunna erbjuda större markområden 

och i dag är vi inte 

många som tar emot gästjägare. 

De som är motståndare till 

gästjakt hävdar bland annat 

19 

att de gästande jägarna inte 

tar samma ansvar – de kan 

exempelvis fälla fel djur. 

– Jag har inte upplevt några 

Jaktmarkerna på Hammarudda gård ligger nära kusten. Om vädret tillåter kan lunch eller kaffe 

intas på klippstranden vid Ålands hav. 

Tage Eriksson började med gästjakt 1995 och jaktperioden är 

kort men intensiv – från början av oktober och en dryg månad 

framöver. En av gårdens taxar, som jagar fram rådjuren ur skogen, 

heter Ceroc. 

problem alls. De jägare som 

besökt mig har genomgående 

varit seriösa och skötsamma. 

Någon skadskjutning har förekommit 

men det gör det vid 

all jakt, säger Eriksson. 

Sök jaktort på förhand! 

Den som gästar Åland för att 

jaga måste ha ett åländskt 

jaktkort. Det får man från 

handläggarna vid skogbruksbyrån 

vid Ålands landskapsregering. 

För att utfärda jaktkortet 

behöver de en kopia 

per brev, fax eller mejl på 

sökandens finländska jaktkort 

eller svenska jägarexamen. 

– Skicka gärna in ansökan 

någon dag på förhand men 

om det kniper kan vi ordna 

jaktkortet med kort varsel förutsatt 

att man hör av sig under 

vanlig kontorstid, säger man 

vid skogsbruksbyrån. 

Kortet kostar 20 euro och 

gäller ett år. m 


helena forsgård

Skogsvårdsföreningarna 

valde fullmäktige 

skogsvårdsföreningarna runT om i landeT har valT 

fullmäkTige för fyraårsperioden 2009–2012. rösT- 

ningen genomfördes som posTrösTning under en Tre 

veckors period. 

Valdeltagandet varierade 

stort, från trettio 

procent till över 

femtio procent. I 

Svenskfinland röstade skogsägarna 

ivrigast i Pörtom, som 

bildade ett valdistrikt inom 

Skogsvårdsföreningen Österbotten. 

Där blev valdeltagandet 

51 procent. 

Fullmäktige är skogsvårdsföreningens 

högsta beslutande 

organ. Till fullmäktiges 

uppgifter hör bl.a. att bestämma 

vilka tjänster föreningen 

ska erbjuda sina medlemmar, 

att fastställa storleken 

på skogsvårdsavgiften och att 

välja styrelse för föreningen. 

Fullmäktige sammanträder 

vanligen två gånger per år, vår 

och höst. 

Invalda i Södra skogsrevirets 

fullmäktige: 

Otto von Frenckell, Gösta 

Lundström, Markus Johansson, 

Henrika Husberg, Peter 

Simberg, Johan Wiksten, 

Håkan Fagerström, Barbara 

Alm, Stefan Selén, Mikael 

Karlsson, Kaj Sjölund, Robert 

Haglund, Olli Knaapinen, 

Mikael Nygård, Magnus Lindberg, 

Martti Tuomala, Stefan 

Widlund, Henrik Himberg, 

Mårten Malmström, Bo Björkas, 

Börje Henriksson, Ilkka 

Lampinen, Kim Lindström, 

Anders Winqvist, Christian 

Hildén, Kaj Lövgren, Per Anttas, 

Kim Männikkö, Kerstin 

Degerth. Valdeltagande 33,5 

procent. 

Invalda i Kimitonejdens 

skogsvårdsföreningens fullmäktige: 

Harri Kaitala, Jan Granlund, 

Mats Hagman, Reijo Haapa, 

Peter Jägerskiöld, Mika Lehtinen, 

Dan Lindroth, Peter 

Lindström, Tomas Fredriksson, 

Anna von Wendt, Gustaf 

Ekholm, Mikael Söderholm, 

Johan Forsman, Cay Blomberg, 

Bengt Henriksson. Valdeltagande 

41,2 procent. 

Invalda i Väståbolands skogsvårdsförenings 

fullmäktige: 

Carl-Göran af Heurlin, Peter 

Lundström, Jörgen Grandell, 

Bo-Erik Nyström, Tomas Mårtensson, 

Henrik Lönnqvist, 

Karl-Johan Palmu, Pertti Moberg, 

Frej Henriksson, Bjarne 

Dahlén, Peter Karlsson, Magdalen 

Ek, Johan Hermannson, 

Anders Nymalm, Stina Holmberg. 

Valdeltagande 38,7 procent. 

Invalda i Jeppo skogsvårdsföreningens 

fullmäktige: 

Arne Almberg, Vivan Andersson, 

Erik Elenius, Magnus 

Elenius, Kjell Forsgård, Per- 

Erik Forsgård, Nils Julin, Magnus 

Jungell, Kjell Liljeqvist, 

Gottfrid Lundvik, Bo-Gustav 

Nybyggar, Leif-Ole Romar, 

Stig Sandberg. Sämjoval. 

Invalda i Skogsvårdsföreningen 

Österbottens fullmäktige: 

Skogsvårdsföreningen Österbotten 

bildas när Norrskog, 

Terjärv, Nykarleby, Vörå- 

Maxmo, Söderskog, Malax, 

Korsnäs, Övermark, Pörtom 

och Kristinestads skogsvårdsföreningar 

går samman vid 

årsskiftet. Inför valet var den 

blivande skogsvårdsföreningens 

område indelat i valdistrikt, 

vars gränser följde de 

nuvarande skogsvårdsföre- 

20 

ningarnas områdesgränser. 

