Artilleri & Luftvärn
Artilleri & Luftvärn
Artilleri & Luftvärn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
<strong>Artilleri</strong>-Tidskrift<br />
Nr 1 • 2001
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
<strong>Artilleri</strong>-Tidskrift<br />
Tidskrift för artilleriet och luftvärnet<br />
Häfte 1• 2001 Årgång 130<br />
Redaktören<br />
Välkommen till årsmöte Villingsberg ................................................................. 2<br />
Mats Rehn<br />
Reviderad syn på bekämpning i Atle-projektet.................................................... 4<br />
Patrik Kvie<br />
Nytt stridsledningssystem för bataljon ................................................................ 9<br />
Hans Uhlander<br />
Ny organisation i Boden ................................................................................... 13<br />
Hans Uhlander<br />
Norrlands <strong>Luftvärn</strong>sbataljon ............................................................................. 16<br />
Kennet Eriksson<br />
Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon ................................................................................ 20<br />
Christian Bremer<br />
Pokalskjutning 2000 ......................................................................................... 24<br />
Elever TaP Art 99/00<br />
V -differenser vid laddningsbyte........................................................................ 26<br />
0<br />
Omslagsbild:<br />
Hela landet skall försvaras! Cheferna på artilleri- och luftvärnsbataljonerna på Norrbottens regemente<br />
berättar i detta nummer om utbildningen i Boden. På omslagsbilden går solen upp över artilleriregementets<br />
stabsplats under LSÖ 01 ve 109 i Norrland. Foto Stefan Bratt, <strong>Artilleri</strong>regementet.<br />
Form och layout: Marie Thelander<br />
ISSN 004 – 3788<br />
1
Redaktören<br />
Lave Malmgren<br />
<strong>Artilleri</strong>-Tidskrift 130 år<br />
<strong>Artilleri</strong>-Tidskrift inleder sitt 130. år då den<br />
”nya” Försvarsmakten just avverkar sitt<br />
första. Ett år fyllt av förhoppningar från<br />
våra folkvalda, fyllt av svårigheter och<br />
ambitioner för dem som skall genomföra<br />
deras intentioner. I detta nummer ger vi<br />
en glimt av hur formerna utvecklas vid<br />
artilleri- och luftvärnsbataljonerna vid<br />
Norrbottens Regemente.<br />
För <strong>Artilleri</strong>klubben förestår några år med<br />
att anpassa arbetsformerna till den nya<br />
organisationsstrukturen. Vårt årsmöte (se<br />
nedan) kommer att präglas av detta. Ny<br />
inriktning och mot inriktningen avpassade<br />
stadgar skall bidra till att stimulera verksamheten<br />
på ett sådant sätt att det kan<br />
2<br />
engagera gamla och – som vi hoppas – nya<br />
medlemnmar.<br />
Enkäten i vårt förra nummer syftade till<br />
att skapa underlag för den nya inriktningen.<br />
Klubben och tidskriften tackar för<br />
värdefulla svar och synpunkter, som vi har<br />
fått del av.<br />
Bl a med stöd av dessa har styrelsen funnit<br />
att reservofficerarna är en målgrupp som<br />
bör ägnas större intresse, och klubbens<br />
sammankomster i ökad utsträckning bör<br />
ske som seminarier.<br />
Välkommen till årsmötet för att ta del av<br />
styrelsens förslag och lämna synpunkter!<br />
<strong>Artilleri</strong>klubbens årsmöte Villingsberg<br />
onsdagen 16 maj 2001<br />
0820 Samling vid Tre Vapen, Banérgatan 62,<br />
0830 Busstransport till Villingsberg*<br />
1130 Ankomst till Villingsberg, lunch<br />
i militärrestaurangen Villingestrand<br />
1230 Deltagarna följer övningsverksamhet<br />
i Villingsberg<br />
*Transporter till och från Halmstad samordnas av<br />
Öv Ulf Persson. Anmäl behov till<br />
Ann-Margaret Fernbrant tel 035-266 30 00<br />
E-post ann-margaret.fernbrant@lv6.mil.se<br />
Program<br />
Kostnad för hela dagen:130 kr<br />
1500 Kaffe i Herrgården<br />
1530 Årsmöte – bl a för att behandla reviderade<br />
stadgar för klubben och tidskriften<br />
1630 Konstituerande styrelsemöte<br />
1700 Gemensam middag<br />
1900-2200 Återresa till Stockholm<br />
Anmälan (helst skriftligt)<br />
senast onsdag den 26 april till Övlt Sören Möller,<br />
Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE<br />
E-post soren.moller@swipnet.se
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
3
ATLE<br />
Mats Rehn<br />
Med bekämpning avses i ATLE delprojekt<br />
6: Indirekt Eld planlagda och/eller<br />
samordnade insatser med ett eller flera<br />
bekämpningssystem för att uppnå bestämda<br />
taktiska mål. Exempel på<br />
bekämpningssystem är indirekta eldsystem,<br />
televapensystem, attackflyg, beväpnade<br />
helikoptrar, sensorer mm.<br />
4<br />
Insatserna syftar till att, främst bortom<br />
de direktriktade vapens räckvidd,<br />
störa, begränsa eller slå ut olika<br />
funktioner för motståndaren och<br />
därigenom minska hans anfalls- och<br />
motståndskraft.<br />
Bekämpning är ett sätt för chefen att<br />
agera och ta initiativet på stridsfältet.<br />
Angriparen vill skapa<br />
systemkollaps<br />
Krigets inledning får sannolikt ett snabbt<br />
och våldsamt förlopp, där angriparens<br />
strävan är att tidigt skapa systemkollaps<br />
Major Mats Rehn är chef för ledningsavdelningen<br />
på <strong>Artilleri</strong>regementets<br />
Utvecklingsenhet.<br />
Reviderad syn på<br />
BEKÄMPNING i ATLE-projektet<br />
hos oss. Angreppet riktas mot centrala<br />
funktioner i lednings- och sambandssystem.<br />
Här utnyttjas såväl fysisk bekämpning<br />
som psykologisk och elektronisk<br />
krigföring. Precision i dessa angrepp<br />
kan kompensera bristen på antal kvalificerade<br />
förband eller system.<br />
Angriparen kommer att utnyttja sina förband<br />
för att snabbt föra in striden på djupet<br />
av vårt område. Hans avsikt torde vara<br />
att åstadkomma avbrott i våra system t ex<br />
underrättelse- och ledningssystem, system<br />
för bekämpning eller våra underhållssystem.
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
Den snabba teknikutvecklingen med integrering av mark-, luft- och sjöbaserade vapensystem<br />
innebär ett tredimensionellt stridsfält.<br />
Stridsfältet kommer att präglas av en<br />
blandning av våra och fientliga styrkor<br />
som varierar över tiden, områden med<br />
civil och känslig infrastruktur – ett<br />
fragmenterat stridsfält.<br />
Skall angriparen kunna uppnå en optimal<br />
effekt krävs att hans förband och system<br />
kan samordnas och detta måste<br />
kunna ledas. Har angriparen en uttalad<br />
kommandoledning där underställda enbart<br />
verkställer blir beroendet av ständigt<br />
fungerande samband mellan förbandsnivåer<br />
ett måste. Om inte högre chefs<br />
godkännande har kunnat inhämtas, blir<br />
utövandet av ledning ineffektivt. Det<br />
finns också en risk att angriparen blir så<br />
beroende av dessa tekniska system att det<br />
blir en belastning.<br />
Att hitta fiendens svaga punkt<br />
Störningar från vår sida i kombination<br />
med att vi nyttjar terräng, väder och sikt<br />
på ett för oss optimalt sätt kan göra att<br />
angriparen tvekar eller blir osäker. Angriparens<br />
beslutscykel rubbas.<br />
Att definiera tyngdpunkten 1 i operationen<br />
blir en allt mer betydelsefull del av planläggningen.<br />
Detta har alltid varit viktigt men begreppet<br />
har genom historien haft lite olika<br />
innebörd. Tidigare menade man en punkt<br />
på slagfältet, ett geografiskt begrepp. Senare<br />
har begreppet alltmer förskjutits mot<br />
att innebära en koncentrering på vissa<br />
1 Ur Marco Smedberg ”Om stridens grunder”.<br />
5
ATLE<br />
utvalda fientliga system eller funktioner.<br />
Man kan naturligtvis också tänka sig olika<br />
kombinationer av geografisk och ”funktionell”<br />
tyngdpunkt.<br />
6<br />
Fortfarande gäller det att nå fiendens<br />
kraftcentrum. Skillnaden mot förr är att<br />
man idag med modern vapenteknik och<br />
luftrörlighet kan slå till mot de platser<br />
och vid de tidpunkter där fienden är<br />
som mest sårbar utan att först behöva<br />
tillkämpa sig fientligt territorium för att<br />
nå målområdet. Detta innebär att den<br />
tidigare sekventiella, tidsbundna ordningen<br />
delvis har brutits. Man behöver<br />
inte längre slå mot A för att senare<br />
kunna framrycka till B och så vidare.<br />
För att komma åt att neutralisera fiendens<br />
kraftcentrum, måste vi ofta gå via<br />
avgörande funktioner som, om de angrips<br />
med framgång, leder till att styrkeförhållandena<br />
utvecklas till vår fördel. Om dessa<br />
mål identifieras med ett offensivt tankesätt<br />
som grund är det just dessa mål som<br />
i varje skede är ”farligast för fienden” att<br />
mista.<br />
Slagfältets utveckling<br />
Stridens förutsägbarhet blir liten och förmågan<br />
att reagera snabbt på ett stort antal<br />
händelser – bl a att snabbt och effektivt<br />
nedkämpa identifierade och lokaliserade<br />
avgörande faktorer över hela slagfältets<br />
djup – blir ett villkor för framgång.<br />
Långräckviddiga bekämpningssystem med<br />
hög momentan verkan i kombination<br />
med tillräckligt noggranna sensorer ger oss<br />
tillgång till denna förmåga. Dessutom<br />
krävs ett ledningssystem med ett minimum<br />
av tidsfördröjning mellan upptäckt,<br />
identifiering, lokalisering, beslut om insats<br />
och insats.<br />
Bekämpningsinsatser kräver underlag<br />
från sensorer (underrättelsesystem) varför<br />
dessa måste integreras vid planering och<br />
genomförande av insatser. Bekämpning<br />
måste kunna utföras i hela tidsspektrat från<br />
bekämpning med korta tidsförhållanden<br />
(i nära realtid) till insatser på längre sikt.<br />
Vid bekämpning i nära realtid är oftast<br />
målets exponeringstid styrande. Detta ställer<br />
särskilt höga krav på tillgängligheten<br />
av bekämpnings- och underrättelsesystem.<br />
Stridskrafter<br />
Kommunikationer<br />
Logistik<br />
Strategiska mål<br />
Ledningssysstem C 2 W<br />
Vilja (Statsledning)<br />
Förr<br />
Nu<br />
Med modern vapenteknik<br />
och luftrörlighet<br />
kan man numera<br />
bekämpa fienden utan<br />
att som tidigare först<br />
behöva erövra fientligt<br />
territorium för att nå<br />
målområdet.
