Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden
Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden
Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2<br />
<strong>Föreningen</strong> <strong>Natur</strong> <strong>och</strong> <strong>Samhälle</strong><br />
i <strong>Norden</strong> (FNSiN)<br />
FNSiN grundades år 1973<br />
Ur föreningens stadgar:<br />
§2 <strong>Föreningen</strong> skall samla intresserade av<br />
natur <strong>och</strong> samhälle i <strong>Norden</strong> till allsidiga studier<br />
därav. Genom studieverksamhet, föreläsningar,<br />
exkursioner <strong>och</strong> publikationer skall <strong>Föreningen</strong><br />
sprida kunskap om natur <strong>och</strong> samhälle med huvudinriktning<br />
på <strong>Norden</strong>. <strong>Föreningen</strong> är en religiöst<br />
<strong>och</strong> partipolitiskt obunden ideell förening.<br />
§3 <strong>Föreningen</strong>s huvudsakliga intresseområden<br />
är Danmark, Finland, Färöarna, Grönland,<br />
Island, Norge, Sverige <strong>och</strong> Åland samt områden<br />
med historisk eller annan anknytning till länderna<br />
i <strong>Norden</strong>.<br />
FNSiN samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan<br />
<strong>och</strong> med andra föreningar. FNSiN<br />
ingår i Förbundet för Ekoparken. Läs mer på<br />
vår hemsida www.fnsin.nu.<br />
Om denna rapport<br />
Detta är en sammanställning av texter <strong>och</strong> bilder<br />
som tillkommit i samband med att FNSiN ordnade<br />
en studiecirkel <strong>och</strong> en resa (med två grupper) med<br />
anknytning till Linnéjubiléet 2007. Vissa texter<br />
skrevs till studiecirkeln, andra ha tillkommit efter<br />
resan som genomfördes 2008.<br />
Redigeringen avslutads i februari 2011.<br />
Framsida: ”I sluten ordning dessa gråa hopar står<br />
vakt från hedenhös <strong>och</strong> folket säger att backen spökar,<br />
att den gnyr <strong>och</strong> ropar ...” (Anders Österling:<br />
Ale stenar)<br />
Foto: Sara Mariasdotter<br />
Baksidan: Säden är mogen.<br />
Foto: Claes Göran Ström<br />
Skånska Resan 2007 - 2008<br />
– i Linnés spår<br />
I maj 1749 passerade Carl von Linné gränsen till<br />
<strong>Skåne</strong> <strong>och</strong> befann sig sedan på upptäcktsfärd<br />
genom landskapet ända till början av augusti.<br />
Hans reseberättelse är en enastående inventering<br />
av natur <strong>och</strong> vardagsliv. Uppenbarligen blev han<br />
mycket tillfreds med vad han såg eftersom han<br />
konstaterade:<br />
”Alltså kan ett land av så förträffeligt klimat ej annat<br />
än vara det härligaste; ja det liknar så mycket Tyskland<br />
<strong>och</strong> Danmark, att man kunde säga, det havet liksom<br />
med våld skurit <strong>Skåne</strong> ifrån de södre länder <strong>och</strong> lagt det<br />
till Sverige.” <strong>och</strong> ”Invånarne äro alltså lyckelige, som<br />
bebo ett så ädelt land <strong>och</strong> kunde vara långt fler.”<br />
Vad är det som gör <strong>Skåne</strong> speciellt? Berggrunden,<br />
landskapsbilden, klimatet, bebyggelsen, det dubbla<br />
historiska <strong>och</strong> kulturella arvet – allt detta <strong>och</strong> en hel<br />
del annat gör <strong>Skåne</strong> särpräglat. Men vad har hänt i<br />
<strong>Skåne</strong> sedan Linné var på besök? Och vad skulle<br />
han känna igen idag? Ja, Öresundsbron har återförenat<br />
<strong>Skåne</strong> med det Danmark som det liknar<br />
<strong>och</strong> en gång var en del av. Men hur har landskapet<br />
omvandlats när bebyggelsen <strong>och</strong> vägarna<br />
brett ut sig, nya brukningsmetoder har införts,<br />
arbetet har industrialiserats <strong>och</strong> kanske klimatet<br />
är på väg att förändras? Vad hände med djurlivet?<br />
Ja, storkarna, som Linné såg ”dageligen spatsera<br />
med sina långa ben på slätten” - de försvann (men<br />
man har försökt få dem tillbaka). Vad blev det<br />
av klockgrodorna som ”bomma <strong>och</strong> sammanringa in<br />
på sena aftnarna” i dammar <strong>och</strong> vattendrag? Hur<br />
gick det för ”marsvinen” (tumlarna) i havet? Vad<br />
händer nu längs kusten när vågorna äter av<br />
stränderna <strong>och</strong> havsytan kanske stiger på grund<br />
av att klimat blir varmare? Hur gick det med de<br />
geologiska förutsättningarna – att bryta kalk,<br />
stenkol, alun mm?<br />
De naturliga förutsättningarna kan visserligen<br />
synas vara de samma, men havet äter på kusterna,<br />
kanske till följd av klimatförändringen. Näringslivet,<br />
bebyggelsen <strong>och</strong> kommunikationerna<br />
har i hög grad förvandlat kulturlandskapet. Våtmarkerna<br />
har krympt, icke minst på grund av<br />
utdikning <strong>och</strong> igenväxning, så att livsmiljön för<br />
grodor <strong>och</strong> fåglar har förändrats. Men slott,<br />
herresäten, kyrkor <strong>och</strong> fornlämningar finns kvar,<br />
ortnamnen likaså. Några av Linnés iakttagelser<br />
ledde nog till förändringar, t.ex. skiftesreformen.
Change language