Stärkt miljöprövning i enklare former - Green Business AB

Den svenska lagstiftningen bygger historiskt sett i högre grad på
individuell hantering med ramlagar som grund, där kraven för den
enskilda verksamheten preciseras av myndighet till ett ”skräddarsytt
regelverk”. Regleringen på detta område bygger på en generös och
ödmjuk inställning från de svenska myndigheternas sida, dvs. en insikt
om att myndigheten inte alltid vet bäst. Samtidigt har denna inriktning
nackdelar, vilket är en av huvudorsakerna till att denna rapport
kommit till. Den svenska linjen har haft svårt att hävda sig i
Europeiska Kommissionens fortlöpande granskning av svenska regler,
vilket fått till följd att en stor fördel med en individuell prövning, ”en
verksamhet- en lag (tillstånd)”- inte längre har samma styrka.
En fjärde successiv förändring som skett är den ökade
komplikationsgraden i prövningen. Den kräver idag oerhört mycket
mer av företagens resurser i form av interna och externa utredningar
än tidigare. Formalia kring myndigheternas ageranden har ändrats, så
att prövningen idag tar orimligt lång tid i anspråk från ansökan till
beslut. Prövningen präglas idag i allt högre grad av tjänstemännens
behov av underlag för att kunna fatta rätt beslut och mindre av
näringslivets behov av snabb hantering av beslut för kunna driva
verksamheten. Skiljelinjen går mellan det statliga behovet att göra
saker rätt och näringslivets behov att göra rätt saker.
En femte förändring är att kunskaperna om vad som skall avses med
BAT idag är oerhört mycket större än tidigare. EU tillhandahåller ett
omfattande underlag om BAT som har blivit styrande för många
branscher. Vidare finns det numera andra viktiga kunskapskällor, som
inte fanns tidigare, t.ex. branschöversikter, praxis från
tillståndsprövning, nationella databaser etc. Slutresultatet av
prövningen kan idag förutses i förväg med stor noggrannhet,
åtminstone för de branscher som omfattas av IPPC-direktivet.
En sjätte förändring som skett är näringslivets inställning till
miljöfrågorna. Prövningen är organiserad så att den sätter företagen på
”den åtalades bänk”, vilket underblåser en försvarsattityd. Idag är
näringslivets inställning avsevärt mer förstående till behovet av
åtgärder. Den nya proaktiva inställningen manifesteras inte minst av
att en betryggande majoritet av de prövningsskyldiga företagen nu på
frivillig väg har infört ett miljöledningssystem eller liknande med
internationella standarder som förebild för att få en bättre styrning
och kontroll av sina miljöfrågor. Flertalet av dessa tillhör gruppen
SME. Även andra frivilliga verktyg är vanliga, t ex olika system för att
informera om produkters miljöprestanda. En del av det som det
tidigare krävdes lagstiftning för genomförs idag på frivillig väg.
25