LUM nr 6 - 17 juni - Humanekologi Lunds universitet
LUM nr 6 - 17 juni - Humanekologi Lunds universitet
LUM nr 6 - 17 juni - Humanekologi Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Arv eller miljö – vad påverkar oss mest? Frågan har<br />
länge engagerat vetenskapssamhället. Under 60och<br />
70-talen stod miljön i fokus: det var t.ex. familjen<br />
eller klassamhället som ansågs ligga bakom<br />
sådant som psykiska problem och kriminalitet.<br />
Några decennier senare är det arvet, genetiska och<br />
biomedicinska förklaringar som dominerar.<br />
Samhällsvetare och humanister bjuder dock<br />
motstånd. Man ser det i lokalt förankrade strider<br />
som den om ”bokstavsbarnen” och diagnosen<br />
damp, med lundasociologen Eva Kärfve i ena<br />
hörnan av den ideologiska boxningsringen och<br />
dampforskaren och psykiatrikern Christopher<br />
Gillberg från Göteborg i den andra. Eller i debatten<br />
om huruvida könsroller är biologiskt bestämda<br />
eller socialt konstruerade och som förts på<br />
insändarsidorna med professorn i fysiologi Germund<br />
Hesslow som främsta måltavla.<br />
Thomas Brante har studerat vetenskapliga<br />
kontroverser och menar att de liknar andra<br />
mänskliga konflikter. Akademiker inbegripna i en<br />
kontrovers har svårt att hålla huvudet kallt och<br />
leva upp till vetenskapsidealet – att sakligt bemöta<br />
och pröva motståndarens argument. De hemfaller<br />
åt ensidighet, tillskriver motståndaren en massa<br />
egenskaper och åsikter och visar ofta en total<br />
oförmåga att se den andra sidans argument.<br />
Kontroverserna kan pågå i årtionden, utan att<br />
motståndarna närmar sig varandra: ”En stor san<br />
Det talas gärna om gränsöverskridande forskning i dessa tider,<br />
men vissa gränser passeras sällan eller aldrig. Mellan ”biologister”<br />
och ”sociologister” råder intellektuellt tvärstopp snarare än<br />
tvärvetenskaplig dialog.<br />
– Det är olyckligt. Båda perspektiven behövs. Det finns en rad<br />
samhällsproblem som behöver utforskas brett, t.ex. de ökande<br />
sjukskrivningarna, säger Thomas Brante, professor i sociologi.<br />
Intellektuellt<br />
TVÄRSTOPP<br />
ning står mot en annan stor sanning”. Ofta upplöses<br />
inte kontroversen av att någon part får rätt,<br />
utan av att han eller hon går i pension eller dör!<br />
Eller så röstar man om det: som i Sverige i kärnkraftsfrågan<br />
eller när begreppet hjärndöd infördes.<br />
Thomas Brante har särskilt studerat utvecklingen<br />
av den medicinska diagnosen ADHD (en<br />
uppmärksamhets- och beteendestörning närbesläktad<br />
med damp). Debatten kring ADHD har<br />
sagts vara den största kontroversen i barn- och<br />
ungdomspsykiatrins historia.<br />
Varför gick psykiatrin från att förklara ett<br />
okoncentrerat och stört beteende hos barn i mer<br />
dynamiska och sociala termer, till att ställa den<br />
medicinska diagnosen ADHD, en medfödd hjärnskada<br />
som behandlas med amfetamin? Ja, skälen<br />
är många, enligt Brante. Framstegen inom genetiken<br />
bidrog till de biologiska förklaringarnas<br />
ökande popularitet.<br />
– Men det fanns också andra faktorer: en medicinsk<br />
diagnos som förlägger orsakerna hos individen,<br />
befriar familj och skola från ansvar och skuld.<br />
Det är lättare att få bra vård med en diagnos. Aktiva<br />
lobbygrupper sponsrade av läkemedelsföretag<br />
och forskningsresultat ”producerade” av industrin<br />
har också bidragit till diagnosens genomslag.<br />
ADHD-diagnosen är ett uttryck för det så kallade<br />
neuropsykiatriska paradigmet, som Thomas<br />
▲<br />
Det finns många tvärvetenskapliga<br />
nätverk, men ofta<br />
saknar de en samhällsvetenskaplig<br />
kompetens, påpekar<br />
Thomas Brante. FOTO: KENNET<br />
RUONA.<br />
IX
Change language