Föräldraboken - Bris

Om en mamma som håller
på att stressa ihjäl sig.
Martina Eriksson är en kvinna som bland mycket annat är
förälder till Edgar som är fem år. Man skulle kunna säga att
Edgar är den viktigaste biten av Martina Eriksson. Sedan finns
det andra saker som också är viktiga och tar tid i Martinas liv,
vissa för att de är roliga och andra för att de är nödvändiga.
Hon är ensamstående mamma till Edgar och jobbar heltid.
Det senare är en så kallad nödvändighet.
Jo, Martina Eriksson skulle nog kunna bli världsmästare i
jonglering. Hela hennes liv går ut på att klara av flera saker
samtidigt och detta helst med ett vackert leende placerat mitt
i ansiktet.
För en utomstående ser det ut att lyckas ganska bra. Med
ett vackert leende ringer Martina Eriksson till elbolaget och
ber om uppskov med fakturan. Med ett vackert leende ber hon
kassörskan på ica Esplanad att vara vänlig och dra kreditkortet
en gång till, kanske fungerar det på tredje försöket? Vackert
leende och sist av alla föräldrar hämtar hon sin rastlöse, trötte
och fräknige son på dagis. Hon ler vackert nästan hela vägen
hem till lägenheten där hon och Edgar bor.
Men i själva verket känner Martina Eriksson att hon misslyckas
med allt. För henne är det ett nederlag att inte kunna
betala en elräkning i tid och varje gång hon ser Edgar sitta
ensam kvar med sina klossar i lekrummet på dagis infinner
sig en välbekant isande känsla i magtrakten.
Att tillvaron har blivit ett jonglerande med svårigheter är
ju inte Martina Erikssons fel. Ändå är det hennes självförtroende
som har rasat ihop på kuppen. Hon känner sig hjälplös
och otillräcklig och får gå runt och anstränga sig för att hålla
masken hela tiden.
Hur som helst: när hon kommer hem med Edgar är han på
sitt mest angelägna humör, han drar i Martina och har hundra
viktiga saker att berätta och så småningom välter han i all sin
iver ut en skurhink över hela mattan. Då rinner det över även