Norrskog: Bengt Lövsund, 

Hans-Erik Sten, Jan-Anders 

With, Magnus Holmström, 

Thomas Snellman, Bo Grankull, 

Roy Brunell, Tore Stenmark, 

Rune Käldström 

Terjärv: Bengt-Johan Skullbacka 

Nykarleby: Krister Lindström, 

Steve Nyholm, Peter 

Blomqvist 

Vörå-Maxmo: Kenneth 

Påhls, Harald Södergård, Kaj 

Skåtar, Karl-Erik Lindman 

Söderskog: Hans-Erik Lindqvist, 

Fredrik Hagberg, Björn 

Ljungqvist, Stefan Råback, 

Harry Andersson, Göran 

Gjäls, Göte Bengs, Dorrit 

Högbacka, Jan-Erik Hagman, 

Jan-Anders Nord 

Malax: Tomas Långgård, 

Ingmar Smeds, Lars-Göran 

Sperring, Nils Söderlund 

Korsnäs: Boris Backholm, 

Martin Backlund 

Övermark: Ulf Svartbäck 

Pörtom: Anders Lång 

Kristinestad: Stefan Ingves, 

Sakari Saloniemi, Bo-Göran 

Dahlgren. 

Valdeltagande 37,1 procent. 

Ålands skogsvårdsförening 

följer den gamla modellen 

för skogsvårdsföreningar med 

vår- och höstmöte och väljer 

enbart styrelse. m 

TexT: 

gerd maTTsson-Turku 

SoometSa Grupp oY 

söker gallrings- och 

andra skogsarbeten. 

Vi arbetar inte maskinellt, 

naturvänligt (finskt företag). 

Mvh 

T. Vik 

044-9306 729

Han blev röstmagnet i 

Österbotten 

SkogSvårdSföreningen 

öSterbotten har alla 

möjligheter att utöka Sitt 

Serviceutbud på Sikt. men 

då krävS hårt och aktivt 

arbete av alla. det Sä- 

ger röStmagneten tomaS 

långgård – Som valdeS 

in i den nya föreningenS 

fullmäktige. 

Tomas Långgård från 

Malax fick flest röster 

av alla när Skogsv 

å r d s f ö r e n i n g e n 

Österbotten nyligen valde fullmäktige. 

Hans skörd blev 160 

röster och det räckte med bred 

marginal för att ta en av de 37 

platserna i den nya föreningens 

fullmäktige. 

– Det är klart att jag är överraskad 

eftersom jag inte hade 

väntat mig ett så här stort understöd. 

Men visst känns det 

skönt att ha ett bra understöd 

från hemmaplan, säger Tomas 

Långgård. 

Fullmäktige blir kontakten 

till skogsägaren 

Han tror att fullmäktiges roll 

blir viktigt i och med att den 

nya skogsvårdsföreningens 

styrelse endast kommer att 

bestå av sju medlemmar. Det 

blir fullmäktigeledamöternas 

uppgift att föra fram fältets 

synpunkter. 

– Flera av de gamla föreningarna 

kommer inte att ha 

en representant i styrelsen. 

Därför tror jag att det blir viktigt 

att fullmäktige ser till att 

kontakten mellan fältet och 

styrelsen fungerar. 

Tomas Långgård valdes in i Skogsvårdsföreningen Österbottens fullmäktige med 160 röster. Han 

tror att den nya föreningen kan öka serviceutbudet på sikt. 

Det första året blir tufft 

Ett syfte med föreningsfusionen 

var att minska föreningarnas 

administrativa utgifter 

och därigenom lösgöra medel 

21 

– Viktigt är ändå att servicenivån 

inte sänks på något 

område. Den aktivaste av de 

gamla föreningarna borde 

sätta ribban för den nya föreningen 

nu framöver. 

”Den nya föreningen kan öka 

serviceutbudet på sikt.” 

för ett utökat och specialiserat 

serviceutbud. Långgård 

tror att Skogsvårdsföreningen 

Österbotten har goda förutsättningar 

att utöka sitt tjänsteutbud 

till sina skogsägare. 

Men det kommer inte att ske 

per automatik. 

Konkreta exempel på specialiserat 

serviceutbud är 

utökad drivningstjänst och 

tillvaratagande av energived, 

samförsäljning av virke och 

fastighetsförmedlingsservice. 

På längre sikt kanske skogsvårdsföreningen 

aktiverar sig 

på planering av diknings och 

vägprojekt som en del föreningar 

redan gjort, förklarar 

Långgård. 

– Det första verksamhetsåret 

kommer ändå att bli tufft 

för den nya föreningen, tror 

Långgård. 

Den svaga konjunkturen 

rent allmänt och de kraftiga 

nedskärningarna som skogsindustrin 

gjort kommer att 

påverka både skogsvårdsföreningen 

och skogsägaren. m 

text och foto: 

chriStoffer thomaSfolk

Rapportering från: 

Den 1 januari tar 

Jan Slotte i rodret 

för SkogsvårdsföreningenÖsterbotten, 

som officiellt inleder sin 

verksamhet då. Beslutet att 

bilda en storförening i Österbotten 

gjordes redan i april. 

– Det gav oss tid att planera 

föreningens verksamhet, säger 

Slotte. Både förtroendevalda 

och anställda har haft 

tid att anpassa sig till den nya 

situationen och det är en stor 

fördel. 

Största utmaningarna 

Att få den nya skogsvårdsföreningen 

med nya arbetssätt 

att fungera, ser Slotte som 

den största utmaningen på 

kort sikt. För de som jobbar 

i föreningen innebär det omställningar, 

större för en del 

och mindre för andra. 

– För mig personligen ställer 

det krav på organisationsförmåga, 

säger Slotte. Alla ska 

få det stöd de behöver. 

– På längre sikt måste vi gå 

in för att minska behovet av 

skogsvårdsavgiften. Jag tror 

nog att skogsvårdsavgiften 

kommer att kvarstå i någon 

form, men vi måste göra oss 

mindre beroende av den. 

Ett sätt är att öka utbudet på 

tjänster. Vi börjar från årsskiftet 

bland annat med drivningsservice, 

anskaffning av 

Namn: Jan Slotte 

Ålder: 29 år 

Hemort: Gerby, Vasa 

Familj: sambo och 2årig son 

Intressen: motionsidrott 

Några nyckeltal: 

Skogsägare 16 500 

Skogsfackmän 23 

Kanslipersonal 5 

Skogsarbetare 30 

Skogsmaskinföretagare 20tal 

Epostadresser från 1.1.2009 fornamn.efternamn@svf.fi 

Webbsajt från 15.12.2008 www.skogsvardsforeningen.fi 

Finskt namn Metsänhoitoyhdistys 

Österbotten 

22 

energived och planering och 

genomförande av diknings 

och vägbyggnadsprojekt. Det 

här har några föreningar sysslat 

med tidigare, men nu gäller 

det hela Österbotten. 