Bekämpning är inte bara ett understöd<br />
av manöver. Bekämpning blir ett<br />
komplement till manöver för att uppnå<br />
operativa eller taktiska fördelar.<br />
Bekämpningsplan – Stridsplan<br />
I ATLE-projektet lanseras en underrättelseoch<br />
bekämpningsplan som en integrerad<br />
del av stridsplanen bestående av två delar:<br />
En plan för stöd av manöverförbanden och<br />
en plan för bekämpning av prioriterade<br />
mål.<br />
Planen för stöd av manöverförbanden<br />
motsvarar den ”gamla” understödsplanen<br />
och arbetas fram på samma sätt.<br />
Planen för bekämpning av prioriterade mål<br />
påbörjas däremot direkt som förbandet<br />
mottar en ny uppgift. Under hela bedömandeprocessen<br />
genomför bekämpnings-<br />
▼▼<br />
DUC<br />
ATLE-projektet lanserar<br />
en underrättelse- och<br />
bekämpningsplan som en<br />
integrerad del av<br />
stridssplanen.<br />
▼<br />
▼ ▼<br />
▼<br />
Bedömande<br />
Uppgiften<br />
Utgångsvärden<br />
Överväganden<br />
Bis<br />
▼ ▼ ▼ ▼ ▼<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
personal en utvärdering för att hitta ”stödben”<br />
i motståndarens plan. Efter hand<br />
som bedömandet fortskrider och slutsatser<br />
dras delges dessa till DUC. På så sätt<br />
får DUC tidigt underlag och kan komma<br />
med egna förslag på ”stödben”.<br />
Dessa förslag på mål kallas för högvärdiga<br />
mål och samlas på divisionen. Exempel<br />
på sådana högvärdiga mål kan vara<br />
• Luftlandsättning vid……<br />
• Landstigning vid …..<br />
• Bekämpningssystem<br />
• Terrängpartier<br />
För att kunna genomföra bekämpning av<br />
dessa mål krävs att de är definierade. Att<br />
bekämpa en luftlandsättning är inte tillräckligt<br />
noggrant. Därför genomgår nu<br />
varje högvärdigt mål en målanalys.<br />
Målanalysen resulterar i en plan för hur<br />
▼<br />
Högvärdiga mål<br />
Bekbehov<br />
Lista över högvärdiga<br />
mål<br />
Behov av stöd till<br />
manövervörband<br />
Skedes indelning<br />
Resursavvägning<br />
Beslut<br />
▼<br />
▼<br />
▼<br />
Und/Bek plan<br />
Plan bek prio mål<br />
Plan för stöd till<br />
manöverförband<br />
Plan bekämpning prio mål<br />
▼<br />
▼<br />
Plan stöd för manöverförband<br />
▼<br />
7
8<br />
ATLE<br />
Kriterier Analyspunkter<br />
Varför bekämpa Förväntad effekt<br />
Verkan Nedkämpa – Nedhålla – Störa Omedelbart – Över tiden<br />
Uppgiften löst Till område – Till tid – Till skede<br />
Beslutstidpunkt Kopplat till uppföljningsplan<br />
Gränssättande funktioner System – Platser – Funktioner<br />
Hur ser målet ut? Ytor – Skyddsnivå – Gruppering<br />
Taktik – Stridsteknik – Tidigare erfarenhet<br />
Var finns målen? Geografiskt – Tid – Skede<br />
Bekämpningssystem Sensorer – Vapenplattform – Samverkan mellan system<br />
Samverkan/Samordning/ För att undvika vådabekämpning<br />
Restriktioner För att utnyttja alla tillgängliga bekämpningssystem<br />
Analys av verkan Verifiering: Vad? – När? – Hur? – Till vem?<br />
varje högvärdigt mål skall bekämpas.<br />
Samtidigt har planen för stöd av manöverförbanden<br />
vuxit fram. Nu delas stridsplanen<br />
upp i skeden och kopplas till vilka<br />
högvärdiga mål som skall bekämpas i vilket<br />
skede.<br />
Det kan finnas högvärdiga mål som är<br />
aktuella under alla skeden likaväl som<br />
under endast ett skede. Dessutom sker en<br />
resursavvägning. Vi kommer aldrig att ha<br />
resurser att avdela så att varje manöverförband<br />
och/eller högvärdigt mål har sina<br />
egna bekämpningsresurser. Här dömer<br />
divisionschefen av att om en viss situationen<br />
uppstår så<br />
• går A före B,<br />
• C sker istället för D osv.<br />
När allt detta är klart finns en Plan för stöd<br />
av manöverförband. (OBS att detta stöd<br />
kan komma från alla typer av sensorer och<br />
vapenplattformar!) Det finns till varje<br />
skede ett antal högvärdiga mål med färdiga<br />
planer hur de skall bekämpas. När<br />
divisionschefen fastställer dessa högvärdiga<br />
mål att gälla benämns de prioriterade mål.<br />
Detta uttrycks i Plan för bekämpning av<br />
prioriterade mål.<br />
Sammantaget blir planen för stöd till<br />
manöverförbanden och planen för bekämpning<br />
av prioriterade mål en Underrättelse-<br />
och bekämpningsplan.<br />
ATLE skall nu vara så uppbyggt att genomförande<br />
av Underrättelse- och<br />
bekämpningsplanen normalt kan ske från<br />
divisionens ledningsplats men även från<br />
brigad och artilleriregemente.<br />
Den principiella arbetsordningen är att<br />
genomförandeledningen sker från<br />
divisionens ledningsplats där vissa befattningshavare<br />
tar sig an bekämpning av prioriterade<br />
mål, andra stöd till manöverförbanden.<br />
Genom speciell teknik säkerställs<br />
att meddelanden som rör bekämpning<br />
av prioriterade mål med automatik<br />
hamnar hos rätt befattningshavare. Med<br />
hjälp av informationssystemet skickas sedan<br />
order ut så att bekämpning kan ske<br />
inom de tidsramar som krävs.
