Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden
Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden
Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skånska runstenar<br />
I <strong>Skåne</strong> känner man till drygt 60 runstenar av<br />
vilka de flesta daterar sig från vikingatiden, dvs<br />
åren runt år 1000. Fyra av dem nämns i Carl<br />
von Linnés redogörelse för Skånska resan som<br />
företogs 1749. Dessa fyra är Åsum (besökt 24<br />
maj), Simris (3 juni), Vemmenhög (25 juni) <strong>och</strong><br />
Sjörup (28 juni).<br />
Av Linné nämnda stenar<br />
(Norra) Åsum-stenen:<br />
Just denna sten är medeltida <strong>och</strong> restes av ärkebiskop<br />
Absalon (1128-1201), som bl a grundlade<br />
Köpenhamn <strong>och</strong> gav Saxo Grammaticus<br />
uppdraget att skriva danskarnas historia, Gesta<br />
Danorum. Bruket av runor hade då varit ur<br />
bruk halvtannat århundrade i Danmark, men<br />
för Absalon som hade ett brinnande intresse<br />
för historia var det kanske naturligt att välja<br />
runor för minnesmärket.<br />
Krist mariu sun hiapi þem ær kirku þe<br />
(si) (g)erþ(o) absalon ærki biskup ok<br />
æsbiornmuli<br />
Krist, Marias son, hjälpe dem som denna kyrka<br />
gjorde, Absalon ärkebiskop <strong>och</strong> Esbjörn Mule<br />
Simris (”en kyrkeby, som ligger en kvart i sydväst<br />
ifrån Simrishamn”)<br />
Stenen satt på Linnes tid i kyrkogårdsmuren,<br />
flyttades på 1940-talet till närheten av prästgården<br />
men flyttades i slutet av 1990-talet tillbaka<br />
till kyrkan, till en plats intill det gamla bårhuset.<br />
Ormslingorna på stenen bildar ett mönster liknande<br />
åttor som var ett populärt stildrag bland<br />
uppländska runmästare på 1000-talet. Även att<br />
ormhuvudena visas i profil är ett icke-skånskt<br />
drag, skånska ristare brukade avbilda huvudena<br />
rakt uppifrån. Även texten har anknytning till<br />
Svealand.<br />
40<br />
Fornminnen<br />
(hela texten återges ej av Linne)<br />
biarngaiR lit raisa stain þina eftiR rafn<br />
broþur sin su(i)n kun(u)s asuiþuiþu<br />
Bjarnger lät resa denna sten efter Rafn, sin broder,<br />
kungens i Svitjod sven<br />
(Östra) Vemmenhög<br />
(hela texten återges ej av Linne)<br />
bruþiR rasþi stin þaisi aiftiR busa<br />
bruþur sin harþa kuþan trik<br />
Broder reste sten denna efter Bosse broder sin,<br />
mycket god pojke (”dräng”).<br />
Samma formulering finns f ö t ex på Örsjöstenen<br />
(Tumme sten reste denna efter Humved<br />
broder sin, mycket god pojke) <strong>och</strong> på den sten<br />
från Bjäresjö som nu står vid ingången till Kulturen<br />
i Lund (Åke satte sten denna efter Ulf<br />
broder sin, mycket god pojke).<br />
Sjörup<br />
Stenen är känd sedan 1620-talet. I början av<br />
1800-talet sprängdes den i sex delar för att användas<br />
som byggnadsmaterial i en bro över en<br />
närbelägen å. Fem av dessa delar lokaliserades<br />
1876, <strong>och</strong> på 1990-talet tog man loss fyra av<br />
dem, satte ihop dem <strong>och</strong> reste dem vid Sjörups<br />
kyrka. Texten är nu alltså ofullständig, men<br />
känd genom äldre avbildningar.<br />
(sa)ksi sati sti(n) þasi huftiR ã(s)biurn<br />
sin filagã tu(k)as sun saR flu aki a(t)<br />
yp sa(lu)m an ua maþ an uabn a(f)þi<br />
Saxe satte sten denna efter Asbjör, sin kamrat,<br />
Tokes son. Han flydde icke vid Upsala. Han<br />
dräpte medan han hade vapen.<br />
Texten kan syfta på det sägenomspunna slaget<br />
på Fyrisvallarna på 980-talet då konung Erik<br />
<strong>och</strong> hans släkting Styrbjörn Starke kämpade<br />
där. Styrbjörn hade tidigare landsförvisats av<br />
Erik men återvände med danska vikingar för<br />
att hämnas. Han besegrades dock (enligt berättelserna<br />
sedan Erik fått hjälp av Oden), varefter<br />
Erik fick tillnamnet Segersäll.
Change language