Samhället utan egenskaper—Swedish Handout - Tensta konsthall

More documents

Recommendations

Info

Søren Andreasen 1. Bilder av en framtid som vänt sig mot sig själv, 2011, serie om 10 linoleumtryck 34x34cm 2. Frihetens stil, 2013, väggmålning Søren Andreasens linoleumsnitt väcker tankar om gränserna för det sannolika. Andreasen förklarar; “Om man framställer framtiden på ett positivt sätt, t ex genom bilder av den, så gör man ’framtiden’ till något som kan föreställas som möjligt genom samtida förståelser av mening och värde. På det sättet blir ’framtiden’ en del av den allmänna uppfattningen om ekonomisk och politisk makt. En sådan ’framtid’ kan sägas ha vänt sig bort från sig själv, eftersom den strävar efter att realisera idéer som ännu inte finns. Därför kan idén om framtiden ses som ’en längtan efter en längtan om framtiden’”. Andreasens andra verk i utställningen, väggmålningen Frihetens stil, är ett enkelt proportionellt system som kan anpassas till väggens storlek. Det är ett slags stilistisk frihetsplan där den estetiska upplevelsen inte längre består av objekt, produkter, saker och kunskap. För Andreasen abstraherar och Archizoom Associati (Andrea Branzi) 3. No-Stop City Diagram, 1968–1974, papper, 700x40cm 4. No-Stop City, 1968–1974, video, 9min 5. Residential Park, No-Stop City, 1969, 160x160cm Den moderna staden ”föddes ur kapitalismen”, skrev den italienska arkitektgruppen Archizoom Associati – Andrea Branzi, Lucia Bartolini, Gilberto Corretti, Massimo Morozzi, Dario Bartolini och Paolo Deganello. De menade att arkitekturens utmaning ”inte längre (var) att skapa en mer human och bättre organiserad metropol, utan att i stället förstå de lagar som kontrollerar och formar stadens arkitektur (…)” Under 1968–1970 utvecklade Archizoom No- Stop City, en modell av den moderna staden som in absurdum radikaliserade den rationalistiska modernistiska arkitekturen. Branzi skriver om sin plan för att göra staden icke-urban: ”Idén om en billig, katatonisk arkitektur, resultatet av den expansiva formen av systemets logik och dess klassantagonism, var den enda formen av modern arkitektur som intresserade oss; en frigörande ignorerar den estetiska upplevelsen de här kategorierna för att i stället ge plats åt en fri omvandling av jaget, ett avskaffande och en pånyttfödelse av jaget och av världen. Självpresentation: Søren Andreasen, född 1964, är konstnär verksam i Köpenhamn. Bland hans senaste utställningar kan nämnas Collection Mabuse, Overgaden, Köpenhamn, 2011; New Age, Brænderigården, Viborg, 2011 och ONTOTECH, Kunsthal Aarhus, Århus, 2009. Andreasen har arbetat som curator för utställningar som till exempel The Soft Shields of Pleasure, Den Frie, Köpenhamn, 2008 och Fantom, Charlottenborg, Köpenhamn, 2006. Andreasens texter finns bland annat i en självutgiven serie häften med tryck, Will and Nerve Force in relation to Symbolic Culture (Space Poetry, 2013), och boken The Critical Mass of Mediation (Internationalistisk Ideale, 2012) som skrevs tillsammans med Lars Bang Larsen. arkitektur som korresponderar med massdemokrati, som saknar demos och kratos (folk och styre), och som varken har en mittpunkt eller en självbild (…) en arkitektur som orädd ser på logiken hos den gråa, oestetiska och avdramatiserade industrialismen (…).” För Archizoom var infrastruktur, löpande band, hyllfack och kapitalisering det enda som återstod av modernismens utopiska stad. Ett samhälle utan egenskaper. (Archizoom Associati: City, Assembly Line of Social Issues, 1970, och Pier Aureli: The Project of Autonomy, 2008). Självpresentation: Archizoom Associati grundades 1964 och upplöstes 1974. Ett av gruppens mer kända projekt var utställningen Superarchitettura, ett samarbete mellan Archizoom och Superstudio, som bland annat visades i Pisoia 1966, och i Milano 1967. Andrea Branzi, baserad i Milano, är arkitekt, designer, skribent, lärare och en av grundarna till Archizoom. 4 Samhället utan egenskaper