Patrik Kvie<br />
Kapten Patrik Kvie tjänstgör på ledningsavdelningen<br />
och arbetar med metodutveckling på bataljon.<br />
Han är artilleriets representant i FUM-SLB.<br />
Ledning och beslut är en av hörnpelarna i<br />
triaden information, ledning och verkan.<br />
Det har som samlingsbegrepp inordnats i<br />
RMA – Revolution in Millitary Affairs 1 . I<br />
detta sammanhang står FUM-SLB 2 för<br />
grafisk lägesbild på stridsfältet och stöd för<br />
att snabbare komma till beslut i såväl presens<br />
som futurum.<br />
Systemet syftar till att utgöra en plattform<br />
för att utveckla, pröva och utvärdera ny<br />
teknik och metodik, vilket skall utnyttjas<br />
för att ställa krav på ett skarpt system SLB.<br />
FOI skall stödja utvecklingen av systemet<br />
men även utvärdera med avseende på användbarhet.<br />
Systemet vilar på en utveckling<br />
av lärdomar efter hand med användarna<br />
i fokus, för att möta ständiga miljöoch<br />
situationsförändringar. Systemet stödjer<br />
idag främst anfallsbataljon 3 .<br />
I framtiden kan andra funktioner såsom<br />
ledning av artilleribataljon, luftburen bataljon<br />
och underrättelsebataljon tänkas bli<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
Nytt stridsledningssystem för bataljon<br />
egna applikationer ur det skarpa systemet<br />
SLB. Stridsledning är något som är knutet<br />
till tiden och situationen, vilket medför<br />
att det gränssnitt eller den applikation,<br />
som FUM-SLB står för idag, kanske är<br />
nivåoberoende?<br />
Ett ledningssystem består av komponenterna<br />
1 organisation,<br />
2 doktrin,<br />
3 personal och<br />
4 teknik 4 .<br />
Men FUM-SLB har likväl givits indelning<br />
enl figur 1.<br />
1 Finns mer att läsa i Kent Samuelssons artikel i <strong>Artilleri</strong>-Tidskrift<br />
3/00.<br />
2 FunktionsModell-StridsLedningssystem Bataljon.<br />
3 Anfallsbataljon är en sammanfattande benämning på<br />
de mekaniserade bataljonstyperna eller sammansatta<br />
stridsgrupper som har huvuduppgiften strid, ATLE Projekt<br />
5, Metoder ledning, 2000-05-25.<br />
4 Definition enl Ag ledningsdoktrin.<br />
9
ATLE<br />
10<br />
Personal<br />
Metoder<br />
Teknik<br />
Figur 1. FUM-SLB.<br />
Org<br />
Ett ledningssystems komponenter interagerar<br />
med varandra i ett ständigt växelspel.<br />
I FUM-SLB ser man att den snabba<br />
teknikutvecklingen har goda möjligheter<br />
att utveckla stödet till människan i stridsledningssystemet.<br />
Samtidigt ställer den föränderliga<br />
omvärlden, miljön, tekniken och<br />
situationen stora krav på flexibla metoder<br />
och organisationer å ena sidan och kontinuerlig<br />
utbildning och övning å andra sidan.<br />
I utvecklingen av ledningssystemet är metoder<br />
för stöd och genomförande av ledning<br />
en av hörnpelarna. Metoderna skall<br />
dels ta tillvara alla de erfarenheter som vi<br />
har tillgodogjort oss genom våra nuvarande<br />
metoder, dels ta sikte på framtiden och<br />
därigenom beskriva den vilja som ställer<br />
krav på utformning av tekniska hjälpmedel,<br />
utbildning och organisation. Under<br />
utbildningsåret 2000/2001 kommer beskrivna<br />
metoder och systemenheter att prövas<br />
och utvecklas vid MSS och MekB19.<br />
Mjuk/Hårdvara<br />
I gränsytorna mot FUM-SLB finns idag<br />
bl a laseravståndsmätare, GPS, POS 2 och<br />
Figur 2. FUM-SLB, gränsytor.<br />
NAV 90. Systemet är installerat i ett antal<br />
varianter av stridsfordon 90, däribland<br />
Epbv 90. Vidare finns det i Stripbv 90,<br />
Strf 9040B/BK, LvKv90 och Stabshytt<br />
9099 (9012). Figur 2 åskådliggör omfånget<br />
av gränsytor:<br />
Systemet stödjer bl a följande funktioner:<br />
• Kart- och symbolhantering.<br />
• Lägesbild- och oleathantering.<br />
• Samband (Ra 180/TS 9000).<br />
• Meddelandehantering DART och<br />
MBT (TCCS).<br />
• Stabsstöd.<br />
• Eldsignalering och eldreglering.<br />
• Försöksstöd (registrering).<br />
• Förarorder.<br />
Sambandssystemet i FUM-SLB utgörs av<br />
Ra 180-systemet, DART 380 och TS<br />
9000. Det karaktäristiska med sambandssystemet<br />
är trögheten vid överföring i form<br />
av symboler och bilder; radion är inte gjort<br />
för detta och länkarna har inte tillräckligt<br />
med frekvensutrymme för att överföra<br />
större datamängder. FMV har därför fått i<br />
uppdrag att utprova de radiosystem som
idag står för ”the state of art” i syfte<br />
att bättre tillfredsställa behovet av<br />
att överföra data. Målet är att den<br />
första versionen av SLB skall utrustas<br />
med denna dataradio från år<br />
2004.<br />
Ur bekämpningsperspektivet<br />
Det tekniska stödet i form av<br />
grafisk order och automatisk<br />
lägespositionering underlättar<br />
ledningen av indirekt eld.<br />
Kompaniartillerichefen kan inrikta<br />
sig mot att vara just kompaniets<br />
artillerichef. Målrapportering och<br />
eldreglering ingår som en funktion i<br />
FUM-SLB. Även symbolhantering med<br />
elduppgifter och förbandstecken för<br />
bekämpning är inarbetat.<br />
En stor fördel med FUM-SLB är att kartan<br />
och kartplasten har försvunnit. Istället<br />
använder man olika digitala s k ”layers”<br />
(oleat) såsom stridsledningsoleat, målbildsoleat<br />
men också eldoleat. Att ständigt se<br />
och veta var kompaniartillerichefer och<br />
granatkastarvagnar finns medför att man<br />
kan planera den indirekta elden mer framsynt.<br />
Det som kommer att tarva ett stort<br />
arbete är att komma överens om vilken<br />
information som skall presenteras var och<br />
hur den ska skall beskrivas.<br />
Både bekämpningschefen och kompaniartillerichefen<br />
har idag applikationen PC-<br />
DART som en bakomliggande funktion i<br />
SLB, dock borde den i framtiden användas<br />
på en separat skärm för att inte tappa<br />
helheten när väl den ena eller andra<br />
applikationen väljs. En annan möjlighet<br />
är att PC-DART byggs in i den grafiska<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
Figur 3. Gränssnittet mot användaren, en<br />
skärmbild av FUM-SLB.<br />
lägesbilden och medger en återkoppling i<br />
lägesbilden vad gäller var i terrängen det<br />
skjuts, var säkerhetsavståndet går, vem som<br />
skjuter och vilket filter som är aktivt mm.<br />
Med det nya bataljonsartilleriet (SSG 120)<br />
ser man möjligheterna att ha eldtillståndet<br />
utdelat kontinuerligt och istället ange begränsningar<br />
i terrängen och/eller ammunition.<br />
Bataljonsartilleriet tros komma att<br />
understödja behovet för manövreringen av<br />
den egna bataljonen i striden, men att den<br />
även utvecklas mot flexibelt utnyttjande<br />
över bataljonsgränserna och prioriterade<br />
mål med specialammunition.<br />
Källhänvisning<br />
ATLE projekt 5,<br />
Anfallsbataljon, 2000-05-25.<br />
ATLE projekt 5,<br />
Bataljon (Huvuddokument). Metoder<br />
ledning, 2000-05-25.<br />
Instruktionsbok FUM-SLB,<br />
Kursutgåva.<br />
11
12<br />
Morgondagens artillerisystem<br />
heter APS 07<br />
APS 07 är ett eldrörsartillerisystem<br />
med eldkraft som raketartilleri och<br />
som dessutom medger träff i en<br />
enskild byggnad med alla skott –<br />
på 60 kilometers skjutavstånd.<br />
MRSI, Multiple Round Simultaneous<br />
Impact, är exceptionellt stort för APS<br />
07. Mer än 10 skott från samma pjäs<br />
kan slå ner i målet samtidigt.<br />
APS 07 har mycket högt skydd tack<br />
vare många samverkande egenskaper:<br />
- Gun-and-Run-förmåga<br />
- Stealth-utformning<br />
- Pansrat och minskyddat personalutrymme<br />
LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt<br />
lägre än för motsvarande system på<br />
marknaden. Den låga kostnaden baserar<br />
sig främst på att APS 07 är installerad<br />
på ett civilt standardchassi.<br />
SE-691 80 Karlskoga, Sweden<br />
Tel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30<br />
Internet: www.boforsdefence.se E-mail:<br />
info@boforsdefence.se
Hans Uhlander<br />
Boden har sedan byggandet av Bodens<br />