Slotte berättar vidare att den 

nya storföreningen väcker 

uppmärksamhet inom branschen 

och att alla kanske inte 

är så glada över föreningens 

ökade utbud på tjänster. 

– Men vi börjar i liten skala. 

För till exempel dikning och 

vägbygge har vi personal som 

motsvarar ett arbetsår, så på 

kort sikt gör vi inget stort intrång 

på någons område. 

Föreningen ut till regionerna 

Under vårens lopp ska den 

nya skogsvårdsföreningen 

presentera sig för skogsägarna 

i de olika regionerna. Bland 

annat kommer föreningen att 

arrangera tre skogsägarseminarier 

i april, som alla skogsägare 

som betalar skogsvårdsavgift 

blir inbjudna till. Ett 

seminarium hålls i Vasa eller 

Korsholm, ett norröver och 

ett söderöver. Rådgivningen 

till skogsägarna ska också intensifieras. 

Utbudet på kurser 

kommer att öka och det är 

både frågan om kurser som 

föreningen ordnar i egen regi 

och som föreningen ordnar i 

samarbete Svenska yrkesinstitutet 

i Vasa. m

Virkeshandel 

Grov gran med långkrök 

– stockpris med rätt destination 

granrotblock är ett SpecialSortiment med mervärde. 

Stockar Som Sågverk vrakar för att de är för grova 

eller lite krokiga kan göraS till fanerträ. för SkogSägaren 

betyder det att han får timmerpriS för virket i 

Stället för maSSavedSpriS. 

Jan Wasström är virkesinköpare 

för Metsäliitto 

i västra Nyland. Enligt 

Wasström är granrot 

blocken ett värdefullt tillläggssortiment 

utöver vanlig 

sågstock eftersom sågverk sällan 

tar emot stockar som är 

grövre än fyrtio centimeter. 

– I bördiga gamla granskogar 

är det vanligt med grova 

granar. Då sågverken oftast 

har fyrtio centimeter som 

maxgrovlek, betyder det att 

virke som är grövre blir massaved. 

Det samma gäller för 

granar med grova kvistar långt 

ner på stammen och granar 

med långkrök. 

Rotblocken kapas och svarvas 

Granrotblock från västra Nyland 

har bland annat som ändstation 

Finnforest fabrik i Lojo. 

Där svarvas de till tre millimeter 

tjockt faner, som limmas 

samman till fanerträ som kan 

bli upp till sextio centimeter 

tjockt. I Finland och även 

utomlands kallas produkten 

Kerto. 

Minimigrovleken för de 

här granrotblocken är 24–26 

centimeter. Minimilängden är 

3,90 meter och nästa längd 

5,80 meter. 

– Längden ska vara exakt, 

den får avvika endast ett par 

centimeter uppåt och neråt, 

säger Jan Wasström. Innan 

rotblocken svarvas kapas de i 

bitar som är 1,90 meter långa. 

Svarven tar inte bitar som är 

längre och stagen som håller 

biten på plats under svarvningen 

har inte större tolerans 

än några centimeter. Därför är 

exakta längder på rotblocken 

viktiga. Blir en bit för kort vrakas 

den helt, flisas och blir råvara 

för papperstillverkning. 

– Tack vare att längden på 

svarvbitarna bara är 1,90 meter 

kan stammen ha långkrök 

utan att det påverkar utfallet av 

faner i någon större utsträckning. 

Stockpris även om virket är 

lite krokigt 

– Rotpriset för granrotblock 

är det samma som för vanligt 

sågtimmer. Mervärdet ligger i 

att stammar som är för grova 

och krokiga för att duga som 

råvara till sågverk, blir råvara 

för fanerträ. De får också ha 

lite färgfel i mitten. Utan det 

här sortimentet skulle skogsägaren 

få massavedspris för 

virket. 

– Rotpriset på granstock är 

omkring 57 euro/m 3 och för 

granmassaved 24 euro/m 3 . 

Kerto 

23 

Skillnaden till skogsägarens 

fördel är över 30 euro/m 3 . 

Efterfrågan styrs av 

konjunkturen 

Kertobalkar är inget som Finnforest 

har i lager utan de tillverkas 

skilt för varje kund efter 

kundens måttbeställning. 

Därför varierar efterfrågan på 

granrotblock långt efter kon- 

Fanerträbalkar är en finsk specialitet, som tillverkas av Finnforest. 

Det finska namnet Kerto har slagit igenom även internationellt. 

I Tyskland pratar man om ”das Kerto”. 

Fanerträbalkar består av 3 mm tjockt svarvat faner av gran 

som limmas samman. Faneret förlängs med snedskarvar och 

varje fanerskarv förskjuts stegvis. 

Det gör Kertobalkarna både starka och styva. 

Tillverkningsbredden är vanligen två meter och sedan sågas 

balkarna i de bredder kunden beställer. Höjden är mellan 

200 och 600 millimeter. De längsta balkarna som tillverkas är 

24,5 meter. Längre balkar kan inte transporteras på våra vägar. 

Balkarna används som takbalkar, bjälklagsbalkar och i hallkonstruktioner. 

m 

– Granstammar som är för grova och krokiga för att duga som 

råvara till sågverk, kan bli råvara för tillverkning av takbalkar, 

säger Jan Wasström. För skogsägaren betyder det stockpris och 

inte massavedspris. 

junkturen inom byggnadssektorn. 

– För att vi ska upparbeta 

grova granstammar till granrotblock, 

ska det från slutavverkningen 

komma minst tjugo 

rotblock, säger Wasström. 

Det blir hastigt kubikmetrar 

då ett rotblock kan innehålla 

0,5 m 3 virke och ännu mera. 

Maximidiametern är 75 centimeter. 

m 

Fanerträ består av 3 mm tjockt 

svarvat faner av gran som limmats 

samman. Mest kända 

är Kertobalkarna som bl.a. 

används som takbalkar och i 

hallkonstruktioner. 

text: 

gerd mattSSon-turku 

Foto: Finnforest

Virkeshandel 

Specialsortiment 

ger klirr i kassan 

för grova och prima rotblock av björk får SkogSägaren 

tre gånger högre priS än för normal Såg- och fanerStock. 

men Så är utbudet ockSå litet. det är inte 

ovanligt att endaSt en procent av björkar av timmer- 

dimenSion på en SlutavverkningSyta fyller mått- och 

kvalitetSkraven. 

