Stärkt miljöprövning i enklare former - Green Business AB
Stärkt miljöprövning i enklare former - Green Business AB
Stärkt miljöprövning i enklare former - Green Business AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1 Miljöprövning som miljöpolitiskt<br />
styrmedel<br />
Kort om <strong>miljöprövning</strong>ens historia<br />
Det svenska systemet med statlig prövning av miljöaspekter hos<br />
miljöfarlig verksamhet har sina rötter i den svenska vattenlagen från<br />
1940-talet. Verksamheten med obligatorisk förprövning för vissa<br />
utpekade typer av verksamheter började i mitten av 1950-talet.<br />
Bakgrunden till att denna form av statlig styrning valdes var primärt<br />
att ingendera parten då hade närmare kunskaper om vad som skulle<br />
krävas. Man prövade sig helt enkelt fram. I grunden är det fortfarande<br />
denna modell för prövningen som gäller, trots att problembilden har<br />
ändrats. De stora processindustriernas utsläpp till vatten prövades av<br />
vattendomstol fram till 1969, då miljöskyddslagen (ML) trädde i kraft<br />
och prövningen övergick i myndighetsform (Koncessionsnämnden för<br />
miljöskydd och Naturvårdsverket).<br />
Den stora förändringen 1969 var att alla miljöaspekter från<br />
verksamheten prövades, oavsett om det rörde sig om utsläpp till<br />
vatten, luft, buller eller avfall. Prövningskriterierna tydliggjordes<br />
framförallt med bästa teknik (BAT) som ett grundläggande kriterium,<br />
dvs. tillståndsmyndigheterna krävde att berörda verksamheter skulle<br />
genomföra åtgärder med hjälp av den bästa teknik som fanns<br />
tillgänglig på marknaden, oavsett om denna fanns tillgänglig i Sverige<br />
eller internationellt. I princip ställdes samma krav på alla typer av<br />
verksamheter, oavsett om de prövades eller inte. De verksamheter som<br />
uttryckligen behövde ansöka om tillstånd fick naturligtvis frågan mer<br />
under luppen.<br />
En principiell förändring som genomfördes 1969 var också att det blev<br />
företagens skyldighet att visa att verksamheten kunde bedrivas utan<br />
olägenhet – tidigare var det myndigheternas skyldighet att visa att<br />
åtgärder behövde vidtas. En annan förändring som skedde då var att<br />
prövningsorganisationen stärktes, inkl de myndigheter som medverkar<br />
i prövningsprocessen. Man kan faktiskt påstå att det var först med<br />
miljöskyddslagens införande som miljöfrågorna började tas på allvar<br />
av såväl stat som näringsliv. Det var också först då som resultaten<br />
började bli synliga i form av minskade mängder utsläppta föroreningar<br />
från de prövade företagen.<br />
21
Change language