fästning alltid sammankopplats med begreppet<br />
garnison. Trots att riksdagen fattade<br />
beslut i mars 2000 att lägga ned och<br />
avveckla Milostab N, Fostab 63, 6.fördelningsstaben,<br />
A 8, Lv 7, Ing 3 och S 3 är<br />
Boden en av Sveriges största och mest<br />
betydelsefulla garnisonsorter. Antalet förband<br />
och staber har minskat, men huvuddelen<br />
av funktionerna återfinns i<br />
den nya organisationen i Boden, om än<br />
med något minskade volymer. Följande<br />
militära enheter finns i Boden efter den<br />
1 juli 2000:<br />
❑ Norrbottens regemente – I 19<br />
❑ Norrlands helikopterskvadron<br />
❑ Arméns Musikkår Norrland – AMN<br />
❑ Norra underhållsregementet –<br />
Uhreg N<br />
❑ Norra militärdistriktet – MD N<br />
❑ Norrbottensgruppen<br />
Överstelöjtnant Hans Uhlander är chef<br />
för Norrlands luftvärnsbataljon.<br />
Ny organisation i Boden<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
Norrbottens regemente I 19 är namnet<br />
på det nya utbildningsregementet i Boden<br />
som har ca 800 officerare och civila<br />
anställda. Trots namnet, som många sammankopplar<br />
med infanteri och skidåkning,<br />
är detta ett helt nytt förband där<br />
huvuddelen av arméns truppslag finns<br />
samlade. Denna mångfald av unika<br />
kompetenser, tillsammans med utomordentliga<br />
övningsplatser och skjutfält, skapar<br />
bra förutsättningarna för samordning,<br />
samträning samt rationell förbandsverksamhet.<br />
Den årliga utbildningen av ca 1800-2000<br />
värnpliktiga sker på fem utbildningsbataljoner:<br />
Norrbottens pansarbataljon,<br />
Norrlands artilleribataljon, Norrlands<br />
luftvärnsbataljon, Norrlands ingenjörbataljon<br />
och Norrlands signalbataljon.<br />
För att uppnå maximal samordning och<br />
synergieffekt kommer samtliga bataljonstaber<br />
att vara samgrupperade.<br />
13
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong> i Boden<br />
Förutom bataljonerna består Norrbottens<br />
regemente av en stab, som är indelad enligt<br />
internationell praxis, samt utbildningsstöd,<br />
utvecklingsenhet och serviceenhet.<br />
Stabens avdelningar betecknas med en<br />
bokstav som anger förbandsnivån eller<br />
förbandstyp (G för engelskans ground =<br />
mark/armé) och en siffra som anger avdelningens<br />
verksamhet. I staben som leds<br />
av stabschefen, finns det representation av<br />
de olika funktionerna.<br />
Utbildningsstödet ansvarar för samtliga<br />
arméskjutfält i Norrbotten (utom Arvidsjaur),<br />
alla utbildningslokaler i Boden, allt<br />
tekniskt systemstöd till bataljonerna samt<br />
insatschefernas verksamhet.<br />
Utvecklingsenheten skall utveckla För-<br />
14<br />
Utvecklingsenhet<br />
Regementschef<br />
(garnisonschef)<br />
I 19 är ett utbildningsregemente med fem truppslag.<br />
svarsmaktens förmåga till vinterkrigföring<br />
genom att utbilda chefer, utveckla utbildningsmetoder,<br />
skriva reglementen samt<br />
genomföra studier och försöksverksamhet.<br />
Serviceenheten stödjer och ger service till<br />
värnpliktiga och anställda inom bl a områdena<br />
IT, personalvård, hälso- och<br />
sjukvård, expeditionstjänst, arkivtjänst,<br />
löner, resor, transporter och bemanningen<br />
i militärrestaurangerna.<br />
Norrlands helikopterskvadron är resterna<br />
av Norrlands helikopterbataljon som lades<br />
ned 30 juni. Dessa är baserade i Boden,<br />
Frösön, Sundsvall och Lycksele.<br />
Verksamheten kommer i huvudsak att<br />
fokuseras på att vidmakthålla och utveckla<br />
förmågan att uppträda i subarktiskt klimat.<br />
Antalet helikoptrar kommer fram till<br />
2004 att reduceras från ca 30 till 15.<br />
Regementsstab med SC<br />
G1 G2 G3 G4 G5 G6 G7 G8 G9<br />
Pers Und Stri Log Plan Sb Utbstöd Ek Info<br />
▼ ▼ ▼<br />
Utbildningsstöd<br />
Serviceenhet<br />
PBAT ARTBAT LVBAT INGBAT SIGNBAT
Arméns Musikkår Norrland utbildar årligen<br />
ca 30 st värnpliktiga musiker. Förutom<br />
militär ceremoniell musik genomförs<br />
konserter, tattoo´n, musikfestivaler<br />
och parader.<br />
Norra underhållsregementet leder huvuddelen<br />
av Försvarsmaktens underhållstjänst<br />
inom Norra militärdistriktet. Försvarsbeslutet<br />
innebar små förändringar för<br />
Uhreg N som har sin stab, ett miloförråd,<br />
en miloverkstad, en markteleverkstrad samt<br />
del av Kronfrakt placerade i Boden med<br />
ca 350 anställda. En större omorganisation<br />
kommer att ske den 31 december 2001 då<br />
Försvarsmaktens underhållscentrum och<br />
samtliga underhållsregementen läggs ned<br />
och en ny underhållsorganisation bildas.<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
Norra militärdistriktet ersätter i princip<br />
milostab N, tre Fo-staber och två gränsjägarstaber<br />
samt övertar delar av norra<br />
flygkommandots och marinkommandots<br />
verksamhet. Chefen för MD N leder den<br />
territoriella verksamheten i Norrland, varvid<br />
uppgifterna bl a är att samverka med<br />
övriga totalförsvaret, samverka på Nordkalotten,<br />
leda militär säkerhetstjänst, planlägga<br />
för beredskap och mobilisering, delta<br />
i och leda övningar samt leda och stödja<br />
frivilligverksamheten.<br />
Norrbottensgruppen är en av MD N sju<br />
militärdistriktsgrupper. Huvuduppgifter<br />
för dessa är att utbilda och stödja hemvärns-<br />
och frivilligverksamheten samt att<br />
samverka med och stödja kommuner.<br />
Kursgård<br />
Lvbyn Väddö<br />
Öppen 15/4-15/10<br />
Naturskönt belägen vid Ålands hav<br />
Tel.<br />
0176-542 19 alt. 0708-99 06 32<br />
Ring för information eller offert!<br />
15
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong> i Boden<br />
Hans Uhlander<br />
Från kår till bataljon<br />
I samband med Försvarsmaktens omstrukturering<br />
2000 beslutades att Norrlands<br />
<strong>Luftvärn</strong>skår, Lv 7, skulle avvecklas och<br />
luftvärnsutbildningen skulle vara kvar i<br />
form av en funktionsbataljon vid Norrbottens<br />
Regemente I 19. Under utredningsarbetet<br />
fanns även ett förslag att alla<br />
funktionsbataljonerna skulle vara detachement<br />
till respektive huvudplattform, vilket<br />
sedermera förkastades för att få klarare<br />
lydnadsförhållanden.<br />
Från och med 2000-07-01 är chefen I 19<br />
chef över all personal som tjänstgör på<br />
Norrlands luftvärnsbataljon, likaväl som<br />
över övrig personal på de andra funktionsbataljonerna.<br />
Chefen I 19 lyder däremot<br />
under chefen Lv 6, vad som gäller luftvärn,<br />
i vissa särskilt angivna hänseenden.<br />
Dessa områden har cheferna samverkat<br />
om och idag råder samstämmighet vad<br />
gäller personalförsörjning, funktionsutbildning,<br />
funktionsutveckling, uppföljning<br />
och verksamhetsledning.<br />
16<br />
Överstelöjtnant Hans Uhlander är chef<br />
för Norrlands luftvärnsbataljon.<br />
Norrlands <strong>Luftvärn</strong>sbataljon<br />
Chefen för luftvärnsregementet Lv 6 är<br />
Arméns funktionsföreträdare vad avser<br />
luftförsvar och luftförsvarssamverkan.<br />
Nedbrutet på lokal och regional nivå inom<br />
MD N är chefen för Norrlands luftvärnsbataljon<br />
företrädare inom funktionerna<br />
luftförsvar och luftförsvarssamverkan.<br />
I samband med nedläggningen av Lv 7<br />
återlämnade den siste kårchefen, övlt Curt<br />
Högström, Lv 7 standar till MB N, genlt<br />
Mertil Melin. Efter tal och ceremonier<br />
överlämnades Lv 7 standar till chefen<br />
Norrlands luftvärnsbataljon med order att<br />
vara Norrlands luftvärnskårs traditionsbevarare.<br />
Detta innebär bl a att standaret<br />
förs vid högvakter och andra speciella tillfällen,<br />
att chefsporträtten fortsatt pryder<br />
väggarna i Lv 7 gamla ordersal och att de<br />
traditionella festerna med renbensmiddag<br />
och vissa andra arrangemang fortlever.<br />
Namnet Lv 7 fortlever dock endast i den<br />
muntliga traditionen då det korrekta<br />
namnet är Norrlands luftvärnsbataljon –<br />
Nlvbat/I 19.