Rotblock är ett begrepp 

som kan skapa 

förvirring. Det har 

inget med roten på 

ett träd att göra utan avser den 

första stocken från marknivån 

räknat. Det finska ordet tyvitukki 

är mera beskrivande. 

Gemensamt för rotblocken 

är att det är specialsortiment. 

Kvalitetskraven är vanligen 

strängare än för vanlig sågstock. 

Minimidiametern är 

också högre och någon maximidiameter 

finns sällan. Van- 

liga sågverk tar sällan emot 

stockar som är grövre än fyrtio 

centimeter. Kommer sådana 

med i en virkeslast, vrakas de 

och blir flis, som körs till en 

cellulosafabrik och blir råvara 

för papperstillverkning 

Björkar i blandskog är bäst 

Kauko Nissi köper rotblock 

av björk för export till bland 

annat Tyskland och Österrike. 

Både mått och kvalitetskraven 

är mycket stränga. De 

Kauko Nissi inspekterar varje stam i skogen och gör en bedömning 

av kvaliteten innan han köper den. 

24 

bästa björkarna växer bland 

tallar och granar på mark av 

blåbärs och lingontyp. Marken 

får inte vara för bördig, 

för då är björkarna nästan 

utan undantag angripna av 

björkbastflugan. 

Björkbastflugans larver äter 

gångar i stammen från rothalsen 

och ett par meter uppåt. 

De längsgående gångarna 

övervallas och blir bruna. De 

syns tydligt längs årsringarna 

i ändan på en stock. Angripna 

träd får lägre värde som fanerstock. 

Björkarna köps styckevis... 

Nissi är bara intresserad av 

grova björkar. Minimidiametern 

på rotblocket är 26 cm 

mätt utanpå bark i den klenare 

ändan. Dessutom ska rotblocket, 

som egentligen är en 

grov stock, vara rakt, kvistfritt 

och rötfritt. 

– Jag inspekterar varje stam 

i skogen och gör en bedömning 

av kvaliteten, säger 

Kauko Nissi. Under årens 

lopp har jag lärt mig var det 

finns prima björkstammar. På 

de bästa områden, som finns 

en bit från kusten, uppfyller 

en av tio grova björkar mina 

krav. På revirets område längs 

kusten uppfyller en av hundra 

kraven. 

och avverkas efter den 

egentliga avverkningen 

Nissi samarbetar både med 

virkesanskaffningsbolag och 

med skogsvårdsföreningar. 

– Skogsägaren upplever det 

som positivt att han får lite 

mer betalt för ett eftertraktat 

virkessortiment. Därför går 

det bra att samarbeta med de 

flesta skogsbolag, säger Nissi. 

– Jag märker alltid ut de 

björkstammar jag köper. De 

lämnas vanligtvis orörda vid 

den egentliga avverkning, endast 

i undantagsfall avverkas 

de samtidigt. Kapningen av 

björkstammarna följer inga 

normala apteringsregler. I nio 

fall av tio avverkar jag björkstammarna 

själva efter att 

den normala avverkningen är 

utförd. Jag ser genast vad en 

stam ger och kan ta den tillvara 

hundraprocentigt. 

Den del av stammen som 

inte blir rotblock säljer Nissi 

vidare som vanlig stock eller 

massaved beroende på dimension 

och kvalitet. 

Efterfrågan är större än 

utbudet 

De rotblock Kauko Nissi köper 

är värdefulla. Priset som 

skogsägaren får är omkring 

tre gånger högre än för normal 

björkstock. 

Nissi kallar dem specialrotblock. 

Köparna, som främst är 

möbelfabriker som gör faner 

av dem, kommer regelbundet 

till Finland och väljer ut vilka 

rotblock som duger. De köper 

rotblocken styckevis. 

Det är inga stora mängder 

det rör sig om eftersom utbudet 

är litet. Enligt Nissi kunde 

han sälja avsevärt mera specialrotblock 

av björk, men 

sådan råvara finns inte i våra 

skogar. Försäljningsvolymen 

har de senaste åren varit omkring 

500 m 3 . Många köpare 

gör flera besök per år. Rotblocken 

låter de i regel frakta 

med lastbil till hemlandet. 

Vant öga ser om stammen är 

kvistfri 

De björkstammar som Nissi 

köper, märker han ut genom 

att rödspraya stammarna. I de

fall då han inte själv avverkar 

dem, anger han också på 

stammen hur långt rotblocket 

eller blocken ska bli med 

samma röda färgspray. 

– Det finns platser där jag 

får två rotblock från en stam, 

säger Nissi. Namnet är därför 

missvisande. Men då ska det 

vara grova och raka björkar 

eftersom minimidiametern på 

rotblocken är 26 cm och den 

kortaste längden 2,80 meter. 

Stammen ska vara kvistfri 

till den höjd som rotblocken 

tas. Med många års erfarenhet 

kan Nissi bedöma kvistfriheten 

utgående från barkens 

utseende. När det inte finns 

något spår av kvistar på stammen, 

som till exempel kvistbulor, 

är minst fem centimeter 

av den yttersta stamveden 

Kauko Nissi handlar också 

med masurbjörk. Till försäljning 

duger två slag av masur, 

stammasur och kvistmasur. 

Stammasur finns i stamveden 

som namnet säger och den 

svarvas till faner som används 

av möbelfabriker. Kvistmasur 

använder snickare till knivskaft 

och motsvarande. 

Minimigrovleken på stammasur 

är 16 centimeter och 

De bästa björkarna växer i 

blandskog. En björk ska vara 

kvistfri och rak de tre första 

metrarna från marken räknat 

för att duga till rotblock. 

kvistfri. Den är värdefullast 

för möbelindustrin som vill 

ha kvistfritt faner som ytskikt 

på bland annat bordsskivor. 

