Fördel 3-2004.indd - Ovanåkers kommun

fördel 

En tidning från Ovanåkers kommun • www.ovanaker.se 

3/2004 

Alfta-Edsbyn 

Forbönder på 

Mållången sidan 8–9 

Med hundspann 

över Alaska sidan 5

fördel 

Alfta-Edsbyn 

Innehåll 

Dagcenterverksamheten ....................... 4 

Med hundspann över Alaska .............. 5 

Djurtolken Katarina ................................. 6 

I stallet står Gamle Svarten ................... 7 

Forbönder på Mållången ....................... 8 

Unga och arbetslösa .............................10 

Per Persson ...............................................12 

Full rulle hos hemkär företagare ......14 

Vad betyder Edsbyn Arena .................16 

Omslaget: Therese Kvick med döttrarna Fanny och Felicia, 

fiskar småabborrar vid ESA-badet på Mållången. 

Foto Beppe Arvidsson. 

Fördel Alfta-Edsbyn är en informationstidning som utges 

av Ovanåkers kommun, 828 80 Edsbyn. Tfn 0271-570 00, 

fax 0271-573 74. E-post: kommun@ovanaker.se 

Ansvarig utgivare Björn Mårtensson 

Projektledare Ulrica Persson, 0271-571 20 

ulrica.persson@ovanaker.se 

Redaktör Rune Brolin, 0271-226 36 

rune.brolin@spray.se 

Redaktionsgrupp Björn Ingesson, Leif Nordlöf, Britt- 

Marie Johansson, Åsa Törngren, 

Ulrica Persson 

Produktion Informatic & Hälsinglands Reklamproduktion 

AB 

Tryck Hälsinglands Reklamproduktion AB 

Fördel Alfta-Edsbyn delas ut till samtliga hushåll i Ovanåkers 

kommun samt till cirka 2.000 hushåll i övriga landet. 

Tidigare nummer finns på hemsidan: www.ovanaker.se 

Om du flyttar och vill läsa tidningen i fortsättningen, 

måste du meddela din nya adress till oss. Eller du kanske 

vet någon annan som skulle vilja ha tidnin g en. 

Hör av dig till: 

Ovanåkers kommun 

Britt-Marie Johansson 

828 80 Edsbyn 

tfn 0271-570 84 

e-post: britt-marie.johansson@ovanaker.se 

Kommunkontoret är öppet 

vardagar klockan 08.00–16.30, tfn 0271-570 00. 

Vill du träffa någon speciell tjänsteman eller politiker är 

det alltid bäst att boka en tid. 

Nästa nummer utkommer i mars 2005. 

02 

Fördel Alfta-Edsbyn november 2004 

Ledaren 

Famtidstro fi nns i 

Ovanåkersbygden! 

Hösten är den årstid när det är mörkt när man åker till 

jobbet och mörkt när man kommer hem. Det känns lite 

tungt att inse att det blir allt mörkare och kallare. Men vi 

klarar av det mycket därför att vi har en framtidstro, vi tror på 

ljusare tider. Framtidstro är det också nödvändigt att ha när det 

gäller kommunal verksamhet. Pengarna vill inte räcka, utgift erna 

måste minska och följden blir en del neddragningar, eff ektiviseringar 

och andra åtgärder som krävs för att ekonomin skall hållas 

i balans. Men framtidstron kan man inte dra ner på och den fi nns 

i vår bygd. Ett konkret exempel är bygget av Edsbyn Arena. Utan 

en ljus tro på framtiden hade det inte kunnat genomföras. Nu 

är vi en bra bit in i höstmörkret, men på Ön har det varit ljust 

sedan i slutet av augusti, när isen i Sveriges första inomhushall för 

bandy blev klar och topplagen från Sverige och Ryssland bokade 

träningstider. När den här tidningens redaktör frågade ett antal 

personer om vad de tror att Arenan skall få för betydelse för vår 

kommun (se sidan 16) blev svaren inte bara positiva utan det 

framkom även idéer om hur man skall kunna utnyttja Arenan 

till kommunens bästa även på sommaren. Förre kommunchefen 

Sverker Nilsson föreslår att man arrangerar en stor jakt- och 

fi ske mässa vid någon lämplig tid under den isfria delen av året. 

Jenny Dahlberg från Woxna tycker att man nere vid Arenan skall 

informera om vad kommunen i övrigt har att erbjuda besökare 

exempelvis fi ske, bowling, golf o.s.v. Det om något är äkta, 

konkret framtidstro, något som vi garanterat har gott om i vår 

kommun! Jag hoppas att Du får en skön höst och vinter. 

Björn Mårtensson, Kommunstyrelsens ordf/kommunalråd (c) 

Läs även ”kommunalrådets e-brev” på kommunens hemsida: www.ovanaker.se 

E-post: bjorn.martensson@ovanaker.se 

Tfn 0271-570 87. Bostad 0271-310 41. Mobil 070-568 30 52

Arenan en positiv 

kraft för hela 

kommunen 

Hösten i Ovanåkers kommun har 

inte riktigt varit sig lik. Vi möter ryska 

bussar färggrant dekorerade med 

bandy spelare, kommunens hotell är 

full belagda och vi ser grupper av löp- 

tränande killar som vi inte känner igen. 

Orsaken är Edsbyn Arena. 

Den unika inomhushallen 

för bandy som vänt upp och 

ner på bandysverige. Nu går det att 

träna mycket tidigare, nu är det inte 

vädret som styr. Bandysäsongen har 

förlängts på ett mycket påtagligt sätt. 

Red an den 26 augusti fanns det is 

i Arenan och helgen eft er spelades 

Champinions Cup med de åtta bästa 

lagen i världen. Sedan har matcherna 

radats upp, bl.a. har ryska landslaget 

varit här. Nästa stora arrangemang var 

Ryska bandybussar - ett nytt 

inslag i gatubilden. 

Det ryska 

laget Zorkij 

tränar på 

Arenan. 

Edsbyn Cup som gick av stapeln 14-17 

oktober med 16 deltagande lag. 

Det är många som vill utnyttja möjligheterna 

att träna tidigt på säsongen, 

Ljusdal, Broberg, Bollnäs, Sandviken, 

Falun, Hammarby samt några ryska 

lag tränar i Arenan, mer eller mindre 

regelbundet. 