Kompetenser<br />
Hittills har det bara gått ett drygt halvår<br />
efter den stora omstruktureringen och viss<br />
samverkan och samordning kvarstår. Det<br />
finns dock en förståelse och en inriktning<br />
att målbilden för verksamheten vid Norrlands<br />
luftvärnsbataljon i möjligaste mån<br />
skall vara en spegelbild av <strong>Luftvärn</strong>sregementet<br />
Lv 6, fast i mindre skala. Detta<br />
innebär kvantitetsmässigt att Lv 6 kan<br />
utbilda Rb 70-kompani medan det i Boden<br />
bara finns kapacitet för Rb 70-pluton.<br />
Årets utbildning i Boden omfattar de<br />
luftvärnskompetenser som vi över<br />
tiden måste behärska och kunna, nämligen<br />
robot 70, robot 90, underrättelsetjänst<br />
(radar), trosstjänst samt ledning<br />
och stabstjänst. Alla dessa kompetensområden<br />
finns representerade på varsin<br />
pluton och den totala värnpliktsvolymen<br />
är c:a 200 soldater, vilket är den<br />
värnpliktsvolym vi kommer att ha enligt<br />
HKV minst intill 2004.<br />
Nya ledningssystem, en angripares krav på<br />
att ”trycka ner” luftförsvaret och krav på<br />
egen överlevnad gör att mixade luftvärnsförband<br />
– med såväl låg- som höghöjdskapacitet<br />
– syns vara en lämplig organisationsutveckling.<br />
För att klara denna utveckling<br />
kvalitetsmässigt måste vissa hittills<br />
saknade kompetenser byggas upp i<br />
Boden. På kort sikt innebär det att personal<br />
kommer att finnas med i användargrupperna<br />
för eld- och underrättelseenhet<br />
23 samt att ett antal befäl genomför kurser<br />
på robotsystem 77/97 och STA-Lv 1 på<br />
Lv 6 under våren 2001.<br />
Fortsatt utbildning kommer att ske på<br />
Signalbataljonen på I 19 avseende drift-<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
ledare till lednings- och informationssystemen.<br />
Redan under nästa utbildningsår<br />
hoppas jag att frukterna av denna<br />
utbildning kan visa sig i form av en<br />
simulatorenhet (SimE) RBS 77 i Boden<br />
samt att ytterligare TS 9000 materiel tillförs.<br />
Utveckling<br />
För tillfället avser inte FM att köpa ytterligare<br />
en STA-Lv, trots köpoptioner, utan<br />
luftvärnets enda anläggning kommer att<br />
finnas på Lv 6. Detta innebär att befäl<br />
och värnpliktiga från Norrlands luftvärnsbataljon<br />
kommer att vara på Lv 6 under<br />
dagar-veckor för att nyttja STA-Lv. Det<br />
är viktigt att alla luftvärnare kan vara med<br />
om införandet av STA-Lv samt den<br />
utbildningsutveckling detta kommer att<br />
medföra.<br />
För luftvärnets långsiktiga utveckling och<br />
internationella trovärdighet är det viktigt<br />
att samtliga kompetenser finns och upprätthålls<br />
såväl i södra Sverige som i det subarktiska<br />
klimatet i norra delen. Utan detta<br />
synsätt så kommer det snart att bildas ett<br />
A-lag och ett B-lag för luftvärnet som försvårar<br />
personalförsörjningen och drabbar<br />
kvalitén på luftvärnets insatsbataljoner.<br />
Organisation<br />
Vid förhandlingarna som genomfördes<br />
inför omstruktureringen beslutades att<br />
Norrlands luftvärnsbataljon skulle få ramen<br />
56 personår inkl skolelever, vilket vi<br />
ej lyckats fylla upp. För tillfället tjänstgör<br />
34 officerare på bataljonen varav tre med<br />
SP (särskilt pensionsavtal), fem befäl är ut-<br />
1 Stridsträningsanläggning för luftvärnet.<br />
17
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong> i Boden<br />
lånade till pansar- och signalbataljonerna,<br />
tre är tjänstlediga och tolv är på utbildning.<br />
För att klara av årets uppdrag och<br />
samtidigt ha en organisation där vi kan<br />
kompetensutvecklas så gäller ovanstående<br />
organisation tills vidare.<br />
Följande funktioner och befattningar<br />
finns enligt förhandlad organisation:<br />
• Bataljonsstab – chef, ställföreträdare,<br />
bataljonskvartermästare (ekonomi),<br />
bataljonsadjutant och teknisk chef bataljon.<br />
• SML-avd (strid mot luftmål) – chef,<br />
robot 70/90-officer, underrättelseofficer,<br />
TS-officer (telesystem) och IS-officer<br />
(informationssystem).<br />
• BU-avd (befälsutbildning) – HYB 2 , BUofficer<br />
och utbildnings/säkerhetsofficer.<br />
• <strong>Luftvärn</strong>skompani – chef, ställföreträdare,<br />
adjutant, teknisk chef kompani<br />
samt ca 4-5 befäl per pluton.<br />
• Funktionskompani – chef, ställföreträdare,<br />
adjutant, teknisk chef kompani<br />
samt c:a 4-5 befäl per pluton.<br />
Denna organisation är den optimala<br />
idealbilden som förmodligen aldrig kom-<br />
18<br />
mer att vara bemannad helt. Det kommer<br />
alltid att finnas elever på både nivåhöjande<br />
utbildning och kortare eller längre kurser.<br />
Vissa bemanningsuppdrag internt på I 19<br />
och externt i Försvarsmakten måste lösas.<br />
Ambitionen hos officerarna och viljan att<br />
göra ett bra resultat är ”som vanligt” hög<br />
trots att arbetsbelastningen ibland upplevs<br />
som stor. För att lösa såväl grundutbildningen<br />
av soldaterna som att öva så många<br />
som möjligt i befattning i syfte att kompetensutveckla<br />
sig, har vi valt att genomföra<br />
och delta i följande övningsserie:<br />
• Plutonsövning 1 – grundläggande soldatkunskaper<br />
och förläggning.<br />
• Kompaniövning 1 – grundläggande strid<br />
och stridsskjutningar.<br />
• Kompaniövning 2 – grunder inom respektive<br />
huvudtjänst, t ex SML, stab och<br />
tross.<br />
• Bataljonsövning 1 – grunder i strid mot<br />
luftmål i ett fungerande system.<br />
• Telekrigsövning – störningsövning för<br />
strids- och underrättelseledare samt radaroperatör.<br />
2 Handledare Yngre Befäl.
• Bataljonsövning 2 – tillämpning av strid<br />
mot luftmål i delvis telestörd miljö.<br />
• Ledningssystemövning 01 (LSÖ –01)<br />
– som skall vinter-verifiera ATLE-projektet.<br />
• Skarpa robotskjutningar med RBS 70<br />
och 90 på Bodens södra skjutfält.<br />
• Q-kontroll som motsvaras av den tidigare<br />
vandringspristävlan, VPT.<br />
• Arméns slutövning Snöstorm – endast<br />
deltagande med PS 90 för att målanvisa<br />
luftvärnskanonvagn.<br />
• För-Focus samt Focus – ”sluttest” av<br />
årets utbildning. Övningen genomförs<br />
med Lv 6 och flygvapnet i Jokkmokksområdet.<br />
Under årets alla övningar prövar vi ett nytt<br />
ledningskoncept innebärande att luftvärnskompanistaben,<br />
med 8-10 befäl, dispone-<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
rar stabshytter med ett antal datorer uppkopplade<br />
i nätverk. Detta är utvecklingen<br />
för framtida kompanistaber (se övlt Dan<br />
Brundins artikel i <strong>Artilleri</strong>-Tidskrift 3/<br />
2000) då staben förutom normal<br />
förbandsledning (timmar-dagar) även<br />
inom sitt tilldelade underrättelseområde<br />
skall klara av att leda strid mot luftmål<br />
(sekunder-minuter) med tillgängliga<br />
underättelse- och eldenheter.<br />
För detta ändamål med det övergripande<br />
syftet att överleva för att verka på det<br />
framtida slagfältet, så krävs det förutom<br />
underättelse- och eldenheter även tillgång<br />
till och kompetens på telesystem TS 9000,<br />
LvUndC, LuLIS samt diverse mjukvaror<br />
som IS-mark, UNIS 3 och FbSim 4 .<br />
3 Underrättelseinformationssystem.<br />
4 Förbandssimulering.<br />
19
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong> i Boden<br />
Kennet Eriksson<br />
1906 anlände de första artilleristerna till<br />
Boden och allt sedan dess har artillerister<br />
utbildats här. I slutet av 1999 tornade<br />
mörka moln upp sig på himlen, som gav<br />
vissa indikationer om att funktionsregementena<br />
i Boden skulle avvecklas till<br />
förmån för förband längre söderut i landet.<br />
Slutligen beslutades att bland andra<br />
Norrlands <strong>Artilleri</strong>regemente – A 8 – skulle<br />
avvecklas men artilleriutbildningen vara<br />
kvar i form av en funktionsbataljon ingående<br />
i det nybildade stora utbildningsregementet<br />
i Boden.<br />
En av A 8:s viktigaste verksamheter skulle<br />
följaktligen kvarstå, nämligen att utbilda<br />
befäl och soldater till att utgöra artilleriförband.<br />
Stor del av personalen,<br />
andan, kunnandet och traditionerna utgörs<br />
nu av Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon,<br />
ingående i Norrbottens Regemente I 19.<br />
Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon<br />
Vår uppgift är inte i första hand att utbilda<br />
krigsförband utan att vidmakthålla<br />
20<br />
Överstelöjtnant Kennet Eriksson är<br />
chef för Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon.<br />
Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon<br />
och utveckla kompetenser inom funktionen<br />
indirekt eld. Övergripande syfte är<br />
att säkerställa artillerifunktionen och i vid<br />
bemärkelse armén med vinterkompetens.<br />
Därför är verkan i subarktisk miljö dimensionerande<br />
för vår verksamhet.<br />
Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon för A 8 traditioner<br />
vidare bl a genom att A 8 fana samt<br />
A 4 och A 5 standar förs vid högtidliga<br />
tillfällen. <strong>Artilleri</strong>bataljonens senaste<br />
