Givandet ökar – när vi får styra vart pengarna ska gå - Dagen
Givandet ökar – när vi får styra vart pengarna ska gå - Dagen
Givandet ökar – när vi får styra vart pengarna ska gå - Dagen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2<br />
opinion<br />
ledare<br />
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, elisabeth.sandlund@dagen.se<br />
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, hasse.bostrom@dagen.se<br />
Hela världen delar<br />
obamas huvudvärk<br />
troligen är det bara kyrkan som kan bryta barriären av hat<br />
Just nu cirkulerar en märklig<br />
<strong>vi</strong>deo på Internet som sägs be<strong>vi</strong>sa<br />
att president Barack Obama<br />
är muslim. Fragmentiserade meningar<br />
är ihopklippta, lösryckta<br />
ord staplade på varandra. Fullständigt<br />
nonsens, men ändå ett<br />
effektivt vapen i valkampanjen<br />
där osäkra väljare skräms bort<br />
från mannen med ett muslimskt<br />
mellannamn, Hussein.<br />
USA:s ledare, oavsett parti,<br />
balanserar på slak lina. Å ena sidan<br />
förväntas presidenten ha en<br />
tydlig kristen tro, å andra sidan<br />
leder han en sekulär stat med en<br />
växande grupp muslimer, i dag<br />
2,6 miljoner.<br />
Efter 11 september var dåvarande<br />
presidenten, George W Bush,<br />
<strong>när</strong>a att snubbla då han skulle<br />
demonisera landets islamistiske<br />
fiende och samtidigt skydda sina<br />
muslim<strong>ska</strong> landsmän.<br />
Det har <strong>gå</strong>tt elva år sedan 11:e<br />
septemberattacken. Natten till<br />
onsdag blev ännu en påminnelse<br />
då fyra amerikaner dödades i<br />
ett attentat i Libyen. Ett av offren<br />
var USA:s ambassadör, Chris<br />
Stevens, och därmed hamnade<br />
ärendet i Ovala rummet.<br />
Bakgrunden är problematisk<br />
eftersom attentatet sägs bero på<br />
en ny islamkritisk film där man<br />
hånar profeten Muhammed och<br />
kallar islam för cancer. En parallell<br />
till Jyllandspostens Muhammedteckningarna<br />
och Lars Vilks<br />
rondellhund.<br />
En 13 minuter lång filmtrailer<br />
har textats på arabi<strong>ska</strong>. På<br />
internet har den bli<strong>vi</strong>t en bomb,<br />
utan någon som helst stubin.<br />
Lika explosionsartat som den<br />
arabi<strong>ska</strong> våren <strong>får</strong> nu aggressionen<br />
kraft.<br />
Från västvärlden kan <strong>vi</strong> aldrig<br />
tolerera våld som svar på konst<strong>när</strong>liga<br />
uttryck. Demokrati med<br />
yttrandefrihet och religionsfrihet<br />
måste försvaras, religionskritik<br />
måste tillåtas, om så även<br />
vår egen Frälsare, Jesus, hånas.<br />
Högljudda protester <strong>–</strong> ja, men<br />
aldrig våld.<br />
Samtidigt är det inte enkelt <strong>när</strong><br />
människor blir så provocerade<br />
att känslorna tar över. Och här<br />
blir Barack Obamas huvudvärk<br />
hela världens. Vi har höga demokrati<strong>ska</strong><br />
ideal, men måste de<br />
till varje pris praktiseras fullt ut<br />
<strong>när</strong> riskerna är så stora? Vems<br />
är ansvaret för den döde ambassadören?<br />
Finns det andra sätt att kritisera<br />
muslim<strong>ska</strong> företeelser utan<br />
att håna det som muslimer håller<br />
heligt? Måste Koranen brännas,<br />
bara för att religionsfrihet<br />
<strong>ska</strong> demonstreras? Måste konst<strong>när</strong>er<br />
måla rondellhundar? Svaret<br />
är självklart: Nej!<br />
Attentatet i Libyen är ytterligare<br />
en påminnelse om världsfredens<br />
bräcklighet. I många<br />
länder växer de religiösa spänningarna,<br />
de kristna i Mellanöstern<br />
har det svårt. Går<br />
känslorna över styr drabbas de<br />
ytterligare.<br />
Kristna kyrkan <strong>får</strong> inte tveka<br />
att stå upp för alla de människor<br />
Gud äl<strong>ska</strong>r, oavsett religion. Visa<br />
på Jesus som världens frälsare,<br />
genom respekt och kärlek. Då<br />
förtjänas också möjligheten till<br />
ett öppet, ärligt och kritiskt meningsutbyte.<br />
Kanske, troligen, är det bara<br />
den kristna kyrkan som kommer<br />
kunna bryta den barriär av hat<br />
som finns mellan stora delar av<br />
muslim- och västvärlden.<br />
DaniEl GraHn<br />
Obunden på<br />
kristen grund<br />
frustration. Demonstranter i Jemen slår sönder en dörr till den amerikan<strong>ska</strong> ambassaden som en reaktion på den islamkriti<strong>ska</strong><br />
filmen ”The Innocence of Muslims”. Tidigare i veckan dödades fyra amerikaner i ett liknande attentat i Libyen. FOtO: Hani MOHaMMeD<br />
