LUM nr 6 - 17 juni - Humanekologi Lunds universitet
LUM nr 6 - 17 juni - Humanekologi Lunds universitet
LUM nr 6 - 17 juni - Humanekologi Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Klimatfrågor skymmer<br />
världens brist på vatten<br />
Överlevnadsdiskussionen idag handlar<br />
mest om växthuseffekten. Men att en<br />
växande befolkning (70 miljoner per år)<br />
kräver allt mer mat – och livsmedelsproduktionen<br />
kräver allt mer vatten – det<br />
har vi, och även FN-organet FAO, nästan<br />
glömt.<br />
Professor Malin Falkenmark, 79 år och<br />
en av LTHs hedersdoktorer i år, framträdde<br />
med ett angeläget budskap i samband<br />
med promotionen i slutet av maj.<br />
Hon är ”professor Malin” med världens<br />
experter på globala vattenfrågor.<br />
Det förklarade hon med att asiater tror<br />
att Malin är hennes efternamn. Professor<br />
Lars Bengtsson trodde dock att det<br />
fanns fler förklaringar än så. I publiken<br />
satt en internationell skara forskare,<br />
främst från Enheten för vatte<strong>nr</strong>esurslära<br />
vid LTH.<br />
Malin Falkenmark har en personlig<br />
professur och arbetar fortfarande för<br />
SIWI, Stockholm International Water<br />
Institute. Tillsammans med professor<br />
Gunnar Lindh har hon träget arbetat<br />
med att utforska och påpeka vattnets<br />
betydelse för mänsklig livsmedelsförsörjning.<br />
I exempelvis Mellanöstern och<br />
Indien är ungefär 80 procent av jordbruket<br />
beroende av konstbevattning.<br />
– Våra hushåll behöver givetvis sötvatten<br />
– till dryck, hygien etc: 50 liter<br />
per dag och person. Och det är om dessa<br />
frågor den största delen av vattendiskussionen<br />
handlar. Men för att framställa<br />
vår mat behövs 70 gånger mer vatten –<br />
3.500 liter per dag, berättade Malin<br />
Falkenmark.<br />
Grönt och blått vatten<br />
Konstbevattningen har tredubblats under<br />
andra halvan av 1900-talet med<br />
påföljd att allt fler floder sinar under en<br />
allt längre tid av året. I savann-zonerna<br />
går det inte längre att öka jordbrukets<br />
avkastning eftersom det inte finns tillgängligt<br />
vatten.<br />
Hydrologer skiljer på det gröna vattenflödet<br />
och det blå. Det gröna är nederbörd<br />
som går ner i jorden och upp i<br />
växter eller avdunstar till ånga, det blå<br />
är den tredjedel av vattnet som samlas i<br />
sjöar, floder och grundvatten.<br />
I fjor gav Malin och Johan Rockström<br />
ut ”Water for food: 2005–2025”.<br />
Den visar att Europa genomsnittligt har<br />
tillräckliga mängder regnvatten medan<br />
både Asien och Afrika söder om Sahara<br />
har för lite. För att klara folkökning<br />
och standardökning behöver vattentillgången<br />
tredubblas i Afrika och fördubblas<br />
i Asien. Var finns det vattnet nu?<br />
Malin Falkenmark menar att det inte<br />
är någon lösning att tömma fler floder,<br />
utan det gäller att använda bioteknik<br />
som kan ge snabbare skördar, importera<br />
livsmedel från våtare områden (kanske<br />
expandera in i regnskogen?), ändra<br />
dieten mot mindre kött. Ökande inkomster<br />
leder generellt till ökad köttkonsumtion,<br />
som kräver mycket mer vatten.<br />
– Cyniskt uttryckt står valet mellan<br />
mer kött eller mer regnskog.<br />
Internationell fråga<br />
Hon berättade att 1,5 miljard människor<br />
lever i områden där vi redan tar ut<br />
för mycket vatten ur floderna och orsakar<br />
allvarliga problem. Särskilt i Afrika<br />
är sådan bevattning också mycket ineffektiv<br />
p.g.a. stor avdunstning.<br />
– En konsekvens är att livsmedelshandel<br />
blir nödvändig, när vissa länder<br />
inte klarar att försörja sig själva. Kina<br />
behöver redan köpa allt mer mat från<br />
Nordamerika. Mängden motsvarar hela<br />
Kanadas produktion. Det här måste bli<br />
en internationell fråga i förhandlingar.<br />
Att eliminera världssvälten kan kräva<br />
lika mycket blått vatten som idag tas<br />
till vara för jordbruk, industri och hushåll!<br />
Alltså krävs det starkt ökad effektivitet<br />
i vattenutnyttjandet om ekvationen<br />
ska gå ihop. Och tyvärr överskattas<br />
ofta tillgången på blått vatten, där det<br />
ekologiska livet och fisket kräver stora<br />
mängder vatten kvar i vattendragen.<br />
Även grundvattnet överutnyttjas på<br />
många håll med bl.a. försaltning av jorden<br />
som konsekvens.<br />
Lösningen kräver både politiska åtgärder,<br />
forskning, investeringar och<br />
starkt ökad medvetenhet om problemen,<br />
menar Malin Falkenmark som en<br />
av huvudförfattarna till SIWIs skrift<br />
Malin Falkenmark föreläste inför en internationell<br />
skara på V-huset. FOTO: MATS NYGREN<br />
”Let it rain. The new water paradigm<br />
for global food security”.<br />
I stället för att direkt handla med<br />
vatten kan handel med livsmedel vara en<br />
del av lösningen på problemet.<br />
Men möjligheterna att förbättra vattnets<br />
produktivitet är stora. Det kräver<br />
dock klara regler, ett bättre omhändertagande<br />
av regnvattnet liksom åtgärder<br />
för att minska vattenförlusterna i bevattningsjordbruk.<br />
Faktisk skulle regnvattnet<br />
kunna räcka till en fördubbling<br />
av skördarna med rätt metoder.<br />
Just nu är upplysningarbetet föga<br />
framgångsrikt. All uppmärksamhet går<br />
till klimatfrågorna, inte till hur man ska<br />
föda världen.<br />
FAKTA<br />
MATS NYGREN<br />
Antal kubikmeter vatten som går åt för att ta<br />
fram ett kilo av:<br />
• spannmål 0,6–2<br />
• sojabönor 1–2<br />
• kyckling 3,5–6<br />
• lammkött 10<br />
• oxkött 15 eller mer<br />
9
Change language