Att hela vår kommun har stor fördel 

av Arenan är klart. Alft a Gästis, Hotell 

Edsbyn, vandrarhemmet Doma i 

Ovanåker, Gläntan och privata rums- 

uthyrare har ökat sina beläggningar. 

Kristian Nebes som driver Hotell 

Edsbyn är mycket positiv. 

– Det här är jätteroligt. Det är stor 

skillnad om man jämför med tidigare 

år. Under cuperna har vi fullt. Just nu 

bor det ryska laget Zorkij hos oss. 

Samma tongångar möter vi hos 

Lisbeth Linngård på Alft a Gästis. 

– Jodå, det är positivt också för oss. 

Exempelvis har det ryska laget Vodnik 

bott hos oss i ett par omgångar och 

redan nu bokat in sig för nästa besök 

i kommunen. Vi märker skillnad mot 

tidigare år och hoppas på ännu fl er 

besök framöver. 

Affärsmännen är lite mer avvaktande. 

Enligt Britt-Marie Olander på Statoil 

har man noterat fl er besök framförallt 

på helgerna. I huvudsak är det 

kioskvaror det handlar om. Per-Erik 

Algotsson på ICA Supermarket i Alft a 

däremot har ännu inte märkt någon 

egentlig skillnad. ”En och annan ny 

besökare är det väl men inte i den omfattningen 

att vi lagt speciellt märke 

till det.” 

Sammantaget övervägande positiva 

omdömen. Betänker man dessutom 

att det här är första året så fi nns det 

anledning att med tillförsikt se framtiden 

an. < 

Text & foto Rune Brolin 

Fördel Alfta-Edsbyn november 2004 03

Dagcenterverksamheten 

på Bahco 

Med hjälp av ordning och dagsplan jobbas 

det på Dagcenterverksamheten i Bahco:s 

lokaler i Edsbyn. Här samlas 18-20 personer 

med funktionshinder varje morgon, tänder 

ett ljus (varje veckodag har sin färg på ljuset) 

och går gemensamt igenom vilken dag det 

är, vilket datum och vem som har namnsdag, 

berättar Anette Ståhl, verksamhetssamordnare, 

och Kent Jonsson, habiliteringspersonal. 

Varje dag görs en dagsplan i 

samråd med varje person, 

antingen med ord eller med bilder, 

som sätts upp på en anslagstavla i 

korridoren. Först en kaffetår och sedan 

börjar dagens arbete. Någon ska rensa 

av och packa utstansat plastmaterial 

eller trä in sågblad i pappersfodral till 

Bahco, någon ska väga upp fågelfrö i 

påsar till Granngården, ett par andra 

ska sköta cafeterian på kommunkontoret 

eller på gymnasieskolan. 

Det finns många legoarbeten (verksamheten 

får ersättning från beställaren) 

som passar för den här sortens 

verksamhet. På torsdagar och fredagar 

kör man mot en ringa ersättning ut 

varor till folk som har förbeställt, från 

affären i Roteberg mot Öjungshållet 

och från affären i Viksjöfors mot 

Svabensverkshållet. 

Efter varje avslutad aktivitet tas 

kortet på anslagstavlan bort och läggs 

undan. Då ser personen hela tiden 

vad som finns kvar att göra den dagen. 

Efter lunch blir det mera arbete 

eller kanske något konstnärligt skapande 

innan eftermiddagsfikat. 

Det kan vara många olika aktivite- 

04 


Text och foto 

Ing-Marie Parneborg 

ter på konstsidan, teckningar och målningar 

är vanligt. En gång har man haft 

vernissage och fick då sälja sina alster 

på muséet. Man målar också utsågade 

figurer som sätts ihop till dörrstoppar, 

fågelbord eller mobiler. Många saker 

finns till försäljning på kommun- 

kontoret, särskilt runt jul och påsk. 

Vissa dagar bakar de och brödet kan 

sedan bytas mot plywoodspill och 

liknande råmaterial på företagen i 

kommunen, eller säljas i caféerna. De 

tillverkar också lagerhyllor, skohyllor 

och annan inredning till kommunens 

dagis och andra lokaler. Det gäller 

hela tiden att försöka klara av jobbet 

själv, och efter mycket träning, ofta 

i steg-för-steg-ordning, så går det 

mesta bra. 

Kroppen ska också skötas. Ibland 

vill någon bara vila en stund, spela lite 

kort eller se på TV, men det används 

också träningscykel och gåmaskin i 

Bahcolokalerna. Promenader förekommer 

ofta och gruppen åker varje 

vecka till Bollnäs och simmar. Två 

personer åker också till Bollnäs för att 

rida en gång i veckan. För detta krävs 

särskilda ramper. 

Full fart på jobbet. 

Äggklockan är ett viktigt tidshjälpmedel 

i många sammanhang, för att 

veta när det är dags att avbryta en verksamhet 

och börja med något annat. 

Eftermiddagsfika med frukt avrundar 

dagen innan det är dags att ta ner 

det sista kortet: hemfärd. Några har 

lärt sig hjälpas åt att åka buss själva 

och några blir hämtade. 

Det är viktigt att hålla bra kontakt 

med hemmet/gruppboendet 

hela tiden och alla har en personlig 

kontaktperson som har en helhetsbild 

över personen. 

– Målsättningen på Dagcenterverksamheten 

är hela tiden inriktad på träning 

i att klara sig själv i mesta möjliga 

mån. Många gånger kan det vara svårt 

att avväga svårighetsgraden på uppgifterna. 

De enklaste självklarheter kan 

vara ett nästan oöverstigligt hinder för 

den som är funktionshindrad, vare sig 

det handlar om fysiskt eller psykiskt 

handikapp. Det gäller då att hitta en 

tråd att följa som kan leda över problemet, 

avslutar Anette Ståhl. < 

Lite avkoppling med en glad stund framför TV:n.

Med hundspann 

över Alaska 

Ett gäng 3-månaders valpar som har lite svårt att veta vem som är mest intressant, husse John eller fotografen. 

År 2007 blir ett 

spännande år för John 

Scharis i Alfta. Då tar 

han ett 20-tal hundar 

med sig till Alaska 

för att delta i Iditarod 

– världens största 

slädhundstävling. 