I korthet<br />
utrikesministern som filmstjärna?<br />
■ Om sven<strong>ska</strong> hyrfilmsabonnenter fick bestämma<br />
skulle nästa politiker till rakning i form av en dokumentärfilm<br />
vara Carl Bildt. Utrikesministern sopar<br />
banan med konkurrenterna i en enkät som företaget<br />
Lovefilm gjort bland sina sven<strong>ska</strong> kunder och <strong>får</strong> en<br />
fjärdedel av rösterna, att jämföra med Fredrik Reinfeldts<br />
5,5 och Stefan Löfvens 4 procent.<br />
Och <strong>vi</strong>sst vore en film om Bildt spännande<br />
<strong>–</strong> om den lyckades skildra såväl<br />
hans otvetydiga in- och utrikespoliti<strong>ska</strong><br />
fram<strong>gå</strong>ngar som konsekvenserna av sådant<br />
som hans ekonomi<strong>ska</strong> engagemang i<br />
Lundin Oil och Vostok Nafta.<br />
EliSaBEtH SanDlunD<br />
dagen Fredag 14 september 2012<br />
Stroke gav<br />
nytt liv<br />
Det är nu fyra och en halv månader sedan min<br />
hjärna under tio timmar drabbades av tre olika<br />
blodproppar, varav den sista var så allvarlig att man<br />
inte kunde hantera den på universitetssjukhuset i<br />
Malmö utan t<strong>vi</strong>ngades transportera mig i ilfart till<br />
Lund för eventuell operation.<br />
Jag förstod då att min situation var mycket far-<br />
Jag tror på<br />
Gud, jag<br />
tror att Gud hör<br />
bön, att Gud<br />
kan förvandla<br />
<strong>–</strong> då kan jag efter<br />
denna stroke<br />
inte fortsätta<br />
leva som förr<br />
Gästkrönika<br />
Göran Skytte,<br />
journalist, författare<br />
och filmare<br />
lig, och jag förstår nu<br />
att min rehabilitering<br />
varit ovanligt snabb och<br />
omfattande. Men jag är<br />
varken död eller halvdöd<br />
<strong>–</strong> snarare mer levande<br />
än många <strong>gå</strong>nger<br />
tidigare.<br />
Jag satt i rullstol,<br />
förlamad i vänster sida.<br />
Jag kunde inte skriva,<br />
inte tala, inte läsa,<br />
knappt höra. Tänkte ”så<br />
här kommer jag att ha<br />
det resten av mitt liv”.<br />
Trodde att mitt liv som kristen författare och mötestalare<br />
var slut.<br />
Men Detta MissMoD varade bara ett kort ögonblick.<br />
Inget blev som jag i detta dystra ögonblick<br />
trodde det skulle bli. Jag trodde det skulle bli mörker,<br />
men det blev ljus. Jag trodde det skulle bli rädsla<br />
och oro, i stället blev det frid och stillhet.<br />
I dag konditionspromenerar jag cirka två timmar<br />
per dag, och är på gym en timme nästan varje dag.<br />
Jag har på mycket kort tid skri<strong>vi</strong>t manus till en ny<br />
bok, som utkommer i januari. Boken handlar del<strong>vi</strong>s<br />
om hur denna stroke gav mig ett nytt liv med Gud.<br />
Jag har de senaste veckorna talat på två stora möten<br />
i Finland, samt varit bibelföreläsare <strong>vi</strong>d tre retreatdagar<br />
på S:t Da<strong>vi</strong>ds<strong>gå</strong>rden utanför Rätt<strong>vi</strong>k.<br />
Hade någon sagt detta under de dagar då jag satt<br />
med maten i håret och kateter i snoppen hade jag<br />
trott han/hon var galen.<br />
Det soM startaDe med en stroke blev ett av mitt<br />
livs djupaste andliga upplevelser. Detta fyller mig<br />
med tacksamhet och livsglädje. När stroken kom<br />
avböjde jag nästan alla åtaganden under resten av<br />
året. Enligt plan börjar jag nu åter skriva i några<br />
tidningar. Jag talar på en handfull möten i slutet av<br />
denna månad. Men i övrigt är det fortsatt återhämtning<br />
som gäller.<br />
Denna <strong>gå</strong>ng tar jag detta med stort allvar. Jag tror<br />
på Gud, jag tror att Gud hör bön, att Gud kan förvandla<br />
<strong>–</strong> då kan jag efter denna stroke inte fortsätta<br />
leva som förr. Det vore att ignorera Guds hjälpande<br />
hand.<br />
Från och med nyår kommer jag <strong>–</strong> om Gud <strong>vi</strong>ll<br />
det <strong>–</strong> att börja resa omkring och tala på möten igen.<br />
Möten om Guds verk, om vad Gud gör i våra liv, om<br />
det ständiga erbjudandet om förändring och förvandling.<br />
Men det kommer att ske i lite lugnare takt<br />
än tidigare. Jag VET att Gud <strong>vi</strong>ll det.<br />
För två veckor sedan skrev jag om min stroke i<br />
Sven<strong>ska</strong> Dagbladet. Därefter kom flera hundra mejl<br />
från läsare. Många av dessa brev avslutades med en<br />
bön: ”Gud vare med dig”. Det känns fint att bo i ett<br />
land där många trots allt fortfarande finner det naturligt<br />
att avsluta ett brev, eller ett samtal, på detta<br />
sätt.<br />
Gud vare med dig! Gud vare med er!