Rotblocken avverkar han 

endast under vinterhalvåret, 

från oktober till mars. Björkar 

som fälls under den här 

perioden kan lagras en längre 

tid utan att veden varken blir 

mörk eller får blånadsskador. 

Nissi betonar att det nästan 

utan undantag bara är vårtbjörk 

som växer till sådana 

dimensioner att de blir rotblock. 

Minimidiametern på rotblock är vanligtvis hög och någon maximigrovlek 

finns sällan. 

Masurbjörk köps till kilopris 

tre euro per kilo för SvarvmaSur och fyrtio cent per 

kilo för kviStmaSur. det är dagSpriSet för maSurbjörk, 

Som är mycket eftertraktat utomlandS. 

på kvistmasur 5 centimeter. 

Enligt Nissi är det ibland 

svårt att bedöma om en stam 

eller kvist har masurbildning. 

Den kan vara knölig också av 

andra orsaker. En björk som 

har stammasur från rot till 

topp är värdefull. Enligt Nissi 

kan skogsägaren räka med att 

få 2 000 euro för den. 

Enligt Nissi är odling av masurbjörk 

lönande. Plantorna 

25 

”Stammen ska vara kvistfri till den 

höjd som rotblocken tas.” 

Fotografi kan vara början till 

en virkesaffär 

Nissi betonar att tio kubikmeter 

är minimimängden för att 

han alls ska vara intresserad 

av att komma och titta på ett 

bestånd med grova björkar. 

Antalsmässigt behöver det 

inte betyda så många rotblock. 

Ett rotblock som är 37 

centimeter i toppen och 2,80 

meter långt innehåller närmare 

0,4 m 3 virke. 

För att undvika onödiga 

resor, brukar Nissi uppmana 

skogsägare som tror sig ha 

är visserligen dyrare och planteringen 

ska inhägnas för att 

inte bli mat åt älgar och andra 

hjortdjur, men stammarna är 

avverkningsmogna redan när 

de är 16 cm på brösthöjd. 

Den dimensionen kan de 

uppnå på drygt trettio år. 

Klonade masurbjörksplantor 

kostar närmare 2 euro/st, 

men då bildar de garanterat 

masurved. Priset på fröproducerade 

plantor är under 

en euro, men då bildar högst 

sextio procent av plantorna 

masurved. m 

prima björkstammar att fotografera 

dem och skicka bilderna 

till honom. 

– Det blir nog många kilometer 

i bilen per år, säger Nissi. 

Inköpsområdet sträcker sig 

från sydkusten upp till Tammerfors 

och St. Michel. m 

text och foto: 


Tre euro per kilo är det pris 

som skogsägaren får för björkvirke 

med stammasur. Minimidiametern 

är 16 cm. 

text: 


Foto: Visaseura

ÖVersikt ÖVer Virkesmarknaden 

Marknadsläget för cellulosaindustrin 

har klart försämrats 

De försvagade 

ekonomiska utsikterna 

har nått 

marknaden för 

cellulosa. Såsom för andra 

råvaror har priset på cellulosa 

sjunkit de senaste månaderna. 

Prisfallet har varit speciellt 

stort under de senaste 

veckorna. 

Den kraftiga konjunkturnedgången 

visar sig i mindre 

efterfrågan på såväl papper 

som pappersmassa. Till exempel 

efterfrågan på bestruket 

finpapper har i Europa sjunkit 

med drygt fem procent under 

år 2008. Utvecklingen på 

andra papperssorter har varit 

mycket likartad. 

Därför är cellulosa och 

pappersindustrin tvungen att 

genomföra permanenta och 

tillfälliga produktionsstopp i 

flera länder för att möta det 

markant försämrade orderläget. 

De flesta cellulosaproducenter 

har utannonserat 

produktionsstopp i Europa för 

cirka 1,4 milj. ton under detta 

år. Den närmaste framtiden 

är konjunkturavmattningen 

inom pappersindustrin fortfarande 

ett växande hot mot 

cellulosaindustrin. Man kan 

anta att priserna på cellulosa 

sjunker ännu någon tid. 

Lagren av marknadscellulosa 

är rekordstor 

Den försvagade efterfrågan 

på pappersmassa syns också i 

ökade lager. De globala lagren 

av marknadscellulosa är nu på 

den högsta nivån på drygt åtta 

år. I december 2007 motsvarade 

lagren av marknadscellulosa 

en produktionsvolym för 30 dagar. 

I oktober 2008 hade lagren 

ökat till 47 dagar och samtidigt 

började efterfrågan på marknadscellulosa 

minska. 

På grund av den osäkra 

ekonomiska utvecklingen och 

försämrat marknadsläge har 

flera investeringar i cellulosaindustrin 

i Asien och Sydame- 

26 

Erno Järvinen 

rika försenats med flera år. 

För tillfället inget problem 

med virkesförsörjningen 

God Jul och Gott Nytt År 

önskar 

ANDELSLAGET 

ÅLANDS 

SKOGSÄGARFÖRBUND 

FIN 22410 GODBY TEL: 018-43 100 FAX 018-43 1010 

E-post: info@skogen.aland.fi 

Den fiberförbrukande industrin 

har haft ett mycket stort 

inflöde av massaved under 

året. Samtidigt läggs kapacitet 

ned och virkesimporten 

till Finland har fortfarande 

varit livlig. Behovet av virke 

det närmaste halvåret är högst 

osäkert. Utöver det har den finansiella 

situationen gjort att 

kapital blivit dyrare. 

Cellulosa- och pappersindustrins 

virkesbehov innehåller 

många frågetecken 

Det är utmaning att uppskatta 

cellulosa och pappersindustris 

virkesbehov för det 

närmaste halvåret. Ett hotande 

virkesunderskott som 

skogsindustri har utannonserat 

under hela år har alltså 

snabbt förbytts till ett kraftigt 

överskott. Brist på virke har 

inte varit orsaken till skogsindustris 

svårigheter utan det 

försämrade marknadsläget för 

skogsindustriprodukter. 

Skogsindustrin har för tillfället 

stora virkesreserver på 

grund av minskade produktionsvolymer, 

nästan rekordstor 

virkesimport och livliga 

marknadsavverkningarna i 

hemlandet, speciellt massavedsavverkningar. 

