Doberaner Münster

est, gå bort från mig!". Pelikankyrkbänkssidan visar en pelikan som
offersymbol för Kristus, lejonkyrkbänkssidan visar ett lejon som en uppståndelsesymbol
för Kristus. Vid lejonkyrkbänkssidan (bild) visas lejon
och lindorm; ur deras nosar växer det ut vin- och humlerankor. De onda
djuren träder således in i det godas tjänst.
Den kalkformade romanska dopfunten från tolvhundratalet, tillverkad
av kalksten från Gotland, stammar från kyrkskeppet i Marienkirche i
Wismar vilken delvis förstördes under det andra världskriget och som
sprängdes av Östtyskland.
Det dubbelsidiga korsaltaret (bild) och den tidigare korskrankväggen
åtskiljde munkkoret i öster från lekmannakoret i väster. Altaret uppstod
förmodligen under ledning av en böhmisk eller sydtysk verkstad,
under medverkan av den nordtyske mästaren Bertram von Minden.
Man kan datera uppkomsttiden till ca. år 1360/70. Det rör sig om det
mest monumentala verket av sin art vid denna tid i hela Europa. Vid
den avslutande invigningen av kyrkan år 1368 var det väl huvudsakligen
färdigställt.
Den viktigaste skillnaden jämfört med de tidigare arbetena är graden
av den faktiskt tillämpade naturiakttagelsefömågan. Detta altare
utgör i detta hänseende en vändpunkt i den nordtyska konsten. Det
samlade verket omfattar på Kristussidan åt väster flygelaltarsockeln,
retabeln (altarskrinet) och triumfkorset samt på manssidan åt öster
relikskrinet, retabeln samt ”Marias goda trä” i form av ett kors.
Korset har avbildats som ett livsträd – enligt Kristi ord: "Jag är vinstocken,
ni är rankorna“ (Johannes 15,5). Bilden av Kristus i ett livgivande
och över satan triumferande träd är en av de viktigaste symbolerna för
den kristna tron. Det dödsbringande korset är inte längre ett pinoverktyg
utan har genom Kristi uppståndelse blivit till en symbol för det eviga
livet. Vissa personer eller historier i Gamla testamentet är typologiska
förebilder (typ) för en speciell scen, person eller för ett speciellt yttrande
ur Nya testamentet (antityp).
Det latinska bibelspråket mellan kors och altare "Effigiem Christi qui
transis pronus adora sed non effigiem sed quem designat adora" betyder
innehållsmässigt korrekt: "Kristi bild – du som går förbi – tillbed
denna vördnadsfullt (eller: böj dig i vördnad) – men tillbed inte bilden
– utan den, som bilden framställer".
10