Stärkt miljöprövning i enklare former - Green Business AB

Recommendations

Info

Innebörden enligt EIA-direktivet är att en miljökonsekvensbedömning skall identifiera, beskriva och bedöma direkta och indirekta effekter med avseende på följande faktorer: Människor, fauna och flora Mark, vatten, luft, klimat och landskap Materiella tillgångar och kulturarvet Samspelet mellan nämnda faktorer (EIA, artikel 3) För vissa typer av projekt föreskrivs att en miljökonsekvensbedömning alltid skall utföras, då projekten ifråga alltid förmodas leda till betydande miljöpåverkan (EIA art1, 4.1). Det är enbart för stora projekt som det obligatoriskt krävs en miljökonsekvensbedömning. Det gäller projekt av typ stora djurhållningsanläggningar, gruvor, massa- och pappersbruk, raffinaderier, integrerade kemiska anläggningar, anläggningar som hanterar asbest, stål- och metallverk, stora kraftstationer, anläggningar för förvaring av radioaktivt avfall och anläggningar för hantering av hushållsavfall och farligt avfall. Vidare antas infrastrukturprojekt som motorvägar, järnvägar, flygplatser och hamnar vara av denna typ (EIA, bilaga I). I Sverige berör detta krav ca 200 anläggningar och ett 100-200 infrastrukturprojekt (hamnar, flygplatser, motorvägsbyggen, järnvägsbyggen), totalt 300-400 projekt. En annan grupp av verksamheter, där medlemslandet kan kräva miljökonsekvensbedömning om det behövs, förtecknas i en bilaga till direktivet (EIA, art 4.2; bilaga II). Medlemslandet kan avgöra behovet av miljökonsekvensbedömning genom att antingen göra en bedömning från fall till fall eller utforma kriterier för att kunna avgöra vilka projekt som skall omfattas eller kombinera de båda urvalsförfarandena. Flertalet av de verksamheter som förtecknas återfinns i Sverige i prövningsförordningen som s.k. A- eller Banläggningar. Även andra typer av anläggningar förtecknas som intressanta för en miljökonsekvensbedömning, bl a infrastrukturprojekt, där miljökonsekvensbedömningen i Sverige ofta görs enligt PBL eller annan speciallagstiftning, t ex för vattendammar, skidliftar och båtmarinor (EIA, bilaga II). I samband med beskrivningen nedan om redovisningen av miljölagstiftningen i Sverige beskrivs hur miljökonsekvenser behandlas. När det gäller kraven på miljökonsekvensbedömning i det senare fallet skall alltså medlemslandet utforma någon form av urvalsförfarande. 50
Urvalet kan utföras på grundval av kriterier som utformas i förväg eller genom att vissa typer av anläggningar pekas ut från fall till fall. I det fall att kriterier används för urvalet skall dessa omfatta en beskrivning av projekten (storlek, samspel med andra anläggningar, användning av naturresurser, avfall, föroreningsutsläpp och risk för olyckor), deras lokalisering (naturens känslighet, existerande markanvändning, naturens egen läkande förmåga) och möjlig påverkan (utbredning, gränsöverskridande påverkan, omfattning och komplexitet, sannolikhet för påverkan, varaktighet, frekvens och reversibilitet) (EIA bilaga III). En rimlig utgångspunkt vid utformning av dessa kriterier är därvid att den regel som gäller generellt i EIAdirektivet också gäller för anläggningarna i bilaga II, dvs. det skall vara ett projekt där det finns risk för betydande verkningar i miljön. Tillsammantaget omfattar EIA-direktivet betydligt fler typer av projekt och verksamheter än IPPC-direktivet om man räknar in alla typer av verksamheter enligt både bilaga I och II. I Sverige har denna fråga lösts så att ett stort antal projekt ur såväl bilaga I som bilaga II förtecknas i en förordning och som alltid skall omfattas av en miljökonsekvensbedömning (Förordningen om miljökonsekvensbedömningar), dock utan att ta till vara på möjligheten att utforma särskilda kriterier. I direktivet preciseras vilken typ av information som en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla, vilka aktörer som bör få möjlighet att medverka, hur gränsöverskridande frågor skall hanteras och allmänhetens deltagande (EIA, artikel 5-10). I allt väsentligt omfattar en miljökonsekvensbeskrivning frågor som föreskrivits som underlag vid prövning av miljöfarlig verksamhet i den svenska miljölagstiftningen långt före direktivets tillkomst, se tabell 3. Andra berörda myndigheter skall också beredas möjlighet att yttra sig över projektet (EIA, art 6.1). När det gäller allmänhetens medverkan innehåller direktivet i huvudsak samma krav som IPPC-direktivet (EIA, art 6.2, 9). SEA-direktivet I SEA-direktivet, Dir 2001/42/EC, Enviromental assessment of certain plans and programmes (SEA-directive), som är ett till EIA-direktivet närliggande direktiv, föreskrivs att strategiska miljöbedömningar utförs för planer och program som upprättas av offentliga organ. Planer och program av detta slag är t ex de vägplaner som föregår varje vägbyggnation, de planer som föregår områdesskydd enligt miljöbalken, områdesplaner enligt PBL och kommunala energiplaner. Detta direktiv berörs inte närmare i denna rapport. 51