Sedan tre år tillbaka bor John 

tillsammans med sin sambo 

Anki i ett hus i utkanten av 

Näsbyn. Den USA-inspirerade miljön 

har sin förklaring. När det handlar om 

tävlingar med hundspann är det oftast 

USA som gäller. 

John har kört hundspann i hela 

sitt liv utom en period i USA när han 

arbetade som cowboy på en ranch. 

– Det var kul ett tag men längtan 

efter hundarna blev för stor så jag sadlade 

av, skaffade nya hundar, flyttade 

till Big Lake i Alaska och började på 

nytt att köra hundspann. 

I Big Lake fick John tillfälle att träna 

med och bli kompis med några av 

de största namnen i branschen, Martin 

Buser, Jeff King, Rick Swensson 

och Deedee Jones. Namn som är 

tämligen okända här men som i USA 

har stjärnstatus. Sporten är mycket 

stor och prispengarna är därefter. 

John har så länge han minns varit 

fascinerad av hundar och hundspann. 

Enligt hans mamma började han 

prata om hundspann redan i sexårsåldern, 

och på den vägen är det. Nu är 

siktet inställt på världens största hundspanntävling 

Iditarod som går mellan 

Anchorage och Nome i Alaska 2007. 

Sträckan är 1.800 km lång och tar nio 

dygn att genomföra. 

Intresset för tävlingen är stort 

i USA. Det mediala pådraget är 

enormt. TV-kameror följer tävlingen 

från start till mål och många miljoner 

människor kommer att se den. John 

är optimist. 

– Jag hoppas jag får möjlighet att 

vara med. Mina hundar är bra och 

kommer att vara fulltränade när det 

är dags att resa till Alaska. Jag tror att 

jag har en chans att placera mig bland 

de tio främsta. I så fall blir han först i 

Sverige med den bedriften. 

Johns hundar är en korsning mellan 

Alaskan Huskey och Worsth. Resultatet 

har blivit en stark och tålig hund, väl 

lämpad för tävlingar av den här sorten. 

Det finns egentligen bara ett stort 

problem, pengar. Att delta i en tävling 

av den här kalibern är dyrt. Förutom 

alla förberedelser kostar det mycket 

pengar att resa med hundar, veterinärkostnader 

och inte minst startavgifter. 

John jagar nu sponsorer. 

– Det är en förutsättning för att jag 

ska kunna vara med. Jag är tacksam 

för varje bidrag jag kan få. < 


Djurtolken 

Katarina 

är hundens 

bästa vän 

I Edsbyn finns en 

kvinna som heter 

Katarina Eriksson. 

Hon har lärt sig 

förstå djurens 

tankar och känslor. 

Text & foto Ann-Cathrine Pålsgård 

Det började med att hon åkte till 

en djurtolk med sin egen hund 

Fhelix. Hon tyckte det var så 

fascinerande att hon våren 2000 anmälde 

sig till en helgkurs om djurkommunikation. 

Efter det bestämde hon 

sig för att åka på en en veckas utbildning 

för Samantha Khury, en välkänd 

djurtolk. Där upptäckte Katarina att 

hon också kunde tala med djur. Efter 

kursen fortsatte intresset och efter lång 

tids träning på sina kompisars djur och 

flera utbildningar så har hon nu hållit 

på med djurtolkning i fyra år. 

Många kommer till Katarina av ren 

nyfikenhet. Alla är lika välkomna, det 

är bra att människor som är lite skep- 

06 


Katarina Eriksson och kelpiehunden Kocco. 

tiska verkligen undersöker vad det 

handlar om och det är viktigt att veta 

att en djurtolk har tystnadsplikt. 

Det är mycket av tekniken man kan 

använda sig av även i vardagen. En 

hund som inte tycker om att vara 

ensam hemma kan t.ex. få uppgiften 

att vara vakthund och kolla alla 

dörrar och fönster. Då känner den sig 

nyttig och har något att tänka på 

under dagen. 

Enligt Katarina är det dina tankar 

djuret fångar upp, inte dina ord. Är 

man bara öppen så kan man ta emot 

bilder och känslor från djur. Några 

djur är blyga och vill inte prata första 

gången de träffar Katarina men nästa 

gång kan det gå mycket bättre. 

– Jag själv rekommenderar alltid en 

veterinär om jag känner eller misstänker 

att ett djur inte mår bra. Vi är inga 

veterinärer. Men vi kan hjälpa till att 

hitta felet fortare och innan det gått så 

långt, därför är det viktigt att vi 

samarbetar. 

Man märker verkligen att djuren är 

tacksamma för kontakten och att de 

tycker det är härligt att bli lyssnade 

på. Oftast får djurägarna ett helt nytt 

förhållande till sitt djur efteråt när de 

inser att djuren är intelligenta, känsliga 

varelser de också. < 

Läs mer på Katarinas hemsida: 

www.home.swipnet.se/katsochfelix

I stallet står 

Gamle Svarten… 

I dag är det inte 

självklart att det står 

hästar i ett stall. Det 

är kanske lika ovanligt 

som att det skulle 

finnas 15.000 skivor 

med musik i de gamla 

spiltorna. I Gundbo i 

Alfta finns vinylstallet. 


Utanför står en traktor med redskap, 

en vedklyv och annat som 

hör en gammal gård till. Inne 

i stallet står Cacka Israelssons Gamle 

Svarten och Hep Stars Cadillac tillsammans 

med 15.000 andra trettiotrevarvskändisar 

från de senaste 50 åren. 

Här finns Rolling Stones, Hep Stars, 

Beatles, Hurricanes, Connie Frances, 

Abba och andra idoler från vinyltiden. 

För 12 år sedan flyttade Henrik 

Salmberg och hans fru Elisabeth hem 

till hennes släktgård Näses i Gundbo 

i Alfta. Med sig hade göteborgaren 

Henrik flera lass vinylskivor. 

– Det här är min hobby. Har man 

som jag samlat skivor i 30 år så märks 

det, speciellt när man flyttar. Musik 

som samlarobjekt har ju heller inga 

gränser. Det finns hur mycket som 

helst. 

Stallet vid Näses rustades upp och 

där fick skivsamlingen sin plats. 