På flera 

håll ser det ut som om skogsindustrin 

inte ens har plats att 

lagra virket. 

De närmaste månaderna 

prioriteras i virkeshandeln 

framförallt stämplingsposter 

med massaved, som kan avverkas 

omedelbart. De regionala 

skillnaderna är betydande 

och likaså skillnaderna 

mellan virkesköparna. Därför 

är det viktigt att skogsägarna 

är omsorgsfulla i virkeshandelsfrågor 

och att de begär anbud 

för försäljningspartier och 

kontrollerar apteringen. m 

text: erno järvinen, 

forskningsdirektör för MTK:s 

skogsgrupp 

erno.jarvinen@mtk.fi

Virkespriser 

Liten efterfrågan på timmer 

Virkeshandeln avstannade snabbt efter att ha nått rekord i månadsskiftet 

augusti september. Många skogsbolag har sina lager 

fyllda och det förekommer även avverkningsstopp. 

Priset på timmer har sjunkit till den lägsta nivån under det här 

året. Priset på massved har varit stabilare och är nu på samma 

nivå som i februari. 

Efterfrågan på sågvaror har minskat kraftigt, vilket syns i förkortade 

arbetsveckor och nedläggning av sågar. Det minskar 

efterfrågan på timmer. Virkesköparna prioriterar nu massaved 

och speciellt sådana rotposter som kan avverkas när marken 

är ofrusen. m 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. 

Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare 

och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder 

ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. 

Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda 

skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder 

och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av 

alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset 

på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något 

sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , 

anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , anges () som pris. m 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har 

hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

27 

Svenska Österbotten hör till ett 

mycket stort område och det 

försämrar prisstatistikens användbarhet. 

m 

text: gerd 

mattSSon-turku 

KESKI- 

SUOMI 

LAPPI 

SAVO-KARJALA 

KYMI- 

SAVO

Kanelträdets bark ger 

glöggen, julkrämen, riSgrynSgröten och bullarna 

Skulle Sakna Sin kännSpaka juldoft utan Sin kanel. det 

finnS flera olika arter av kanelträden Som hör till fa- 

miljen lagerväxter och Släktet cinnamonum, alla har 

de en aromatiSkt doftade bark Som kan användaS vid 

tillverkningen av kryddan. 

Kanelstänger är ursprungligensoltorkad 

och hoprullad 

bark av unga skott 

från ceylonkanelen, det så 

kallade äkta kanelträdet (Cinnamon 

verum eller Cinnamon 

zeylanicum). Kanelträden 

växer vilt både i regniga tropiska 

och i subtropiska skogar 

i Asien, Afrika och Amerika. 

Allmänt anses att kanelträdet 

ursprungligen härstammar 

från områden i Sri Lanka, 

sydvästra Indien och bergstrakter 

i Burma. Varianterna 

av kanelträdet som odlas i 

Vietnam, Kina och Indonesien 

är nära besläktade med 

det äkta kanelträdet. Kanelkryddan 

består naturligtvis av 

fint malda kanelstänger. 

Krydda med tusenårig 

historia 

Kanelen är en av de äldsta 

kända kryddorna människan 

använt sig av. Den användes 

redan år 400 f. kr. av grekerna 

och omnämns också i Gamla 

Testamentet. Egyptiska fa- 

Kanelträdet har glansiga lagerliknande 

blad. 

raoner balsamerades i kryddblandningar 

som också innehöll 

kanel. Under romartiden 

leddes kanelhandeln till Europa 

av araberna, som också 

noggrant hemlighöll kryddans 

ursprung och tillverkningsmetoder. 

Kanelen fraktades till 

Europa längs Indiens västkust 

genom arabvärlden och Egypten 

vidare till handelns dåvarande 

knutpunkt Konstantinopel. 

Liksom på silkesvägen 

var kryddornas färd under den 

här tiden fylld av olika äventyr 

över stormiga hav med hot av 

sjörövare och pirater. 

Vid kanelodlingarna tuktas 

plantorna kraftigt. 

Kanelbark av olika 

färg och arom 

Den kanel som säljs i Finland 

och Europa tillverkas främst 

av kassiakanel från kanelträdet 

Cinnamonum cassia som 

odlas i sydöstra Asien och ger 

så kallad kinesisk kanel eller 

kassiakanel. Kassiakanelen 

innehåller mycket kumarin, 

medan ceylonkanelen eller 

äkta kanel knappt innehåller 

något kumarin alls. Kassiakanelen 

är billigare och 

mörkare till färgen än den 

äkta kanelen, kassiakanelen 

är också mer allmän. Kumarinet 

i kassiakanelen förstärker 

kanelaromen, vilket också är 

en av orsakerna till dess po- 

28 

pularitet. Kanelaldehyden, 

aromämnet som ger kryddan 

sin doft och smak, finns i 

barkskalet på de unga skotten 

i form av en eterisk olja. 

Kanelen ingår som en av 

komponenterna i kryddblandningarna 

curry och garam masala. 

Ordet kanel har sitt ursprung 

i latinet och franskans 

canelle. Det italienska ordet 

canella betyder litet rör, vilket 

ju väl beskriver formen på de 

torkade kanelstängerna. 

Kanelskotten skalas traditionsenligt 

och med specialverktyg. 

Sri Lanka är kanelens guldland 

I Sri Lanka (fd. Ceylon) ligger 

kanelodlingarna i landets 

västra och sydvästra delar. 

Det tropiska solskenet och de 

regelbundna regnen ger kanelodlingarna 

ypperliga tillväxtförhållanden. 

Men också 

jordmånen spelar en viktig 

roll i hur aromerna i kryddträden 

bildas. Såsom viner har 

också kryddorna sina olika 

distrikt som ger olika kvalitet 

på produkten. Den sötaste, 

finaste och mest prisvärda kanelen 

odlas i silversanden vid 

kustbältet i Negombodistriktet 

strax norr om landets huvudstad 

Colombo. Vikten av 

kanelkryddan för landet syns 

också i huvudstaden, var det 

viktigaste kvarteret ännu idag 

bär namnet kanelträdgårdarna 

eller ”Cinnamon Gardens”. 