Thomas Bayrle 6. Frankfurtbor, 1980/2002, tapet 300x300cm 7. City, 1979/2008, tapet 300x300cm Thomas Bayrles verk har en olycksbådande densitet. De multiplicerade objekten redovisas i siffror precis som om de vore serietillverkade, massproducerade bilar, smörpaket, pornografiska bilder eller vad som helst. De hotar att ta över och kväva betraktaren. Bayrle väver strukturernas yta, infrastruktur och arkitektur, till kala ”verklighetstyger” som manifesterar mötet mellan sociala krav och möjligheten till en självvald livsrytm. Om det finns något utöver det här, eller ett sätt att återfå kontrollen över den här inkräktande reproduktionen, måste man gå genom samma terräng som man kritiserar, följa den via alla dess skiftningar av repetitiva ytor och i dess drivkrafters föränderliga varianter. Man kan kalla det för ett raseri mot kapitalet: ”Detta är det nya rummet som alla babblar om… det oändliga inträngandet i alla sfärer med detta flytande material, utspottat i omgångar av maskinernas ilskna framstötar… vari Samuel R Delany 8. Dhalgren, 1975, science fiction-roman, 20x13cm De flesta har lämnat Bellona, staden med två solar. Gatorna som härjats av upplopp och bränder är nu lämnade åt lösdrivare som har kommit för att se hur det ser ut efter kravallerna på Haight Ashbury. Resterna av medelklassen låtsas som vanligt krampaktigt som att ingenting hänt. Barnet har amnesi, skriver poesi och leder Skorpionerna, ett gatugäng vars grymhet står i kontrast till deras egen lathet. Han lever i ett trepartsförhållande med Lanya och Denny, en förbindelse som accepteras av hans annars heterosexuella, svarta gäng. Folk möts på Teddys, en bar där ölen är gratis och där en manlig dansare i bur står för underhållningen. I Samuel R Delanys roman Dhalgren (1975) är tid, rum och subjektivitet satta ur spel. Då romanen inte innehåller några konflikter, det som vanligtvis driver en berättelse framåt, släpps historien fri utan att för den sakens skull förloras. Tillståndet i Bellona är post-urbant, postekonomiskt, post-längtansfullt. På ett sätt finns det inga problem kvar: inga pengar, translate VårModerNaturen våldtas… tills du gladeligen harvåldtagitsiform… och det är då Odödligheten… de ”fria individernas” oljepest… (och när du ser detta … är jag skrift)” (Thomas Bayrle, april 1983) Självpresentation: Thomas Bayrle föddes i Berlin 1937 och växte upp i en liten by i storhertigdömet Hessen. Efter arbete på en textilfabrik började han 1957 studera på Werkkunstschule Offenbach, där han lärde sig marknadsförings- och boktryckarteknink. Efter skolan tryckte Bayrle böcker tillsammans med Bernhard Jaeger på Gulliverpress. 1967 började Bayrle experimentera med nya tryckmetoder, bl a screentryck, och senare, 1975, började han arbeta med fotomontage. 1975–2005 arbetade Bayrle som lärare på Staatliche Hochschule für Bildende Künste Städelschule i Frankfurt am Main. Bayrles verk har visats på tre Documenta-utsällningar, och hans arbeten har visats på till exempel Museum für Moderne Kunst Frankfurt am Main; Museu d’Art Contemporani de Barcelona; Musée d’art moderne et contemporain i Genève; och på Raven Row i London. Just nu pågår en utställning på Wiels, Bryssel. inget klassamhälle och ingen att ha sex med. Familj och ras är icke-frågor. Lagen är din. Kampen måste omdefinieras. I ett brev skrivet inför Samhället utan egenskaper återbesöker Delany sin mest kända roman. Självpresentation: Den prisbelönte författaren och läraren Delany är född 1942 och uppvuxen i Harlem, New York där han fortfarande är bosatt. Han har bl a skrivit romanerna Nova (1968), Dhalgren (1975), Trouble on Triton (1976) och The Mad Man (1995). Hans noveller finns samlade i Aye, Gomorrah, Other Stories (2002) och Atlantis: Three Tales (1995). Bland hans facklitterära volymer kan bl a nämnas About Writing: Seven Essays, Three Letters, Five Interviews (2006) och Times Square Red och Times Square Blue (1998) som regelbundet används i queerteoretisk undervisning över hela USA. Delany har flera gånger blivit vald till årets viktigaste homosexuella person av Out Magazine. 5
Page 1 and 2: Samhället utan egenskaper Tensta k
Page 3: spekulativt, men trots allt skeptis
Page 7 and 8: som är utbildad inom naturvetenska
Page 9 and 10: History of Irritated Material, A St
Page 11 and 12: förskjutningar. Här kan vi återf
Page 13 and 14: mentala ansträngning som krävs f
Page 15 and 16: Samhället utan egenskaper Tensta k

Samhället utan egenskaper—Swedish Handout - Tensta konsthall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?