Samhället utan egenskaper—Swedish Handout - Tensta konsthall

för barn. Modellens högtflygande och
ambitiösa sociala planer var långt mer
radikala än dagens etablerade idéer om
”öppna” konstverk och interaktivitet
och därför är det vanskligt att försöka
förstå det i vår tids tankar om konst och
konstinstitutioners utveckling. I stället bör
det ses som ett unikt politiskt konstverk
specifikt för sin tid men som fortfarande
talar till oss.
Självpresentation: Palle Nielsen
utbildade sig till målare på Kungliga
konsthögskolan i Köpenhamn 1963–67
och medverkade under studietiden i
flera utställningar. Nielsen valde att
avsluta sin utbildning med en anställning
hos stadsarkitekterna i en större
förortskommun där han stod för design
och uppförande av flera lekplatser.
Han deltog i en serie urbana aktioner i
Köpenhamn i början av 1968 och reste
senare till Stockholm för att delta i
planeringen av Aktion Samtal. I juli 1968
mottog han ett forskningsstipendium
i ämnet ”barn och stadsrum” från
avdelningen för landskapsplanering (ledd
av professor Sven Ingvar Andersson) vid
Kungliga arkitekturskolan i Köpenhamn.
Det bidrog till att han, tillsammans med
en grupp vänner i Stockholm, kunde
Xabier Salaberria
30. Hammare, 2012, metallobjekt,
bearbetad mässing och syntetisk färg
25x6x5cm
Xabier Salaberria är intresserad av
hur material förvandlas med hjälp av
ingenjörsteknik och industridesign och när
de skulpteras. Även om ingenjörsteknik
och design understryker det funktionella
i objekt - ändamålsenlighet, läsbarhet
och användarvänlighet - så är
servicefunktioner och bruksvärde
inte något som är direkt närvarande
i hans arbete. Objekten är snarare
främmandegjorda genom sin historia
och semiotiska komplexitet och insisterar
istället på att vara otydliga symboler.
De är en sorts platshållare för framtida
händelser. Hammare är ett förstorat
hammarhuvud på en piedestal. Trots
sin enkelhet blir det ändå tvetydigt och
problematiskt, bruksvärdet är heller inte
särskilt tillgängligt. Det är inte heller
läsbart som modell för ett monument; det
är förstorat, men vad skulle ett sådant
monument hedra eller fira? Då objektet
på det här sättet förminskas och förskjuts
från sin konkreta och sociala kontext,
förverkliga utställningen Modellen. En
modell för ett kvalitativt samhälle på
Moderna Museet i Stockholm i oktober
1968.
I början av 1969 blev idéerna från
Moderna Museet prövade i ett
bostadsområde i Västerås. Projektet hette
Ballongen. Nielsen har forskat i barns
lek i stadsrum, studerat pedagogik på
Köpenhamns universitet, undervisat i
pedagogik, skrivit arkitekturkritik samt
uppfört lekplatser som arkitekt, utfört
stora utsmyckningsuppdrag i offentliga
byggnader samt under en lång tid
arbetat som handledare för arbetslösa
genom stora kreativa projekt. 1998
uppmärksammade Lars Bang Larsen
dokumentationsmaterial från Modellen
som varit begravt i 30 år hemma hos
Nielsen. Sedan dess har materialet
visats på utställningar i Europa samt
distribuerats genom tidskrifter. 2009
donerade han material till MACBA
i Barcelona, som visade det som ett
nyskapande verk genom bild och ljud samt
gav ut en bok. Verket ställdes sedan ut på
Biennalen i Sao Paulo och i Paris. 2009
uppförde Nielsen verket The Childrens
Peace Square i Utrecht.
blir monumentet fråntaget sin materiella
styrka. Kanske är det då vi kan se det som
det politiska instrumentet det faktiskt är.
Självpresentation: Xabier Salaberria är
född 1969 och bor och jobbar i Donosti/
San Sebastian. Han skriver att han
intresserar sig för: “Omvandlingen av
material genom tillverkningsprocesser.
Relationer och skärningspunkter
mellan referenser; den industriella eran;
modernitet, design, skulptur, monument,
bruk, funktion och form. Förskjutningen
av ett objekt genom dess historia som
en kulturell produkt, isolerad och omkontextualiserad.
En attack av sakers
mening (mening, socialt samförstånd).
Idén att av-naturalisera det vi har framför
oss, det som är bekant och vardagligt
– nästan osynligt – för att upptäcka
vad det döljer. Ett fokus på teman som
jag hanterar från utgångspunkterna
abstrakt tänkande och oförmågan hos
sammahängande och artikulerad diskurs.
I Hammares fall, ger det en övning i att
återställa konnotationer till ett objekt
som är mitt emellan abstraktion och en
igenkännbar form, inklusive en återgång
till dess ursprungliga design, manipulation
och iscensättning. En direkt förklaring
av driften riskerar att avaktivera den
12 Samhället utan egenskaper