Många skivor som inte har stallstatus 

är nerpackade och undanställda. Det 

kan handla om dubbletter eller om 

artister och grupper som inte håller 

den kvalitet som Henrik kräver. 

Hur får du tag på skivorna, var letar du? 

– Ibland sätter jag in en liten blänkare 

i någon tidning. Det ger oftast ett 

antal kontakter. Så åker jag på mässor. 

Umeå t.e.x. har en bra sådan som jag 

brukar besöka. Överhuvudtaget är 

universitetsstäder med många studenter 

bra. Där finns intresset. 

Hur är Ovanåkersbornas förhållande till 

vinyltiden? 

– Tja, det finns en och annan intresserad. 

Men de flesta vet nog inte om 

mitt samlande. Finns det några likasinnade 

här på hemmaplan så går det bra 

att höra av sig. Ring 070-565 67 04. 

Lyssnar du på skivorna också? 

– Ja, mestadels om vintrarna. Då 

har jag mer tid. < 


Forbönder på 

Vi vrider om startnycklarna på våra potenta skotrar, börjar följa ett spår, 

som bortom nästa udde kanske kommer att föra oss tillbaka i tiden, till 

1800-talet. Hur i allsin dar är detta möjligt? Text Jan Sundfeldt. Foto Beppe Arvidsson 

Så här är det. Vi drar fram över 

Mållången, den långsmala 

sjön söder om Alft a-Edsbyn. 

Yrsnön vispas upp i små moln bakom 

drivmattorna, men vinterrymden 

är klar, faktiskt värmer inte solen en 

smula för första gången i år, det vill 

säga om man håller sig stilla och inte 

som vi får känna på fartvinden. Men 

vad var nu meningen med talet om en 

tidsresa? 

Jo, föreställ er istället en liknande 

vintermorgon mot slutet av förrförra 

århundradet. Samma sceneri 

med Mållångsta uppe i norr, rökar 

ur skorstenar borta i Räfsabo, även 

på den tiden förekom där avtryck av 

varg intill knutarna. Men för övrigt 

inga fritidshus på Flakaudden och 

Styggbonäset, sådana tillkom senare. 

Men ett spår leder stadigt vidare, mot 

Mållångsstuga där husen fortfarande 

ser ut att vara ödsligt utslängda i de 

sista hälsingeskogarna före Dalarna. 

Hade det också varit tomt i spåret 

över sjön? Säkert inte, bara vi hade 

prickat rätt tillfälle! Istället för den 

08 


ruskade led som Byns skoterklubb 

ställt i ordning hade det varit helt andra 

spår från hästdragna foror lastade 

med pälsverk, renkött, skogsfågel, 

naturligt djupfrysta rödingar och 

öringar. Alla foror på väg söderut, i 

första hand till marknaden i Falun, så 

i tur och ordning Hedemora och Uppsala 

och till sist Hötorget i Stockholm; 

stallar fanns där nuvarande Konserthuset 

nu reser sig. 

Det här var innan järnvägen kom till, 

då var de frusna sjöarna och myrarna 

bästa sättet att få fram produkterna 

till konsumenterna. I denna trafi k 

deltog givetvis hälsinge bönderna, fast 

de mest långväga var jämtarna. Redan 

vid jul hade de farit över till Levanger 

i norska Tröndelag, där hölls en 

berömd hästmarknad. Det gällde att 

få tag på riktig kraft för strapatserna 

som stundade. 

När helgdagarna var över bröt 

jämtlänningarna upp. Man kan följa 

deras rutt genom att titta eft er namn 

på “-krog” i bilkartorna. Där fi nns 

längs Ljusnan Lassekrog och Korskrogen, 

ställen där man sov över och tog 

en sup eller två. 

Leden in mot Överåkers socken bar 

ner mot sjöarna Rossen och Mörtsjön. 

Fullt naturligt eft ersom årets första 

livfulla marknad ägde rum i Knåda. 

Bönderna som där sålt slut vände 

hemåt, de andra fortsatte längs det 

uppkörda spåret mot Mållångsta, det 

bör ha gått över Viksjön, Grängen, 

Lössnan och längs ån Flaxnan. Det 

där är historiens vingsus - nu hör vi 

i ärlighetens namn inte så mycket 

av sådant, uppsuttna som vi är på 

våra bullrande skotrar. Vi har dessutom 

fullt upp att göra med att följa 

vår snabbe guide, Lulle Långmo, i 

hasorna. Han styr mot en sandrevel 

på sjöns västra sida, där Mållångens 

intresseförening ställt upp en eldpallkoja. 

Den står öppen och är främst 

till för fi ske av öring, sik, gädda och 

abborre. Här löper också leder för 

skotrar samman. Från Alft a och Edsbyn, 

från Ockelbo över Skålsjögården.

Mållången 

Vidare går det att köra över Amungen 

fram till Dalfors och tillbaka till Edsbyn 

via Voxna. Eller varför inte ända 

upp till fj älls... 

Mållångsstuga blir vår nästa passage. 

Dit bör hästfororna ha hunnit på en 

dag eft er Knåda. Ordet “stuga” som 

även återfi nns i Dalstuga i södra spetsen 

av Amungen antyder att här fanns 

möjligheter för övernattning. Benämningarna 

är med största sannolikhet 

medeltida, de pekar på härbärgen för 

pilgrimer på väg mot Olof den heliges 

grav i Nidaros. Dit gick fl era leder, en 

strök genom Ödmården, storskogen 

mellan Gästrikland och Hälsingland. 

I trakten av Själstuga (riksväg 85) dödades 

enligt sägnen Staff an, Hälsinglands 

apostel. 

Men vi fortsätter oförtrutet över 

den inre Mållångstugefj ärden, för oss 

tar den inte många minuter. Upp över 

näset mot sjön Fläten, som är skiljet 

mellan Voxnan/Ljusnans vattenrinningsområde 

och Dalälvens. 

Uppkörningsstället markeras av en 

skylt från en halvt förfallen kanotled 

samt resterna till ett spel för hivning 

av timmerbrötar från det ena vattnet 

till det andra. Hundra meter därifrån 

fi nns “Heliga Birgittas källa”. Kom den 

fromma damen traskande här på sin 

färd från Ulvåsa i Östergötland till 

Nidaros i Norge? Sov även hon över i 

Mållångstuga, fullt möjligt! 