högvaktsavlösning genomfördes mot<br />
<strong>Artilleri</strong>regementet och då kunde besökarna<br />
för första gången samtidigt beskåda<br />
samtliga artillerifanor och standar: A 1,<br />
A 3, A 4, A 5, A 6, A 7, A 8 och A 9.<br />
Förutom traditionella högtider kommer<br />
även artilleristernas skyddshelgon Sankta<br />
Barbara att årligen firas i enlighet med<br />
våra anrika traditioner och statuter.<br />
Målbilden 2004<br />
Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon erhöll enligt<br />
framtagna förbandskort personalramen
67 personår inklusive skolelever, vilket vi<br />
ännu ej lyckats fylla upp.<br />
Följande funktioner och befattningar<br />
finns enligt förhandlad målbildsorganisation<br />
2004:<br />
• Bataljonsstab – bataljonschef, ställföreträdare,<br />
teknisk chef bataljon,<br />
bataljonskvartermästare (bl a ekonomi)<br />
och bataljonssamordnare.<br />
• Funktionsavdelning: chef, ställföreträdare,<br />
åtta tjänstegrensföreträdare<br />
(teknisk tjänst, understöds- och eldledningstjänst,<br />
stabs- och ledningstjänst,<br />
batteri- samt underhållstjänst).<br />
• Befälsutbildningsavdelning: chef, handledare<br />
yngre befäl och utbildningssäkerhetsofficer.<br />
• Stabs- och trosskompani: chef, ställföreträdare,<br />
adjutant, teknisk chef kompani<br />
samt c:a 4-5 befäl per pluton.<br />
• Pjäskompani: chef, ställföreträdare, adjutant,<br />
teknisk chef kompani samt c:a<br />
4-5 befäl per pluton.<br />
Denna organisation är optimerad i målbilden<br />
mot att årligen utbilda i huvudsak<br />
en kaderbataljon 77 B. Denna målbildsorganisation<br />
kommer nog aldrig att bli<br />
helt bemannad. Det kommer alltid att<br />
finnas elever vid både nivåhöjande utbildning<br />
och vid kortare eller längre icke<br />
nivåhöjande kurser. Vissa bemanningsuppdrag<br />
internt inom I 19 och externt i<br />
Försvarsmakten måste dessutom lösas.<br />
Verkligheten 2001<br />
<strong>Artilleri</strong>bataljonen är främst en utbildningsbataljon<br />
där värnpliktsutbildningen<br />
och befälets kompetensutveckling är det<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
primära. Med hänsyn till det faktiska<br />
personalläget där officerarna är kraftsamlade<br />
till kompanierna, har följande principiella<br />
utbildningsorganisation intagits:<br />
• Bataljonschef med<br />
• bataljonsstab innehållande bataljonsledning<br />
samt funktionsavdelning där<br />
endast vissa av funktionerna/tjänstegrenarna<br />
företräds,<br />
• två utbildningskompanier samt<br />
• ett insatskompani (f o m 2001-05-01),<br />
som leds av C <strong>Artilleri</strong>bataljonen men<br />
personalförsörjs av C I 19.<br />
För tillfället tjänstgör cirka 50 officerare<br />
vid bataljonen och tio till femton officerare<br />
löser bemanningsuppdrag, tjänstgör<br />
i utlandsstyrkan, genomför<br />
nivåhöjande utbildning och några är<br />
tjänstlediga. Förutom våra egna<br />
officerare tjänstgör detta utbildningsår<br />
tre officerare från <strong>Artilleri</strong>regementet<br />
vid artilleribataljonen, främst för att<br />
erhålla kunskap och erfarenheter från<br />
artilleridemonstratorutbildningen där vi<br />
ligger långt fram inom artilleriet. Strävan<br />
är att detta utbyte ska fortsätta<br />
även kommande utbildningsår.<br />
Uppgifter<br />
Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon kommer årligen<br />
att grundutbilda ca 300 värnpliktiga<br />
för vissa delfunktioner inom artilleriet, t ex<br />
kaderbataljon 77 B, demonstratorbatteri<br />
och artillerilokaliseringsradarpluton (Arthur).<br />
En kaderbataljon utbildar huvuddelen<br />
av de väsentligaste system som ingår<br />
i en komplett artilleribataljon.<br />
Demonstratorverksamheten syftar till att<br />
erhålla samt utveckla kunskaper och<br />
färdigheter, som krävs inför införande av<br />
21
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong> i Boden<br />
15,5 cm bandkanon: Åskbollen.<br />
ett nytt gemensamt integrerat artillerisystem<br />
både för armén och amfibiekåren<br />
(f d kustartilleriet).<br />
Inom demonstratorprojektet har Norrlands<br />
<strong>Artilleri</strong>bataljon som ett led i utvecklingen<br />
mot anskaffning av nytt artillerisystem<br />
uppgiften att utbilda ett demonstratorkompani.<br />
Under de närmaste åren<br />
kommer delar ur bandkanonsystemet att<br />
vara teknik- och kunskapsbryggan in i<br />
framtiden och utgöra artilleridemonstratorbatteri.<br />
Detta utbildningsår provar vi<br />
olika metoder för att leda autonoma<br />
pjäsenheter direkt från bataljonsnivån med<br />
eller utan stöd av kompaninivån.<br />
I detta sammanhang vill jag citera chefen<br />
för artilleridemonstratorkompaniet major<br />
22<br />
Tommy Karlsson ”Vi har tillsammans, befäl<br />
och soldater, fört artilleriets utveckling<br />
flera stora steg framåt (måhända ”stora ord”<br />
men jag har svårt att se vem som kan säga<br />
emot...?)”.<br />
Senare kommer projektet att kompletteras<br />
och eventuellt ersättas med moderna,<br />
troligtvis utländska artillerisystem. Redan<br />
i sommar kommer officerare ur bataljonen<br />
att erhålla utbildning på två olika utländska<br />
artillerisystem i Tyskland respektive<br />
England. Därefter kommer de att ingå i<br />
demonstratorprojektet för att dels delta i<br />
övningar, dels lära oss övriga artillerister<br />
dessa nya system.<br />
Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon ”ansvarar” för<br />
bemanning av en haubitsbataljon 77 B, en
artillerilokaliseringsradarpluton samt<br />
”funktionsofficerare” till MekB 19 brigadstab<br />
och A 9 regementsstab.<br />
Chefen för <strong>Artilleri</strong>regementet, A 9, är<br />
Arméns funktionsföreträdare vad avser<br />
indirekt eld. Nedbrutet på lokal och regional<br />
nivå är chefen för Norrlands<br />
<strong>Artilleri</strong>bataljon företrädare inom funktionen<br />
indirekt eld och är således I 19 främste<br />
funktionsföreträdare i detta avseende.<br />
2001 – ett historiskt år<br />
❑ I år är det sista året som en åldersklass<br />
grundutbildas i Boden för att<br />
kunna betjäna en regementsstab (A 9),<br />
denna kompetens kommer i framtiden<br />
endast att återfinnas vid <strong>Artilleri</strong>regementet.<br />
❑ I år är det sista året som en åldersklass<br />
grundutbildas inom A 8 gamla<br />
kasernområde.<br />
❑ I år kommer bataljonen efter genomförd<br />
grundutbildning att lämna A 8 område<br />
och flytta till en nyrenoverad kasern<br />
inom I 19 område, gamla skidlöparkasernen,<br />
och då avslutats definitivt utbildningen<br />
av artillerister inom A 8 kasernområde<br />
– efter 94 år! Bataljonchef med stab<br />
har redan samgrupperat i en gemensam<br />
”bataljonslednings-kasern” med alla I 19<br />
utbildningsbataljoners staber. Detta kommer<br />
att underlätta det dagliga samarbetet<br />
mellan bataljonerna och förhoppningsvis<br />
underlättar den också skapandet av den<br />
nya förbandsandan inom regementet.<br />
❑ I år kommer bataljonens nya<br />
utbildningsanordningar, utveckling av<br />
”Bandkanonhall-området” samt nya<br />
”Granaten”, att färdigställas.<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
❑ I år är det första gången som den nya<br />
artillerilokaliseringsradarplutonen<br />
grundutbildas i Boden.<br />
❑ I år är det första gången som artillerister<br />
och artillerienheter från Boden samövar<br />
och organiserar gemensamma<br />
förbandsenheter med Amfibiekåren.<br />
❑ I år kommer två moderna utländska<br />
pjässystem till Boden anförda av bland<br />
annat officerare ur artilleribataljonen, för<br />
att delta i demonstratorprojektet.<br />
Avslutning<br />
Ännu ett utbildningsår närmar sig sitt<br />
slut, A 8:s 94:e och sista men Norrlands<br />
<strong>Artilleri</strong>bataljonens första verksamhetsår.<br />
Mycket har hänt under det senaste året men<br />
kanske det viktigaste är att vi nu börjar hitta<br />
formerna i det nya Norrbottens regemente<br />
och att marken under fötterna sakteliga slutar<br />
att gunga. Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon är<br />
på rätt väg och jag är övertygad om vi kommer<br />
att grundutbilda bra artillerienheter<br />
även framgent och därmed tillföra<br />
funktionskompetenser i subarktiskt klimat<br />
till artilleriet och Försvarsmakten.<br />
När vi som utbildningsbataljon nu lämnat<br />
Norrlands <strong>Artilleri</strong>regemente A 8 för<br />
att som Norrlands <strong>Artilleri</strong>bataljon ingå i<br />
det nya regementet I 19, måste vi alla aktivt<br />
arbeta för att utnyttja de förutsättningar<br />
som finns för att tillsammans skapa<br />
Arméns största, bästa och mest kompletta<br />
utbildningsförband i landet. Uppgiften<br />
kräver ett engagemang av envar så att förbandet<br />
kan bibehålla och om möjligt öka<br />
sin och andras kompetens inom vår funktion<br />
– indirekt eld i subarktisk miljö.<br />
23
Pokalskjutning<br />
Christian Bremer<br />
Kn Christian Bremer var förra<br />
årets vinnare av HM Konungens<br />
skjutpris för artilleriofficer.<br />
Han var löjtnant vid Wendes<br />
<strong>Artilleri</strong>regemente då skjutningen<br />
