Dissidenten nr 2 2010 - Juridiska Föreningen

More documents

Recommendations

Info

22 Inblick: Utanförskap Kvotering i högskolan Text och foto: Magnus Nygren Tänk dig att du behöver träffa en läkare. Du bokar en tid på din vårdcentral, går dit på utsatt tid och läkaren kommer ut i väntrummet för att ta emot dig. - Hej, jag är dr. ... Ja, vad heter läkaren? Många tänker i ett liknande tankeexperiment att läkaren som man ska träffa är en äldre man. Varför är det så? Ett sätt att komma till rätta med problemet att vissa grupper ställs utanför eller åtminstone inte har samma tillgång till vissa positioner i samhället som andra grupper har är positiv särbehandling. Positiv särbehandling definieras i Nationalencyklopedin som “särbehandling med syfte att främja en jämnare fördelning mellan grupper genom att medlemmar av en underrepresenterad grupp ges företräde. Positiv särbehandling används som ett medel för att justera en snedfördelning av en grupp för att på så sätt ändra på uppfattningen att läkare är män och kvinnor är förskolelärare. Det vill säga, kvoteringen är snarare en metod för att förändra attityder än för att tillfälligt skapa en för samhället önskvärd fördelning av människor inom till exempel en yrkesgrupp. I Diskrimineringslagen ges utrymme för positiv särbehandling av de grupper som är underrepresenterade. Diskrimineringslagen 2 kap, 2 §, 2 p: “åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor”. Att kvotera, d.v.s. att öronmärka platser för en underrepresenterad grupp testades vid Jur. kand.programmet i Uppsala. Vid antagningen höstterminen 2003 var 10% av platserna reserverade för sökande vars båda föräldrar var födda utanför Sverige. Sökande som inte blev antagna till utbildningen stämde staten för diskriminering och fick rätt. I det här fallet var det fråga om så kallad stark positiv särbehandling, d.v.s. de priveligerade som antas genom särbehandlingen kunde ha sämre meriter än sökande som inte antogs. Sådan stark positiv särbehandling ansågs inte omfattas av undantaget från diskrimineringsförbudet i Likabehandlingslagen (motsvarande Diskrimineringslagen, för högskolan)och förfarandet utgjorde därför olaglig diskriminering. Kort efter domen i Uppsala fälldes även Örebros och Karlstads universitet för olaglig könsdiskriminering efter att ha öronmärkt studieplatser åt män på flera hälso- och vårdutbildningar. I domen mot Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) var det fråga om så kallad svag positiv särbehandling som innebär att sökande från en underrepresenterad grupp särbehandlas endast när de sökande har lika, eller nästan lika meriter. SLU hade i en antagningsgrupp tillämpat viktad lottning som innebar att “Diskriminering går på tvärs mot ett demokratiskt samhälles grundprincip om alla människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. För att ge diskrimineringsförbuden på alla samhällsområden ett verksamt genomslag fordras att det finns effektiva sanktioner mot diskriminering. Vid övervägandena kring hur påföljderna vid diskriminering bör utformas i den nya diskrimineringslagen måste dessa aspekter särskilt beaktas. Principen om likabehandling och avskaffande av diskriminering ingår i de grundläggande mänskliga rättigheter som var och en ska tillförsäkras. Överträdelser av diskrimineringslagstiftningen bör därför ses som en allvarlig kränkning.” Proposition 2007/08:95 manliga och kvinnliga sökande lottades mot varandra. Eftersom andelen kvinnliga studerande på SLU var 85% fick varje manlig sökanden inom antagningsgruppen 85% chans gentemot den kvinnliga sökanden som han lottades mot. Resultatet både 2006 och 2007 blev att alla platser (tre respektive fem stycken) inom antagningsgruppen tilldelades manliga sökanden. Tingsrätten dömde SLU för diskriminering eftersom den viktade lottningen ansågs i praktiken innebära att platserna hade förbehållts manliga sökande. Effekten på jämställdheten såväl på utbildningen som på arbetsmarknaden var mycket liten jämfört med den avsevärt ingripande åtgärden mot de diskriminerande och därtill ansåg tingsrätten att ingen objektiv bedömning av de sökandes meriter och personliga förhållanden hade genomförts. Särbehandlingen stred enligt tingsrätten motEG-fördraget, och därmed också mot Likabehandlingsdirektivet. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. EG-domstolen har fastslagit principer för att positiv särbehandling ska vara tillåten, vilka låg till grund för domen mot SLU; - Två sökande ska ha lika eller nästan lika meriter. Om det råder en påtaglig skillnad mellan två personers meriter eller personliga kvalifikationer är positiv särbehandling inte tillåten. - En egenskap som till exempel kön får inte vara automatiskt eller ovillkorligt avgörande, utan en objektiv bedömning måste göras av en sökandes alla meriter och personliga förhållanden, där även icke-traditionella meriter får vägas in. - Särbehandlingen måste stå i proportion till målet. Även Lunds universitet har felat. Vid antagningen till psykologprogrammet gav universitetet automatisk förtur åt det underrepresenterade könet (män)när flera sökande hade lika meriter. Hösten 2009 väcktes en grupptalan mot univrsitetet med krav
på skadestånd p.g.a. diskriminering. Parterna träffade en överenskommelse som gav diskriminerade kvinnliga sökande ett skadestånd på vardera 35 000kr. Sedan våren 2009 görs urvalet till psykologprogrammet vid lika meriter först genom högskoleprovet eller intervjuer och därefter tas hänsyn till det underrepresenterade könet. I mars <strong>2010</strong> meddelade Utbildningsdepartementet att regeringen vill avskaffa möjligheten att med stöd i högskoleförordningen ta hänsyn till kön vid antagning till högskolan. Förändringen föreslås träda i kraft i augusti och ska innebära att sökande med lika meriter ska skiljas åt med prov, intervjuer eller lottning. “- Detta är en mycket viktig principiell fråga. Alla individer har rätt att bli bedömda utifrån sina meriter. Att människor inte kommer in på sina drömutbildningar för att de har “fel” kön är inte acceptabelt. Det är viktigt att öka jämställdheten på högskolan, både på grundutbildningen och högre upp i strukturen, men att tro att man löser de problemen genom att, som idag, Inblick: Utanförskap sortera bort studiemotiverade unga kvinnor vid antagningen är naivt” säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Huruvida inte heller studiemotiverade unga män ska kunna sorteras bort har ingen uttalat sig om, men diskriminering är en allvarlig kränkning när den begås på grund av föråldrade föreställningar i samhället. Det ändras inte för den diskriminerade när det är samhället som står bakom den. 23
Page 1: DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i
Page 4 and 5: 4 Ledare Hjärterum, stjärterum oc
Page 6: 6 JFs ordförande och inspector har
Page 10 and 11: 10 Tillägg till spexet Juridikunge
Page 13 and 14: Så funkar det - medborgarskap Text
Page 17 and 18: Lars-Göran Malmberg om hopp och f
Page 20 and 21: 20 Inblick: Utanförskap Tyst om b
Page 24: 24 Inblick:Utanförskap Berlin - I
Page 27 and 28: Antalet antisemitiska hatbrott för
Page 29 and 30: tremt liberalt och extremt konserva
Page 31 and 32: Inför valet - Riksdagspartierna sv
Page 33 and 34: Kultur & Nöje På spaning efter de
Page 35: INSÄNDARE HEJ DISSIDENTEN! Jag und

Dissidenten nr 2 2010 - Juridiska Föreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?