Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden

34
I Bäckhalladalen
Böljeslagsmärkena i Bäckhalladalen
Under en av de första dagarna av vår Skåneresa besökte
vi naturreservatet Bäckhalladalen. Reservatet
ligger cirka 5 kilometer nordost om Simrishamn, och
man når det via någon kilometer på vägen mot
Ystad. Sedan svänger man höger mot Gladsax och
efter någon kilometer kommer man till Gröstorp och
där svänger man åter höger in på en skogsväg. Vid
Gröstorp finnas det en skylt med namnet Bäckahalladalen.
Vi körde tills skogsvägen slutade med något som
man möjligen kan kalla en parkeringsplats och där
ställde vi våra bilar. Vägen övergick till en skogsväg
och den följde vi. Inga skyltar eller annan information
- namnet Bäckhalladalen hittade vi inte ens på
kartan.
Lyckan blev stor när vi fann en ståtlig rosa orkidé vid
sidan av skogsvägen. Vi följde vägen uppför och
snart hade vi ett slätt berg framför oss. Att böljeslagsmärken
har något med berg att göra visste vi.
Därför traskade vi ut på det plana berget. När vi riktigt
spanade på marken kunde vi faktiskt ana små
vågformationer i berget, men de var övertäckta av
lavar och mossor och vi kände oss ganska besvikna.
Men solen sken och vi fortsatte uppåt och kom till
en härlig bergsjö och bortom sjön lyste harrisbuskarna
underbart gula. Det skulle finnas både lövgrodor
och klockgrodor runt sjön men de gav sig inte till
känna.
Vi njöt av dagen i det vackra landskapet, men så
småningom bröt vi upp och anträdde tillbakagången.
Någon tyckte att vi skulle gå över berget i stället för
att följa stigen. Då plötsligt låg de framför oss och
glänste i solen - böljeslagsmärkena! Här fanns de
största och mäktigaste med all mossa och alla lavar
bortskrapade. Vågorna lyste som om de var nyskurade.
Det kändes högtidligt att stå där och tänka på att
dessa vågor hade bildats i ett grunt hav för mer än
520 miljoner år sedan. Berget består av den finaste
sandsten som faktiskt ser ut som marmor. När vi
höjde våra blickar och tittade lite längre bort såg vi
att det brutits sten här, men brottet var sedan länge
övergivet. Vi gick förbi brottet och nu kom vi fram
till bilarna från ett annat håll. Och här fanns lite information
om det märkvärdiga berget. Berget består
av underkambrisk sandsten, en av de äldsta sedimentära
bergarterna i Sverige. Vågorna har sedan täckts
Foto: Sara Mariasdottter