Våra skotrar tar oss över länsgränsen 

och ut på Amungens väldiga 

snöisyta. Vi slår av motorerna söder 

om ön Sollen. Inte en människa i 

sikte, inte ett ljud från en endaste 

skoter, var är alla pimpelfi skare? Så 

slår det oss, det är ju Vasaloppet som 

går denna morgon, alla sitter förstås 

framför tv-burkarna. 

Så bra då att oförmärkt dra vidare. 

Över de bäriga isarna på Balungen, 

Toft an, Runn; vi kommer snart att få 

sällskap, hör vi inte redan kuskarnas 

hojtanden därframme... 

Dags att återgå till verkligheten och 

ställa frågan hur länge forbönderna 

var i farten på detta slitsamma vis? 

Vändpunkten kom i och med öppnandet 

av jämtländska tvärbanan Östersund-Trondheim 

1888. Bonden som 

höll ut längst hette N E Strandberg 

från Mörsil. Ännu fram på 1890-talet 

reste Strandberg med häst och släde 

ner till Hötorget i Stockholm. Fast 

sista gången förbjöds han stå på själva 

torget och sälja, i en portgång fi ck han 

hålla till. Man kan förstå mannens 

förtrytelse; ska det här vara tacken 

för att i köld och yrsnö ha kämpat sig 

fram för att förse huvudstadsborna 

med prima varor från Norrland? 

Får allt vara slut på det här, tyckte 

Strandberg och vände åter till Åreskutans 

nejder. < 


I 

Ovanåkers kommun har man sedan länge en skolmat 

med hög kvalitét och till en rimlig kostnad. Det doftar 

härligt när jag kommer in i Celciusskolans matsal. Idag 

serveras pytt i panna. Britt-Inger Andersson och Marianne 

Olsson har jobbat här i många år. Maten som serveras är oftast 

hemlagad, och dagligen lagas mat till ca 1350 personer. 

Omkring 750 av dem äter på Celciusskolan. Resten skickas 

ut till andra skolor i kommunen. 

Britt-Inger och Marianne stortrivs här i köket och berättar 

gladeligen om hur de får komplimanger för maten. 

Ett slag 

för miljön! 

Den 17 september invigdes på Statoil, 

Edsbyns första etanolpump. Både 

kommun och landsting har sedan två 

år av miljöskäl valt att köpa tjänstebilar 

av märket Ford Focus, som än så 

länge är det enda bilmärke som helt 

kan köras på etanol E 85. Etanolpumpar 

finns nu även på Statoil i Bollnäs 

och på Preem i Söderhamn. 

10 

Det har varit mycket prat i media 

på sista tiden angående skolmaten 

i kommunerna runt om i landet. 

En del kommuner låter skolmaten 

ingå i budgetbesparingarna, medan 

andra har bestämt sig för att ha 

den kvar som den är. 

Ovanåkers skolmat 

- en stolthet… 


Britt-Inger Andersson & Marianne Olsson 

Text Sofie Axelsson 

Foto Rune Brolin 

– Ja,vi får ofta höra beröm över hur god maten är här, 

säger Marianne. Och det speciellt från elever som gått här 

tidigare,och som har återvänt för praktik eller liknande. 

Positiva elever 

Emma Hansson är elev på Celciusskolan. Hon tycker för det 

mesta att maten är god. 

– Den är fräsch. Speciellt gillar jag fisken, säger hon. Hon 

anser även att matsalen är trivsam. 

– Den är ganska rymlig och väl planerad. < 

Möjligheten har aldrig varit större! 

Om du står i begrepp att bygga om huset eller byta uppvärmningssystem så kan du nu 

söka bidrag för: Pelletsbrännare/panna, ackumulatortankar och solfångare. Du kan också 

göra rotavdrag för fönster och arbetskostnad för att bygga om och förbättra exempelvis ditt 

uppvärmningssystem. Ett samtal med våra energirådgivare kan visa sig vara lönsamt både 

för ekonomin och miljön. Ring Mattias Gustafsson, 0271-57 348 el. 57 347. 

Olle Berglund, projektledare 

ENERGIPROJEKTET BOLLNÄS/OVANÅKER 

Ovanåkers kommun, SBK, 828 80 Edsbyn 

0271-573 47, 070-544 77 55 

olle.berglund@ovanaker.se, olle.berglund@bollnas.se

Det ser mörkt ut om nätterna… 

Ovanåkers kommun ansvarar 

för 3100 gatubelysningspunkter. 

Varje stolpe kostar nästan 

600 kr varje år. I somras provade vi på 

möjligheten att släcka gatubelysningen 

helt, med undantag för Långgatan i 

Alfta och Edsbyn samt Öjeparken. På 

det sättet sparade kommunen nästan 

200 000 kr. Omdömet från kommuninvånarna 

var i stort sett positivt. 

Vi ska nu utvärdera och se vad vi kan 

lära oss av sommaren som gick, kanske 

tända tidigare i augusti på vissa 

platser osv. 

Vi håller nu på att planera för stora 

energibesparingar i gatubelysningen 

under perioden 2005-2009. Det består 

i ett eventuellt utbyte av samtliga 

Skolans lokalutredning 

Vilken betydelse 

har skolan för orten? 

Under våren 2004 har en 

översyn av Barn- och utbildningsnämndens 

(BUN) lokaler 

genomförts. Elevunderlaget i Ovanåkers 

kommun kommer att minska. 

Syftet med lokalutredningen är att få 

ett underlag för beslut kring vilka lokaler 

som ska nyttjas i framtiden. Olika 

spår har analyserats med utgångspunkt 

i elevomflyttningar, ekonomi samt 

verksamhetens kvalitet utifrån olika 

perspektiv. Utredningen är ett viktigt 

underlag för kommande beslut om 

inriktning och åtgärder för skolverksamheten 

i kommunen. Ett flertal 

frågeställningar återstår för kommunens 

politiker att ta ställning till. Ett 

exempel på en sådan frågeställning är: 

Vilken betydelse har skolan för orten? 

armaturer i kommunen som gör att vi 

kan sänka energibehovet till hälften! 