Kanelträden odlas som 

buskar 

Det lagerbesläktade kanel- 

Kanelstängerna torkas utomhus 

i svagt solljus. 

trädet kan i naturligt tillstånd 

växa sig upp till 20 meter 

högt. I vanliga fall är kanelträden 

ungefär 7 meter höga. Vid 

kanelodling tuktas plantan 

ändå kraftigt och buskarna får 

växa högst till tre meters höjd 

före de beskärs. Kanelplantan 

får växa i två år innan den 

beskärs kraftigt. Följaktligen 

är de kryddproducerande kanelträden 

formade till månggrenade 

buskar. De glansiga 

bladen ger upphov till ett 

melodiskt prassel i vinden 

på kanelplantagerna. Kanelbuskarna 

är vintergröna. Vid 

blomningen lockar kanelens 

doftande gräddvita blomning 

till sig stora mängder insekter 

och fåglar som inte kan motstå 

den härliga kaneldoften. 

De mörkt violetta frukterna 

har däremot en stark odör. 

Kanelbusken ger två skördar 

per år 

Kanelbarken skördas från 

buskarna två gånger per år. 

Plantorna har nått en tillräcklig 

storlek för att börjar producera 

kanelbark vid treårsålder. 

Den första skörden ger 

buskarna redan följande år 

efter att de skurits ner första 

gången. Kanelskotten skördas 

direkt efter regnperioden, 

då skotten ännu är blöta och 

mjuka. Då lossnar barken 

lättast från skotten. De två 

regnperioderna ger två skördetillfällen 

per år i Sri Lanka. 

Kanelbuskarnas producerande 

livslängd är 40–50 år. 

Efter det måste plantorna förnyas. 

Välskött kan en kanel-

oss julens kryddoft 

buske som slipper sjukdomar 

såsom bakterier som angriper 

bladen och sjukdomen ”white 

root” om angriper plantans 

rotsystem, ge en skörd på upp 

till 100 kilogram kanel per 

acre årligen, vilket motsvarar 

247 kg/ha. Rättvis handel 

uppger på sin webbplats att 

man i Finland betalar 3,64 

euro per kilot för kanelen åt 

producentandelslagen, med 

ett tillägg på 0,21 euro per 

kilo för rättvisa produktionsförhållanden. 

Kanelbarken skördas och 

förädlas av Salagmas 

I Sri Lanka är arbetsfördelningen 

mellan odlare och 

kanelskalare mycket tydlig. 

Kanelskotten skalas enligt en 

månghundraårig tradition av 

speciella kanelskalare som 

tillhör kasten Salagma. När 

skotten skurits av, täcks de 

in i jutesäckar var de får jäsa 

lätt. Följande dag följer det 

svåraste arbetsmomentet då 

skotten ska skalas. Blad och 

små kvistar avlägsnas från 

skotten. Den översta barken 

skrapas av. Efter det gnuggas 

skotten och slås mot ett mäss- 

Fotografierna: The spiece of life 

singsverktyg så att den blottade 

inre barken lossnar från 

veden. Två parallella snitt 

längs skottet lösgör kanelbarken 

från veden. 

Den lösgjorda kanelbarken 

får ännu vila under jutesäckar 

i ett dygn innan den placeras 

för att lufttorka under tak i två 

dagar. Efter det får stängerna 

ännu torka utomhus i svagt 

solljus i några dagar, tills de 

är helt torra. Stängerna av 

kanelbark kapas i standardiserade 

längder på 106,7 

cm (42 inch) före de går till 

försäljning. Både odlare och 

skalare deltar i försäljningen 

på stormarknader. Förtjänsten 

som är beroende av kvaliteten 

delar odlaren och skalaren efter 

försäljning. 

Hela världens kanel odlas på 

småbruk 

Årligen säljs mellan 8 500 och 

12 000 ton kanel på världsmarknaden. 

USA, Japan och 

den Europeiska unionen är de 

största importörerna. Världsledande 

producent och exportländer 

för kanelstänger 

och kanelpulver är Sri Lanka 

efterföljd av Seychellerna, 

Indien och Madagaskar. Odlingen 

och förädlingen av kanel 

i Sri Lanka sker huvudsakligen 

på småbruk. Det finns 

uppskattningsvis 400 000 

kryddodlande småbrukare i 

landet. 

Barkmjöl har inte traditionellt 

haft någon värdig klang i 

finländska kökssammanhang. 

Men om det gäller det tropiska 

barkmjölet – av kanelträd, 

kan man gott ta fram pulvret 

för att framkalla juldoft i köket! 

m 

Källor: Livsmedelsverket, The spiece 

of life – Cinnamon and Ceylon 

text: 

maria lindén 

29 

Prydnadskvistarna används främst i blomsterarrangemang, till 

kransar och girlander. 

Odling av 

prydnadskvistar 

på uppgång 

Säsongen för kvistar av 

olika barrträdsslag är 

som störst just nu. De 

flesta arter av barrträd som 

används som prydnadskvistar 

är trädslag som väl klarar sig i 

det finländska klimatet. Mest 

populära är kvistar av ädelgranar, 

tuja och Douglasgran. De 

finländska konsumenterna är 

positivt inställda till inhemska 

produkter, men just nu finns 

det endast en liten produktion 

av prydnadskvistar i hemlandet. 

Odlingen av kvistar till 

prydnadsändamål ökar stadigt 

i Finland men ännu importeras 

upp till 75 % av det 

årliga behovet. Orsaken till 

importen är att de utländska 

producenterna kan garantera 

stora partier med jämn kvalitet 

och säker leverans. Största 

importländerna är Danmark, 

Tyskland och Sverige. Ingen 

stolthet för Finland som skogsland 

med andra ord. 

Vid produktionen av prydnadskvistar 

är det viktigaste 

arbetsskedet skötselklippningarna. 

De kan utföras så 

gott som året om, vilket gör 

att odlingen kunde lämpa sig 

som binäring för många företagare. 

Riskerna och kostnaderna 

för etableringen fås ned 

om odlingen anläggs som en 

del av den normala skogsodlingen. 