ägde rum. här mottar han Kungens<br />
pokal av skolchefen överste<br />
Anders Carell.<br />
Pokalskjutning 2000<br />
Veckor innan<br />
Uttagning till finalen skedde genom olika<br />
stationer där vi blivande kaptener prövades<br />
inom området eldledning. Resultatet<br />
blev att jag, Christian Bremer, A3 och<br />
Tommy Granström, A8, kvalificerades till<br />
finalen på Älvdalens skjutfält.<br />
Dagen innan<br />
Under fredag eftermiddag drogs jag och<br />
Tommy ur den pågående övningen<br />
”Metodövning Sensor”. Vi träffades vid<br />
Rivsjön och kom överens om att tillsammans<br />
ta det lugnt och vila upp oss inför<br />
finalen. Bastun på befälshotellet blev vårt<br />
tillhåll under kvällen för att snacka igenom<br />
morgondagen.<br />
Morgonstund och förvillelse<br />
Vi samlades klockan 0700 och transporterades<br />
ut på fältet i en Volvo som körde<br />
vägar där normalt endast terränggående<br />
fordon kör. Vår utrustning avlastades och<br />
vi fick order att avvakta. Efter ca 30 minu-<br />
24<br />
ter blev vi framvinkade och mötte en ”stressad”<br />
bataljonschef, Mj Pålsson, med en<br />
stripbv ( 3021). Där fick vi singla slant om<br />
vem som skulle påbörja finalen. Jag ”vann”<br />
och därmed var det bara att kliva in i<br />
stripbv:en. Väl inne och med telehjälmen<br />
ansluten fick jag mekbataljonchefens order<br />
inför striden i området. Stripbv:en stannade<br />
och avsittning beordrades. Väl utanför<br />
stod en E90:a med personal, det fordon<br />
från vilket eldledningen skulle ske. Jag<br />
skulle snart leda eld med en vagn som jag<br />
aldrig förr använt.<br />
Genomförandet<br />
När min utrustning kommit på plats och<br />
sambandet var säkerställt, påbörjade vagnen<br />
sin framryckning mot oplats. Under<br />
några skumpiga minuter blev jag instruerad<br />
om vagnens olika funktioner. Samtidigt<br />
fick jag order av bataljonsartillerichefen<br />
Kn Isaksson, att nedkämpa en<br />
grkpluton samt en uhgrupp. Framme i<br />
stridsställningen gav Mj Pålsson utgångs-
punkter i terrängen. Under ett tag funderade<br />
jag om det skulle komma något<br />
mer målspel, men Kn Isaksson tog mig<br />
snabbt ur den förvillelsen. ”Agera, agera”<br />
var det som gällde. Jag kände spänd förväntan<br />
när första laget låg i luften. Skulle<br />
det ta rätt? Jaaa, snabbt iväg med ytterligare<br />
två eldstötar och bokför UP:n i samma<br />
vända. Var det något jag hade föresatt mig<br />
före momentet, så var det att förbättra det<br />
eldtekniska underlaget. Nytt mål, två eldstötar<br />
med zonbrisad mot uhgrupp. Redan<br />
när de första granaterna träffade bokförde<br />
jag detta som ett mål. När målen<br />
bedömdes som nedkämpade målspelade<br />
bataljonchefen att A-plutonen på det kompani<br />
jag blivit tillförd till blivit bekämpade<br />
av pv-vapen från en höjdås. Måluttaget var<br />
lite besvärligt eftersom granaterna har en<br />
förmåga att ibland ”glida” över höjdåsar.<br />
Det fick bli en chansning med ett måluttag<br />
på framkanten av åsen, i pjäsernas<br />
skjutriktning och med zonbrisad. Chansningen<br />
gick hem trots att några granater<br />
gled över. Jag anmälde till bataljonchefen<br />
att målet var nedkämpat och direkt därefter<br />
avbröts övningen.<br />
Väntans tider<br />
Ca 300 meter från åskådarplatån blev jag<br />
beordrad att göra avsittning och avvakta<br />
tills vidare order gavs. Jag slog mig ner<br />
och lutade mig mot en tall. Med hjärnan<br />
fortfarande på högvarv började självkritiken<br />
ta sin form. E90:ans motorljud avlägsnade<br />
sig nerför branten, men mina<br />
tankar var redan på ett annat håll. Varför<br />
sköt jag inte verkanseld direkt? Glömde<br />
jag att bokföra UP:n i området? Varför<br />
strulade det med Z-värdet i posen? Tog<br />
jag för lång tid på mig? Sköt jag rätt eld-<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
slag? Fler och fler tankar dök upp i mitt<br />
huvud tills plötsligt Tommy kom farande<br />
förbi för att genomföra sitt moment. Då<br />
kunde jag inte sitta still längre utan var<br />
tvungen att röra på mig.<br />
Summeringen<br />
Jag visste att jag hade skjutit fyra gånger<br />
varav ett provlag, under vad som kändes<br />
som en evighet. Nu försökte jag uppskatta<br />
tiden för Tommy, men det var självklart<br />
dömt att misslyckas. Till slut fick jag order<br />
att ansluta till Tommy och oplatsen.<br />
Juryn hade nu börjat konferera och under<br />
ca 10 min hade Tommy och jag lite tid att<br />
prata om våra ”misstag” i genomförandet.<br />
Det var först nu jag fick klart för mig att<br />
övningsledaren hade kopplat en extern<br />
högtalare till internkommunikationen på<br />
vagnen. Då gladde man sig åt att alla<br />
dumma tankar inte hade omvandlats till<br />
ord under momentet. På åskådarna gick<br />
det inte att utläsa vem som hade vunnit,<br />
men just då kändes det som båda var vinnare.<br />
Juryn kallade till uppställning för att redovisa<br />
vem som var årets vinnare av<br />
pokalen.<br />
Tre punkter hade juryn tagit fasta på;<br />
• Tid för genomförandet.<br />
• Förbättring av det eldtekniska underlaget.<br />
• Om målen var nedkämpade/träffade.<br />
Betyg gavs åt varje deltagare och när<br />
summeringen var klar meddelade dåvarande<br />
C ArtSS, överste Anders Carell, att<br />
jag var årets vinnare.<br />
25
Tommy Granström<br />
Elisabeth Klippinger-<br />
Pettersson<br />
Tyronne Engström<br />
Per Pålsson<br />
Författarna var elever vid TaP Art<br />
99/00, då försöket genomfördes och<br />
är efter godkänd kurs befordrade till<br />
kaptener, Granström vid I 19,<br />
Klippinger-Pettersson vid 4. hkpbat,<br />
Pålsson vid P 18. Engström är civil.<br />
Bakgrund<br />
Vid tidigare skjutningar har det visat sig<br />
att vid övergång från laddning 6 till 9 kan<br />
V 0 på det första skottet vara upp till 20<br />
m/s lägre än på nästa skott. Anledningen<br />
till detta kan vara att eldrörsstrukturen ej<br />
medger höga V 0 direkt efter det att man<br />
skjutit med låga laddningar. Dessa observationer<br />
har tidigare konstaterats på ett<br />
antal olika pjäser.<br />
Tommy Granström<br />
Elisabeth Klippinger-<br />
Pettersson<br />
Uppgift<br />
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
V 0 -differenser vid laddningsbyte<br />
Tyronne Engström<br />
Per Pålsson<br />
• Genomför en försöksskjutning och ta<br />
där fram underlag för hur ett antal<br />
pjäser varierar i V 0 vid växling mellan<br />
laddning 6 och laddning 9.<br />
• Jämför spridning i V 0 och i nedslag.<br />
• Jämför skillnaden i V 0 vid övergång<br />
från laddning 6 till 9 och åter till laddning<br />
6.<br />
27
TTÖ<br />
Förutsättningar<br />
Vi använde fem haubits 77B och en och<br />
samma V 0 -utrustning som vi flyttade<br />
mellan pjäserna för att inte den skulle<br />
påverka resultatet av mätningarna. Radarn<br />
som vi använde har i senare mätningar<br />
visat sig ge jämna värden. För<br />
laddning 6 använde vi övningsgranat m/<br />
54-77 Z och för laddning 9 basflödesgranaten<br />
sgr m/77 bfl som vi vägde med<br />
en noggrannhet på 10 gram. I SKER<br />
satte vi viktgruppskorrektionen till 0, så<br />
att vi kunde räkna ut skillnaden i målterrängen<br />
manuellt.<br />
Målet angav vi som punktmål för att inte<br />
behöva ta hänsyn till eldbredden. Det<br />
lägesbestämdes med Epbv 3022 med<br />
fordonsmonterad laseravståndsmätare.<br />
Förbandet hade säker geodesi och meteorologi.<br />
Genomförande<br />
Vi började med att analysera uppgiften<br />
och ställde kontrollfrågor till vår tekniklärare<br />
för att kunna bestämma hur skjutningen<br />
skulle gå tillväga.<br />
Nästa steg var att konstruera ett Excel-program<br />
för utvärdering.<br />
Skjutningarna ägde rum 00-03-07 under<br />
3 timmar i strålande solsken vid den natursköna<br />
platsen Holmhällar på Gotlands östra<br />
kust. Fem pjäser ur A 7 GU-bataljon genomförde<br />
samma skjutförfarande:<br />
• tre skott laddning 6,<br />
• två skott laddning 9 och slutligen<br />
• ytterligare tre skott laddning 6.<br />
Mellan skotten med samma laddning var<br />
tidsskillnaden 60 sekunder.<br />
28<br />
Bild<br />
.<br />
1 visar nedslag för 1. och 2. skottet<br />
för respektive pjäs.<br />
Bild 1 visar att skott 1-4 ligger till vänster<br />
och skott 5-10 till höger om målmitt<br />
vilket beror på att väderinflytelserna ändrades<br />
under moment. Detta påverkade<br />
dock inte TTÖ-uppgiftens lösande. Det<br />
som måste påpekas på bild 1 är skillnaden<br />
mellan skott 7 och 10 som är 799 m<br />
(inte onormal spridning på laddning 9).<br />
Bild 2 visar liksom bild 1 att 2. skottet<br />
har både högre V 0 och går längre i målterrängen.<br />
Jämför man skillnaden i V 0<br />
med skillnaden i längd ser man att det är<br />
något som inte står rätt till.<br />
Skott Längd- V 0 -diff CV 0 Summa<br />
skillnad<br />
1 & 2 59 3,2 38 121,6<br />
3 & 4 241 5,7 38 216,6<br />
5 & 6 177 0,1 38 3,8<br />
7 & 8 486 7,7 38 292,6<br />
9 & 10 395 4,9 38 186,2<br />
Bild 2 visar exakt meterskillnad mellan<br />
skotten samt värden för CV 0 och V 0 -<br />
differensen.
