Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden
Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden
Skåne resorna - Föreningen Natur och Samhälle i Norden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
troligen också till sammansvärjningen mot kungen<br />
men var själv inte inblandad. Hans övertagande<br />
av det vanskötta Svaneholm kom att bli<br />
av genomgripande betydelse inte bara för detta<br />
gods utan även för hela det svenska jordbruket.<br />
Maclean blev den förste i Sverige som genomförde<br />
en enskiftesreform, troligen efter förebild<br />
från Danmark, där statsmannen Johan Hartvig<br />
Bernstorff drivit igenom en lag om enskifte.<br />
De fyra byarna i socknen, som alla lydde under<br />
godset, delades upp i 73 lika stora, närmast kvadratiska,<br />
lotter om vardera ca 40 tunnland <strong>och</strong><br />
en nybyggd bondgård placerades mitt i varje avstyckad<br />
lott. Även den mark som låg direkt under<br />
godset delades på samma sätt i sex lika stora<br />
utgårdar eller "farmer". Det gamla hoverisystemet<br />
(d.v.s. böndernas skyldighet att göra dagsverken<br />
på herrgården i den socken, där de bodde)<br />
avskaffades <strong>och</strong> ersattes med arrendeavgifter<br />
i reda pengar. Skiftesreformen genomfördes under<br />
hårt motstånd från bönderna, som inte ville<br />
upplösa bygemenskapen, men det nya systemet<br />
visade inom kort sina gynnsamma verkningar.<br />
Från att 1785 ha hyst ca 700 personer, vilka var<br />
skuldtyngda <strong>och</strong> inte kunde bruka varken sin<br />
egen eller godsägarens jord på bästa sätt, var<br />
godset 1811 hemvist för ca 1.500 invånare, alla<br />
välbärgade <strong>och</strong> tillförde godset betydande inkomster<br />
genom arrendeavgifterna. Framgången<br />
med reformen gjorde att rikets ständer fick större<br />
intresse för enskiftet, <strong>och</strong> 1803 antogs en ny<br />
jordfördelningslag i Sverige, lagen om enskifte.<br />
Numera ägs slottet av en andelsförening <strong>och</strong> i<br />
slottsbyggnaden driver Wemmenhögs härads<br />
Vrams Gunnarstorp, Monica Kristensson<br />
32<br />
fornminnes- <strong>och</strong> hembygdsförening ett av Sveriges<br />
förnämsta landskapsmuseer, vilket hyser rika<br />
samlingar av textilier, dräkter, redskap, leksaker,<br />
vapen, mynt <strong>och</strong> fornsaker. Där finns också,<br />
förutom högrestånds- <strong>och</strong> allmogeavdelningar,<br />
ett antal speciella miljöer från olika tider. I den<br />
sydvästra längan ligger en välkänd slottsrestaurang.<br />
Vrams Gunnarstorp härstammar från 1400talet,<br />
ligger på Söderåsens sydvästsida ca 3 km<br />
söder om Åstorp. Parken med avenboksgången<br />
<strong>och</strong> de unika buxbomshäckarna, vilka planterats<br />
<strong>och</strong> klippts som kägelspel, är öppen för allmänheten.<br />
Slottets 300-åriga parkanläggning, som är<br />
tillgänglig för allmänheten är beskriven av Carl<br />
von Linné, som gjorde två besök här på mitten<br />
av 1700-talet.<br />
Sedan 1839 ägs slottet av familjen Tornérhjelm.<br />
På Vrams Gunnarstorp arrangeras jakter samt<br />
konferenser för såväl större som mindre sällskap.<br />
Här finns också en matbod med försäljning<br />
av gårdens produkter <strong>och</strong> varje år anordnas<br />
en julmässa. Guidad visning av slott <strong>och</strong> park<br />
efter överenskommelse.<br />
Väl värt sitt besök<br />
Krapperup härstammar från 1400-talet, på Kullahalvön<br />
ca 7 km norr om Höganäs.<br />
Slottet hade ägts av många olika adelsfamiljer,<br />
men år 1667 såldes godset till Marie Sofie De la<br />
Gardie, dotter till Jacob De la Gardie <strong>och</strong> vid<br />
endast 20 års ålder änka efter riksrådet Gustaf<br />
Gabrielsson Oxenstierna.<br />
Hon ägde utom Krapperup<br />
flera andra gods <strong>och</strong> var en<br />
mycket företagsam <strong>och</strong> begåvad<br />
kvinna, som månade om<br />
lantbruket <strong>och</strong> dessutom drev<br />
flera industrier.<br />
Hon var särskilt intresserad<br />
av de till godset hörande stenkolsgruvorna<br />
vid Tinkarp<br />
norr om Helsingborg <strong>och</strong> den<br />
inkomstbringande stenkolseldningen<br />
av Kullens fyr, som<br />
hon också skaffade sig rätt till<br />
genom att utnyttja förbindelserna<br />
med sin bror, rikskanslern<br />
Magnus Gabriel De la<br />
Gardie. Under skånska kriget