årsredovisning - Haparanda stad
årsredovisning - Haparanda stad
årsredovisning - Haparanda stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bild1 : olika kostnaders andel av skatteintäkter och Bidrag<br />
% 2005 2006 2007 2008 2009<br />
verksamhetens nettokostnader 90,8 89,8 84,0 91,6 91,5<br />
avskrivningar 5,1 4,7 4,8 5,0 4,7<br />
nettokostnadsandel 95,9 94,5 88,8 96,6 96,2<br />
finansnetto 2,1 1,1 1,3 2,5 2,6<br />
nettokostnader inklusive finansnetto 98,0 95,6 90,1 99,1 98,8<br />
en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. ett sätt<br />
att belysa detta förhållande, är att analysera hur stor del andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter<br />
och statsbidrag. av bild 1 framgår att för år 2009 har verksamheten, exklusive avskrivningar och finansnetto, tagit 96,2% av<br />
skatte- och statsbidragsintäkterna i anspråk. tillsammans tar de löpande kostnaderna 98,8% i anspråk. detta innebär att det återstår<br />
1,2% av skatte- och statsbidragsintäkterna till att göra investeringar och att amortera på lån. <strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong>s balans mellan intäkter och<br />
kostnader bör förbättras något och landa på ett årligt överskott i nivå av tumregeln på 2% av skatter och statsbidrag, för att vi ska kunna<br />
upprätthålla en rimlig investeringsnivå och amorteringsnivån utan att urholka likviditeten. variationerna i finansnettots andel mellan åren<br />
beror i huvudsak på redovisningen av orealiserade vinster respektive förluster på värdepappersinnehavet.<br />
Bild 2: investeringsvolym och självfinansieringsgrad<br />
% 2005 2006 2007 2008 2009<br />
investeringsvolym/nettokostnader 7,2 7,0 8,9 5.5 5,9<br />
avskrivningar/nettoinvesteringar 77,7 56,3 37,6 99.7 88,0<br />
<strong>Haparanda</strong> <strong>stad</strong> investerade under år 2009 för 26,2 Mkr. av bild 2 kan utläsas att den årliga investeringsvolymen varit betydligt högre<br />
under de senaste åren. den nu lägre investeringsvolymen har i första hand varit en medveten strategi i syfte att stärka det långsiktiga<br />
finansiella handlingsutrymmet men har också styrts av den alltmer ansträngda likviditeten.<br />
Bild 3: finansieringsBilden av investeringar och självfinansieringsgraden<br />
mkr 2005 2006 2007 2008 2009<br />
verksamhetsnetto (exklusive avskrivningar) 42,8 43,3 70,5 29,3 28,5<br />
finansiering via rörelsekapital 0 0 0 0 0<br />
finansiering via ökad skuldsättningsgrad 0 0 0 0 0<br />
årets nettoinvesteringar (materiella) 28,2 37,3 59,7 24,2 26,2<br />
självfinansieringsgrad (%) 152,0 116,0 118,0 121,1 108,8<br />
av 2009 års verksamhetsnetto på 28,5 Mkr, exklusive avskrivningar då dessa ej är likvidpåverkande, användes 26,2 Mkr till materiella<br />
investeringar. relateras dessa variabler till varandra erhålles en självfinansieringsgrad av investeringarna på 108,8%. detta innebär att<br />
samtliga materiella investeringar år 2009 kunde skattefinansieras. resterande del av skatteintäkterna, 2,3 Mkr, användes till finansiella<br />
kostnader som uppgick till 12,7 Mkr. skatteintäkterna räckte således inte till räntekostnaderna. en hög självfinansieringsgrad är viktig för<br />
att inte rörelsekapital och likviditet urholkas.<br />
Bild 4: årets resultat<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
årets resultat (Mkr) 4,2 11,8 10,2 2,4 7,4<br />
årets resultat/skatter och <strong>stad</strong>sbidrag (%) 1,0 2,6 2,2 0,5 1,5<br />
årets resultat/eget kapital (%) 3,0 7,4 4,9 1,1 3,3<br />
årets resultat som används för respektive år är det justerade resultatet, det vill säga det resultat som jämförs mot balanskravet. det långsiktiga<br />
målet är att årets resultat ska uppgå till 10 Mkr eller minst det budgeterade belopp, vilket fastslagits av fullmäktige.<br />
47 43
Change language