Förutom den stora energibesparingen 

ger det positiva effekter på miljön i 

form av en reduktion av utsläpp av 

växthusgasen CO2 med ca 43 000 

kg/år. Samtidigt kommer det att bli en 

positiv påverkan på gatumiljön med 

nya fräscha armaturer. 

Redan nu i höst kommer vi också 

att spara energi genom att nattetid 

släcka gatubelysningen. Tiderna 

det kommer att vara släckt är i stort 

sett följande: söndag-torsdag 00.15- 

05.00 och fredag-lördag 01.30-05.30. 

Undantaget från släckning är viktiga 

trafikstråk, centrala delarna av Eds- 

Utredningen har följt tre huvudspår. 

Spår 1 innebär en satsning på 

kommunens centralskolor, spår 2 på 

byskolorna och spår 3 innebär en 

kombination av by- och centralskolor. 

Spåren som presenteras har gjorts 

utifrån ett helhetsperspektiv, där det 

är noga uträknat vad som är möjligt 

att göra rent elevmässigt. Vart och ett 

av spåren har sina för- och nackdelar, 

olika kostnadsaspekter och andra 

viktiga komponenter att beakta. 

Som en del av arbetet med 

lokalfrågan har rådslag genomförts i 

alla kommunens skolor. Vid dessa 

rådslag fick föräldrarna vid skolorna 

svara på frågan ”Vad är viktigast för 

att ditt barn ska ha en bra skoltid i vår 

kommun?” Högst viktningspoäng fick 

byn och Alfta samt viktig belysning 

för trafiksäkerheten. 

Hur prioriterar vi reparation av gatubelysningen 

och när utförs den? När 

en felanmälan kommer in sätter vi upp 

den i en prioriteringsordning. Lampor 

som är viktiga för trafiksäkerheten, tex 

övergångsställen, busshållplatser och 

korsningar med mycket trafik, prioriteras 

först. Övriga får vänta till nästa 

översyn av belysningen, som kommer 

att ske tre gånger per år. 

Felanmälan görs dagtid på telefonnummer 

0271-570 55 < 

Text Patrik Uhras 

påståendet ”Bra utbildade, 

kompetenta lärare”, sedan följde i 

turordning ”trygghet, trygga elever”, 

”närhet till skolan, inte för lång restid”, 

”inte för stora klasser” och ”trivsam, 

bra, miljö ute och inne”. 

Utredningen har varit ute på remiss 

och remissvaren har sammanställts. 

Beslut ska fattas i kommunfullmäktige 

i december om tidsplanen håller. 

Barn- och utbildningsnämnden ska 

behandla frågan före beslut i kommunfullmäktige. 

Remissvaren finns att läsa 

på kommunkontoret eller www. 

ovanaker.se. < 

Text Maria Kihlström 


Per 

Persson 

Man kan nog aldrig räkna 

hur många cigaretter, 

flaskor öl eller hur många 

svettdroppar som gått åt 

när det kommer till allt som 

relaterar till Per Persson. 

För om Ulf Stureson är 

hälsingeskogarnas Loyd Cole, 

är Per Persson Hälsinglands 

svar på Joe Strummer. 

Text Mårten Johansson 

Foto Anna Alverhag 

12 

Fakta 

Namn: Per Ove Persson 

Ålder: 40-årsåldern 

Familj: Sambo Monika och dottern 

Emmy-Lou samt hunden Sara. 

Favoritmat: New Orleans-köket 

Favoritbok: Allt av Tom Wolf 

Favoritfilm: Das Boot & 

Rätta Virket 

Favoritbadställe: Långrösten 

Favoritöl: Miller 

Röker: John Silver utan Filter 

Spelar: Gitarr. Yamaha Jumbo, 

nyrenoverad. 


Per Perssons musik förknippas för mig med en sen och stilla 

sommarkväll på en utescen, där volymen från scenen kraftigt 

konkurrerar med en hängiven och fulltalig publik. Med det 

vill jag säga att min perfekta sommarkväll denna sommar blev när 

Persson spelade vid Forsparken i Alfta. Enligt Persson själv är den 

perfekta sommarkvällen just på väg till en sådan spelning. 

Min väg är till Bollnäs för att träffa Per Persson där han bor med 

sambo, barn och hund. En väldigt normal människa, som klipper 

gräs, åker Ford och samtalar med grannar om väder och vind. Men 

ändå hunnit med att spela i flera olika band och släppt många skivor. 

Per Persson växte upp i Alfta på Bränderna och flyttade sedan till 

Malvik där föräldrahemmet fortfarande står kvar. Gick på Alftaskolan 

i 9 år. Första bandet som Persson spelade i var The Scouts, 

som bestod av Per Persson, Ronny Brunkes och Peter Ericsson. 

Då spelade Persson bas som han köpt i Bollnäs för 395 kronor och 

då ingick ett filtplektrum. Varför han valde just bas var för att det 

verkade rätt så enkelt, samt att han lyssnat på the Clash och blivit 

inspirerad. 

The Scouts höll ihop och spelade ett tag, men det blev aldrig 

någon skiva eller snurr i karriären. När Persson varit i Bollnäs och 

sett på Den gode Den onde Den fule på Palladium startade han och 

Magnus Fagernäs bandet Dead Scouts.

”Stopp. Hej, hallå, 

jag ville bara säga 

du är inte ensam 

om att bära denna längtan.” 

Bandet flyttade till Stockholm och 

skulle satsa på musiken. Persson fick 

jobb på ett skivlager och jobbade där 

ända tills Packet fick skivkontrakt. 

Dead Scouts släppte en skiva och 

spelade, men mer än så blev det inte. 

Persson ställde sig då bakom Traste 

och spelade bas i Traste Lindéns 

Kvintett i lite mer än en skiva. Men 

Persson ville skapa och spela sina 

egna låtar, och genom detta skapades 

det som skulle bli Perssons verkliga 

genombrott, Perssons Pack. 

Det som Per Persson sedan skapade 

tillsammans med ”Packet” har ingen 

annan benämning än poesi. 

Per Persson är idag en väldigt 

etablerad artist som samarbetat och 

samarbetar med rikskända artister. 

Som till exempel när Per Persson var 

på Nalen och spelade solo fanns bland 

andra Håkan Hellström, Lisa Ekdahl 

och Moneybrother i publiken. När 

Persson var i Västervik och spelade på 

visfestivalen där, klev han upp på scen 

med Jakob Hellman. Och i Östersund 

på Storsjöyran fanns Magnus Carlsson 

i publiken. 