Odling av prydnadskvistar 

lämpar sig också som en hobby 

för den som är intresserad 

av att experimentera med lite 

exotiskare trädslag. Också de 

traditionella finländska barrträdslagen 

är populär som 

prydnadskvistar. m 

text: 

maria lindén 

Foto: Joulupuuseura

kÖp & sälj 

På annonsplatsen får privatpersoner, enmans och familjeföretag 

annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till 

skog och skogssektorn. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, 

tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth 

Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby 

med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och 

rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i NärpesMalaxKorsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i KorsholmMalax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver 

inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet 

nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets 

köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt 

ifyllda annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidning som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket område 

annonsören betjänar. 

30 

– Visst tycker jag att julen har sin charm 

men det stressar mig lite när det är 

trängsel på alla ställen! 

Utnämningar 

Skogsvårdsföreningen Österbotten 

har valt följande personer 

till de ledigförklarade 

tjänsterna: 

Forstmästare Jan Slotte har 

valts till verksamhetsledare. 

Hans placeringsort är Vasa. 

Skogsbruksingenjörsstuderande 

Jens Helenelund har 

valts till skogsvårdsinstruktör 

med ansvar för drivning, 

energivedsanskaffning och 

skogsförbättring. Hans placeringsort 

är Vörå. 

Skogsbruksingenjör Robert 

Broo har valts till skogsvårdsinstruktör 

med ansvar för 

drivning, energivedsanskaffning 

och skogsförbättring. 

Hans placeringsort är Övermark. 

m 

❄ 

❄ 

❅ 

God Jul 

och 

Gott Nytt 

År 

önskar 

Svenska 

Småbruk 

och egna 

hem Ab

Nya nischer, nya utkomstmöjligheter 

fler och fler SkogSägare Sätter Sig frivilligt på Skol- 

bänken för att hitta nya utkomStmöjligheter från 

SkogSbruket. det Säger fortbildningplanerare tomaS 

lundStröm på yrkeSakademin i öSterbotten. då får 

åtta SkogSägare papper på att de har avlagt yrkeSexamen 

för företagare inom SkogSbruk. 

Målgruppen för 

u t b i l d n i n g e n 

är skogsägare, 

som vill skapa 

egna nischer inom skogsbruket. 

Som ett exempel nämner 

Lundström en skogsägare och 

kursdeltagare, som bjuder ut 

sina skogsvårdstjänster åt andra 

skogsägare. 

– Under utbildningstiden har 

han startat en egen firma. Han 

har ännu kvar sitt gamla jobb, 

men jobbar deltid. Sina arbetsuppdrag 

har han till största 

delen fått via skogsvårdsföreningen. 

Utöver skogsvårdsarbeten 

åtar han sig också att leve- 

rera ved och att utföra enklare 

timringsarbeten. 

De skogsägare som nu får 

sin yrkesexamen i december 

påbörjade sina studier i januari 

2007. Studierna består av 

både närstudier, distansstudier 

och arbetspraktik i egen 

skog. Lundström påpekar att 

eftersom det är en yrkesexamen, 

krävs det inte att de sitter 

på skolbänken utan det är 

”upp till bevis” som gäller. 

Kursdeltagarna ger ett prov 

på sin yrkesskicklighet och får 

ett examensbetyg. Som bedömare 

fungerar både arbetsgivare 

och arbetstagare inom 

God skogsvård är en investering 

i framtida placeringsmöjligheter 

Både skogsbruk och förvaltning av andra tillgångar är långsiktig verksamhet. 

När det är dags att placera skogslikviden har Aktia erfarenhet 

och sakkunskap av att erbjuda de bästa placeringsalternativen för 

Dina behov. 

Kontakta Aktias lokala kontor då Du vill att skogen avkastar även efter 

avverkningen! 

Kontaktuppgifter till Aktias 

kontor på www.aktia.fi eller 

från Aktia telefonservice , 

vard. kl. 8-20, tfn 010 247 100*) 

*Avgiftsbelagt företagsnummer 

www.aktia.fi 

31 

skogsbranschen i närområdet. 

– Som arbetsgivarrepresentanter 

har vi sakkunniga vid 

skogscentralen och skogsvårdsföreningarna 

och som 

arbetstagarrepresentanter 

personer med egna företag 

och aktiva skogsägare, säger 

Lundström. 

Intresset för den här utbildningen 

har överträffat alla förväntningar. 

I höstas startade 

en kurs i Pedersöre. 

– Alla rymdes inte med, 

säger Lundström. Aderton är 

maximiantal eftersom det är en 

praktiskt inriktad utbildning. 

Tio blev på väntelistan. Nästa 

kurs startar i Gamla Vasa i januari 

och hösten 2009 startar 

en ny i Pedersöre. 

– De flesta kursdeltagarna 

har ett annat arbete. Därför 

är det ingen obligatorisk närvaro 

under närstudiedagarna, 

som är 35–40. Det finns an- 

dra sätt att skaffa kunskapen. 

Det är via egna projekt i den 

egna skogen, som kursdeltagarna 

främst skaffar sig sin yrkesskicklighet. 

Utbildningen 

räcker två år. Den är verkligt 

förmånlig, endast 50 euro/termin. 

m 

Yrkesexamen för företagare 

inom skogsbruk har avlagts 

av: 

Björk Patrik Vörå 

Björkfors Kenneth Kronoby 

Forsman Kenneth Petalax 

Hästö Paul Jakobstad 

Kull Mikael Övermark 

Ollus Helge Vörå 

Sandström Peter Nykarleby 

Svarvar Bengt Vasa 

text: 


Finlands ledande finskpråkiga bioenergitidning 

6 gånger om året. Aktuellt och 

mångsidigt om produktion, teknik och 

miljö inom bioenergi. Den publi ceras 

också i Koneviesti. 

Beställ nu för 36 euro 

via webben www.puuenergia.fi 

eller puuenergia@tts.fi 

Puuenergia ry Träenergi rf 

PL 5, 05201 RAJAMÄKI, tel. (09) 2904 1200 

www.puuenergia.fi 

Skogsbruket_bestall_BE.indd 1 1.12.2008 14:29:33

❄ 

❅ 

❅ 

God Jul 

och 

2009 

❅ ❄ 

❄ ❅ 

❄ 

❄ 

❅ 

❄ 

❅ 

❄ 

Gott Nytt År 

❄ 

❅ 

❅

pdf 3,6 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?