STADEN HÖSTMÖTE 2010 - Arkitekturmuseet
STADEN HÖSTMÖTE 2010 - Arkitekturmuseet
STADEN HÖSTMÖTE 2010 - Arkitekturmuseet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Macro i rom<br />
– museum för samtidskonst. om- och tillbyggnad<br />
Peter Baalman, ODBC architectes urbanistes<br />
Av: Susana Vallejos, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet<br />
Peter Baalman och Odile Decq från arkitektbyrån ODBC - architectes urbanistes i Paris har tillsammans arbetat med komplexa<br />
projekt där det har varit en utmaning att både bryta av mot och integreras med befintliga äldre byggnader. Om- och tillbyggnaden av<br />
det lokala museet för samtidskonst i Rom – MACRO – är ett sådant projekt där krav på samverkan mellan den ur-bana arkitekturen<br />
och kulturmiljön ställdes. Projektet gick ut på att skapa en tillbyggnad av en befintlig industribyggnad i ett tättbebyggt område med<br />
1800-talskaraktär och brist på grönska och mötesplatser. Ambitionen var enligt Baalman att förändra Roms stadsbild men under<br />
planeringen tvingades de till hänsynstagande gentemot de konserverande krafterna. Resultatet blev ”en hyllning till Roms industriella<br />
förflutna” även om den industrihistoriskt värdefulla byggnaden enbart överlevde som skärmfasad, resten blev nytt.<br />
Inom museets totalt 23 000 m² finner vi en restaurang, ett kafé samt på taket en grönskande terrass med sittplatser på 3000 m²<br />
som en integrering av gatan och staden. En stor del av museiområdet är alltså tillängligt under hela dygnet, något som på så sätt<br />
vänder upp och ner på föreställningar som privat kontra offentligt. Resultatet blev en dynamisk balans mellan nytt och gammalt.<br />
Men var går gränsen för vad kulturmiljön tål? I ett traditionellt antikvariskt perspektiv bidrar objekt eller miljöer såsom den äldre<br />
industribyggnaden med kunskap om vår historia och bör därför inventeras och bevaras. Kulturmiljöer bidrar med kunskap om<br />
människans liv och samhällets utveckling samtidigt som de ger oss ett historiskt sammanhang och skapar en tydlig förankring. Objekt<br />
och miljöer ges ett värde som behöver skyddas och på så sätt blir stadsbyggnad ett hot mot just dessa värden. Kan det vara möjligt<br />
att utifrån ett antikvariskt perspektiv skapa något nytt utan att det sker på bekostnad av något annat? Är det möjligt att föra samman<br />
kulturmiljö och utveckling? Kulturmiljön lyftes tidigt fram i planeringen av MACRO och glömdes på så sätt inte bort. Dock tog man<br />
hänsyn även till andra faktorer såsom stadsbilden och människors behov av grönska och upplevelser. Resultatet blev en integrering<br />
av olika värden. Tillbyggnaden av MACRO är ett exempel på en lösning av problem inom stadsbyggande som är gemensamt för den<br />
moderna staden. I sökandet efter nya sätt att förvalta och utveckla stadens bebyggelsemiljöer kan MACRO komma till användning<br />
och fungera som ett inspirerande exempel.<br />
Susana Vallejos<br />
Masterprogrammet i kulturarvsstudier<br />
<strong>HÖSTMÖTE</strong> <strong>2010</strong><br />
35