Planer för framtiden finns också för 

Persson, han lovar mig att han inte ska 

gå i idé igen, som han delvis gjorde 

när Packet splittrades. Nu satsar han 

på ny skiva, med nyskrivna låtar. 

För dom som kallar hans musik 

för raggarmusik, säger han bara att 

han står över sådant. Persson skriver 

poesi. Det vet alla som lyssnar på hans 

musik. < 

CC Systems arbetar med styr- och informationssystem för fordon 

och maskiner i krävande miljöer. Våra kunder är ledande exportföretag 

som Alvis Hägglunds, Atlas Copco, Stora Enso och 

Timberjack. Verksamheten omfattar utveckling av elektronik och 

programvara, samt leveranser av elektronikenheter och kompletta 

system. CC Systems har 125 medarbetare fördelade på våra kontor 

i Alfta, Uppsala, Västerås och Tammerfors. 

Vi söker nu personal till vårt nyetablerade kontor i Örnsköldsvik. 

Systemutvecklare och Projektledare 

Vi söker systemutvecklare och projektledare med gedigen 

erfarenhet av programvaru- och elektronikutveckling. Arbetsuppgifterna 

består av utredningar, specifikationer, arkitektur, 

projektledning, konstruktion, produktifiering, testledning och test. 

Erfarenhet från militära applikationer och fordonselektronik är 

meriterande. Vi ser gärna kvinnliga sökanden. 

För mer information, kontakta Jörgen Hansson, 

jorgen.hansson@cc-systems.se, och besök oss 

på www.cc-systems.com. 

Skicka din ansökan till: 

CC Systems AB, att: Jörgen Hansson, 

Box 83, 822 22 Alfta eller 

via e-post, info@cc-systems.se. 

Handikapplan för Ovanåkers kommun 

Den 1 juni 2004 antog kommunfullmäktige en handikapplan för Ovanåkers kommun. 

Handikapplanens mål har tagits fram av en projektgrupp där representanter 

för socialnämnd, kommunstyrelse, barn- och utbildningsnämnd, miljö- och byggnämnd, 

kultur- och fritidsnämnd, teknisk nämnd, Alfta-Edsbyns Fastighets AB och 

kommunens handikapp- och pensionärsorganisationer deltagit. 

Målet med planen är att Ovanåkers kommun ytterligare skall utvecklas till en 

tillgänglig kommun för alla människor, där också människor med olika funktionsnedsättningar 

skall ges förutsättningar att ta del av samhällsutbudet, kunna verka och bo 

tillsammans med andra i en god miljö. 

Handikapplanen är ett styrinstrument för arbetet i kommunens förvaltningar och 

som bilaga i planen finns en förslagsblankett i syfte att fånga och finna lösningar på 

de brister som människor upplever i kommunen. 

Hela planen kan läsas på kommunens hemsida: 

www.ovanaker.se/kommunservice.asp under länken handikappinfo. 

Den kan även beställas på tfn 0271-571 20, eller via e-post: kommun@ovanaker.se 


Full rulle hos hemkär företagare 

har varit egen 

iklar. Idag Kjell står Ungh som är en 

r, och är delägare 

innovativ man från 

Älvkarhed har varit 

oner våtservetter. 

största varukedjorna i Norden är ICA, Idag fi nns sammanlagt 14 anställda 

Kjell Ungh som är en inovativ man från Älvkarhed har varit egen 

na i Norden är ICA, 

KF & Axfood. 

på de bägge företagen i Edsbyn och 

egen företagare företagare i 30 år. i 30 Alltjämt år. har – Jag det är väldigt handlat hemkär och om brinner hygienartiklar. framtiden ser Idag ljus ut. står 

åller honom Alltjämt kvar han här som har i ägare det hand- för K. Ungh för AB vår landsbygd. som tillverkar Det fungerar våtservetter, bra här – Ja, och på två är år delägare 

har ökningen på 

i Edsbyn. Trots att vi bor i södra norr- K Ungh AB gått från 6 till 25 miljoner. 

i Berung AB som bl a tillverkar torra tvättlappar. 

lands inland så är infrastrukturen bra. 

ra här i Edsbyn. lat om Trots hygienartiklar. 

Det är mycket och vi har långtgående 

K. Ungh AB som fyller 20 år i år tillverkar årligen ca 250 miljoner framtidsplaner. våtservetter. Jag investerar för när- 

Idag Kunderna står han finns som runtom i hela Skandinavien, Kvaliteten och de största varukedjorna varande i Norden i en ny anläggning, är ICA, vilken 

KF & Axfood. 

– Det speciella med K Ungh AB är beräknas tas i bruk ganska snart. Jag 

ägare för K Ungh AB 

Med ett sådant etablerat företag, att kan det man är en ju kemisk fråga industri, sig vad vilket det är som räknar håller på honom detta sätt kvar att utöka här i kapacite- 

ovanligt i vår kommun. Vår tillsynsten två och en halv gång. 

som Edsbyn, tillverkar och inte våtser- dras med i dagens centralisering till storstäderna. 

myndighet är Läkemedelsverket, så – Det innebär i sin tur att jag måste 

- Jag är väldigt hemkär och brinner för vår landsbygd. Det fungerar bra här i Edsbyn. Trots 

vetter, och är delägare varje dag gör vi labbtester för att se till utöka min arbetsstyrka under hösten 

att vi bor i södra norrlands inland att så servetterna är infrastrukturen får det rätta pH-värdet bra. 

2004, säger Kjell Ungh och skyndar 

i Berung AB som bl a Kvaliteten m.m. Den färdiga produkten genom- vidare… < 

går sedan noggrann kontroll innan 

tillverkar - Det torra speciella tvättmed 

K. Ungh den levereras AB är att vidare. det är en kemisk 

industri, vilket är ovanligt i vår kommun. Vätskeinnehållet Vår tillsynsmyndighet 

i våtservetterna 

lappar. är Läkemedelsverket, så varje dag tas gör fram vi i samarbete labbtester med för det att stora se till 

att servetterna får det rätta pH-värdet kosmetikaföretaget mm. Den färdiga Orifl ame. produkten Men i 

Text Sofie genomgår Axelssonsedan 

noggrann kontroll framtiden innan kommer den levereras jag att framställa vidare. 

