You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
man är rädd för blod. Och man klarar inte av att gjuta mod<br />
och framåtanda i sin son om man inte samtidigt ger honom<br />
rätt att sjunga falskt, kräkas eller repa en takpanna. I annat<br />
fall ger man intryck av att man bara tycker om honom om<br />
han presterar någonting, och det menar man väl ändå inte.<br />
När Johan var ungefär 15 år lade han blockflöjten på hyllan.<br />
Vid det laget kunde han alla fingersättningar på piccoloflöjt,<br />
sopranflöjt och altflöjt som ett rinnande vatten. Han hade varit<br />
solist på skolavslutningar och julspel, han hade ingått i alla<br />
tänkbara ensembler. Men flöjtspelandet hade inte fortsatt år<br />
ut och år in för att Johan själv tyckte att det var givande och<br />
kul, utan för att han ville visa sin pappa att han kunde lägga<br />
manken till. En lite sorglig anledning, och inte fungerade det<br />
heller – det gav bara Johans pappa ytterligare möjligheter att<br />
göra sin son illa genom allt beröm han inte gav.<br />
Onekligen ett utstuderat sätt att göra illa, eftersom det 20<br />
år senare fortfarande gör ont.<br />
© Gunilla Bergström, Listigt Alfons Åberg
Change language