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
Bild 3. Inmätning av nedslagen gjordes med laseravsståndsmätare monterad på Epbv 90.<br />
Mellan skott 9 och 10 var den faktiska<br />
skillnaden i målterrängen 395 m medan<br />
en beräkning med hänsyn till de V 0 -värden<br />
vi fick ger en skillnad på 186,2 m,<br />
detta ger en differens på 208,8 m mellan<br />
de faktiska nedslagen och V 0 -radarn.<br />
När man tittar på bild 4 – spridningen i<br />
V 0 – ser man att skillnaden mellan de första<br />
skotten med varje pjäs är tämligen stor<br />
medan andra-skotten ligger väldigt lika.<br />
På bild 5 ser man de V 0 -värden vi fick med<br />
laddning 6 före och efter laddning<br />
9. Pjäs 5 och 6 hade tidigare under<br />
dagen skjutit laddning 9<br />
medan pjäs 1-3 var ”kalla”. När<br />
man jämför värdena ser man att<br />
vid pjäs 1-3 gick medel-V 0 upp ca<br />
1 m/s efter laddning 9 jämfört<br />
Bild 4. V 0 -spridning med V 0 -<br />
korrektion. Bilden visar V 0 på<br />
första resp andra skotten på fem<br />
deltagande pjäser (pjäs 4 var<br />
trasig).<br />
29
TTÖ<br />
Bild 5 visar V0 Ing 6 före och efter Ing 9.<br />
med pjäs 5 och 6 där värdet är i stort sett<br />
oförändrat eller gick ner.<br />
Slutsatser<br />
Andra skottet på laddning 9 har högre V 0<br />
än första. Medel för förbandet är + 5 m/s.<br />
Med ett större underlag skulle man kunna<br />
1. lärare teknik övlt Hans Åhman:<br />
Vid övergång från laddning 4-6 till laddning<br />
8-9 visar det sig att det första skottet<br />
med högre laddning har lägre V 0 och går<br />
något kortare än efterföljande skott.<br />
Strukturen i eldröret gör att skottet går<br />
kortare. Vid det omvända förfarandet dvs<br />
högre laddning skjuts först så kommer<br />
inte det första skottet på lägre laddning<br />
att gå längre. Det har detta försök visat<br />
och det har även förhållit sig så vid ett<br />
flertal andra skjutningar.<br />
Vad innebär det för oss rent skjuttekniskt<br />
och taktiskt när första skotten<br />
går kortare vid byte till högre laddning?<br />
Vi kommer inte att erhålla förväntad<br />
verkan av elden då första laget kommer<br />
att missa hela eller delar av målet. Detta<br />
måste åtgärdas på något sätt. Detta kan<br />
30<br />
dra slutsatsen att det behövs en<br />
korrektion för första skottet<br />
Vid andra skottet på laddning 9<br />
har vi ungefär samma V 0 mellan<br />
de olika pjäserna. V 0 tycks ha stabiliserat<br />
sig till andra skottet. Slutsatsen<br />
vi drar av detta är att man<br />
vid V 0 -skjutningar skall bortse<br />
från det första skottet.<br />
Laddning 6-serien efter laddning<br />
9 har ca 1 m/s högre medel-V 0 än den<br />
första, vilket skulle göra 24 m på D max .<br />
Detta tror vi kan ligga inom den statistiska<br />
felmarginalen då vi skjutit så få skott.<br />
Vi drar även den slutsatsen att skall man<br />
skjuta in pjäser så skall detta ske med låga<br />
laddningar då dessa sprider mindre än de<br />
höga laddningarna.<br />
göras genom att inleda alla skjutningar<br />
med verkanseld, 1 – 2 eldstötar, istället<br />
för inskjutning med 1 lag. Med detta<br />
förfarande erhålls verkan snabbare i<br />
målet och en mer relevant eldreglering<br />
kan göras. På samma sätt kan skjutning<br />
inledas när pjäsen inte varit verksam<br />
under en längre tid.<br />
En annan möjlighet är att korrigera riktpunkten<br />
för ett förband genom en framtagen<br />
korrektion som förflyttar endast<br />
första laget t ex 500 m längre fram.<br />
Vid framtagande av ny artilleripjäs och<br />
ballistikräknare måste ovan nämnda<br />
egenskaper vara väl inskjutna för varje<br />
kombination av nyss skjuten laddning<br />
och ny laddning. Detta skall sedan vara<br />
inprogrammerat i räknaren.
<strong>Artilleri</strong> & <strong>Luftvärn</strong><br />
31
<strong>Artilleri</strong>-Tidskrift<br />
Tidskrift för <strong>Artilleri</strong>et och <strong>Luftvärn</strong>et • Utgiven av <strong>Artilleri</strong>klubben<br />
<strong>Artilleri</strong>klubbens medlemmar erhåller <strong>Artilleri</strong>-Tidskrift utan kostnad<br />
Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig:<br />
Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE<br />
Tel och fax: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se<br />
Biträdande redaktör:<br />
F d skolboksförläggare Bo Pederby, major Lv 3 reserv, Båtsman Nähls väg 61,<br />
163 47 SPÅNGA. Tel och fax: 08–36 60 38. E-post: bo.pederby@telia.com<br />
Ekonomichef både i klubben och tidskriften:<br />
Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN<br />
Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se<br />
Redaktionskommitté:<br />
Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef, sekreterare samt representanter för<br />
Art överste Anders Carell, <strong>Artilleri</strong>regementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och<br />
Lv överstelöjtnant Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01<br />
Redaktionsadress:<br />
Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till<br />
ekonomichefen enligt ovan.<br />
<strong>Artilleri</strong>klubben<br />
Adress:<br />
Försvarets Materielverk – AML,<br />
115 88 STOCKHOLM<br />
Ordförande:<br />
Överste 1 Stig Schyldt, FMV,<br />
115 88 STOCKHOLM.<br />
Tel: 08–782 53 60<br />
Sekreterare<br />
Överstelöjtnant Sören Möller,<br />
Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE<br />
Tel: 0176–145 09.<br />
E-post: soren.moller@swipnet.se<br />
Medlemsavgifter:<br />
Årsavgift 100 kr<br />
Ständigt medlemskap 1 000 kr<br />
Medlemsavgifter betalas till<br />
<strong>Artilleri</strong>klubbens postgiro 5 47 31–5<br />
©2001 <strong>Artilleri</strong>-Tidskrift<br />
Utdrag ur tidskriften får göras med angivande<br />
av källa.<br />
32<br />
<strong>Artilleri</strong>-Tidskrift<br />
postgiro 19 09 19-1<br />
bankgiro 833-4278<br />
Prenumerationspriser:<br />
Inom Sverige 150 kr per år<br />
Inom Norden 175 kr per år<br />
Utom Norden 200 kr per år<br />
Lösnummerpriser:<br />
Enkelnummer 70 kr<br />
vid köp av minst 10 ex 50 kr<br />
Dubbel-/Temanummer 90 kr<br />
vid köp av minst 10 ex 70 kr<br />
ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2001
ARTHUR<br />
Information Superiority by Ericsson<br />
Informationsövertag är grundstenen i kraftfullt försvar. Bättre information<br />
leder till bättre beslut och förmåga att genomföra en precisionsinsats.<br />
De två viktigaste förutsättningarna för Informationsövertag är sensorer –<br />
mänskliga såväl som tekniska – och kommunikation.<br />
Ericsson erbjuder en unik kombination av avancerade och mångsidiga<br />
kommunikationssystem, sensorer och förmåga att integrera dessa för att<br />
uppnå Informationsövertag under 2000-talet.<br />
defenseinfo@emw.ericsson.se www.ericsson.com/microwave
SAAB BOFORS DYNAMICS<br />
www.saab.se<br />
Posttidning B<br />
<strong>Artilleri</strong>-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson<br />
Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN<br />
Med Saab Bofors<br />
Dynamics in i framtiden<br />
Saab Bofors Dynamics AB utvecklar och<br />
producerar avancerade försvarssystem på<br />
teknikens framkant, från högflygande autonoma<br />
robotar till djupgående fjärrstyrda<br />
undervattensfarkoster.<br />
Om Du är intresserad av en utmaning med<br />
ett spännande arbetsinnehåll kan Saab Bofors<br />
Dynamics erbjuda ett stort urval av arbetsuppgifter<br />
med bred teknisk spännvidd.<br />
Personalen är vår största tillgång och vi<br />
behöver alltid duktiga medarbetare. Hos oss<br />
får Du användning för dina kunskaper och<br />
kan utvecklas i en högteknologisk kreativ<br />
arbetsmiljö.<br />
Vill Du veta mer om vårt företag eller en<br />
eventuell anställning, besök då vår hemsida<br />
www.saab.se/dynamics/ eller ring/skriv till:<br />
Tommy Laurell, 013 -186042,<br />
tommy.laurell@dynamics.saab.se<br />
(Linköping, öteborg, Järfälla)<br />
Annika Franzén, 0141 - 224540,<br />
annika.franzen@dynamics.saab.se<br />
(Motala, Landskrona, Järfälla)<br />
Annika Fröberg - Skeppstedt, 0586 - 823 24,<br />
annika.froberg-skeppstedt@dynamics.saab.se<br />
(Karlskoga, Eskilstuna)