Foto Vätskeinnehållet Rune Brolin, Bengt Forssén i våtservetterna den kommer själv hos i oss. samarbete från det 

stora kosmetikaföretaget Oriflame. Men i framtiden kommer jag 

att framställa den själv hos oss. 

“Jag är väldigt 

hemkär 

och brinner 

för vår landsbygd” 

14 

K 

Ungh AB som fyller 20 år i år 

tillverkar årligen ca 250 miljoner 

våtservetter. Kunderna fi nns 

runtom i hela Skandinavien, och de 

Framtiden 

Idag finns sammanlagt 14 anställda på de bägge företagen, 

i Fördel Edsbyn, Alfta-Edsbyn och november framtiden 2004 ser ljus ut. 

- Ja, på två år har ökningen på K Ungh AB gått från 6-25 mil- 

”Jag är väldigt hemkär och 

brinner för vår landsbygd” 

Framtiden 

“Jag är väldigt

Djurskyddslagen utökas 

Enligt djurskyddslagens § 16 kommer det från 

årsskiftet att krävas tillstånd till verksamheten 

för den som föder upp, upplåter, säljer eller tar 

emot sällskapsdjur eller hästar. 

Hästar 

Från och med den 1 januari 2005 kommer 

den som håller, föder upp, säljer eller 

förvarar och utfodrar hästar att i vissa fall 

behöva tillstånd. 

Katt 

Den utökade lagen innebär tillståndskrav 

för viss katthållning. Den som t.ex. håller 

tio katter eller fler, som är äldre än ett år 

ska ha tillstånd. 

Hund 

De nya föreskrifterna innebär nya regler för 

hundhållande. Efter årsskiftet behöver alla 

som håller 10 eller fler hundar som är äldre 

än 12 månader tillstånd från kommunen. 

Övriga sällskapsdjur 

Zoobutiker, djurgrossister och liknande 

anläggningar som säljer eller hyr ut 

sällskapsdjur kommer att behöva tillstånd 

efter årsskiftet. Tillstånd kommer också att 

behövas för förvaring och utfodring av säll- 

skapsdjur vid så kallade smådjurspensionat 

med burar, akvarier, terrarier eller liknande. 

Frågor 

Kontakta bygg- och miljökontoret i god 

tid innan årsskiftet om du bedriver eller 

planerar att starta en verksamhet som kräver 

tillstånd. Om du är osäker på om din 

djurhållning är tillståndspliktig, kontakta 

miljö- och byggkontoret, tfn 0271- 57000 

för mer information. 

I det vackra Hälsingland ligger vår fönsterfabrik. 

Svenska Fönster är en av Skandinaviens ledande 

tillverkare av fönster och vi tillverkar ett komplett 

sortiment för den svenska marknaden. Fabriken ligger 

i Edsbyn och företaget har totalt cirka 500 anställda. 

Våra produkter säljs under tre varumärken; SP Fönster, 

Traryd Fönster och Mockfjärds Fönster. 

Produktionspersonal med språkkunskaper 

Vi söker nu en person som vill arbeta i vår produktion, men ibland även kan arbeta på vår inköpsavdelning. 

Vi letar efter en man eller kvinna som: 

• behärskar svenska och ryska i tal och skrift. Det är en fördel om du även har 

dessa kunskaper i det estniska språket. 

• har ett intresse av produktionsarbete och gärna har viss erfarenhet av detta 

• är flexibel, då arbetsuppgifterna kommer vara mycket varierande 

Arbetet i produktionen kommer att bestå av traditionellt industriarbete. På vår inköpsavdelning behöver vi hjälp med 

översättning av korrespondens huvudsakligen mellan svenska och ryska. Dessutom ingår viss tolkning till våra inköpare 

vid resor och besök av våra affärskontakter som talar ryska och ibland estniska. Arbetet på vår inköpsavdelning medför 

resor till bland annat Ryssland och Estland, vilket innebär att du inte får ha några problem med att besöka dessa länder. 

Mer information om tjänsten fås av Jenny Norling, telefon 0271-29005, e-post jenny.norling@svenskafonster.se 

Välkommen med din ansökan med meritförteckning senast den 12 november 2004 till: 

Svenska Fönster Produktion AB, Att: Jenny Norling, 828 81 Edsbyn 


Vad betyder Edsbyn Arena 

för Ovanåkers kommun? 

Nu, en bit in i hösten sjuder det av liv i Edsbyn Arena. 

Redan i slutet av augusti fanns det is och matcherna har 

avlöst varandra. Många bandylag, framförallt från Sverige 

men också från Ryssland har inbokade träningstider. 

Bandysäsongen har blivit avsevärt längre. 

Vad betyder det för kommunen? Hotellen i Alfta och 

Edsbyn har avsevärt fler besök nu än motsvarande tid 

förra året. Affärerna märker än så länge bara en marginell 

skillnad. 

Jag vet inte men jag hoppas 

verkligen att det blir bra för hela 

kommunen. 

Naime Storm, Alfta 

Om vi marknadsför hela kommunen på 

något sätt nere vid Arenan så kan det bli 

ett uppsving för turismen. Det gynnar ju 

hela kommunen. 

Jenny Dahlberg, Voxna 

B 

Arenan betyder jättemycket. Hela 

kommunen sätts på kartan. Det är 

en stor fördel. 

Kjell Andersson, Alfta 

För att få veta lite om vad kommuninvånarna tror om 

Arenans betydelse för hela kommunen har vi ställt följande 

fråga till några personer. 

Vad betyder Edsbyn Arena 

för Ovanåkers kommun? 

Arenan kommer att betyda väldigt mycket. 

Det gäller bara att komma på lika dragande 

verksamhet sommartid som under bandysäsongen. 

En idé är att ordna en stor jakt- och 

fiskemässa. 

Sverker Nilsson, Edsbyn 

Gruppförsändelse 

Avsändare 

Ovanåkers kommun 

828 80 Edsbyn 

Mycket, det bevisar också att det 

finns en framtidstro i Ovanåkers 

kommun. 

Andreas Nilsson, Edsbyn

Fördel 3-2004.indd - Ovanåkers kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?