Page 1 and 2: Stärkt miljöprövning i enklare f
Page 3: Förord Verket för Näringslivsutv
Page 6 and 7: förklaras längst bak i rapporten
Page 8 and 9: serve as a key starting point for o
Page 11 and 12: Sammanfattning Bakgrunden till denn
Page 13: Öka möjligheterna till allmänhet
Page 16 and 17: Tillstånd ________________________
Page 18: 5 Olika aktörers attityder till de
Page 22 and 23: I detta avseende har prövningen va
Page 24 and 25: Förändrad omvärld Sedan det sven
Page 26 and 27: Idag finns det i Sverige drygt 4000
Page 28 and 29: För- och nackdelar med integrerad
Page 30 and 31: Genom offentlighetsprincipen har en
Page 32 and 33: Samordningsmöjligheter finns i til
Page 34 and 35: De politiskt tillsatta kommunala my
Page 36 and 37: Figur 3: Utsläpp av klororganiska
Page 39 and 40: 2 Översikt över miljöprövning i
Page 41 and 42: Utformningen av prövningen måste
Page 43 and 44: Förordning används för harmonise
Page 45 and 46: Nödvändiga åtgärder vidtas för
Page 47 and 48: En behörig myndighet skall utfärd
Page 49: Den fjärde av de inledningsvis nä
Page 53 and 54: Seveso II-direktivet ”Seveso II-d
Page 55 and 56: Utgångspunkten för hanteringen av
Page 57 and 58: Avgränsning Denna översikt basera
Page 59 and 60: Förorenarens betalningsansvar En v
Page 61 and 62: I Finland sker exempelvis prövning
Page 63 and 64: Tabell 4: Exempel på verksamheter
Page 65 and 66: Former för att stimulera teknisk u
Page 67 and 68: Tabell 5: Antal prövningspliktiga
Page 69 and 70: Bedömningen av denna påfrestning
Page 71 and 72: I Irland kan vem som helst lämna s
Page 73 and 74: IPPC-direktivet vs annan EU-lagstif
Page 75 and 76: och andra miljöaspekter behövs i
Page 78 and 79: 3 Miljöprövning i Sverige Aktuell
Page 80 and 81: Prövningsskyldiga verksamheter Reg
Page 82 and 83: De berörda skall under samrådet g
Page 84 and 85: Tabell 9: Miljökonsekvensbedömnin
Page 86 and 87: Tabell 10: Exempel på innehåll i
Page 88 and 89: I kungörelsen skall anges att mål
Page 90 and 91: Tabell 12: Exempel på olika former
Page 92 and 93: Bedömning av villkor Generellt gä
Page 94 and 95: En ideell förening som enligt sina
Page 96 and 97: att lägga upp fasta ämnen). För
Page 98 and 99: Domstolarnas skyldigheter Vid pröv
Page 100 and 101:
Tabell 16: Åtgärder som kräver a
Page 102 and 103:
Tabell 17: Den tidigare och nuvaran
Page 104 and 105:
Prövningens omfattning Behovet av
Page 106 and 107:
ämnen. Hanteringen av dessa frågo
Page 108 and 109:
människor. Historiskt har den stö
Page 110 and 111:
energianläggningar men även från
Page 112 and 113:
Utsläppsnivån är obetydligt läg
Page 114 and 115:
114
Page 116 and 117:
Skillnader som gäller lagstiftning
Page 118 and 119:
Tillståndsprövning och miljökons
Page 120 and 121:
Det gäller verksamheter som raffin
Page 122 and 123:
”lämplig plats” görs i samban
Page 124 and 125:
Skillnader som gäller tillståndsp
Page 126 and 127:
Hur kan ändring göras: Ändring i
Page 128 and 129:
Reglering i EG-rätt: Direktiv 2002
Page 130 and 131:
uppgifter om vilka verksamheter som
Page 132 and 133:
5 Olika aktörers attityder till de
Page 134 and 135:
Beslutsunderlag När det gäller kr
Page 136 and 137:
tillkommer genom prövningsprocesse
Page 138 and 139:
Ett genomgående tema är vidare at
Page 140 and 141:
Det finns inget hinder i EU-direkti
Page 142 and 143:
Figur 11: Illustration till lämpli
Page 144 and 145:
Det stämmer bättre med den intern
Page 146 and 147:
Ett alternativ kan vara - om försl
Page 148 and 149:
Tabell 19: Översikt över skiss ti
Page 150 and 151:
150
Page 152 and 153:
Miljöansvarsdirektivet Environment
Page 154 and 155:
Nutek 2006). Näringslivets adminis
Page 156 and 157:
Förkortningar och begrepp Begrepp
Page 158 and 159:
PPP Polluter Pays Principle, princi
Page 160 and 161:
Kartläggning av företags syn på
Page 162 and 163:
Den utfrågade gruppen - typ av ver
Page 164 and 165:
Informationskälla till bästa tekn
Page 166 and 167:
Prövotid Fråga: Vilken är din be
Page 168 and 169:
Behov av statlig styrning av ny ver
Page 170 and 171:
140 120 100 Den utfrågade gruppen
Page 172:
Allmänhetens medverkan Fråga: Hur
show all

Stärkt miljöprövning i enklare former - Green Business AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?