Dissidenten nr 2 2010 - Juridiska Föreningen

18
Universitetsvärlden
Fakultetens
brottsbekämpare
Text: Björn Westerfors Foto: Marina Siljehav
När en utav kandidaterna till JF:s fullmäktigt val nyligen
ställde upp med devisen att stoppa genustramset, är det
ett tecken på den levande debatten och högt i tak eller en
backlash för jämställdheten? En föreläsare som verkar ha lyckats
med genusperspektivet på föreläsningarna är Linnéa
Wegerstad, doktorand och föreläsare i straffrätt på termin 5.
Varför ville du bli jurist?
-Ja, jag ville egentligen inte bli jurist. Jag började på Pol mag-programmet
eftersom jag visste att jag ville plugga och hade en tanke
på att jag skulle bli nationalekonom. Men så var nationalekonomi
det mest bisarra ämne jag läst och jag kände att det här är nog inget
för mig. Och tänkte att statsvetare, nja, kul ämne men svårt att få
jobb. Så det blev jurist eftersom det är en yrkesutbildning.
Du har medverkat inom teater, föreläsningar och workshops.
Vad är den röda tråden?
-Har du googlat mig? Jag tycker det här Google-resultatet är lite
jobbigt. För att det som absolut inte kommer upp är ju min hemsida
på Juridicum. Så kommer det upp en del obskyra saker, eller
obskyra eller obskyra, men den gemensamma nämnaren är ändå
intresset för sexualitet. Det var ju det min medverkan i Institutets
pjäs Romarriket handlade om. Ja, vad är det mer som dyker upp?
Jag har varit aktiv inom RFSU, det syns väl också, där jag har kunnat
kombinerat mina två intressen, sexualitet och juridik. Sexualitet
i rätten är ju mitt avhandlingsämne (reds anm. ”Rättens konstruktion
av den sexuella integriteten”).
Du är aktiv inom doktorandkåren, hur ser du på din roll och
ditt inflytande på Juridicum?
-Jag har nog lite svårt att svara på det. Doktorandkåren handlar
om ett fackligt engagemang för att påverka arbetsmiljön. Doktorandrollen
består av två delar, dels forskningen som inte är så
synlig för studenterna. Jag inte vet om jag kommer påverkar någonting
genom min forskning, min ambition är att någon ska läsa min
avhandling. Den andra delen är undervisningen som är mer synlig.
Kanske kan jag påverka undervisningen i någon mån, samtidigt så
är jag bara doktorand och formellt inte lärare.
De studenter jag har pratat med uppskattar dig som föreläsare.
Hur gör du för att engagera och använda ett genusperspektiv?
-Jag tycker det är svårt, att förmedla kritiska perspektiv i undervisningen,
inte för att det inte är relevant, för det är det i allra högst
grad. Problemet ligger nog i kunskapssyn och vad som är relevant
kunskap, vad som är bra pedagogik och vad som är juridik. Kanske
lyckas jag bättre i och med att jag är intresserad och påläst just inom
kön, rätt, och sexualitet vilket gjort det lättare för mig att visa på
perspektiv. Undervisningen påverkas, å ena sidan utifrån vad man
undervisar om och å andra sidan hur man undervisar om det. Jag
försöker sätta rätten i olika perspektiv. Då är det inte bara kön utan
även exempelvis sexualitet, klass och etnicitet. Det finns så många
olika ingångar eller angreppssätt. Vad gäller formen tycker är det
viktigt att tänka på att det är en väldigt heterogen grupp man har
framför sig. Att inte tänka att alla juriststudenter är på ett visst sätt
utan försöka se mångfalden i klassrummet. Alltså försöka tala till alla
så att någon inte känner sig exkluderad.
Vad ska du göra i sommar?
-Jag ska ha barn i juni, så det blir ingen partysommar, men det ska
bli roligt!
Kan du din Barn- och föräldrarätt? Föräldrapenning?
-Jag har ett barn sen tidigare så lite erfarenhet har jag redan. Föräldrapenningen
kan du säkert bättre.
Dissidenten har temat Utanförskap och med anknytning till
det du tidigare sagt kring perspektiv på undervisningen, hur
ser det ut på Juridicum?
-Som en spontan reflektion tänker jag mest på utanförskap som ett
ganska irriterande ord, jag skulle nog hellre fundera över ett innanförskap.
Det är ju ett klassiskt grepp att inte bara rikta blicken mot
den avvikande utan också mot normen. Som exempel queerteorins
analys av heteronormativitet, som innebär att heterosexualitet som
fenomen studera. Varför ska man vara innanför och hur hamnar
man innanför? Vad är det för normer som gäller? Normen om hur
man blir en god jurist är något som reproduceras på Juridicum.
Hur ser du på din framtid efter doktorandtjänsten?
-Jag vet inte, det är kul att forska så vi får se. Det är ganska mycket
ensamarbete och ansvar. Sammantaget en massa fördelar men också
många nackdelar.